Kultur och nöje

Ljus på de fem första i ny film

De fem första kvinnorna i riksdagen. Från vänster: Agda Östlund, Elisabeth Tamm, Kerstin Hesselgren, Bertha Wellin och Nelly Thüring.
Foto: Privat/Alvin/Faktabruket
Kultur och nöje
TV Den 10 januari 1922 tog fem kvinnor plats i Sveriges riksdag för första gången. Vad brann de för? Och hur hamnade de där? I dokumentärfilmen Första fem, med premiär på söndag, får vi en inblick i dessa fem kvinnors liv, varav en av dem var Nelly Thüring, den socialdemokratiska politikern och fotografen från Mala utanför Hässleholm.

1921. Ett historiskt år som har betytt så mycket för det moderna samhället. För första gången fick kvinnor i Sverige rösta i valet till andra kammaren, och hade även möjligheten att väljas in i riksdagen. Fem kvinnor som nådde ända dit var Nelly Thüring, Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Agda Östlund och Bertha Wellin. Fem pionjärer som inte var rädda för att uttrycka sina åsikter. Som ville förbättra villkoren för kvinnorna i samhället.

I dokumentärfilmen Första fem har Lisa Wahlbom och Anna Klara Weingarten satt dessa kvinnor under lupp och bjudit in experter som tillsammans ger en djupare bild av hur det såg ut när kvinnlig rösträtt gick igenom. En av dem är historikern och forskaren Malin Arvidsson, som för tillfället också skriver en bok om Nelly Thüring som släpps nästa år. Så vem var då denna Nelly Thüring, som föddes 1875 i Mala utanför Hässleholm?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

100 år med kvinnlig rösträtt

Stockholm 29 mars 1921. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) har segermöte i Musikaliska Akademien med högtidstal av Ellen Key. Palmer, blommor och standar från hela landet smyckar lokalen.
Foto: Foto: Pressens Bild / TT
Inrikes
Inrikes Det är 100 år sedan de första kvinnorna gick till valurnorna i Sverige i det historiska riksdagsvalet 1921.
Men kampen för kvinnors rättigheter har enligt den tidigare Jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus gått från kraftfull till ljummen.
– När vi fick reformer som jämställdhetslagstiftning, föräldraförsäkring och daghem – då slutade man slåss.
PREMIUM

Den 10 september 1921 gick de första kvinnorna till val i den så kallade fyrstadskretsen i Skåne. Under de följande dagarna öppnade vallokalerna runtom i landet. Den 16 september ägde valet rum i Göteborg och Stockholm.

"Livligt Stockholmsval på fredagen. De röstandes antal nära 150 000. Väljarskaran tredubblad från i fjol", skrev Dagens Nyheter dagen efter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Malmö

100 år sedan kvinnor fick rösta – Malmö och Lund först ut

Demonstration för kvinnlig rösträtt, tagen i Slottsparken 9 maj 1918.
Malmö
Lund
Skåne
MALMÖ/LUND Den 10 september är det exakt 100 år sedan kvinnor för första gången kunde rösta. Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg var först ut.
PREMIUM

Valet till andrakammarvalet pågick nämligen mellan den 10 och 26 september 1921 och var det första val i Sverige där kvinnor fick allmän rösträtt med lika rätt som män.

Efter valet där socialdemokraterna segrade kunde Hjalmar Branting för andra gången bilda en regering.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

William Shatners bästsäljare blir tv-serie

William Shatners bokserie får nytt liv. Arkivbild.
Foto: Rob Grabowski/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

William Shatners science fiction-serie "Tekwar" får nytt liv i en animerad serie, skriver Deadline.

Serien, som vänder sig till vuxna, baseras på Shatners detektivromaner som publicerades 1989, vars handling utspelar sig i Los Angeles år 2043. Den följer en tidigare detektiv som blir beskylld för att vara inblandad i handeln med en digital mikrochip-drog. Drogen, som förhöjer medvetandet, är ett stort hot mot mänskligheten och har potentialen att utveckla sig till ett virus.

Tittarna ska kunna interagera med serien genom olika former av teknologi.

– Tänk er att ge liv till denna underbara rollfigur på olika sätt, och så avancerat teknologiskt. Det här är framtiden och jag ser fram emot det, säger William Shatner, som är mest känd för sin roll som kommendör James T Kirk i "Star trek".

Detektivromanerna fick formen som tv-serie i mitten av 1990-talet, med Shatner i en av rollerna, och har även blivit ett tv-spel.

Kultur och nöje

Hon tar med läsarna till 1880-talets London

Sofie Bjarup från Södra sandby är aktuell med nyutgivningen av Mörkrets barn..
Foto: David Bjarup
Kultur och nöje
Litteratur Från Södra Sandby är det inte långt till mord och mörker i 1880-talets London. I alla fall inte för författaren Sofie Bjarup som är aktuell med Mörkrets barn, första delen i en serie historiska kriminalromaner. - Jag är mycket intresserad av den senviktorianska eran och tycker det är väldigt spännande med klasskillnader, hur samhället är uppbyggt och vilka som hamnar utanför, berättar hon.

Det är andra gången gillt för Mörkrets barn när den nu kommer ut på Lind & co. Redan 2018 gav Sofie Bjarup själv ut den via hybridförlaget Visto. Då fick den flera fina recensioner men inte så mycket spridning. En av recensionerna lästes av Mattias Boström som är förläggare på Lind & co och också Sherlock Holmes-expert och författare till den prisade faktaboken Från Holmes till Sherlock.

- Mattias ringde mig och berättade att han läst min första bok och hört att jag höll på med en uppföljare och undrade om han fick läsa den, berättar Sofie Bjarup. Det är sånt man knappt tror kan hända. Jag blev så klart jätteglad och visst fick han läsa. Efter tio dagar hörde han av sig igen och sa att de gärna ville ge ut uppföljaren och även den första boken på nytt och satsa på det som en serie,

Makabra mord

Mörkrets barn utspelas i London 1888 där skräcken sprider sig i fattiga Whitechapel i östra London efter flera makabra kvinnomord. Bokens huvudperson, William Sinclair, tillhör överklassen men har fått nådigt tillstånd av familjen att prova på journalistyrket. Morden i Whitechapel gör att han kommer i kontakt med en del av staden han inte alls rört sig i tidigare. När sedan en kvinnoarm hittas i Themsen och dottern till vänner till hans föräldrar försvinner spårlöst börjar han gräva i en helt egen historia och får hjälp av sin nya vän, journalisten James Quilter, som jobbar på en konkurrerande tidning och har en helt annan bakgrund. I takt med att William dras allt längre in i en komplicerad brottshistoria växer också känslor mellan honom och James.

Sofie Bjarup arbetade på Mörkrets barn under mer än sju år och idén föddes redan när hon skrev sin magisteruppsats i litteraturvetenskap på Lunds universitet långt tidigare.

- Jag skrev om tidningarnas roll under den senviktorianska eran och märkte att det fanns journalister då som skrev nästan som utlandsreportage från East End. Det var varken deras egen eller deras läsares miljö. Jag märkte också hur ”Jack the Ripper”-morden överskuggade allt i tidningsrapporteringen och hur många andra fruktansvärda händelser kom i skymundan, till exempel fyndet av en arm i Themsen. Jag började samla runtomkringberättelser och idén till Mörkrets barn tog form.

Hur växte karaktärerna och kärlekshistorien mellan James och William fram?

- Jag såg tidigt en scen framför mig med en överklassjournalist som diskuterade Ripper-fallet med distans i sin egen miljö och började fantisera om hur han skulle reagera om han hamnade i den världen. Då visste jag också att han skulle träffa någon som kanske kunde bli hans mentor men insåg snabbt att de blev intresserade av varandra. Kärleken till James ger också William en lite annan roll. Som överklass tillhör han de mest priviligierade men som homosexuell på den tiden har han en hemlighet han aldrig kan avslöja och det ger honom en annan blick på utanförskap. Sedan är det så klart ett dramatiskt element med en sådan hemlighet.

Skriver på heltid

Sofie Bjarup har alltid tyckt om att skriva och har anteckningsblock fulla med berättelser. Mörkrets barn skrev hon vid sidan av sitt arbete på ett företag som håller på med industriautomation.

- Det var under den period jag hade småbarn och ofta när de vaknade på natten kunde jag inte somna om så då satte jag mig och skrev, berättar hon. Det var väl därför det blev en så mörk historia.

För ungefär ett år sedan bestämde hon sig för att säga upp sig och satsa på skrivandet på heltid, kombinerat med arbete som skrivlärare på Folkuniversitetet.

- Jag trivdes på jobbet och kollegor och chefer var underbara men det var så långt ifrån skrivandet. När sedan mina föräldrar dog med kort tids mellanrum kände jag att man ändå bara har ett liv och varför ska jag vänta tills jag blir 65 med att skriva?

När Sofie Bjarup började skriva på heltid var Mörkrets barn redan klar och hon hade ett utkast till uppföljaren. Den är klar nu, liksom seriens tredje del och det finns också ett utkast till fyran.

- Tvåan heter Skymningsvarelsen och utspelas ett halvår efter Mörkrets barn. Det har blivit sommar och James barndomsvän Helen hittas död. Polisen tror att det är självmord men James vet att det inte kan stämma, avslöjar Sofie Bjarup. Den kommer ut till våren och sedan är trean planerad till januari 2023.

Du har med en svensk karaktär i Mörkrets barn, Amalia Bergström från Helsingborg, som blir en nära vän till James. Är hon med även i kommande böcker?

- Absolut, hon får till och med en större roll. I bok fyra kommer de faktiskt att åka till Sverige. Det roliga var att när jag skrev Mörkrets barn ville jag hemskt gärna få in Ödåkra som jag är född i och det lyckades genom Amalia.

Når läsarna igen

Sofie Bjarup ser mycket fram emot att Mörkrets barn ska nå ut till läsarna ännu en gång.

- Det är så kul att få bekräftelse på att det inte bara var jag som tyckte att den skulle ges ut, säger hon. Sedan är det också så roligt att arbeta med tvåan med Mattias, att ha en förläggare som tror så mycket på min idé.

Och om fem år var befinner du dig då?

- Grejen är att just nu är jag exakt där jag vill vara. Att skriva och undervisa i skrivande är det jag vill fortsätta att göra.

FAKTA

Sofie Bjarup om ...

... skrivarkollektivet Skruppen som hon ingår i: ”Vi är fyra personer och träffades när vi gick skrivarkurs på Folkuniversitetet. Vi började umgås och skapade så småningom vårt eget skrivarkollektiv där vi stöttar varandra i skrivandet och också håller skrivarkurser ihop. Det är så härligt att kunna diskutera med andra som bryr sig om att sitta och vrida och vända på något grammatiskt och förstår att det är viktigt och som förstår ens nördighet. Vi skickar texter till varandra för läsning och utan dem hade inte Mörkrets barn funnits.”

... research: ”En roman som Mörkrets barn kräver så klart väldigt mycket research. Nästan allt man skriver om måste kollas. Om någon tar på sig en pyjamas till exempel - då måste man kolla när pyjamasen egentligen kom. Jag har också använt mycket gamla kartor och bilder. Sedan när det kommer till känslor eller kanske dofter är det mer allmängiltigt. Ska jag beskriva fukt kan jag gå ut i vedboden och sniffa lite. Den största utmaningen när det kommer till en historisk roman är nog att våga. Men om alla bara skulle skriva det de känner till hade det bara blivit en rad ointressanta självbiografier. Och jag tycker verkligen att research är jätteroligt.”

Kultur och nöje

Idol-deltagaren: "Läskigare och läskigare"

Erik Elias Ekström är en av fredagsfinalisterna i 'Idol'.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje De har klarat sig genom audition och kvalfinaler – nu börjar allvaret på riktigt för de 13 fredagsfinalisterna i TV4:s "Idol".
– I fredags var jag nervös för första gången, så jag antar att det bara kommer att bli läskigare och läskigare, säger Erik Elias Ekström.

På fredag är det dags för säsongens första fredagsfinal i TV4:s helgunderhållning – därefter ska deltagarna i "Idol"-gänget bli färre och färre varje vecka fram till den stora finalen den 10 december.

20-åriga Sunny Taylor har redan varit med om en skakig resa i programmet. Hon tog sig först inte vidare till den förra fredagens kvalfinal – men fick trots det en ny chans när hon blev utsedd till juryns wildcard. Därefter röstades hon vidare av tittarna.

– Det har varit väldigt jobbigt faktiskt, hela resan har varit lång och intensiv. Att gå ut och prestera och leverera när man känner att det man gör inte är bra, det är en jobbig känsla. Sedan har jag försökt att hålla huvudet högt och fortsätta "pusha igenom", säger hon till TT.

Sunny Taylor har dock starkt stöd från familjen – som också har en viss tv-vana. Hennes pappa Zafer Taylor har själv tävlat i TV4:s underhållningsprogram 2011, och lyckades då knipa en guldbiljett. Och hennes farbror är den folkkäre tv-kocken Tareq Taylor.

– Pappa har varit min personliga psykolog. Och Tareq vet hur det är att vara offentlig med all press, hur det är att hantera det. Han har funnits där och stöttat mig mycket, säger Sunny Taylor.

Överraskad av mottagandet

Pär Lindberg hade inte väntat sig att han skulle ta sig så här långt i programmet. Den gospelvurmande läkaren berättar att han framöver kommer att ta in mycket mer av sin favoritgenre i programmet – även på de låtar som traditionellt inte sjungs som gospel.

– Att jag har fått det här varma mottagandet är en fantastisk överraskning för mig, jag trodde att jag skulle möta betydligt mer motstånd, säger Per Lindberg till TT.

TT: Varför trodde du det?

– Vi lever i ett sekulärt land med en väldigt ateistisk samhällssyn på alla sätt, vilket också innebär att man som kristen möts av ett visst motstånd automatiskt. Nu har jag fått ett helt annat välkomnande, säger han.

En deltagare som har hittat sin treenighet i artistvärlden är 28-årige Erik Elias Ekström.

– Jag har en liten treenighet, som jag brukar kalla dem, de sitter på min vägg hemma. Det är Laleh, Lisa Ekdahl och Annika Norlin från Säkert, de inspirerar mig både i mitt musikskrivande och i mitt artisteri, säger han.

"Känslomässig stress"

Under sin medverkan i "Idol" hoppas Erik Elias Ekström på att kunna utveckla sin egen artistiska vision – men han avslöjar också att han har en tävlingsmänniska i sig.

– Jag är tacksam för det jag har fått visa hittills, men jag är också en vinnarskalle, så Globen lockar självklart, säger han.

Nytt för årets säsong är att resultatshowen är slopad. I stället kan tittarna rösta på sina favoriter fram till veckan därpå – därefter avslöjas vilka som går vidare. Det innebär att en deltagare från och med nästa vecka måste lämna programmet, utan att få möjlighet att framföra sin inövade låt.

Erik Elias Ekström tycker att det både finns fördelar och nackdelar med det nya systemet.

– Jag tror verkligen det kommer att gynna engagemang, och engagemang är ypperligt för artister. Sedan tänker jag att det kommer att bli en känslomässig stress att sitta där på fredagen och få ett resultat innan man ska sjunga. Det är väl det läskiga, säger han.

Sofia Sundström/TT

Sunny Taylor får stöd av sin farbror Tareq Taylor i 'Idol'.
Sunny Taylor får stöd av sin farbror Tareq Taylor i "Idol".
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Pär Lindberg är förvånad över att han har tagit sig till fredagsfinalerna i 'Idol'.
Pär Lindberg är förvånad över att han har tagit sig till fredagsfinalerna i "Idol".
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: De uppträder på fredag

Erik Elias Ekström:

Ring: 099-414 01

Sms: ERIKELIAS till 72-400

Pär Lindberg:

Ring: 099-414 02

Sms: PÄR till 72-400

Siri Leijon:

Ring: 099-414 03

Sms: SIRI till 72-400

Lana Sulhav:

Ring: 099-414 04

Sms: LANA till 72-400

Birkir Blaer Ódinsson:

Ring: 099-414 05

Sms: BIRKIR till 72-400

Amena Alsameai:

Ring: 099-414 06

Sms: AMENA till 72-400

Philip Ström:

Ring: 099-414 08

Sms: PHILIP till 72-400

Fredrik Lundman:

Ring: 099-414 09

Sms: FREDRIK till 72-400

Jacqline Mossberg Mounkassa:

Ring: 099-414 10

Sms: JACQLINE till 72-400

Daut Ajvaz:

Ring: 099-414 11

Sms: DAUT till 72-400

Annika Wickihalder:

Ring: 099-414 12

Sms: ANNIKA till 72-400

Sunny Taylor:

Ring: 099-414 13

Sms: SUNNY till 72-400

Emma Petersson Håård:

Ring: 099-414 14

Sms: EMMA till 72-400

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Kultur och nöje

"Nomadland"-skådespelare död

Frances McDormand och motspelaren Swankie i 'Nomadland'. Pressbild.
Foto: Searchlight Pictures/AP/TT
Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje

Melissa Yandell Smith, som spelade syster till Frances McDormands rollfigur i den Oscarsbelönade filmen "Nomadland" har avlidit, 64 år gammal. Enligt NME var dödsorsaken cancerrelaterad.

Yandell Smith gjorde debut som filmskådespelare i just "Nomadland". Utanför filmens värld var hon en av Frances McDormands vänner, duon lärde känna varandra när de gick på teaterskola på 1970-talet. Sedan gick Melissa Yandell Smith vidare inom teatern och ledde under 25 år American Conservatory Theatre.

"Så många har berörts av hennes talang, generositet, intellekt, värdighet och underbara känsla för humor. Hon kommer att vara enormt saknad", skriver teatern på Instagram.

Kultur och nöje

R Kelly: "Ska slåss för min frihet"

R Kelly. Arkivbild.
Foto: Frank Micelotta/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Dagen efter att han fällts för sexbrott i amerikansk domstol uttalar sig nu R Kelly. I ett inlägg på Facebook tackar r'n'b-sångaren sina fans för deras stöd och fortsätter:

"Dagens dom var en besvikelse och jag kommer att fortsätta att bevisa min oskuld och att slåss för min frihet".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

R'n'b-stjärnan Andrea Martin död

Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den amerikanska låtskrivaren, sångerskan och producenten Andrea Martin är död, skriver NME.

Martin var främst känd som låtskrivare och var bland annat med och skrev En Vogues "Don't let go (love)", Monicas "Before you walk out of my life" och Angie Stones "Didn't miss you". Hon har även jobbat med stjärnor som Leona Lewis, Toni Braxton, Naughty Boy och Jennifer Hudson.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL