Inrikes

Gasbinda ger såriga fötter i försvaret

En gasbinda som används på fötter inom försvaret ser ut att ha orsakat svårläkta sår och blåsor. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Tiotals värnpliktiga eller anställda inom Försvarsmakten har drabbats av sår på fötterna, rapporterar SVT Norrbotten. Problemen härleds till en typ av gasbinda och saken har anmälts till Läkemedelsverket.

Omkring tio personer vid Jägarbataljonen i Arvidsjaur har drabbats av problemen. Enligt försvarshälsans anmälan har det uppstått "stora blåsor där huden sedan faller av". Flera personer har tvingats avstå fysiska moment i utbildningen eller arbetet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Mer stöd till elbussar och laddstolpar

Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) presenterar satsningar på klimat och miljö i budgeten för 2022.
Foto: Robin Ek/TT
Inrikes
Inrikes Mer pengar för att få ut fler elbussar och lastbilar med låga utsläpp på vägarna, stöd till biogas och utbyggt Klimatkliv för fler laddstolpar.
Totalt handlar det om nya miljö- och klimatsatsningar på tolv miljarder kronor i nästa års budget.

Klimat och miljö är en av regeringens fyra prioriteringar i budgetpropositionen för 2022. Tidigare har åtgärder för 4 miljarder kronor presenterats för transportsektorns och industrins omställning och 3,4 miljarder till skog och natur.

På fredagen presenterades ytterligare åtgärder på runt 4,5 miljarder på en rad områden.

– Efter pandemin kommer Sverige att behöva en grön återstart. Vi måste använda den här möjligheten att lämna gamla hjulspår och peka ut en ny riktning, säger jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP).

Pengar till elbussar

Bland annat handlar det om en kraftig förstärkning av elbusspremien på 1,1 miljarder kronor under 2022. Det blir även ett ökat stöd till miljölastbilar och elektrifierade arbetsmaskiner på 200 miljoner kronor.

– Det här kommer att ge branschen möjlighet till en stark grön återstart, säger Stenevi.

Transportsektorn står för runt en tredjedel av koldioxidutsläppen och ska minska sina utsläpp med 70 procent till 2030, enligt mål som riksdagen har beslutat om. Hittills har det varit trögt att få ned utsläppen för tung trafik, men målet har ändå bedömts vara inom räckhåll.

– Det här gör att vi kan överträffa 2030-målet, säger miljö- och klimatminister Per Bolund (MP).

– Nu finns det möjligheter att höja ambitionerna. Vi ska inte nöja oss med det som är görbart, utan vi ska ha så höga ambitioner som det överhuvudtaget går.

Fler laddstolpar

Regeringen vill även förstärka det så kallade Klimatklivet, ett investeringsstöd som bland annat kan gå till företag, kommuner och bostadsrättsföreningar för olika projekt som minskar utsläppen.

Inte minst har stödet använts för att bygga laddstolpar, hittills 86 000.

– Självklart handlar många ansökningar om elektrifiering, och bland annat om att bygga ut laddinfrastrukturen, säger Per Bolund.

Hur många nya laddstolpar det kan bli vill han inte sia om. Det beror på vilka ansökningar som kommer in och det är Naturvårdsverket som utvärderar klimatnyttan.

– Vi gör också separata insatser, utöver detta, för att täcka in de vita fläckarna där det inte finns kommersiell grund för att bygga ut infrastruktur för laddning, säger Bolund.

Öka kompetensen

För att öka produktionen av biogas föreslår regeringen en satsning på 1 900 miljoner kronor 2022–2024, varav 500 miljoner under 2022.

Ett nytt verktyg är ett kompetenslyft speciellt inriktat på klimatet. Enligt ministrarna anger företagen själva att brist på kompetent personal är en flaskhals i omställningsarbetet. Nästa år föreslås 100 miljoner för att öka kompetensen och universitet och högskolor får 260 miljoner kronor för att anpassa sitt utbildningsutbud. Dessutom beräknas studiemedelskostnader på 144 miljoner tillkomma.

Dela mer

Budgeten innehåller också förslag för att få fart på delningsekonomin.

– Vi har möjlighet att få tillgång till det vi behöver utan att alla behöver äga varenda pryl, säger Per Bolund.

Därför föreslår regeringen en möjlighet att hyra ut personliga tillgångar som en bil eller båt, skattefritt för upp till 20 000 kronor per år.

Man föreslår också halverad moms på reparationer av cyklar och skor, från dagens tolv procent till sex.

– Det kommer att göra det billigare att ta hand om det vi redan har, säger Bolund.

Maria Davidsson/TT

FAKTA

Fakta: Nya miljö- och klimatåtgärder 2022

En del av de förslag som presenterades den 17 september:

Elbusspremie, stöd till miljölastbilar 1,3 miljarder

Klimatklivet 800 miljoner

Kompetenslyft för klimatet 500 miljoner

Biogasstöd 500 miljoner

Vattenvård, säkra dricksvatten 290 miljoner

Ytterligare förslag handlar om att flera myndigheter få ökade anslag för att snabba på tillståndsprocesser, om sänkt moms på reparationer, om slopad skatt på uthyrning samt att kommunernas klimatanpassning förstärks med 500 miljoner.

Källa: Regeringen

Inrikes

Så ska vaccineringen i högstadiet gå till

Regionerna samordnar nu med skolor och elevhälsa för att – förhoppningsvis – kunna utföra vaccinering i skolornas lokaler när Folkhälsomyndigheten ger klartecken att sätta igång. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Knappt en halv miljoner barn mellan 12 och 15 år ska nu erbjudas vaccin mot covid-19. Hur skolministerns önskan att ge sprutorna i skolan ska förverkligas undersöks nu i flera regioner.

Norrbotten:

TT: Vem ska ge vaccinet?

– Kan vi hitta samverkansformer så att skolsköterskor kan utföra dem är det bra. Annars är det vi (red: regionen) som ska göra det, svarar hälso- och sjukvårdsdirektören Pia Näsvall.

TT: Ska sprutorna ges på skoltid?

– Ja, om vi kan komma överens om det så tror vi att det är bra, det har visat sig att man då får en hög vaccinationsgrad.

TT: Hur får föräldrar information?

– Vi kommer att gå ut på olika sätt, via ordinarie kanaler som 1177 och även via Facebook. Vi tänker att vi kan jobba med information via skolan och sedan får vi se om vi gör fysiska utskick.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Vi kommer att använda det som grund, det har vi gjort för 16-17-åringarna. Mognadsbedömning är svårare med yngre barn. Men om ett barn står där och vill vaccinera sig men inte har en påskriven blankett, så får man ser hur man gör då. Vi har accepterat att bara en vårdnadshavare skrivit under samtyckesblanketten.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Det är inte vi som styr, det är Folkhälsomyndigheten som går ut med det.

Västra Götaland:

TT: Vem ska ge vaccineringen?

– Även om vi har påbörjat dialog med elevhälsan och våra vaccinatörer så har vi inga detaljer färdiga. Om vi har vaccinatörer som kommer till skolan eller om elevhälsan gör sticken kan se olika ut i regionen, säger Kristine Rygge, vaccinsamordnare.

TT: Var ska vaccinationerna ges?

– Det smidigaste för barnen om det är på skolan. Inget talar emot att det kan bli så, men detaljer måste tas fram så att det inte sker på bekostnad av annat som elevhälsan har att göra.

TT: Hur får föräldrar information om det praktiska?

– Vi ser att vi kan få hjälp av skolan och elevhälsan att distribuera samtyckesblanketter som eleverna kan ta med sig hem. Vi lägger ut i våra kanaler på vgregion.se och 1177.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Som det ser ut nu använder vi en samtyckesblankett som vid andra vaccinationer i skolan där underskrift av båda vårdnadshavarna krävs.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Vi följer de rekommendationer som ligger och där har man föreslagit en samlad start.

Helena Björk/TT

Inrikes

Mänskliga kvarlevor identifierade – ung kvinna

Kvarlevorna som hittades i Hultsfred har identifierats Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

De mänskliga kvarlevor som hittades i ett skogsområde i Hultsfred i början av september har identifierats. Det är kvarlevor efter en kvinna i 20-årsåldern och polisen rubricerar nu ärendet som mord, uppger polisen.

Kvarlevorna hittades av privatpersoner som vistades i skogen, och polisen har varit mycket förtegen om exakt hur och var fyndet gjorts, förutom att kroppen legat i skogen en tid.

Misstanken om mord baseras på omständigheterna kring kvinnans död som är oklara. Hon anmäldes försvunnen från Hultsfred 22 maj 2019. Inledningsvis utreddes det som ett försvinnande men övergick sedan till att bli en förundersökning rörande misstänkt människorov.

– Hon försvann – kom inte till skolan på morgonen. Då anmälde anhöriga henne som försvunnen. Så jobbade vi ett par veckor, sedan gjordes anmälan om att man misstänkte att hon blivit utsatt för brott, säger polisens presstalesperson Robert Loeffel till TT.

Anhöriga är underrättade.

Inrikes

Begärs häktad för medhjälp vid skjutning

Den 3 augusti skadades tre personer vid en skottlossning vid Gamlegårdens centrum i Kristianstad. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Ytterligare en person begärs häktad för inblandning i skjutningen utanför ett köpcentrum i Gamlegården i Kristianstad, som ledde till att tre personer skadades allvarligt.

Under torsdagen häktades två tonårspojkar för mordförsök. Den tredje misstänkte, en 23-årig man, anhölls tidigare i veckan, och är misstänkt för medhjälp till mordförsök, rapporterar lokala medier.

Inrikes

Liberalerna skeptiska till ny FRA-lag

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Alan Widman är skeptisk till att FRA ska få signalspana även om det inte rör svenska säkerhetsintressen. Arkivbild.
Foto: Marc Femenia
Inrikes
Inrikes Liberalerna är skeptiska till regeringens förslag att låta FRA signalspana även om det inte handlar om svenska säkerhetsintressen.
– Vi känner tveksamhet inför det villkorslösa samarbete som ska ske, säger partiets försvarspolitiske talesperson Alan Widman till TT.

Regeringen föreslår i en ny proposition dels att utländska myndigheter ska kunna få direktåtkomst till uppgifter som Försvarets underrättelsetjänst och FRA har, dels att FRA ska kunna signalspana även om det inte direkt rör svenska intressen.

Det ska räcka med att det är nödvändigt för ett samarbete i underrättelsefrågor, för att FRA ska kunna signalspana. Hittills har det varit noga reglerat att det ska röra svenska säkerhetsintressen.

Grannlaga fråga

Det är just kombinationen direktåtkomst för utländska myndigheter och att FRA kan spana även på sådant som inte direkt rör svenska säkerhetsintressen, som Allan Widman reagerar på.

– Det är just kombinationen som gör det här till en grannlaga fråga. Det måste finnas en direkt eller indirekt koppling till svenska säkerhetsintressen. Om det saknar helt koppling till svenska säkerhetsintressen, då känner vi tveksamhet, säger Alan Widman.

Försvarsminister Peter Hultqvist säger i en skriftlig kommentar till TT att inga utländska myndigheter kommer att få direktåtkomst till svenska kablar.

"Det handlar om information som finns på FRA och där FRA har avgjort vilken typ av uppgifter som kan lämnas ut", skriver han.

Förändrat säkerhetsläge

Han framhåller också att sedan signalspaningslagstiftningen trädde i kraft 2009 har världen förändrats och tekniken utvecklats.

"Ett viktigare skäl till att ändra lagstiftningen är att säkerhetsläget för Sverige har förändrats. Det kan uppstå situationer när akuta terrorhot riktas mot Sverige från utlandet och de kan avvärjas genom samarbete mellan svenska och utländska myndigheter och där direktåtkomst kan vara en mycket viktig faktor. För att vi ska kunna ha den möjligheten måste lagstiftningen ändras. Internationella samarbeten är helt avgörande för Sveriges säkerhet", säger Hultqvist i sin skriftliga kommentar.

Direktåtkomst för utländska myndigheter kommer inte vara något normalt förfarande, framhåller Hultqvist.

"Lagen möjliggör för FRA att medge direktåtkomst under vissa förutsättningar, men innebär inte automatiskt att så ska ske. Hur det ska gå till kommer ytterligare att regleras. Regler om sekretess, säkerhetsskydd och dataskydd måste följas", skriver försvarsministern i sin kommentar.

Owe Nilsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

En jämförelse av lån i Sverige

Privatlån.com

Funderar du på att låna pengar? Funderar du på vilken typ av lån som du ska ta? Då ska vi i denna artikel gå igenom olika saker som det är viktigt att tänka på när man ska jämföra olika lån.

Ska man ta ett lån med eller utan säkerhet?

En av de saker som det är viktigt att tänka på när man ska låna pengar är ifall man ska ta ett lån med eller utan säkerhet. Med vad är då skillnaden mellan de båda? Om vi börjar med lån med säkerhet är dessa lån där du måste lämna något i säkerhet till den aktör som du lånar pengar av. Men vad innebär det då att lämna något i säkerhet? Det innebär att du pantsätter någon av dina ägodelar eller egendomar. Dessa kan långivaren då ta ifrån dig om du inte betalar tillbaka pengarna enligt den återbetalningsplan som ni kommit överens om. Ett exempel på en sak som det är vanligt att lämna som säkerhet är en bostad. Lämnar du din bostad i säkerhet kan långivaren därför ta den från dig om du inte kan betala tillbaka lånet så som det är tänkt.

Faktum är att det är vanligt att man använder samma sak som man lånar pengar till att köpa som säkerhet. Ska du då till exempel köpa en bostad lämnar du denna i säkerhet, och långivaren kan då ta den ifrån dig om du inte klarar av att betala tillbaka pengarna.

Men varför ska man då ta ett lån med säkerhet med tanke på vilken risk man tar när man satsar på ett sådant lån? Faktum att du måste lämna något i säkerhet må visserligen vara en nackdel, men faktum är att det även finns flera fördelar med att låna pengar med säkerhet. Detta har att göra med att långivaren inte tar en lika stor ekonomisk risk när de ger dig ett lån med säkerhet som de gör när det kommer till ett lån utan säkerhet. Det gör de inte eftersom de kan ta något från dig vars värde uppskattas till det samma som de pengar du lånat. På grund av detta kan de i övrigt ge dig bättre förutsättningar när det kommer till ett lån med säkerhet. Dels kan de ge dig en lägre ränta när det kommer till denna typ av lån, något som förstås är en stor fördel för dig som lånar pengar eftersom det då blir billigare för dig att göra det. Dessutom kan du i många fall få lån på större belopp när det gäller lån med säkerhet. Just därför kan det vara värt att satsa på ett sådant.

Men hur fungerar då lån utan säkerhet? Precis som namnet antyder är detta lån där du inte behöver lämna något i säkerhet till långivaren. Just detta är också fördelen med dessa lån. Du som låntagare tar alltså inte en lika stor risk när du tar ett sådant lån som du gör när det kommer till ett lån med säkerhet. Långivaren tar dock en större ekonomisk risk genom att ge dig ett sådant lån, något som i sin tur kan få en del negativa ekonomiska konsekvenser för dig som ska låna pengar. Först och främst brukar lån utan säkerhet ha en högre ränta än sådana med säkerhet. Detta är helt enkelt långivarens sätt att kompensera för det faktum att de tar en större risk när de ger dig ett lån utan säkerhet. Faktum att de tar en större risk brukar även betyda att du inte brukar kunna låna lika stora belopp när det rör sig om lån utan säkerhet. För dig som låntagare är det helt enkelt bara att väga för- och nackdelarna med lån med säkerhet samt lån utan säkerhet mot varandra. Du kan sedan välja att satsa på den typ av lån som passar dig bäst. Självklart är det inte heller alla som har möjlighet att ta ett lån med säkerhet. I dessa fall kan ett lån utan säkerhet vara det enda alternativet.

Jämför den effektiva räntan

En av de allra viktigaste sakerna att ha i åtanke när man ska jämföra olika lån är den effektiva räntan. Tyvärr gör många dock misstaget att fokusera på den nominella räntan. Denna ger dig dock inte den fulla bilden av hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Det är det i stället den effektiva räntan som gör. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt eventuella övriga avgifter som kan tillkomma. Detta kan bland annat röra sig om uppläggnings- och aviavgifter. Gör därför inte misstaget att enbart fokusera på den nominella räntan. Ett lån som har en lägre nominell ränta än ett annat kan nämligen fortfarande kosta dig mer pengar i slutändan, detta eftersom det alltså kan tillkomma andra avgifter. Genom att i stället fokusera på den effektiva får du en helhetsbild över hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Självklart ligger det i ditt intresse att välja ett lån som kommer att kosta dig så lite pengar som möjligt.

Återbetalningstid

När du ska jämföra olika lån är det också viktigt att ta hänsyn till återbetalningstiden. När det gäller detta är det viktigt att känna till att ju längre återbetalningstid du har desto högre ränta kommer du att få. Det är därför inte någon bra idé att välja en alltför lång återbetalningstid, detta eftersom det då kommer att kosta dig mer att låna pengar. Med detta sagt måste du förstås fortfarande ha en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du har råd med. Välj därför en som ger dig en rimlig månadskostnad utan att för den sakens skull sträcka sig över en alltför lång tidsperiod. Gör du det kan det bli onödigt dyrt för dig att låna pengar.

Är det värt att ta ett snabblån?

Du som ska låna pengar har också alternativet att ansöka om ett snabblån. Fördelarna med snabblån är just snabbheten. Det går nämligen snabbt att få ett besked på din låneansökan när det gäller dessa lån, och om din ansökan blivit beviljad går det också snabbt att få pengarna utbetalda. Dessutom finns många snabblån även tillgängliga för dig som har betalningsanmärkningar sedan tidigare. Allt är dock inte guld och gröna skogar när det kommer till snabblån. För det första brukar de nämligen ha väldigt höga räntor. För det andra brukar de dessutom ha väldigt kort återbetalningstid. Ta därför bara ett snabblån om det är så att det verkligen är nödvändigt och du är helt säker på att du kommer att kunna betala tillbaka pengarna inom den återbetalningstid som gäller. Gör du inte det kan det nämligen få allvarliga konsekvenser för din ekonomi under en lång period framöver i form av betalningsanmärkningar och i värsta fall Kronofogden.

Använd dig av en låneförmedlare

Ett av de bästa sätten att kunna hitta bästa möjliga låneerbjudande på är att använda sig av en låneförmedlare. En sådan ansöker då nämligen automatiskt om lån hos flera olika långivare åt dig, och listar sedan de låneerbjudanden som du får. Allt du behöver göra är därför att göra en ansökan hos den låneförmedlare du väljer att satsa på, därefter sköter den resten av jobbet åt dig. Att använda sig av en låneförmedlare är därför något som du kan spara väldigt mycket tid på att göra. Dessutom är det bra för din kreditpoäng eftersom det då räcker med att du gör en låneansökan, något som i sin tur innebär att det bara kommer att behöva göras en kreditupplysning på dig. När det gäller kreditupplysningar som görs med Upplysningscentralen, eller UC som det brukar förkortas, försämras din kreditpoäng nämligen varje gång det görs en kreditupplysning. Är det då så att du sitter och ansöker om flera olika lån och det görs flera kreditupplysningar på dig med UC kan din kreditpoäng försämras allvarligt. Detta är alltså dock inte något du behöver oroa dig för när det kommer till att ansöka om ett lån hos en låneförmedlare. Även om kreditupplysningen görs med UC räcker det då nämligen med att det görs en kreditupplysning, något som i sin tur inte påverkar din kreditpoäng alltför mycket.

Inrikes

Flera lokaltidningssajter låg nere

Inrikes
Inrikes

Flera webbsidor inom EU låg under fredagsmorgonen nere på grund av problem hos molnplattformen Heroku. I Sverige påverkades bland annat Cancerfonden och flera tidningar som tillhör Bonnier News Local.

Strax efter klockan nio skrev Heroku på sin hemsida att man identifierat felet och vid klockan 9.40 gick det att nå sajterna igen.

Bonnier News Local omfattar ett 40-tal lokaltidningar och sajter som Bandypuls och Hockeypuls.

Inrikes

Förundersökning inledd mot Hanif Bali

Hanif Bali, riksdagspolitiker för Moderaterna. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

Åklagare har beslutat att inleda en förundersökning mot den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali, som anklagats för olämpligt sexuellt beteende mot en flicka. Enligt ett pressmeddelande från Särskilda åklagarkammaren är brottsrubriceringen utnyttjande av barn för sexuell posering.

"Då förundersökningen fortfarande är i ett tidigt inledningsskede kan inte mer information lämnas just nu. Jag kan inte kommentera närmare vilka anmälningar som gjorts eller gå in på några detaljer om misstankarna", säger chefsåklagare Maria Sterup, i pressmeddelandet.

Hanif Bali har polisanmälts av flera personer för försök till utnyttjande av barn för sexuell posering, vilket bekräftades under torsdagen. Senare på torsdagskvällen uppgav Moderaternas presschef Niklas Gillström att även flickan har polisanmält.

Hanif Bali har tillbakavisat anklagelserna i ett inlägg på Facebook:

"Jag har gott om bevis som visar att jag är oskyldig till det jag anklagats för och att detta snarare rör sig om en komplott av meningsmotståndare där en ung person fått agera som bricka i spelet", skriver han.

Inrikes

Känsliga uppgifter om elever har läckt

Känsliga uppgifter har funnits tillgängliga för alla kommunanställda. Nu är kommunens IT-service inkopplad. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad / NTB
Inrikes
Inrikes

Känslig information och personuppgifter rörande elever har läckt ut till alla kommunanställda i Halmstad. Redan i februari ska upptäckten om filer med elevuppgifter på kommunens molnlagring ha gjorts, rapporterar Hallandsposten.

Men i augusti fanns filen kvar på molnet. Dessutom hade det då tillkommit fler filer, med känsliga uppgifter så som elevutredningar rörande trakasserier och diskriminering. Samtliga med namn och personnummer, förutom de fyra sista siffrorna.

Läckaget har skett via den av kommunen hyrda tjänsten OneDrive som lagrar data av företaget Microsoft på en server i Irland. Kommunens förklaring till det inträffade är att vissa medarbetare som anslutit sig till Microsoftsystemet före 2015 fortfarande har tillgång till särskilda mappar som lagras på molnet –trots att mapparna togs bort för flera år sedan.

Kommunens IT-service är nu inkopplad för att lösa problemet.

Anna Karolina Eriksson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL