Utrikes

Fyra gripna för mord på irländsk reporter

Irlands dåvarande premiärminister Leo Varadkar och Storbritannens dåvarande premiärminister Theresa May vid begravningen av den mördade journalisten Lyra McKee i Belfast 2019.
Foto: Brian Lawless/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Fyra män har gripits av polis i Nordirland, misstänkta för inblandning i det uppmärksammade mordet på journalisten Lyra McKee 2019.

Männen – 19, 20, 21 och 33 år gamla – greps inom lagarna för terrorlagstiftningen, uppger polis.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

USA donerar ytterligare 500 miljoner doser

President Joe Biden har lovat att USA ska donera ytterligare 500 miljoner vaccindoser.
Foto: Evan Vucci/AP/TT
Utrikes
Utrikes

USA ska donera ytterligare 500 miljoner doser vaccin mot covid-19, meddelar president Joe Biden.

Vaccinet, som är från Pfizer-Biontech, ska gå till fattigare länder.

Biden kom med beskedet under ett toppmöte om hur den globala vaccinationsgraden ska höjas.

Totalt har USA donerat 1,1 miljarder doser.

I juni lovade landet att donera 500 miljoner vaccindoser. De doserna började levereras i augusti.

Hela vaccindonationen förväntas vara utskickad i slutet av september nästa år, enligt ett uttalande från Pfizer-Biontech.

Rättad: I en tidigare version angavs fel siffra för hur många doser som utlovats i juni.

Utrikes

Fransk ambassadör tillbaka till USA

Frankrikes president Emmanuel Macron har beslutat att den franska ambassadören ska återvända till USA. Arkivbild.
Foto: Gonzalo Fuentes/AP/TT
Utrikes
Utrikes

De frostiga relationerna mellan Frankrike och USA har börjat tina upp lite. I nästa vecka ska Frankrikes ambassadör i USA återvända till Washington.

Det är resultatet av ett telefonsamtal mellan Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s president Joe Biden på onsdagen.

De franska ambassadörerna i USA och Australien kallades hem i förra veckan för konsultationer. Orsaken var att Australien brutit ett avtal om att bygga franska ubåtar. I stället ingick landet ett ubåtsavtal samt en säkerhetspakt med USA och Storbritannien.

Nu ska Macron och Biden ha ingående överläggningar för att återuppbygga förtroendet och även mötas i Europa i slutet av oktober, enligt ett uttalande efter deras telefonsamtal.

I uttalandet framgår även att de två ledarna anser att situationen hade hjälpts om den hade föregåtts av "öppna överläggningar mellan allierade i frågor som är av strategiskt intresse för Frankrike och våra europeiska partner".

Utrikes

2 500 noshörningshorn brändes på bål

Tusentals noshörningshorn har bränts i Indien.
Foto: Anupam Nath/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Nästan 2 500 noshörningshorn har förstörts i nordöstra Indien. Hornen brändes på bål i en ceremoni på onsdagen för att uppmärksamma noshörningens dag.

Det finns omkring 3 700 indiska noshörningar i Indien och Nepal, varav de flesta lever i delstaten Assam.

– Ett noshörningshorn har det ojämförligt högsta värdet när det är oskadat på en levande noshörning. De här hornen har inget värde, sade Assams ledare Himanta Biswa Sarma under ceremonin.

Handel med noshörningshorn är förbjuden. Men hornen är eftertraktade i Kina och Vietnam, där de används inom traditionell medicin.

Hornen som brändes har förvarats hos myndigheterna, en del av dem sedan 1969.

En del av hornen har beslagtagits från tjuvjägare medan andra tagits från djur som dött av naturliga orsaker.

Kampen mot tjuvjägare har varit framgångsrik i Assam. Enligt en färsk rapport sköts två noshörningar i fjol av tjuvjägare jämfört med 41 djur 2013.

Utrikes

Ubåtsträtan – ett steg mot starkare eller svagare EU?

USA-ubåten Oklahoma City på väg in till USA:s flottbas i Guam i Stilla havet i augusti. Arkivfoto.
Foto: Naomi Johnson/US Navy/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tuffa tag eller mjuk påverkan? Eller både och? Frågan om hur EU ska agera gentemot Kina ställs på sin spets efter den fransk-amerikanska ubåtstvisten i Stilla havet.

Samma dag som EU i förra veckan skulle presentera sin nya strategi för Indo-Stillahavsområdet presenterade USA, Storbritannien och Australien sin nya säkerhetsspakt Aukus, för samma geografiska trakter.

Inte särskilt bekvämt för EU:s utrikeschef Josep Borrell, som på sin presskonferens mest fick kommentera det faktum att EU-landet Frankrike dumpats av Aukus-gänget - som inte heller brytt sig om att informera Bryssel på förhand.

– Vi blev inte konsulterade. Och jag antar att det här inte är något som kokats ihop i förrgår, sade Borrell.

Aukus-ländernas tuffa löften om nya atomubåtar fick dessutom Borrells strategi att framstå som urvattnad och mest bestående av vackra ord.

Handel och fartyg

Därefter har den infekterade debatten mest handlat om varför Frankrike valdes bort som ubåtsleverantör till Australien och om inte USA:s president Joe Biden litar på sina allierade i Europa och Nato.

I bakgrunden ligger den stora frågan om hur man ska hantera Kinas allt tyngre position i området.

EU-strategin är en sedvanlig mellanväg.

Här ingår allt från olika handels- och samarbetsavtal med länderna runtomkring Kina till kamp mot illegalt fiske och stöd till forskning och hälsovård. Här finns också maningar till ökad militär EU-närvaro för att "skydda navigeringsfriheten" – men inte alls lika tungt uttryckt som av USA och Aukus.

Inte samma linje?

Joe Biden bedyrade i sitt tal i FN:s generalförsamling i tisdags att USA inte är ute efter något nytt kallt krig. Den tuffare linjen gentemot Kina är ändå uppenbar.

Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) tycks inte räkna med att EU kommer att följa i det spåret.

– Det är inte automatiskt att vi kommer gå på samma linje och på samma sätt och med samma tonart som den amerikanska administrationen i den här frågan, sade Dahlgren efter ett EU-ministermöte i Bryssel i tisdags.

Kinakännaren Niklas Swanström, chef för institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISPD), skulle gärna se starkare EU-muskler – men befarar att Aukus i stället kan leda till ett steg tillbaka.

– Det finns en risk att man säger att "nu är det här amerikanskt och brittiskt och australiensiskt ansvar, nu kan vi backa ur det här". Problemet är bara att det riskerar att bli samma situation som vi har i Europa i dag, att vi inte klarar av att agera utan USA, säger Swanström till TT.

Trump hade rätt?

Han hoppas ändå att effekten i stället blir den motsatta och att exempelvis Tyskland, Frankrike och Benelux-länderna driver på för ett säkerhetspolitiskt mer kraftfullt EU.

– Jag hoppas verkligen att man vaknar till och säger att "nej, nu måste vi också agera". För vi har ju potentialen. Det är inte ofta man säger att (USA:s förre president Donald) Trump har en poäng – men just det här att han sade att "Europa måste betala upp för sin egen säkerhet". . . Det tror jag att man måste göra, säger Swanström.

EU:s utrikeschef Josep Borrell talar under tiden fortsatt varmt om medelvägen.

– Mer samarbete, mer koordinering, mindre splittring. Det är vad som behövs för att uppnå en stabil och fredlig situation i Indo-Stillahavsområdet, sade Borrell efter ett möte med EU-ländernas utrikesministrar i New York i måndags.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: EU:s strategi för Indo-Stillahavsområdet

Här är några av ingredienserna i den EU-strategi för Indo-Stillahavsområdet som utrikeschefen Josep Borrell lade fram den 16 september:

* Nå i mål med handelsavtal med Australien, Indonesien och Nya Zeeland, återuppta samtal med Indien och möjligen Malaysia, Filippinerna och Thailand och nå ett ekonomiskt partnerskapsavtal med östafrikanska handelsblocket EAC.

* Nå i mål med samarbets- och partnerskapsavtal med Malaysia och Thailand och inleda förhandlingar med Maldiverna.

* Genomföra "gröna allianser" med ambitiösa länder i området för kamp mot klimatförändringarna.

* Stärkt stöd för ländernas kamp mot illegalt och oreglerat fiske.

* Stärkt samarbete om forskning med länder som Australien, Japan, Sydkorea, Nya Zeeland och Singapore.

* Utökad flottnärvaro av EU-fartyg för att "skydda navigationsfriheten".

* Starkare stöd till hälsovården i de minst utvecklade länderna i regionen.

Källa: EU-kommissionen.

Utrikes

Johnson till Frankrike: Donnez-moi un break

Storbritanniens Boris Johnson ordleker på 'frangelska' och uppmanar Frankrike att lugna ner sig och ge honom en chans. Arkivbild.
Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritanniens premiärminister Boris Johnson uppmanar fransmännen att "ta det lugnt" och ge inblandade länder "en chans" i bråket om ett förlorat ubåtsavtal och en ny säkerhetspakt – där Frankrike inte ingår.

– Jag anser att det är dags för några av våra käraste vänner i världen att "prenez un grip" om allt detta och "donnez-moi un break", eftersom detta i grunden är ett stort steg mot global säkerhet.

Det är de engelska uttrycken "get a grip", ungefär "lugna ner" på svenska och "give me a break", med betydelsen "ge mig en chans", som Boris Johnson ordleker med på "frangelska" med i sitt uttalande.

Den franska vreden som britternas premiärminister adresserar beror på förra veckans besked att Australien brutit ett avtal om att bygga franska ubåtar och i stället ingått ett ubåtsavtal samt en säkerhetspakt, kallad Aukus, med USA och Storbritannien.

Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian har kallat det nya ubåtsavtalet "ett knivhugg i ryggen" och landet har kallat hem sina ambassadörer från Washington DC och Canberra. Storbritannien – där Frankrikes ambassadör är kvar – är enligt Jean-Yves Le Drian, "tredje hjulet" och "ständigt opportunt".

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Utrikes

Krav på två miljarder doser till fattiga länder

En kvinna i Kenya får en dos covidvaccin från Astra Zeneca som donerats av Storbritannien. Bilden togs i augusti.
Foto: Brian Inganga/AP/TT
Utrikes
Utrikes Människorättsorganisationen Amnesty International kräver att två miljarder doser ska distribueras till världens fattiga länder innan året är slut.

I västvärlden är en majoritet av befolkningen numera vaccinerad mot covid-19, men i delar av Latinamerika, Asien och Afrika ligger vaccinationsgraden långt efter.

Av de 5,76 miljarder vaccindoser som har distribuerats i världen hittills har endast 0,3 procent gått till låginkomstländer, enligt Amnesty. Närmare 80 procent uppges ha skickats till höginkomstländer och rikare medelinkomstländer.

USA:s president Joe Biden meddelade på onsdagen att USA donerar ytterligare 500 miljoner doser vaccin, vilket skulle innebära en dubblering av landets donerade doser till omvärlden.

Nu vill Amnesty att fler länder följer efter.

"Vi behöver att ledare som president Biden lägger fram och levererar miljarder doser, annars blir det här bara ännu en tom gest och liv kommer att fortsätta skördas", säger Amnesty-chefen Agnes Callamard i ett uttalande.

Anklagelser tillbakavisas

Amnesty anklagar bolag som Astra Zeneca, Biontech, Moderna, Novavax, Pfizer och Johnson & Johnson för att ha vägrat att dela med sig av vaccindoser och teknologi för att möjliggöra att fler får tillgång till deras vaccin.

Anklagelserna tillbakavisas bestämt av Astra Zeneca.

"Vi är det enda företaget som med råge har överskridit den första rekommendationen i rapporten, det vill säga att leverera minst 50 procent av doserna till låg- och lägre medelinkomstländer (LMIC). Av de 1,3 miljarder doser som levererats hittills har drygt två tredjedelar gått till låg- och lägre medelinkomstländer", meddelar det brittisk-svenska bolaget i ett uttalande.

Säljer till självkostnadspris

Inför Amnestyrapporten skrev de utpekade vaccintillverkarna ett brev till organisationen där de underströk att de stödjer mänskliga rättigheter och påpekade att Astra Zeneca och Johnson & Johnson säljer sitt vaccin till självkostnadspris.

Men det räcker inte enligt Amnesty, som vill att hälften av vaccindoserna som tillverkas går till fattigare länder.

"Vi uppmanar länder och läkemedelsföretag att drastiskt ändra kurs och från och med nu göra allt som krävs för att leverera två miljarder vaccindoser till låginkomstländer samt lägre medelinkomstländer", säger Callamard.

Utrikes

Tyskland: Ingen ersättning till ovaccinerade

Jens Spahn. Bild från början av september.
Foto: Michael Sohn/pool/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tyskland skärper tonen mot alla som ännu inte vaccinerat sig mot covid-19.
De tyskar som är ovaccinerade kommer snart inte få ersättning för förlorad lön om de måste vara i karantän.

– Några kommer att säga att det här innebär ett tryck på de ovaccinerade. Jag tror att vi måste se det från ett annat håll – det är också en fråga om rättvisa, säger hälsominister Jens Spahn.

Regeringen har betalat ut ersättning till anställda som måste sitta i karantän under minst fem dagar sedan de haft kontakt med en smittad eller återvänt till landet efter att ha varit i ett högriskland.

Men från den 1 november är det slut med det, säger Spahn.

Han säger att det är ett eget val att vaccinera sig eller inte. Men det valet innebär nu att de ovaccinerade själva får ta de ekonomiska konsekvenserna, skriver AFP.

De som är vaccinerade kommer inte längre att behöva vara i karantän.

Tidigare under dagen sade Spahn att Tyskland i vår bör kunna "återgå till det normala" efter pandemin.

– Om det inte dyker upp nya virusvarianter som vaccinationerna ej skyddar mot – och det verkar inte troligt – så har vi övervunnit pandemin till våren och kan återgå till det normala, sade han till tidningen Augsburger Allgemeine.

Spahn räknar då med flockimmunitet i landet, trots att vaccinationsnivåerna på flera håll är relativt låga för att vara i EU.

– Flockimmunitet når vi oavsett. Frågan är bara om det sker via vaccination eller smitta. Vaccination är definitivt den säkrare vägen.

Tyskland har registrerat 112 dödsfall per 100 000 invånare i covid-19 under pandemin, vilket kan jämföras med Sveriges motsvarande siffra på 144 per 100 000, enligt statistiksajten Statista.

Henrik Samuelsson/TT

Utrikes

Automateld mot presidentens högra hand

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var i New York när hans närmaste rådgivare blev beskjuten. Arkivbild.
Foto: Filip Norman/TT
Utrikes
Utrikes En bil med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs chefsrådgivare Serhij Shefir har beskjutits. Föraren skadades allvarligt, men Shefir klarade sig oskadd.
Presidenten lovar ett kraftfullt gensvar och myndigheter ska utreda eventuell utländsk inblandning.
PREMIUM

Skottlossningen skedde runt klockan tio i närheten av byn Lesniki nära huvudstaden Kiev.

"Okända individer avlossade cirka tio skott från ett automatvapen", säger Ukrainas chefsåklagare Iryna Venediktova på Facebook.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL