Utrikes

Gahr Støre: "Jag vill smälta resultatet"

Jonas Gahr Støre på väg hem efter det att hans Arbeiderpartiet blivit största parti i det norska valet.
Foto: Javad Parsa/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Jonas Gahr Støre gör sig beredd att leda Norge. Men landets förmodat näste statsminister vill inte sätta någon tidsfrist för när en regering kan presenteras.
– Jag har sagt att det får ta den tid det tar, säger han under natten.
PREMIUM

Redan innan den norska valmyndigheten räknat klart alla röster, och innan alla valarbetare firat eller deppat klart under valnatten, började huvudpersonerna blicka framåt.

När NRK traditionsenligt under småtimmarna samlade partiledarna för en debatt fick valets vinnare, Arbeiderpartiets (AP) ledare Jonas Gahr Støre givetvis frågan om när han kan presentera en regering.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Tyskarna till Laschet: "Nein"

Armin Laschet. Bild från presskonferens i måndags.
Foto: Michael Kappeler/DPA/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tyskarna verkar inte hålla med Armin Laschet. Drygt två av tre säger att det är fel av den kristdemokratiske kandidaten att försöka bli näste förbundskansler.

71 procent svarar nej på frågan om Laschet gör rätt efter CDU/CSU:s förlust i söndagens val, enligt en opinionsmätning i Augsburger Allgemeine. Kristdemokraterna gjorde ett dåligt val, och blev mindre än maktrivalen SPD, men Laschet har sagt att han ändå vill försöka sy ihop en koalition.

Frågan kan därmed avgöras av de mindre partierna De gröna och FDP – den sida de ansluter sig till väntas kunna bilda regering.

Ge upp

Men ett annat alternativ är att Laschet erkänner sig besegrad, och lämnar fältet fritt för socialdemokratiska SPD. Många i de egna leden förespråkar det, rapporterar Bild. Tidningen publicerar också en opinionsmätning där över hälften av de tillfrågade tycker att Laschet ska avgå som CDU-ledare.

En indirekt signal kommer från förbundslandet Bayern, där CDU:s kristdemokratiska systerparti CSU konstaterar att socialdemokraten Olaf Scholz bör få första chansen att bilda en regering.

– Olaf Scholz har en större chans att bli kansler för ögonblicket, säger CSU-ledaren Markus Söder, som utmanade Laschet i kampen om att bli den kristdemokratiska unionens kanslerkandidat.

Även CSU:s ledare i parlamentet, Alexander Dobrindt, konstaterade på tisdagen att "SPD liggger före det konservativa blocket", rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Seg dragkamp

Om inte Laschet ger vika för trycket väntar nu en seg dragkamp för att få ihop en majoritet. Båda sidor sade efter valdagen att de hoppas ha en uppgörelse klar till jul.

Under tiden får den avgående förbundskanslern Angela Merkel (CDU) fortsätta styra.

Henrik Samuelsson/TT

Grim Berglund/TT

Utrikes

Majoritet för förlängt minkförbud i Danmark

Döda minkar grävdes ner i Danmark efter beslutet att beståndet i landet. Senare fick de grävas upp och skickas till förbränning i stället. Arkivbild.
Foto: Morten Stricker/AP/TT
Utrikes
Utrikes Förra hösten avlivades fler än 15 miljoner danska minkar, efter att en muterad version av covid-19 spridit sig från minkar till människor.
Nu finns det en majoritet i folketinget för att förlänga avelsförbudet i ytterligare ett år.

Efter massavlivningen blev det förbjudet att avla mink i landet fram till och med 2021, men nu vill den socialdemokratiska regeringen och dess stödpartier förlänga avelsförbudet även över 2022. Därmed finns det en majoritet i parlamentet för ett sådant förslag.

S-regeringen vill se ett förlängt förbud mot bakgrund av en rapport från det danska smittskyddsinstitutet Statens Serum Institut (SSI), som uppskattar att minkavel efter 2021 kan innebära en hälsorisk av "okänd storlek".

Rapporten, som beställts av regeringen, har fått kritik från oppositionspartier som Venstre, De Konservative och Dansk Folkeparti för att inte peka på lösningar eller undersöka risken med minkavel utifrån bestämda scenarier.

Det går stick i stäv med vad partierna har bett om och därför kan inte rapporten användas som ett beslutsunderlag, menar oppositionspartierna.

– Det står i rapporten att de (SSI) inte har blivit ombedda att titta på några lösningar. Det tycker jag är dåligt, säger Lise Bech, Dansk Folkepartis talesperson för livsmedelsfrågor.

– Det blir inte trovärdigt, för vad är det för svar vi får i dag? Är det ett svar som regeringen gärna vill ha? fortsätter Bech.

Utrikes

Taliban: 1960-talets grundlag är tillbaka

Många drömmer sig tillbaka till kungen Mohammad Zahir Shahs tid. Arkivbild tagen i Kabul efter hans död 2007.
Foto: Saurabh Das/AP/TT
Utrikes
Utrikes Afghanistan behöver en grundlag, och talibanerna tycker att regelverket från landets "gyllene era" kring 1970 passar bäst – men med strykningar och undantag.

"Det islamiska emiratet kommer tillfälligt att anta konstitutionen från den dåvarande kungen Mohammad Zahir Shahs tid", meddelar Abdul Hakim Sharaee, som utsetts till justitieminister i talibanernas nya styre, enligt nyhetsbyrån AFP.

Denna grundlag trädde i kraft 1964, året efter kungens tillträde, och gällde sedan fram till en kupp 1973. Afghanistan blev under den tiden en omtyckt destination längs västerländska ryggsäcksturisters "hippie trail" mellan Europa och Indien, och AFP kallar det landets "kortlivade gyllene era av demokrati".

Men det är oklart hur mycket av texten talibanerna vill behålla. Enligt Abdul Hakim Sharaee kommer allt som anses bryta mot de islamiska religiösa reglerna, sharia, att strykas.

1964 års grundlag fastställde bland annat för första gången rösträtt för kvinnor och andra friheter som talibanerna är skeptiska till. Men under en övergångsperiod föredrar de alltså ändå att utgå ifrån den, snarare än den senaste konstitutionen från 2004.

Talibanerna tog makten i hela landet efter en militäroffensiv i augusti.

Henrik Samuelsson/TT

Utrikes

Rapport avslöjar sexövergrepp av WHO-arbetare

WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus kallar rapporten för 'hemsk läsning'. Arkivbild.
Foto: Denis Balibouse/AP/TT
Utrikes
Utrikes En oberoende utredning har funnit bevis för att det förekom sexuella övergrepp i samband med Världshälsoorganisationen WHO:s arbete mot ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa 2018–2020, framgår i en ny rapport.

WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus kallar rapporten för "hemsk läsning".

– Det första jag vill säga till offren och överlevare är att jag ber om ursäkt. Min högsta prioritet är att ställa de skyldiga inför rätta och se till att de inte går fria, säger han.

I intervjuer med kommissionen som genomförde den oberoende utredningen vittnade dussintals kvinnor om våldtäkter och erbjudanden om arbete i utbyte mot sex. Övergreppen ska ha utförts av lokalt anlitad personal och personer i internationella arbetslag.

I den 35 sidor långa utredningen nämns "tydliga strukturella brister" och "individuell försumlighet".

– Som ledare för WHO ber vi om ursäkt till de här människorna, till kvinnorna och flickorna, säger organisationens Afrikachef Matshidiso Moeti.

Kommissionen tillsattes efter att fler än 50 kvinnor anklagat biståndsarbetare från WHO och andra biståndsorganisationer för övergrepp i samband med en separat utredning i fjol. Enligt kommissionen var 21 av de 83 misstänkta gärningsmännen anställda av WHO.

Utrikes

Kanada: Nästan alla gruvarbetare ute

Utrikes
Utrikes Nästan alla 39 gruvarbetare som suttit fångade i en gruva i östra Kanada sedan i söndags har räddats, uppger räddningstjänst och lokala medier.

Enligt chefen för räddningsarbetet, Shawn Rideout, är 33 av de 39 ute ur gruvan, som ligger i staden Sudbury i provinsen Ontario.

– Vi ser ljuset i slutet av tunneln nu, vi närmar oss. Sex är kvar att rädda och vi hoppas ha fått ut alla under eftermiddagen, säger Rideout till det kanadensiska public service-bolaget CBC.

Arbetarna fångades i gruvan efter att en olycka skadat deras transportsystem, vilket stoppade dem från att nå den huvudsakliga utgången. I stället har man med hjälp av rep och stegar tagit en alternativ väg ut.

– Det är rätt så djupt. 3 000 fot (914 meter) är en lång väg att gå. Det är därför det går långsamt, säger Shawn Rideout.

Den brasilianska gruvjätten Vale, som driver gruvan, uppger att arbetet på platsen inte kommer att återupptas förrän en utredning av vad som gått fel är slutförd.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Utrikes

Greta Thunberg: Trött på tomma ord

Greta Thunberg talar i Milano.
Foto: Luca Bruno/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tusentals ungdomar och högt uppsatta politiker samlas i Milano i Italien inför FN:s klimatkonferens i Skottland i november. Den svenska miljöaktivisten Greta Thunberg dömde i ett tal ut regeringar för vad hon anser vara tomma ord.

Thunberg har inga stora förväntningar inför FN:s klimatmöte och anser att det mesta politiker levererar i klimatfrågan är tomma ord.

– Det finns ingen planet B, det finns ingen planet bla, bla, bla, sade hon med syftning på ett tidigare klimattal av Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.

– Det här är allt vi hör från våra så kallade ledare: ord, ord som låter bra men hittills inte har lett till handling, våra förhoppningar och drömmar dränkta i deras tomma ord och löften, fortsatte Thunberg.

Vanessa Nakate, klimataktivist från Uganda, upprepade Thunbergs budskap.

– Hur länge måste barn gå och lägga sig hungriga för att deras jordbruk har spolats bort, för att grödorna har torkat på grund av extremvädret?, frågade hon och fortsatte:

– Världsledarna ser det här hända och tillåter det att fortsätta.

Ska ge klimatförslag

Bland de tusentals unga som samlas i Milano är det omkring 400 från 190 länder som under tre dagar ska ta fram förslag emot global uppvärmning.

Förslagen granskas sedan av klimat- och energiministrar som även de samlas i Milano i veckan inför klimatkonferensen i Glasgow den 1–12 november. De bästa förslagen ska vaskas fram för att tas upp på klimatkonferensen.

Klimatkonferensen i Glasgow, COP26, ses som viktig för att realisera Parisavtalet från 2015. Länder som ratificerat Parisavtalet har förbundit sig att försöka begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader. Hur det ska gå till i praktiken är ännu inte klart.

Utrikes

"Vad gör skyltdockan där?" – vittnen om terrorn i Paris

Polis i skyddsdräkt på plats vid Stade de France efter terrordåden den 13 november 2015. Nu vittnar de närvarande om händelserna vid den pågående rättegången i Paris. Arkivfoto.
Foto: Michel Spingler/AP/TT
Utrikes
Utrikes "Jag undrade vad den där skyltdockan gjorde där", minns polisen Philippe i Paris om kvällen den 13 november 2015.
Men det var inte någon skyltdocka.
Framför sig hade han det första civila offret för Frankrikes värsta terrordåd.

Tre veckor in på den historiska rättegången kring dåden 2015 är det nu dags för drabbade och anhöriga att börja vittna om vad de upplevde för snart sex år sedan.

Polisen Philippe var ansvarig för de ridande poliser som patrullerade kring fotbollsarenan Stade de France på terrorkvällen.

Där kom den första smällen en stund efter klockan 21. En självmordsbombare sprängde sig själv i luften efter att ha misslyckats med att ta sig in på arenan, där Frankrike mötte Tyskland i en landskamp.

Den terroristens enda offer blev Manuel Dias, en 63-årig chaufför som just lämnat av en grupp fotbollsfans vid arenan.

Hans kropp hamnade som på knä, med huvudet riktat mot polisen.

– Jag fick intrycket av att han tittade på mig. Jag såg ett naket ben och frågade mig: vad gör den där skyltdockan där? Det där benet kan jag fortfarande se framför mig, berättar Philippe, enligt tidningen Le Figaro.

Tjugo åtalade

Rättegången i Paris har pågått sedan den 8 september. Även om alla de konkreta gärningsmännen antas vara döda – antingen direkt under själva terrorkvällen eller under den följande polisjakten – så står 20 personer åtalade, varav sex i sin frånvaro.

Merparten riskerar livstids fängelse. Bland de åtalade finns franske Salah Abdeslam, uppvuxen i Belgien och med nära kopplingar till flera av gärningsmännen på plats i Paris. Även han var i Paris under terrorkvällen, men flydde hem till Bryssel av oklar anledning och greps först ett halvår efteråt.

Åtalad är även svenske Osama Krayem, som polisen kopplar till en lägenhet i Bryssel där Paris-bomberna tros ha tillverkats.

Chockad polis

Tisdagens första vittnesmål gäller händelserna kring Stade de France, där tre självmordsbombare sprängde sig, men där Manuel Dias blev det enda civila dödsoffret.

En annan av de första poliserna på plats var den nu pensionerade Pierre.

– Jag chockades av liket, av kroppsdelarna och lukten. När jag kom hem var mina skor fulla av blod. Jag är inte lika stark som mina kollegor. Jag har svårt att sova, svårt att äta. Det finns ett före och ett efter det som skedde där, berättar Pierre – och får direkt efter sitt vittnesmål hjälp av de psykologer som finns på plats i rättssalen i Paris.

"Jag vill att de ska se"

För många som var med under terrorkvällen fungerar rättegången som en sorts behandling.

– Jag vill gå igenom det här. Det är en del av återuppbyggandet av mig själv, säger 31-årige Marko till nyhetsbyrån AFP.

Marko, som satt på en av uteserveringarna i Paris när terroristerna slog till, kunde inte hålla sig i rättssalen när Salah Abdeslam i förra veckan försökte kalla dådet för "oundvikligt". Marko ställde sig upp och skällde på Abdeslam och stirrade på honom under resten av den dagen.

– Jag vill se de här människornas ansikten. Jag vill att de ska se vilka deras offer var, berättar han för AFP.

Wiktor Nummelin/TT

En minnestavla för Manuel Dias, som dog i terrordåden i Paris den 13 november 2015, finns uppsatt vid fotbollsarenan Stade de France. Arkivfoto.
En minnestavla för Manuel Dias, som dog i terrordåden i Paris den 13 november 2015, finns uppsatt vid fotbollsarenan Stade de France. Arkivfoto.
Foto: Philippe Wojazer/AP/TT
Poliser på plats i den specialbyggda rättssal i Paris där terrordåden 2015 nu avhandlas. Arkivfoto.
Poliser på plats i den specialbyggda rättssal i Paris där terrordåden 2015 nu avhandlas. Arkivfoto.
Foto: Thibault Camus/AP/TT

FAKTA

Fakta: Terrorrättegången i Paris

Tjugo personer står åtalade i Paris för delaktighet i terrordåden den 13 november 2015, då 139 människor dödades i en rad gemensamma attacker kring fotbollsarenan Stade de France, barer och restauranger i centrala Paris samt konsertlokalen Bataclan.

Rättegången inleddes den 8 september och väntas pågå till slutet av maj 2022.

Närmast väntar vittnesmål från brottsplatserna vid Stade de France (tisdagen och onsdagen), barerna och restaurangerna (till och med fredag) samt Bataclan (från tisdag den 5 oktober och under fyra veckor framåt).

Utrikes

Lastbilschaufför körde 26 timmar i sträck

Chauffören körde i 26 timmar i sträck utan att vila. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Utrikes
Utrikes

En holländsk lastbilschaufför i Danmark bröt mot arbetstidsreglerna 27 gånger inom loppet av 28 dagar, enligt polisen i mellersta och västra Själland.

Som mest körde mannen nära 26 timmar i ett sträck. Gränsen går vid tio timmars tillåten körning.

– En flera ton tung lastbil med en chaufför som har kört i nästan 26 timmar är självklart en mycket farlig lastbil på vägen, och därför är jag glad att vi fick stopp på denna riskabla körning innan det eventuellt gick helt galet, säger polischef Henrik Fobian.

Chauffören – som stoppades vid en rutinkontroll under måndagen – samt åkeriet riskerar nu böter på 342 000 danska kronor, motsvarande drygt 468 000 svenska kronor. Han riskerar dessutom att mista sitt lastbilskörkort.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL