Skåne

Säljer svensk korv med historier

Djup koncentration under korvtillverkningen där Veronica Börjesson och Maria Bub gör korv med zuccini och majs.. Blusarna är designade av Kajsa Rolfsson.
Foto: Claes Hall
Skåne
Mat
Kristianstad
KRISTIANSTAD Maria Bub och Veronica Börjesson träffade varandra när de studerade gastronomi på Kristianstad Högskola. Då bestämde de sig för att öppna ett korvcafé, och skapa sig ett varumärke med hjälp av storytelling. Så uppkom figuren Sotnosen.

Sotnosens café ligger i Fornstugan i Kristianstad, eller drakhuset som tjejerna kallar det på grund av de drakar som syns i taket. Där inne i den nationalromantiska vikingapastischen är inredningen välkomnande och bohemisk med udda möbler.

– Vi är mycket för återbruk och är bästa kompisar med Erikshjälpen, skrattar Maria.

Även när det gäller maten de serverar är det hållbarhet som gäller.

Lagom tjock och genomgod ska korven bli.
Foto: Claes Hall

– Vi tänker i säsong och använder svenska och helst närproducerade råvaror. Vi vill förmedla svensk matkultur med en twist.

Bytte bana

Det hela började alltså när tjejerna pluggade gastronomi. Innan dess var Maria undersköterska och Veronica hade gått hotell-och restaurang.

– Jag var 27 år, bodde i Linköping och ville egentligen jobba med mat, inte i kök men med produktutveckling, förklarar Maria.

Det gick jättebra sommaren 2019 och våren 2020, men sedan blev det värre och värre och värre. Det tar tid att komma tillbaka. Vi jobbar jättemycket. Det här har blivit vårt vardagsrum. Våra familjer är här mycket annars skulle vi inte ses.

Veronica hade jobbat ett par år i restaurangbranschen när hon fick en blodpropp.

– Då började jag fundera på om den branschen var bra för mig, och fick idén att plugga till kostvetare i Uppsala. I sista sekunden kastade jag också in en ansökan till gastronomiutbildningen här.

Blev grannar

Tursamt nog blev tjejerna grannar och började plugga ihop - och fundera på att kanske starta eget. Veronica ville ha ett café och baka. Maria som är från Brasilien var inne på att göra färskkorv, för det äter man mycket där. För att lära sig det åkte hon till södra Frankrike där svärföräldrarna har ett hus.

Flyhänt fyller Veronica och Maria matar. Perfekt samarbete.
Foto: Claes Hall

– Jag gick in på ett charkuteri och frågade om jag fick göra praktik där i en månad. Det fick jag, ler hon.

Maria åkte ner för att hälsa på, och en dag under ett mullbärsträd, med massor av rosévin till hjälp, kom de på att de skulle ha ett korvcafé med namnet Sotnosen.

Fast om det verkligen gick till så vet man inte riktigt. Det kan också vara en del i berättelsen de skapat om sig själva och sitt företag. Tjejerna hade under utbildningen nämligen fallit pladask för ämnet storytelling. Det innebär att man bygger upp ett varumärke genom att skapa en röd tråd och en historia bakom sin idé.

– När vi var i Frankrike kom vi på berättelsen om flickan som var dotter till en sotare och som rökte korv i skorstenarna som hennes pappa sotade, förklarar Maria.

Med hjälp av praktikplatser, lärare och mentorer tog iden fast form och 2012 startade de rörelsen i Näsby gård utanför Kristianstad. Bristen på kök där ledde till flytt till Karsta gård utanför Arkelstorp.

– Där var vi i sju år och trivdes bra, men vi fick kämpa. Det var lite för långt bort för folk att åka. Under tiden hade vi tjatat på kommunen här om att få hyra Fornstugan.

Ett vardagsrum

Och så 2019 gick drömmen i uppfyllelse. Sedan kom Corona.

– Det gick jättebra sommaren 2019 och våren 2020, men sedan blev det värre och värre och värre. Det tar tid att komma tillbaka. Vi jobbar jättemycket. Det här har blivit vårt vardagsrum. Våra familjer är här mycket annars skulle vi inte ses, säger hon och pekar på sin son som sitter och pratar med vänner vid ett bord.

Ett stycke väldigt lång korv som ska bli många mindre.
Foto: Claes Hall

Som tur är har de också fler ben att stå på. Förutom korvtillverkning till företag, tillställningar som quiz, livemusikkvällar och oktoberfest, har de kurser i korvtillverkning för privatpersoner och företag, och nu ska vi få se hur korvmakeriet går till.

Tjejerna har förberett som på TV. Ingredienserna ligger i skålar och är förutom fläskfärs, ”vad de hade i kylen”, idag squash och majs. Maria hackar grönsakerna grovt. Köttet ska också vara grovmalet. Det är hemligheten tydligen. Kryddor, IPA och naturvin blandas snabbt ner för hand och så är det klart för fyllning. Flyhänt vevar och fyller de. Sedan ska korven ligga något dygn. Vi får i stället smaka en plommonkorv, magisk, serverad i terrakottakrukor framburna på brickor med Sotnosen och små drakar på – förstås. Det är ännu ett steg i visionen att skapa nya berättelser, som i sin tur fortsätter att utveckla Sotnosen som varumärke.

FAKTA

Sotnosen är ett korvcafé i Fornstugan i Kristianstad.

Det drivs av Maria Bub och Veronica Börjesson.

Deras idé är att med hjälp av storytelling skapa ett varumärke som har sin egen historia.

De använder svenska råvaror, helst närodlade.

Sotnosen är en 12,5 år gammal flicka, dotter till en sotare. Hon far omkring och röker korv i de skorstenar pappan sotar.

De gör egen färkskorv förutom att ha kakor, bröd och lunchmeny.

På kvällarna har de quiz, livemusik och snart en oktoberfest.

Skåne

Bröllopsyra på mässa i Malmö i helgen

Skräddare Ava Kryeziu från Skräddarhuset Malmö visar en återbruksklänning för 10 000 kronor.
Foto: Lena Breitner
Skåne
Malmö
Malmö Efter ett års frånvaro var bröllopsmässan tillbaka i helgen. Trenden är tydlig. Många ska gifta sig, men det blir ofta mindre bröllop och planeras långt i förväg. Mycket är redan uppbokat.

Med händerna fulla av kassar lämnar Carol Gonzales och Stefan Airoldi från Skurup Malmömässan. I juli ska de gifta sig i Tyskland.

De erkänner att det är lite nervöst med gästerna, som ska komma från Peru, Italien och Tyskland. Vad som kommer att gälla i sommar med pandemi och restriktioner går bara att gissa. Lokalen är i alla fall bokad och gästlistan är klar.

– Vi tittade mest på ringar, säger han.

– Och bröllopsklänningar, säger hon.

Carol Gonzales och Stefan Airoldi från Skurup ska gifta sig i Tyskland i sommar. Ringar och klänning är ännu inte klara.
Foto: Lena Breitner

Skräddarhuset Malmö hade många klänningar i sin monter. Här kan man få skräddarsytt eller konfektion.

En tydlig trend är att brudar inte alltid behåller sina klänningar utan säljer dem som återbruk. Skräddaren Ava Kryeziu visar en klänning med spetsliv som nu kostar 10 000 och där butiken tar hälften. Oftast behövs lite ändringar som butiken tar betalt för.

100 000 - 250 000 kronor

Arrangören av Bröllopsfeber har koll på sina besökare.

– 50 000 par gifter sig varje år och hälften av dem har en bröllopsfest, säger Bröllopsfebers Claes-Åke Hultin. De som kommer hit kommer att göra av med mellan 100 000 och 250 000 kronor.

När han började göra mässor för 16 år sedan var 90 procent av besökarna kvinnor. I dag är det vanligare att den blivande maken följer med. 30 procent är numera män.

Linda Leoni och Filip Tenggren gifter sig i Kroatien 2023 och har fest i Sverige 2024. Inbjudningskort, videograf och transporter ska fixas.
Foto: Lena Breitner

Linda Leoni och Filip Tenggren från Båstad ska gifta sig 2023 men har ännu inte bokat lokal. Orsaken handlar om kultur. De ska gifta sig i Kroatien.

– Där bokar man lokalen 2-3 månader i förväg, säger Lina Leoni.

Annars tycks det mesta vara klappat och klart. Modellen på klänningen liksom ringarna är bestämda sedan innan.

– Det är småsaker man behöver, säger hon. Transporter, inbjudningskort, videograf.

Linda Leoni och Filip Tenggren ska gifta sig i Kroatien 2023. En tur i Rolls-Royce innan festen i Sverige 2024 lockar.
Foto: Lena Breitner

Fotograferna på mässan verkade pigga på att flygas till Kroatien och en fest för ett trettiotal personer.

Till festen i Sverige för ett hundratal personer vill paret komma i en fin bil. De får provsitta Malm Elites Rolls-Royce där både Madonna och Lady Gaga suttit.

Orkester beställs

Några som märkt att bröllopsyran tilltagit är musikerna i Trio Salong. De hade spelningar förra sommaren och bokningarna för 2022 börjar komma in.

– Många planerar för 2023, konstaterar Olle Joelsson på violin. Det har varit stiltje men nu hoppas vi verkligen att det ska vända.

De har spelat på i princip vartenda slott i Skåne. Har de några favoriter?

– Den var svår, säger Lisa Ekmark som spelar cello.

Efter lite funderande kommer de fram till Kronovall och Bosjökloster.

Skåne

Fick långtidscovid klassad som arbetsskada

En undersköterska som jobbat med covidsjuka inom omsorgen har fått arbetsskadeersättning efter att ha drabbats av långtidscovid. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Skåne
Kävlinge En undersköterska i Kävlinge som arbetat med covidsjuka inom omsorgen och drabbats av långtidscovid har beviljats ersättning från arbetsskadeförsäkringen, rapporterar SVT Skåne.
PREMIUM

I december 2020 insjuknade kvinnan i covid-19. Det yttrade sig som en kraftigare förkylning, men efteråt kom andra problem såsom trötthet, huvudvärk och en känsla av att ha influensa i kroppen, berättar kvinnan för SVT.

Kvinnan har ännu drygt ett år senare inte blivit bättre och dessutom har hjärntrötthet tillstött, vilket gör att hon inte längre klarar vardagen.

– Det är som att man är dement, det känns som hjärnan bara går på halvfart, säger hon.

Kvinna har nu fått sin långtidscovid klassad som arbetsskada, efter att ha gjort en arbetsskadeanmälan, och har fått 50 000 kronor i ersättning från Afa försäkring.

– Det är ett plåster på såret, men jag hade mycket hellre varit frisk, säger hon.

FAKTA

Fakta: Rätt till ersättning för covid-19

Det är fastställt att covid-19 är en sådan smittsam sjukdom som kan godkännas som en arbetsskada enligt förordning om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd och därmed omfattas av arbetsskadeförsäkringar.

De som kan ha rätt till ersättning vid smittsam sjukdom är anställda vid ett laboratorium, inom sjukvården eller anställd i annat arbete där man behandlar, vårdar eller omhändertar smittförande person.

För att Afa Försäkring ska kunna pröva rätt till ersättning krävs att skadan kvarstår efter 180 dagar.

Källa: Afa försäkring

Skåne

Lägenhetsinbrotten minskar – men ökar i Malmö

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Skåne
Malmö
Lund
Skåne Förra året sjönk antalet inbrott kraftigt i Sverige. Villainbrotten sjönk med mer än en femtedel och även lägenhetsinbrotten minskade. Malmö gick dock emot strömmen. Där ökade lägenhetsinbrotten med nästan en tredjedel.

Det är tidningen Hem & hyra som tittat närmare på den färska brottsstatistiken från BRÅ för förra året. Den visar att antalet anmälda bostadsinbrott totalt sett sjunkit med 15 procent till totalt 12 500 förra året. Antalet utsatta villaägare minskade med 22 procent och lägenhetsinbrotten sjönk med fem procent.

Går man ända tillbaka till 2012 så uppvisar 2020 en minskning i antalet bostadsinbrott med inte mindre än 41 procent.

Lund värst utsatt

Tre mest utsatta kommunerna, sett till absoluta tal, är föga förvånande de tre storstäderna men även Lund och Helsingborg tar sig in på tio i topp-listan. Malmö har ökat drastiskt med drygt 31 procent medan Göteborg minskat nästan lika mycket –, vilket gjort att Malmö gått om Göteborg i listan över mest utsatta kommuner.

Bostadsinbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2017.

Räknar man om Hem & hyras siffror till lägenhetsinbrott per tusen invånare i kommunen går Malmö om även Stockholm. Men faktum är att man i Lund har ännu fler lägenhetsinbrott, sett till folkmängd, trots en minskning med nästan 19 procent.

Lund hade 2021 inte mindre än 175 lägenhetsinbrott, vilket motsvarar cirka 1,38 inbrott per tusen invånare. Motsvarande siffra för Malmö är 1,24, för Stockholm 1,15 och för Göteborg 0,58.

– Bostadsinbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2017, före dess låg de på ganska jämna nivåer över åren. Och vi kan se att minskningen som uteblev i 2020 fortsatte i fjol, säger Stina Söderman, statistiker på Brå.

Jämnt spridda

Hon vågar inte dra några slutsatser kring pandemins eventuella påverkan på bostadsinbrotten. Däremot kan man se att säsongsvariationerna när det gäller villainbrott nu i princip är utraderade.

– Tidigare kunde vi se tydliga toppar mellan oktober och december, men nu finns inte den variationen. Inbrotten är mer jämnt spridda över åren.

Skåne

De vann Skånska Gastronomipriset

Vinnarna av Årets Skånska Krog var Vollmers i Malmö.
Foto: Pierre Orsander
Skåne
Skåne På lördagskvällen webbsändes Skånska Gastronomipriset från Malmö rådhus. Bland vinnarna kunde man hitta både förra årets julvärd, Tareq Taylor men även Malmökrogen Vollmers.

– 2021 blev på många sätt ännu tuffare än vi kunnat förutspå. Samtidigt är det en imponerande mångfald och kvalitet som fortsätter att utmärka vår skånska gastronomi och krogliv, säger Thomas Kuuttanen, ordförande i juryn för Skånska Gastronomipriset, i ett pressmeddelande.

Skånska Gastronomipriset grundades 2014 och delas ut till de som har utfört särskilt utmärkta insatser för mat- och dryckeskulturen i Skåne. Tina Nordström var årets värd för prisutdelningen men även Anneli Hulthén, Skånes landshövding, var med när vinnarna hyllades.

Tareq Taylor tilldelades pris för årets skånska stjärna där juryns motivering bland annat var:

”För en oemotståndlig förmåga att bjuda på fantastisk matkonst och sig själv i samma recept. Få svenska tv-stjärnor kommer i närheten av en lika självklart lysande karisma. Från våra ”himmakök” till hela Sveriges julvärd utan att ett ögonblick förlora fotfästet i den skånska myllan.”

Tareq Taylor tog emot priset för Årets Skånska Stjärna.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Tareq Taylor har tidigare suttit i juryn men efter att ha blivit nominerad till Årets Skånska Stjärna och även Årets Skånska Krog fick han avstå detta året.

– Det är en stor ära att få ta emot priset som årets skånska stjärna. Men framför allt så är det roligt att det Skånska Gastronomipriset så självklart lyfter fram skånska eldsjälar som dagligen arbetar för den skånska gastronomin i Sverige, säger Tareq Taylor, i ett pressmeddelande.

Malmökrogen Vollmers fick ta emot pris för Årets Skånska Krog.

– Att föräras det skånska matlandskapets främsta utmärkelse för fjärde gången är en inte bara stor fjäder i hatten. Det är en bekräftelse på att det går att hålla fast vid höga ambitioner även i tider av nedstängningar och restriktioner, säger Mats Vollmer.

FAKTA

Vinnarna av Skånska Gastronomipriset 2021

Årets Skånska Krog: Vollmers, Malmö

Årets Skånska Stjärna: Tareq Taylor

Årets Skånska Hederspris: Carl Sonesson, Staffanstorp

Årets Skånska Värdskap: Smörtaxen, Landskrona

Årets Skånska Spritpris: Henric Molin, Ven

Årets Skånska Vinpris: Skepparps Vingård, Kivik

Årets skånska Mångfaldspris: Vindstilla Cafe & Mötesplats, Malmö

Årets Skånska Miljö- och Hållbarhetspris: Gårdsfisk, Åhus

Sällskapet Malmö Akvavits Stipendium: Karin Ericson

Årets Skånska Destination: Vismarslövs Café & Bagarstuga, Klågerup (utses genom röstning bland allmänheten)

Källa: Skånska Gastronomipriset

Skåne

Bode-priset till tantrafestival

Foto: Chrisg77/CC4.0/Wikimedia
Skåne
Prisade Tantrafestivalen på Ängsbacka kursgård blev riksbekant i somras på grund av ett coronautbrott där som sedan ledde till att Norge stängde gränsen. Nu prisas festivalen av Johnny Bode-sällskapet.

Varje år delar sällskapet sitt pris till en kulturpersonlighet, offentlig person eller kulturinstitution som man anser verkat i, som man själva kallar honom, kompositören, sångaren och skandalartisten Johnny Bode-Delgadas anda ”på så vis att han, hon eller den trampat i klaveret, skapat en skandal eller på annat underhållande vis visat fräckhet och/eller ställt till det för sig själv och sin omgivning”.

I år går priset till Ida Freyschuss, vd för Ängsbacka kursgård utanför Molkom. Det var på den kursgården som en tantrafestival arrangerades i somras med 500, företrädesvis ovaccinerade. deltagare där 107 personer smittades av covid-19. Två av dem behövde sjukhusvård och utbrottet fick Norge att skärpa reglerna för inresa över gränsen.

Agerandet fick kommunalrådet i grannkommunen Årjäng att på Facebook utbrista i att det var ”hål i huvudet” och att det handlade om att ”ett gäng antivaxxare knullat runt i Molkom”, något som Johnny Bode-sällskapet glatt återberättar på sin hemsida. En ny festival planeras till sommaren.

”Vägran att låta sig nedslås”

I juryns motivering till priset skriver man bland annat:

”Ängsbacka och dess vd Ida Freychsuss har på ett storartat sätt levt upp till Johnny Bodes hedonistiska credo och får priset för ett agerande som både har orsakat upprördhet i Sverige och ansträngda förhållanden till Norge, helt i Johnny Bodes anda. Häpnaden inför de starka reaktionerna, förtrytelsen över att vara missförstådd, men också vägran att låta sig nedslås inför framtiden är även det i Johnnys stil.”

Johnny Bode. Arkivbild

Priset som delas ut är i det här fallet ett diplom och prissumman 16 301 kronor och 50 öre. Prissumman har dock föreningens medlemmar ätit och druckit upp framför sina datorskärmar under deras ”lika virtuella som coronasäkrade” årsmöte.

Diplomet har skickats till Ida Freyschuss tillsammans med kvittona och ett par vita handskar med sällskapets logotyp på. Det sistnämnda hoppas man "kan användas för mer smittsäker tantrasex i framtiden”.

En död babian

Johnny Bode-sällskapet delar också ut hedersomnämnandet Busgroggen för ”enskilda roliga blamager”. 2021 års busgrogg ges till Felix Herngren efter att denne fått sitt släktskap med Johnny Bode uppdagat i ett tv-program och för sin påstådda inblandning i en händelse med en insmugglad död babian.

”Ord står mot ord i babian-frågan, men vi i sällskapet är övertygade om att Johnny Bode hade älskat att dricka champagne vilandes på ett dylikt skinn.”

Artisten Johnny Bode föddes 1912 i Falköping och dog 1983 i Malmö. Hans liv var kantat av skandaler och han har, enligt Wikipedia, beskrivits som både en amoralisk mytoman och som en enfant terrible. För eftervärlden är han nog mest känd för skivan Bordellmammans visor och som en föregångare till den så kallade könsrocken.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Resor

Gigantiskt klättertorn lockar besökare ut i naturen

Tornet är byggt som ett timglas och ritat av arkitektfirman EFFEKT. Det ser ut att vara gjort av flätad, jättelik rotting, men det är byggt av pelare i cortenstål som rostat vackert.
Foto: Claes Hall
Resor
danmark
Skåne
HASLEV Utanför Haslev, en timma söder om Köpenhamn ligger Camp Adventure, en äventyrspark utan åkattraktioner eller sockervadd, men med massor av träd, och ett torn som låter en se trädtopparna - långt där nere.
Hjälp vad högt det är! Men vackert!
Foto: Claes Hall

Vinden viner och det är bit i januariluften. Men vilka är vi att rädas lite kyla och blåst. Nej, i allmänhetens tjänst ger vi oss oförskräckta ut i den sydsjälländska Gisselfeldskogen där Camp Adventure ligger. Campen öppnade 2013 och är femtio hektar (sjuttio fotbollsplaner) stort område fullt av naturnära aktiviteter. Här finns inga färgglada lampor eller hög musik. Det är i stället skogens ljud som är i fokus, och anordningarna för lek och klättring är snillrikt dolda i vegetationen.

Runt, runt i tolv cirklar så är man på toppen på Camp Adventure med Skovtårnet i Rönnede Danmark. Klara dagar ser man ända till Köpenhamn fem mil bort.
Foto: Claes Hall

Visionen med campen var att genom olika aktiviteter ge människor tillgång till naturens skönhet, och man får säga att den uppfyllts. Till och med idag, med en kall vintersol, är skogen magisk. För att till största möjliga mån skydda och bevara den magin, har man byggt en tre och en halv kilometer lång trästig som ringlar sig organiskt fram under de höga bokarna och ekarna. Kommer stigen fram till ett stort träd har man helt frankt byggt in det i trallen.

Vi knatar på, på den ibland farligt isbelagda spången. Man kan bara tänka sig hur vackert det kommer att bli fram på vårkanten då bokarna är så där ljust, nästan självlysande gröna, eller för den delen på hösten med alla dess färger.

Vi korsar en bäck och tittar man upp mot trädtopparna anas ibland rep och taljor. Campen är Nordens största klätterpark med tio banor i olika svårighetsgrad – högt uppe bland träden. En 450 meter lång linbana lockar också de oförvägna. Just idag är det tomt och stilla i skogen. Klättringsaktiviteterna öppnar inte förrän i april.

Vi knatar på, på den ibland farligt isbelagda spången. Man kan bara tänka sig hur vackert det kommer att bli fram på vårkanten då bokarna är så där ljust, nästan självlysande gröna, eller för den delen på hösten med alla dess färger.

Hjälp vad högt det är! Men vackert!
Foto: Claes Hall

Hisnande upplevelse

Det går uppför och uppför. Den som trodde att Danmark var idel platthet trodde fel. Åsen vi bestiger är hundra meter över havet. På toppen får vi lön för mödan. Där ligger la pièce de résistance, Skogstornet som byggdes 2019. Vi har skymtat det under hela vår promenad, men nu reser det sig gigantiskt, men samtidigt med en känsla av lätthet, över våra huvuden. Fyrtiofem meter tornar det upp sig och det är smått ofattbart högt för en reporter med svindel. Tornet är byggt som ett timglas och ritat av arkitektfirman EFFEKT. Det ser ut att vara gjort av flätad, jättelik rotting, men det är byggt av pelare i cortenstål som rostat vackert.

Runt, runt går det och trots allt känns stigningen inte alls mödosam, utan förrädiskt enkel.

Dags så att klättra upp för de tolv spiralformade cirklar som leder till toppen. Golvet är noggrant utsågat, smalare in mot mitten och bredare utåt. Räcket, också i cortenstål, är vinklat i 120 grader och kastar skuggor mot brädorna så att ett liknande flätmönster bildas som i själva tornet. Inte konstigt att det fått flera arkitektpriser.

I mitten växer höga träd som man nästan kan ta på tack vare timglasformen. Toppen är 140 möh.
Foto: Claes Hall

Vi möter en del människor som liksom vi kommit för den hisnande upplevelsen. Runt, runt går det och trots allt känns stigningen inte alls mödosam, utan förrädiskt enkel. Man vet liksom inte riktigt hur högt man är förrän man plötsligt nästan kan röra vid trädtopparna som växer i tornets mitt. Tack vare timglasformen är man riktigt nära de redan knoppande grenarna.

Perfekt utflyktsmål

Men vi ska ännu högre - och så är vi då på toppen, etthundrafyrtio meter över havet. På skakiga ben vågar jag mig ut till kanten. Vinden suger tag i en på ett högst obehagligt sätt, men den 360-gradiga utsikten är värd rädslan. En klar, solig dag som denna ser man ända till Köpenhamn, drygt fem mil bort, och trädtopparna är långt under oss.

Förutom tornet, klättringen och skogsgåendet kan man också glampa i lyxiga jurtor, eller självplocka blommor i blomodling. Blir man hungrig finns även utomhusrestaurang och café, och en butik. Allt är precis som tornet gjort med tanke på design, estetik och hållbarhet. Nu är det förstås stängt, men bara tornet var faktiskt värt besöket, och det är ju ett perfekt utflyktsmål i Coronatider.

FAKTA

Camp Adventure ligger utanför Haslev, ca en timma söder om Köpenhamn.

Det är en äventyrspark som är inrymd i en 30 hektar stor skog.

Där finns ett skogstorn som är 45 meter högt och toppen är 140 meter öh. Det är öppet hela året.

Där finns också nordens största klätterpark med linbanor uppe i träden.Den är öppen mellan april och oktober.

Där finns också en glamping, en blomfarm, restaurang, café och butik.

Vaccinationsbevis krävs och munskydd inomhus.

Biljetter köps på nätet i förväg, och även parkeringsbiljett.

Malmö

Vi har känt er i många år

Lena Philipson, chefredaktör för Skånska Dagbladet.
Foto: Ralph Bretzer
Malmö
Eslöv
Höör
Krönika Ett hundratal personer jobbar just nu med att förändra Skånskan. Låter det drastiskt? Både ja och nej, om du frågar mig.

Från den förste februari har Skånskan en ny sajt och en ommöblerad papperstidning.

Om vi börjar med det digitala: sajten skd.se och mobilappen.

På din skärm blir det från februari andra typsnitt (bland annat Tiempos i rubriker) och färger (mer orange och mindre blått), men också annan struktur och ordning. Den lokala journalistiken hamnar oftare högre upp, medan du får scrolla längre ner för att hitta allmänna nyheter som går att läsa i fler tidningar.

Sajten är uppbyggd i block som kommer i en viss ordning. Om du oftast vill veta vad som är nytt i just din kommun så kommer du snabbt att lära dig var du hittar det.

Även i papperstidningen kommer typsnitt och en del former ändras (rubriktypsnittet blir Lyon), men många signaler som hjälper dig hitta finns kvar. Exempel på det är färgerna som representerar olika delar av Skåne: grönt för Mellanskåne och Svalöv, lila för Sjöbo-Skurup och ljusblått för Malmö-Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och övriga Skåne.

Så här ser Lyon, det kommande rubriktypsnittet i Skånskans papperstidning, ut.

Den största förändringen blir att lokalsidorna flyttar fram i tidningen. De allra första nyhetssidorna i A-delen blir Mellanskånes. Börssidan blir daglig, vi får fler sporttabeller. Även korsord kommer finnas varje dag, och dessutom gå att lösa även digitalt i e-tidningen!

Varför gör vi detta?

Det började i somras när koncernen Bonnier News Local köpte Skånskan av Skånska Tidningsföreningen.

I hela världen kämpar tidningar för att överleva i en tid när de allra flesta har en uppkopplad mobiltelefon i handen många gånger om dagen. Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Det kräver en enorm teknisk och digital utveckling, till den grad att det är oerhört svårt att klara på egen hand som lokaltidning. Med koncernen Bonnier News Local bakom sig kan Skånskan nu dela alla stödfunktioner med tidningar i hela landet. Vi har nu gemensam it-support, kundtjänst, ekonomisystem, utvecklare och experter och samma tekniska grund för sajt och papper.

Det gör att vi på Skånskan kan fokusera på det vi är unikt bäst på: er verklighet och vardag. De som hittar nyheterna, skriver artiklarna och planerar tidningen är samma journalister som ni har känt i flera år – som har känt era orter i många år.

Om en vecka ska jag berätta ännu mer om förändringen av papperstidningen. Ha en fin helg och ta hand om er!

Skåne

Brand i bilverkstad

Skåne
Tomelilla En brand bröt under torsdagen ut i en bilverkstad utanför Smedstorp.

Polis, räddningstjänst och ambulans ryckte vid 16.47 ut till en bilverkstad. Initial uppgifter gjorde gällande att det fanns risk för att gasflaskor som förvarades i byggnaden skulle fatta eld.

Strax efter 17.00 meddelade polis att gasflaskorna hade tagits ut ur byggnaden.

Det finns inga uppgifter om att någon skadats i samband med branden.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL