Opinion

Folkbildningen för viktig för att vara politiskt slagträ

Opinion
Opinion

Sedan 2020 får studieförbunden i Hässleholm inget kommunalt bidrag för sin värdefulla verksamhet. Då tog Moderaterna chansen att kunna skära i budgeten genom att gå Sverigedemokraternas ideologiska motvilja mot den fria folkbildningen tillmötes. Nu föreslås att även regelverket för bidragen ska tas bort.

Att ”spara” på folkbildning är oerhört kortsiktigt. Det ger effekt i den kommunala budgeten men det innebär att värdefull verksamhet stoppas och det kostar mer i det långa loppet. Den utbildning och den kultur som studieförbunden står för är den enda verksamhet som garanterat når ut i alla kommunens delar. När det kommunala bidraget omöjliggör det mesta av verksamheten innebär det att kommunmedborgarna också går miste om de statliga pengarna - förutom att kommunen blir fattigare på kultur.

Studieförbunden är viktiga för att föra vidare kulturarvet genom de hantverkskurser som är en del av verksamheten. Där ingår den av Lars Johnsson (M) föraktade knypplingen som en liten del.

Den senaste tiden har det talats om fusk med bidragen, och som alla bidragssystem är det svårt att nå målet noll felredovisningar. Ett fall i Järva (i Stockholm) blev omskrivet, och en del musikcirklar redovisades av sina ledare i flera studieförbund samtidigt och fick därmed för mycket bidrag. Men totalt är bara ett par procent av alla pengar felredovisningar, och både Statskontoret och Riksrevisionen har granskat de statliga bidragen till folkbildningen och konstaterat att folkbildningen är värdefull.

Magnus Ranstorp må vara en auktoritet inom terrorforskning, men när han talat om folkbildningen som ”ett gigantiskt fuskbygge” visar han att han inte kan något om denna verksamhet. Då påminner han mer om Donald Trump än om en seriös forskare.

Så kloka kommunpolitiker borde gå emot M/SD-motståndet mot bidrag till folkbildningen, så den lokala kulturen kan utvecklas på nytt.

Opinion

Den känsliga friskolefrågan

Opinion
Opinion

Friskolornas riksförbund menar att ett vinstförbud slår undan benen för alla privata bolag som driver skolor. Svenskt Näringsliv är inne på samma linje, och menar att det i praktiken handlar om ett förbud för företag att äga skolor.

Det hade förstås varit en rejäl kioskvältare om företrädare för näringslivet och de fristående skolorna hade applåderat ett förbud mot vinster. Alltså, det är inte alls märkligt att de är kritiska. Det reservationslösa försvaret av vinster är emellertid kontraproduktivt. Det är, tror jag, det som mer än något annat kan bidra till att förslaget om vinstförbud förverkligas.

Inför Socialdemokraternas kongress har partiets ledning föreslagit ett vinstförbud inom skolan. Hur det ska utformas mer i detalj framgår inte, men den principiella inställningen är tydlig. Eventuella överskott ska stanna i verksamheten. Förslaget kommer knappast som en blixt från en klarblå himmel. Socialdemokraternas skepsis till privata vinstintressen inom välfärden är väl känd, men i dagens riksdag finns det inte tillräckligt med stöd för förslag i den riktningen.

Möjligen är en förändring på gång. Liberalerna och nu senast Centerpartiet har öppnat för en reglering av friskolornas frihet. Steget till ett vinstförbud är fortfarande långt, och därmed är det långt till ett parlamentariskt stöd för S-förslaget. Men om det är något som kan knuffa opinionen närmare ett vinstförbud så är det ett reservationslöst försvar av dagens ordning.

Ingen kan rimligen förneka att det finns en målkonflikt. Det kommer i princip alltid att behövas mer pengar inom skolan. Det kommer att finnas en elev som behöver ett ännu bättre stöd, personal som förtjänar bättre villkor och lokaler som behöver rustas upp. Det är konkurrens om varje skattekrona, och därför kommer det alltid att finnas någon som på goda grunder hävdar att pengarna borde stanna i skolan i stället för att betalas ut till ägarna.

Det vet uppenbarligen Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbunds vd, och det är därför som hon säger till DN apropå vinstförbudet att företagen bara kan ta ut några procent i avkastning. Tänk tanken att en vd för bilbranschen hade sagt något liknande, att det är svårt att göra några stora vinster, att nivån på avkastningen är och förblir låg. Det är självklart en omöjlig tanke.

Friskolornas riksförbund vet att det är en känslig fråga eftersom det handlar om en offentligt finansierad verksamhet och att det finns ett brett stöd för tanken att resurserna ska fördelas efter elevernas behov. Därför försöker Ulla Hamilton i sitt uttalande balansera mellan aktieägarnas och det allmännas intresse.

För min egen del är jag inte kategorisk motståndare till fristående skolor. Knappt en femtedel av alla grundskoleelever och var tredje gymnasieelev går i en fristående skola. Ungefär 200 000 elever går i skolor som ägs av aktiebolag(enligt Ekonomifakta). En del fristående skolor är riktigt bra, andra mindre bra. En del ägare försvinner säkert om vinsterna begränsas, men det är också fullt möjligt, för att inte skriva troligt, att det finns ägare som har stor respekt för allmänintresset. Ägare som håller med om att fristående skolor inte kan leva i en helt egen värld, med andra villkor än de kommunala skolorna. Som ogillar vinstförbud men som inser att dagens ordning är orimlig och som är öppna för ökad offentlig insyn och vinstbegränsningar.

Om alternativen bara är två, antingen ett totalförbud mot vinster eller en total frihet att ta ut vinster, då är jag rätt säker på att det förstnämnda förslaget vinner i längden.

Opinion

Rosengårdseleverna är tryggast

Opinion
Opinion

Många förvånas nog över att femteklassarna på Rosengårdsskolan i Malmö svarar att de känner sig tryggare än de i samma årskurs på andra skolor. Det beror till stor del på ”Rosengårdsmodellen” men också på förståelsen för socialt utsatta områden.

Många utanförskapsområden som främst diskuteras utifrån en problembild kan vara trygga platser att växa upp i, vilket kan verka konstigt för utomstående. Givetvis gäller det inte när det börjar skjutas eller sprängas: då går ingen säker.

Som uppväxt i ett område som nu är punktmarkerat som kriminell belastat och otryggt har jag förstahandserfarenhet av att känna mig trygg på ett sådant ställe. Ofta finns där också en god sammanhållning mellan de boende och lärare som väljer skolor i utsatta områden har ofta höga ambitioner med att undervisningen ska ge alla samma möjligheter. Det kan trots problemen finnas en god grund att bygga på.

Statistiken från Rosengårdsskolan är intressant inte minst för att man kan få intrycket att dessa förorter och de skolor som finns där är bortom räddning och så är det givetvis inte. Framgångarna på Rosengård vilat på att man vågat sätta tydliga gränser och ställa krav på eleverna, vilket har blivit uppskattat och gynnar elever som vill slippa bråk och stök, men tidigare hamnat i kläm, vilket är rättvist: bråkmakarna är en minoritet som inte ska sätta agendan

Opinion

Åter till efterkrigstiden för Storbritannien

Opinion
Opinion

Det råder brist på bensin, vissa matvaror och flaskvatten i Storbritannien. Tyvärr förvånar det inte att Brexits försvårande för utländsk arbetskraft att stanna i landet orsakat brutna leveranskedjor.

Bensinbristen var under måndagen sådan att mackar fick stänga och köerna till de ställen som fortfarande kunde sälja bensin ringlade långa. I livsmedelsbutikerna saknas vissa varor, även om det hitintills inte rör sig om något grundläggande, som mjölbristen under pandemins början, eller hamstringen av toalettpapper.

Om man ska vara rättvis mot regeringen Johnson kunde de inte förutse att det skulle komma en internationell pandemi strax efter brexit. Bränsle- och varubristen har försvårats av att utlandsfödda frivilligt lämna Storbritannien för att isolera sig i sina hemländer. Storbritannien haft stor samhällsspridning och har av många upplevts som ett land som inte varit tryggt att vistas i.

Brexit är sen i många fall orsaken till att arbetskraften sen inte återvände. Nu saknar landet lastbilschaufförer i så stor utsträckning att det inte går att få bensin till mackar eller flaskvatten till snabbköp. Det är begripligt att det lett till hamstring och panikköp av mer bensin än man behöver, vilket skapar en ond cirkel. Boris Johnson vill lösa problemet genom att militären rycker in och kör varubilar.

Av detta kan man lära sig att den fria rörligheten präglat Europa i så stor utsträckning att länder som lämnar EU får problem med grundläggande funktioner, som transporter. Det är en anmärkningsvärd brist på konsekvenstänkande även för en konservativ regering som lovat Storbritannien åt britterna. Regeringen varnar allmänheten för att hyllorna fram till jul kommer att vara tommare än vanligt och att det kommer att bli en svår vinter. Storbritannien har övat sig under andra världskriget och under efterkrigstiden på mat- och resursbrist. Men det är sorgligt att man hamnat här igen genom att lova brexitröstarna guld och gröna skogar, men levererar tomma hyllor och stängda mackar.

Opinion

Svenskt läge i Tyskland

Olaf Scholz, SPD, vann valet i Tyskland.
Foto: Lisa Leutner
Opinion
Ledare. SPD blev det tyska valets segrare. Läget liknar det svenska och liberala FDP tänker ställa tuffa krav.

Socialdemokraternas kanslerskandidat Olaf Scholz vann det tyska valet. Hans parti gick fram över fem procentenheter och blev största parti. Även om 25,7 procent inte är något historiskt bra resultat såg det för mindre än ett år sedan ut som om det skulle bli ett katastrofresultat, och nu är Scholz den trolige regeringsbildaren.

För Armin Laschet, CDU/CSU:s kandidat, gick det så mycket sämre efter ett skratt vid fel tillfälle. Aldrig har CDU haft så få röster, bara 24,1, ett ras på nästan nio procentenheter. Han har inte gett upp hoppet om att ändå kunna bilda regering, men sannolikheten är inte stor.

Det hänger på de två andra partierna som gick framåt, De gröna som med 14,8 procent gjorde ett rekordresultat men ändå är besvikna eftersom opinionssiffrorna i våras var ännu mycket högre, och liberala FDP som behövs för att kunna bilda en majoritetsregering.

För fyra år sedan hoppade FDP av koalitionsförhandlingar med Angela Merkel efter missnöje med det politiska innehållet, vilket lede till den stora koalition mellan CDU/CSU och SPD som regerat sedan dess, med Scholz som finansminister. Hans framtoning, som påminner om Merkels, ligger sannolikt bakom framgången i valet, tillsammans med motkandidaternas misstag.

Det parlamentariska läget påminner om Sveriges, där liberala FDP kan ställa hårda krav, precis som Centerpartiet gjorde, för att ge sitt stöd åt en regering som leds av SPD där också De gröna ingår.

Men i Tyskland är det ingen som pratar med eller om högerextrema AFD, motsvarigheten till SD. Därför gick partiet tillbaka. Det gjorde också vänsterpartiet Linke, som ingen heller kan tänka sig att regera ihop med och som verkar hamna under femprocentsspärren (även om partiet får några direktmandat ändå).

Före jul hoppas Scholz ha förhandlat fram ett regeringsprogram med FDP och De gröna. Lyckas han inte försöker Laschet detsamma men har knappast bättre förutsättningar. Det kan mycket väl dra ut till efter nyår, innan Tyskland har en ny regering.

Yngve Sunesson

Opinion

Staten dålig ägare

Skulle staten satsa på sjukhuslokaler i Hässleholm?
Foto: Johan Nilsson/TT
Foto: Arkivbild
Opinion
Ledare. Förslaget att staten genom ett nytt bolag ska äga sjukhusen skulle leda till både dyrare lokaler och sämre flexibilitet.

En statlig utredning har föreslagit att ett nytt statligt fastighetsbolag ska bildas för att ta hand om ”infrastrukturen inom hälso- och sjukvården”, i första hand sjukhusfastigheter.

Det är svårt att förstå varför den här utredningen tillsattes, eftersom all erfarenhet talar för att statliga fastighetsbolag inte ser vill verksamheternas intressen utan det egna bolagets (vilket ligger i sakens natur eftersom aktiebolagslagen säger att styrelseledamöter bara ska se till bolagets bästa).

De statliga museerna skulle gärna vilja äga sina egna lokaler, eftersom det statliga bolag, Statens Fastighetsverk, som äger husen tar ut en ”marknadshyra” som går högt över vad museerna rimligen skulle behöva betala. Den självkostnadsprincip som var tänkt när förändringen genomfördes för 30 år sedan har inte blivit verklighet.

Detsamma gäller för universiteten. Den vanligaste hyresvärden är Akademiska hus, som ska bedriva verksamheten ”på affärsmässiga grunder och generera marknadsmässig avkastning”. Det gör att flera universitet och högskolor har diskuterat att säga upp sina dyra lokaler och istället hyra ”på stan” för att ha råd att bedriva forskning och undervisning.

Om staten skulle förbjuda också regionerna att äga sina sjukhus är risken stor att resultatet skulle bli detsamma. Fastighetsbolaget för sjukhusen skulle främst se till att kunna gå med vinst själv. Betala skulle den som bedriver sjukvården (och patienterna) få göra.

Att ett statligt bolag skulle satsa på sjukhus i mindre orter är osannolikt, med tanke på hur staten normalt agerar. Förändringar av verksamheten som kräver ändrade lokaler skulle bli en ännu mer byråkratisk och långdragen process.

Istället för att centralisera och lägga en likadan mall över alla sjukhus måste lokalerna bli mer anpassade efter lokala och regionala behov. Det gör ett statligt fastighetsbolag än mer olämpligt.

Det är onödigt att skicka utredningen på remiss. Låt den gå i papperskorgen direkt.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Spela tryggare på svenska onlinecasinon

www.CasinoWings.se

Att spela på casino online har aldrig varit mer populärt, och det finns fler sajter än någonsin att välja mellan. Men debatten går het; är det bäst att spela på ett svenskt casino eller ett casino utan svensk licens?

Många anser att tryggheten på de svenska casinosajterna väger tyngre än de fördelar man kan få på utländska casinon. Det gäller särskilt alla de funktioner för ansvarsfullt spelande som erbjuds av spelbolag med licens från Spelinspektionen.

Vad är ansvarsfullt spelande?

Att spela ansvarsfullt innebär att man inte utsätter sig för onödiga risker i samband med att man spelar om pengar. Det kan till exempel handla om att sätta en spelbudget i förväg, att aldrig försöka vinna tillbaka sina förluster och att ha koll på tiden så att man inte spelar bort hela dagen.

Just ansvarsfullt spelande har också blivit ett begrepp som används av många spelbolag för att beskriva de funktioner som de erbjuder för spelarnas säkerhet. Det handlar om att förebygga spelberoende hos spelarna genom att hjälpa till med att skapa sunda spelvanor från start.

Mycket av det som ingår i ansvarsfullt spelande regleras av den svenska spellicensen. Det innebär att en hel del av de verktyg som finns tillgängliga för att skydda svenska spelare inte erbjuds på spelsidor som licensierats utomlands. Några exempel på svenska verktyg för spelansvar är spelgränser, självtester och Spelpaus.

Spelgränser

Alla onlinecasinon med svensk licens erbjuder olika slags spelgränser som hjälper spelaren att kontrollera sitt spelande. Casinon med den svenska licensen är tvungna att be sina spelare att uppge en insättningsgräns och en tidsgräns innan de kan börja spela.

Utöver detta kan svenska spelare även aktivera förlustgränser per dag, vecka eller månad. När förlustgränsen har uppnåtts går det inte längre spela under den tidsperiod den gäller. Spelaren kan ändra sina inställda gränser närsomhelst. Ändringar som ytterligare begränsar spelandet genomförs direkt, medan ändringar som gör det lättare att spela längre perioder eller för mer pengar genomförs med en fördröjning så att spelaren har chans att ångra sitt beslut.

Självtester

Den andra hörnstenen i Spelinspektionens obligatoriska funktioner för ansvarsfullt spelande på de svenska casinosajterna är självtester. På alla onlinecasinon med svensk licens kan spelarna testa sig för att se om de ligger i riskzonen för att drabbas av spelproblem. Det är ett bra sätt att ta tempen på sina spelvanor och minska risken för att spela för mycket framöver.

Självtestet går till så att man får ett antal flervalsfrågor som snabbt och lätt besvaras direkt hos Stödlinjen.se via respektive casinos hemsida. Svaren på frågorna räknas sedan ihop och man får se vilken risknivå man ligger på för tillfället. Utifrån detta kan man sedan justera sina spelvanor genom att till exempel ställa in striktare spelgränser och undvika framtida spelproblem.

Självuteslutning via Spelpaus

Märker man att ens spelande trots allt gått överstyr kan man också alltid stänga av sig från allt spel om pengar permanent eller under en kortare period. Detta görs på hemsidan Spelpaus som är Spelinspektionens nationella självavstängningsregister.

Det går att välja mellan att stänga av dig under 1 månad, 3 månader, 6 månader eller tills vidare. Det sista alternativet innebär att man är avstängd under minst 12 månader och sedan själv måste logga in för att avbryta avstängningen om man inte vill att den ska fortsätta.

Svenska casinon är ett bättre val i längden

Många kritiska åsikter har luftats kring Spelinspektionens och regeringens lagar och regler gällande ansvarsfullt spel sedan 2019 när det svenska spelmonopolet upphörde. Detta särskilt från spelbolagens håll då de upplever att den strikta spellagen gör att en del spelare väljer att gå över till casinon utan svensk licens. Det stämmer förstås delvis, men frågan är vad attityden är från spelarnas håll?

En som har koll på läget är Anders HolmstenCasinoWings.se som dagligen guidar spelare i den snåriga casinodjungeln: ”Enligt vår erfarenhet är de som väljer svenska sajter generellt mer nöjda med sin spelupplevelse än de som spelar på utländska onlinecasinon. Ofta är det nyhetens behag som gör att casinon utan licens har en viss dragningskraft på spelarna. Men vi märker att många upptäcker att de svenska onlinecasinona är ett bättre och tryggare val i längden. Det bevisas inte minst av våra besökare som i hög grad väljer att registrera sig hos spelbolag med licens från Spelinspektionen.”

De utländska spelsajternas stora och frekventa bonusar samt obefintliga spelgränser kan kännas lockande. Men då får man också räkna med att många casinon utan svensk licens inte alls erbjuder den nivå av säkerhet som är standard i Sverige.

Att ta hem tiotusentals kronor i bonusar är inte mycket värt om det inte går att ta ut dem via någon pålitlig betalningsmetod som Trustly, eller om det i praktiken inte är möjligt att uppfylla ett casinos höga omsättningskrav.

De flesta håller nog också med om att spelgränser är praktiska även för de som redan har sunda spelvanor. Att glömma bort tiden eller satsa någon hundralapp för mycket kan hända även den bäste, och då är det praktiskt att ha valt ett svenskt online casino som erbjuder många olika funktioner för ansvarsfullt spelande.

Opinion

Lär om de nordiska språken i skolan

Opinion
Opinion

Under pandemin har den nordiska samhörigheten fått hårda smällar. För första gången sedan den nordiska passfriheten infördes på 1950-talet har gränser stängts mellan nordiska länder, i vissa fall till och med med militärer vid gränsen.

Därför är det viktigt, när nu de flesta pandemirestriktioner monteras ned, att vad som kan göras också görs för att återupprätta förtroendet mellan de nordiska länderna och folken.

Ett steg, som varit nödvändigt även utan de två senaste årens problem, är att försöka förbättra förståelsen för grannarnas språk. Den har varit på nedgång under en längre tid. Inte ens här i Skåne är det längre självklart att alla förstår danskar på besök. Alltför ofta tas engelska till även vid samtal med danskar eller norrmän.

Därför är det glädjande att Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur vill stärka nordisk undervisning i skolan i de nordiska länderna. För femton år sedan antogs den första deklarationen om nordisk språkpolitik, och den behöver följas upp nu tycker utskottet. Ungdomens Nordiska Råd krävde tidigare i år att kunskaper om nordiska språk och kultur ska bli mer närvarande i skolorna.

För att Norden ska behålla sin position som världens mest integrerade region är det avgörande att människor förstår varandra över gränserna. Därför behöver de nordiska språken läras ut i skolan på ett mer systematiskt sätt än i dag. Nordiska Rådets förslag måste följas upp nationellt.

Yngve Sunesson

Opinion

Stor centerframgång i isländska alltingsvalet

Opinion
Opinion

De isländska väljarna valde fortsatt stabilitet i lördagens alltingsval. För första gången sedan finanskrisen 2008, som drabbade Island särskilt hårt, har en regering suttit en hel mandatperiod. Nu fick de tre partierna i regeringen stärkt stöd, om de väljer att fortsätta.

Det är kanske inte helt självklart eftersom statsminister Katrin Jakobsdóttirs parti Gröna vänstern backade 4,3 procentenheter och tre mandat, trots statsministerns personliga popularitet. Samtidigt blev Framstegspartiet, ett landsbygdsbaserat centerparti, den största valsegraren (+6,6 % och fem nya mandat). Islands största parti Självständighetspartiet, ett liberalt högerparti, backade marginellt.

Det gör att såväl Framstegspartiets ledare Sigurdur Ingi Jóhannsson som Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson kan tänkas kräva statsministerposten, och då kanske missnöjet i Gröna vänstern med samarbetet högerut blir för stort för att fortsätta i samma regering.

Så trots det starka förtroendet för den sittande regeringen och framgången för Framstegspartiet är det inte givet att regeringen sitter kvar. Att det mest troliga ändå är att den gör det beror mest på splittringen i alltinget som gör att alternativen inte är så många.

Med åtta partier i alltinget - för första gången sedan finanskrisen ökade dock inte antalet - kan det bli svårt att bilda en annan majoritetsregering. Socialdemokraterna backade något i valet och är starkt EU-positivt i motsats till de tre regeringspartierna. Högerpopulistiska Folkets parti gick framåt men är inte aktuellt i en regering. Piratpartiet har ställt villkor om en nu grundlag för att gå in i en regering vilket knappast accepteras. Det högerlutande utbrytarpartiet Centerpartiet med en tidigare Frp-ledare som grundare och stark man halverades i valet och klarade nätt och jämnt femprocentsspärren. Möjligen skulle det liberala partiet Renässans kunna ersätta Gröna vänstern som regeringsparti, även om majoriteten då blir knappare.

Så grundtipset är att regeringen fortsätter, möjligen med en ny statsminister.

Opinion

Digital stämma utan revolter

Opinion
Krönika.

Centerpartiet har haft sin riksstämma, som numera hålls bara vartannat år. På grund av pandemin hölls den digitalt, även om distrikten samlade sina ombud i ”hubbar” i hemlänet, för att ändå kunna få lite stämmokänsla.

Det mesta verkar ha fungerat bra. Debatterna var livliga och voteringarna gick snabbare än vanligt med de tekniska hjälpmedlen. Men de som ville flytta partiets positioner utöver vad partistyrelsen ville hade det svårare, när inte ombuden från olika delar av landet kunde överlägga mellan voteringarna och försöka samla majoriteter för sina förslag. Därför var det bara på marginalen som partistyrelsen måste backa.Och trots visst missnöje inför stämman kom inget motförslag till valberedningens namn till partistyrelsen.

Den stora debattfrågan blev friskolorna. Det var på tiden att frågan kom upp till generaldebatt, eftersom dagens regler för friskolorna har varit i kraft med bara smärre justeringar i snart 30 år. Nackdelarna med kösystem och generösa bidrag liksom stora utlandsägda koncerners vinstutdelningar har blivit allt tydligare, framför allt jämfört med förhoppningarna när friskolereformen infördes om nya pedagogiker och bättre förutsättningar för små skolor.

Men i stort sett fick partistyrelsen godkänt för de förändringar som föreslagits. Kösystem för högst hälften av eleverna och inga förändringar i möjligheterna att dela ut vinst från de bidragsberoende företagen, blev slutresultatet i voteringarna, trots att många ombud krävde mer.

Med så tydliga stämmobeslut blir det svårare för ledningen att efter nästa års val i eventuella regeringsförhandlingar gå längre i kompromissande. Men opinionen mot dagens generösa regler för friskolekoncernerna lär så småningom kräva mer genomgripande reformer.

Tre program antogs utan större ändringar av stämman. Annie Lööf lade stor vikt vid försvaret av demokratin i sitt inledningstal, och stämmoprogrammet lägger fast viktiga krav på att göra det svårare att ändra grundlagen, att värna oberoende domare och domstolar liksom fria medier och att motarbeta korruption. Pekfingret är riktat mot Viktor Orban och därmed indirekt mot Sverigedemokraterna.

Programmet om ”en stark grön ekonomi med fler företag” är en specificering av känd centerpolitik, medan programmet om vård och omsorg innebär en tydlig framflyttning av de politiska positionerna. Där har Centerpartiets starka ställning i regioner och kommuner satt avtryck.

Betoningen på förebyggande insatser är kända centerkrav, medan markeringen av att den digitalt baserade vården måste förstärkas innehåller mer nytänkande. Nätläkarna måste inordnas fullt ut i samma ersättningssystem som annan verksamhet, och kravet att dagens lagstiftning om personuppgiftshantering inom vård- och omsorgsområdet måste moderniseras och göras heltäckande är viktigt. Det är också förslaget på ett nationellt e-hälsoregister, för att minska risken för felbehandling när många läkare är inblandade i behandlingen.

Mer digitalisering inom vården kräver också att bredband byggs ut i hela landet, så inte landsbygden utestängs från de här möjligheterna. I det känns Centerpartiet väl igen.

Yngve Sunesson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL