Inrikes

Kraftigt jordskalv i Västerbotten

Björn Lund, seismolog vid Geocentrum, Uppsala Universitet. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Ett jordskalv med magnituden 2,6 inträffade under natten mot lördag mellan Lövånger och Bureå i Västerbotten, rapporterar SVT Västerbotten.
Kraften i skalvet kan få taklampor att svänga, men de som bor där är vana, enligt seismologen Björn Lund.
PREMIUM

I sociala medier beskriver såväl boende i trakten som boende i Skellefteå drygt tre mil bort hur husen skakade. Och enligt Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet, kan ett skalv av sådan magnitud märkas på flera mils avstånd.

– Är man precis i närheten skakas huset om, det kan klirra i glasskåpet och lampan i taket kan svänga. Sedan är det vanligt att folk rapporterar ljudeffekter, som om en stor lastbil eller ett tåg har kört förbi, säger Björn Lund.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Mer stöd till elbussar och laddstolpar

Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) presenterar satsningar på klimat och miljö i budgeten för 2022.
Foto: Robin Ek/TT
Inrikes
Inrikes Mer pengar för att få ut fler elbussar och lastbilar med låga utsläpp på vägarna, stöd till biogas och utbyggt Klimatkliv för fler laddstolpar.
Totalt handlar det om nya miljö- och klimatsatsningar på tolv miljarder kronor i nästa års budget.

Klimat och miljö är en av regeringens fyra prioriteringar i budgetpropositionen för 2022. Tidigare har åtgärder för 4 miljarder kronor presenterats för transportsektorns och industrins omställning och 3,4 miljarder till skog och natur.

På fredagen presenterades ytterligare åtgärder på runt 4,5 miljarder på en rad områden.

– Efter pandemin kommer Sverige att behöva en grön återstart. Vi måste använda den här möjligheten att lämna gamla hjulspår och peka ut en ny riktning, säger jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP).

Pengar till elbussar

Bland annat handlar det om en kraftig förstärkning av elbusspremien på 1,1 miljarder kronor under 2022. Det blir även ett ökat stöd till miljölastbilar och elektrifierade arbetsmaskiner på 200 miljoner kronor.

– Det här kommer att ge branschen möjlighet till en stark grön återstart, säger Stenevi.

Transportsektorn står för runt en tredjedel av koldioxidutsläppen och ska minska sina utsläpp med 70 procent till 2030, enligt mål som riksdagen har beslutat om. Hittills har det varit trögt att få ned utsläppen för tung trafik, men målet har ändå bedömts vara inom räckhåll.

– Det här gör att vi kan överträffa 2030-målet, säger miljö- och klimatminister Per Bolund (MP).

– Nu finns det möjligheter att höja ambitionerna. Vi ska inte nöja oss med det som är görbart, utan vi ska ha så höga ambitioner som det överhuvudtaget går.

Fler laddstolpar

Regeringen vill även förstärka det så kallade Klimatklivet, ett investeringsstöd som bland annat kan gå till företag, kommuner och bostadsrättsföreningar för olika projekt som minskar utsläppen.

Inte minst har stödet använts för att bygga laddstolpar, hittills 86 000.

– Självklart handlar många ansökningar om elektrifiering, och bland annat om att bygga ut laddinfrastrukturen, säger Per Bolund.

Hur många nya laddstolpar det kan bli vill han inte sia om. Det beror på vilka ansökningar som kommer in och det är Naturvårdsverket som utvärderar klimatnyttan.

– Vi gör också separata insatser, utöver detta, för att täcka in de vita fläckarna där det inte finns kommersiell grund för att bygga ut infrastruktur för laddning, säger Bolund.

Öka kompetensen

För att öka produktionen av biogas föreslår regeringen en satsning på 1 900 miljoner kronor 2022–2024, varav 500 miljoner under 2022.

Ett nytt verktyg är ett kompetenslyft speciellt inriktat på klimatet. Enligt ministrarna anger företagen själva att brist på kompetent personal är en flaskhals i omställningsarbetet. Nästa år föreslås 100 miljoner för att öka kompetensen och universitet och högskolor får 260 miljoner kronor för att anpassa sitt utbildningsutbud. Dessutom beräknas studiemedelskostnader på 144 miljoner tillkomma.

Dela mer

Budgeten innehåller också förslag för att få fart på delningsekonomin.

– Vi har möjlighet att få tillgång till det vi behöver utan att alla behöver äga varenda pryl, säger Per Bolund.

Därför föreslår regeringen en möjlighet att hyra ut personliga tillgångar som en bil eller båt, skattefritt för upp till 20 000 kronor per år.

Man föreslår också halverad moms på reparationer av cyklar och skor, från dagens tolv procent till sex.

– Det kommer att göra det billigare att ta hand om det vi redan har, säger Bolund.

Maria Davidsson/TT

FAKTA

Fakta: Nya miljö- och klimatåtgärder 2022

En del av de förslag som presenterades den 17 september:

Elbusspremie, stöd till miljölastbilar 1,3 miljarder

Klimatklivet 800 miljoner

Kompetenslyft för klimatet 500 miljoner

Biogasstöd 500 miljoner

Vattenvård, säkra dricksvatten 290 miljoner

Ytterligare förslag handlar om att flera myndigheter få ökade anslag för att snabba på tillståndsprocesser, om sänkt moms på reparationer, om slopad skatt på uthyrning samt att kommunernas klimatanpassning förstärks med 500 miljoner.

Källa: Regeringen

Inrikes

Så ska vaccineringen i högstadiet gå till

Regionerna samordnar nu med skolor och elevhälsa för att – förhoppningsvis – kunna utföra vaccinering i skolornas lokaler när Folkhälsomyndigheten ger klartecken att sätta igång. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Knappt en halv miljoner barn mellan 12 och 15 år ska nu erbjudas vaccin mot covid-19. Hur skolministerns önskan att ge sprutorna i skolan ska förverkligas undersöks nu i flera regioner.

Norrbotten:

TT: Vem ska ge vaccinet?

– Kan vi hitta samverkansformer så att skolsköterskor kan utföra dem är det bra. Annars är det vi (red: regionen) som ska göra det, svarar hälso- och sjukvårdsdirektören Pia Näsvall.

TT: Ska sprutorna ges på skoltid?

– Ja, om vi kan komma överens om det så tror vi att det är bra, det har visat sig att man då får en hög vaccinationsgrad.

TT: Hur får föräldrar information?

– Vi kommer att gå ut på olika sätt, via ordinarie kanaler som 1177 och även via Facebook. Vi tänker att vi kan jobba med information via skolan och sedan får vi se om vi gör fysiska utskick.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Vi kommer att använda det som grund, det har vi gjort för 16-17-åringarna. Mognadsbedömning är svårare med yngre barn. Men om ett barn står där och vill vaccinera sig men inte har en påskriven blankett, så får man ser hur man gör då. Vi har accepterat att bara en vårdnadshavare skrivit under samtyckesblanketten.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Det är inte vi som styr, det är Folkhälsomyndigheten som går ut med det.

Västra Götaland:

TT: Vem ska ge vaccineringen?

– Även om vi har påbörjat dialog med elevhälsan och våra vaccinatörer så har vi inga detaljer färdiga. Om vi har vaccinatörer som kommer till skolan eller om elevhälsan gör sticken kan se olika ut i regionen, säger Kristine Rygge, vaccinsamordnare.

TT: Var ska vaccinationerna ges?

– Det smidigaste för barnen om det är på skolan. Inget talar emot att det kan bli så, men detaljer måste tas fram så att det inte sker på bekostnad av annat som elevhälsan har att göra.

TT: Hur får föräldrar information om det praktiska?

– Vi ser att vi kan få hjälp av skolan och elevhälsan att distribuera samtyckesblanketter som eleverna kan ta med sig hem. Vi lägger ut i våra kanaler på vgregion.se och 1177.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Som det ser ut nu använder vi en samtyckesblankett som vid andra vaccinationer i skolan där underskrift av båda vårdnadshavarna krävs.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Vi följer de rekommendationer som ligger och där har man föreslagit en samlad start.

Helena Björk/TT

Inrikes

Mänskliga kvarlevor identifierade – ung kvinna

Kvarlevorna som hittades i Hultsfred har identifierats Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

De mänskliga kvarlevor som hittades i ett skogsområde i Hultsfred i början av september har identifierats. Det är kvarlevor efter en kvinna i 20-årsåldern och polisen rubricerar nu ärendet som mord, uppger polisen.

Kvarlevorna hittades av privatpersoner som vistades i skogen, och polisen har varit mycket förtegen om exakt hur och var fyndet gjorts, förutom att kroppen legat i skogen en tid.

Misstanken om mord baseras på omständigheterna kring kvinnans död som är oklara. Hon anmäldes försvunnen från Hultsfred 22 maj 2019. Inledningsvis utreddes det som ett försvinnande men övergick sedan till att bli en förundersökning rörande misstänkt människorov.

– Hon försvann – kom inte till skolan på morgonen. Då anmälde anhöriga henne som försvunnen. Så jobbade vi ett par veckor, sedan gjordes anmälan om att man misstänkte att hon blivit utsatt för brott, säger polisens presstalesperson Robert Loeffel till TT.

Anhöriga är underrättade.

Inrikes

Begärs häktad för medhjälp vid skjutning

Den 3 augusti skadades tre personer vid en skottlossning vid Gamlegårdens centrum i Kristianstad. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Ytterligare en person begärs häktad för inblandning i skjutningen utanför ett köpcentrum i Gamlegården i Kristianstad, som ledde till att tre personer skadades allvarligt.

Under torsdagen häktades två tonårspojkar för mordförsök. Den tredje misstänkte, en 23-årig man, anhölls tidigare i veckan, och är misstänkt för medhjälp till mordförsök, rapporterar lokala medier.

Inrikes

Liberalerna skeptiska till ny FRA-lag

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Alan Widman är skeptisk till att FRA ska få signalspana även om det inte rör svenska säkerhetsintressen. Arkivbild.
Foto: Marc Femenia
Inrikes
Inrikes Liberalerna är skeptiska till regeringens förslag att låta FRA signalspana även om det inte handlar om svenska säkerhetsintressen.
– Vi känner tveksamhet inför det villkorslösa samarbete som ska ske, säger partiets försvarspolitiske talesperson Alan Widman till TT.

Regeringen föreslår i en ny proposition dels att utländska myndigheter ska kunna få direktåtkomst till uppgifter som Försvarets underrättelsetjänst och FRA har, dels att FRA ska kunna signalspana även om det inte direkt rör svenska intressen.

Det ska räcka med att det är nödvändigt för ett samarbete i underrättelsefrågor, för att FRA ska kunna signalspana. Hittills har det varit noga reglerat att det ska röra svenska säkerhetsintressen.

Grannlaga fråga

Det är just kombinationen direktåtkomst för utländska myndigheter och att FRA kan spana även på sådant som inte direkt rör svenska säkerhetsintressen, som Allan Widman reagerar på.

– Det är just kombinationen som gör det här till en grannlaga fråga. Det måste finnas en direkt eller indirekt koppling till svenska säkerhetsintressen. Om det saknar helt koppling till svenska säkerhetsintressen, då känner vi tveksamhet, säger Alan Widman.

Försvarsminister Peter Hultqvist säger i en skriftlig kommentar till TT att inga utländska myndigheter kommer att få direktåtkomst till svenska kablar.

"Det handlar om information som finns på FRA och där FRA har avgjort vilken typ av uppgifter som kan lämnas ut", skriver han.

Förändrat säkerhetsläge

Han framhåller också att sedan signalspaningslagstiftningen trädde i kraft 2009 har världen förändrats och tekniken utvecklats.

"Ett viktigare skäl till att ändra lagstiftningen är att säkerhetsläget för Sverige har förändrats. Det kan uppstå situationer när akuta terrorhot riktas mot Sverige från utlandet och de kan avvärjas genom samarbete mellan svenska och utländska myndigheter och där direktåtkomst kan vara en mycket viktig faktor. För att vi ska kunna ha den möjligheten måste lagstiftningen ändras. Internationella samarbeten är helt avgörande för Sveriges säkerhet", säger Hultqvist i sin skriftliga kommentar.

Direktåtkomst för utländska myndigheter kommer inte vara något normalt förfarande, framhåller Hultqvist.

"Lagen möjliggör för FRA att medge direktåtkomst under vissa förutsättningar, men innebär inte automatiskt att så ska ske. Hur det ska gå till kommer ytterligare att regleras. Regler om sekretess, säkerhetsskydd och dataskydd måste följas", skriver försvarsministern i sin kommentar.

Owe Nilsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Inrikes

Flera lokaltidningssajter låg nere

Inrikes
Inrikes

Flera webbsidor inom EU låg under fredagsmorgonen nere på grund av problem hos molnplattformen Heroku. I Sverige påverkades bland annat Cancerfonden och flera tidningar som tillhör Bonnier News Local.

Strax efter klockan nio skrev Heroku på sin hemsida att man identifierat felet och vid klockan 9.40 gick det att nå sajterna igen.

Bonnier News Local omfattar ett 40-tal lokaltidningar och sajter som Bandypuls och Hockeypuls.

Inrikes

Förundersökning inledd mot Hanif Bali

Hanif Bali, riksdagspolitiker för Moderaterna. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

Åklagare har beslutat att inleda en förundersökning mot den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali, som anklagats för olämpligt sexuellt beteende mot en flicka. Enligt ett pressmeddelande från Särskilda åklagarkammaren är brottsrubriceringen utnyttjande av barn för sexuell posering.

"Då förundersökningen fortfarande är i ett tidigt inledningsskede kan inte mer information lämnas just nu. Jag kan inte kommentera närmare vilka anmälningar som gjorts eller gå in på några detaljer om misstankarna", säger chefsåklagare Maria Sterup, i pressmeddelandet.

Hanif Bali har polisanmälts av flera personer för försök till utnyttjande av barn för sexuell posering, vilket bekräftades under torsdagen. Senare på torsdagskvällen uppgav Moderaternas presschef Niklas Gillström att även flickan har polisanmält.

Hanif Bali har tillbakavisat anklagelserna i ett inlägg på Facebook:

"Jag har gott om bevis som visar att jag är oskyldig till det jag anklagats för och att detta snarare rör sig om en komplott av meningsmotståndare där en ung person fått agera som bricka i spelet", skriver han.

Inrikes

Känsliga uppgifter om elever har läckt

Känsliga uppgifter har funnits tillgängliga för alla kommunanställda. Nu är kommunens IT-service inkopplad. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad / NTB
Inrikes
Inrikes

Känslig information och personuppgifter rörande elever har läckt ut till alla kommunanställda i Halmstad. Redan i februari ska upptäckten om filer med elevuppgifter på kommunens molnlagring ha gjorts, rapporterar Hallandsposten.

Men i augusti fanns filen kvar på molnet. Dessutom hade det då tillkommit fler filer, med känsliga uppgifter så som elevutredningar rörande trakasserier och diskriminering. Samtliga med namn och personnummer, förutom de fyra sista siffrorna.

Läckaget har skett via den av kommunen hyrda tjänsten OneDrive som lagrar data av företaget Microsoft på en server i Irland. Kommunens förklaring till det inträffade är att vissa medarbetare som anslutit sig till Microsoftsystemet före 2015 fortfarande har tillgång till särskilda mappar som lagras på molnet –trots att mapparna togs bort för flera år sedan.

Kommunens IT-service är nu inkopplad för att lösa problemet.

Anna Karolina Eriksson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL