Kultur och nöje

Mannen bakom moderna Louvren är död

Michel Laclotte, hjärnan bakom utformningen av 'nya' Louvren, är död. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje
PREMIUM

Han stod bakom två av de mest kontroversiella och älskade arkitekturprojekten i Paris moderna historia: Musée d'Orsay, inrymt i en före detta järnvägsstation, och Louvrens glaspyramid. Nu har Michel Laclotte avlidit 91 år gammal, skriver New York Times.

Som tidigare chefscurator och senare museichef för Louvren övervakade Michel Laclotte konstmuseets renoveringar och förespråkade redan 1972 att Gare d’Orsay på vänstra sidan av Seine, inte skulle rivas utan förvandlas till konstmuseum.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Darin turnerar med akustisk musik

Darin ger sig ut på höstturné. Pressbild.
Foto: United Stage
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Artisten Darin ger sig ut på turné i höst, med en serie akustiska spelningar i särskilt utvalda konsertlokaler.

"Jag ser så mycket fram emot att se er och sjunga för er nu i höst i de här vackra och klassiska teatrarna. Den här gången blir det närmare och känsligare än någonsin och ni kommer få följa med mig på en lite mer personlig resa", säger Darin i ett pressmeddelande.

Turnén inleds 6 oktober i Malmö, och avslutas i Stockholm den 31 oktober.

Turnéplan: 6/10–10/10 Malmö, 14/10–18/10 Göteborg, 21/10– 24/10 och 27/10–31/10 Stockholm.

Kultur och nöje

En titt bakom dörrarna till "Nordens Paris"

Plaggen som visas på utställningen kommer till stor del från privatpersoner.
Foto: Janerik Henriksson / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Till NK:s Franska damskrädderi kom kungligheter, societetsdamer och filmstjärnor. I mer än 60 år försåg ateljén sina kunder med det senaste från Paris.
Nu berättas historien om ateljén i en stor utställning på Nordiska museet.

En gyllene hiss förde kunderna upp till NK:s Franska. De kom från hela Sverige, men också Helsingfors och Oslo. Kläderna som visades påverkade modet långt utanför de pärlgrå väggarna.

– NK hade en fotograf, Erik Holmén, som dokumenterade allt viktigt som hände. Hans bilder från modevisningarna fick stort inflytande även över konfektionsindustrin, berättar Susanna Strömquist, modejournalist och kurator för utställningen.

Tre chefer

NK:s Franska damskrädderi hade bara tre chefer. Först leddes ateljén av fransyskan Suzanne Pellin. 1917 tog den blott 25-årige Kurt Jacobsson över och blev NK trogen till pensionen 1965. 1923 anslöt parhästen Pelle Lundgren som stannade kvar till stängningen 1966.

Tillsammans åkte de på visningar i Paris och lät sig inspireras.

– Kurt och Pelle var kända för att ha enorm fingertoppskänsla för vad den skandinaviska kvinnan vill ha. Deras estetik var stram och elegant, berättar Susanna Strömquist.

Pelle Lundgren ritade de egna modellerna. Några av hans skisser finns med på utställningen. Den skarpögde kan hitta den första snabba skissen till den klänning som syns omslaget till boken om NK:s Franska damskrädderi som släpps i samband med utställningen.

Få plagg

Trots att NK:s Franska damskrädderi var så inflytelserikt under många år föll det relativt snabbt i glömska. När Susanna Strömquist började med researchen kring ateljén hittade hon ganska lite.

– Jag insåg att det fanns förhållandevis få plagg här på museet och på andra museer.

Lösningen blev att ta allmänheten till hjälp. Förra hösten uppmanades alla som hade något bevarat – från klänningar till kvitton – att komma och visa upp dem. Ett hundratal plagg kom in, men även andra viktiga pusselbitar till historien om ateljén.

– Jag blev särskilt glad över att få in hantverksrelaterade objekt, som broderiprover från en släkting till en kvinna som jobbat som brodös, säger Susanna Strömquist.

Resultatet har blivit en omfattande utställning som visar NK:s Franska damskrädderi på catwalken, arbetet bakom kreationerna och kläderna som gjordes för film och scen. Ett antal plagg har valts ut och speglar utvecklingen från starten 1902 till ateljén stängde 1966. En del har bevarats av släktingar till de ursprungliga ägarna, andra är second hand-fynd.

Anpassade plagg

Här finns parisoriginal från Chanel och Schiaparelli men också exempel på hur plaggen anpassats efter kundens önskemål. En dräkt från Balenciaga visas i tre olika versioner, med olika knäppning.

På en färgsprakande catwalk samsas Balenciaga med Vionnet, sidentyll med sammet och silverlamé.

Under lågsäsong fick sömmerskorna lov att sy upp fjolårets modeller till sig själva. Därför finns även sömmerskan Maj-Britt Hemlins kappa med i utställningen – liksom den klänning som var hennes gesällprov.

Det ligger mycket arbete bakom couture och livet bakom scenen får ta stor plats i utställningen. Här beskrivs vägen till färdigt plagg via visningar i Paris, skisser och provningar.

Omtyckt arbetsgivare

Susanna Strömquist har också kunnat intervjua några sömmerskor och mannekänger. NK:s Franska damskrädderi var en omtyckt arbetsgivare.

– Lokalerna var ljusa och luftiga och NK var tidiga med pensioner och semesterhem för sömmerskorna. Många jobbade kvar väldigt länge.

Intresset för vintage, hållbarhet och hantverk växer.

– Det är helt rätt hållbarhetsmässigt. Coutureplaggen är gjorda för att hålla länge, tygerna har hög kvalitet och plaggen har bred sömsmån för att det ska gå att sy om dem, berättar Susanna Strömquist.

Ett bra exempel på det är en röd klänning i utställningen som sytts om för att rymma bärarens gravidmage utan att ge avkall på elegansen.

På 1960-talet minskade intresset för haute couture. Kostsamt hantverk blev utkonkurrerat av fabriksproducerad konfektion och modehus efter modehus stängde igen.

NK beslutade att det inte fanns plats för måttsydd couture i ett modernt varuhus. Den 9 juli 1966 stängdes spegeldörrarna till NK:s Franska damskrädderi för gott.

Boel Holm/TT

Pelle Lundgrens skisser från visningarna i Paris.
Pelle Lundgrens skisser från visningarna i Paris.
Foto: Janerik Henriksson / TT
Dräkt från Balenciaga, grunden är samma men knäppningen har anpassats efter kundens önskemål.
Dräkt från Balenciaga, grunden är samma men knäppningen har anpassats efter kundens önskemål.
Foto: Janerik Henriksson / TT
Greta Skeppström var brodös på NK:s Franska damskrädderi. Provlappar som hon sytt finns med på utställningen.
Greta Skeppström var brodös på NK:s Franska damskrädderi. Provlappar som hon sytt finns med på utställningen.
Foto: Janerik Henriksson / TT
Susanna Strömquist är modejournalist och kurator.
Susanna Strömquist är modejournalist och kurator.
Foto: Janerik Henriksson / TT

FAKTA

Fakta: NK:s Franska damskrädderi

NK:s Franska damskrädderi invigdes 1902 och stängde 1966.

Ateljén leddes vid starten av "Madame Suzanne", Suzanne Pellin, som värvats från Paris av NK:s grundare Josef Sachs.

Hon efterträddes 1917 av Kurt Jacobsson som var kvar på posten tills han motvilligt gick i pension 1965.

Kurt Jacobsson jobbade tätt ihop med Pelle Lundgren som kom till NK:s Franska damskrädderi 1923 och ritade de egna modellerna. Pelle Lundgren var kvar till stängnignen 1966.

NK:s Franska damskrädderi hade ett omfattande samarbete med filmindustrin. Bland annat sydde man Greta Garbos klänning till "Gösta Berglings saga". När Harriet Andersson 1962 skulle ta emot Ingmar Bergmans Oscar för "Såsom i en spegel" bar hon en klänning från NK:s Franska damskrädderi.

Kultur och nöje

David Sundins turné utökas

Komikern och tv-profilen David Sundin åker nu ut på försenad turné med sin humorshow. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

David Sundins första stora egna standupföreställning "Nya svenska ord" får nu premiär, ett år efter beräknat premiärdatum, den 9 oktober i Gimo. Och turnén utökas, förutom 35 föreställningar runt om i Sverige under hösten fortsätter turnén under våren, med stopp i bland annat Sundsvall, Nyköping, Halmstad, Helsingborg, Kristianstad och Kungsbacka.

"Vissa har haft biljetter till den här föreställningen i två år så förmodligen finns det förväntningar – som jag aldrig kommer att kunna leva upp till. Men detta till trots är jag otroligt glad att äntligen få spela den här föreställningen", säger David Sundin i ett pressmeddelande.

Föreställningen innehåller nya svenska ord, nya observationer och skämt som sammanfattar David Sundins åtta år som standupkomiker. Han har varit en del av den svenska humorscenen sedan början av 2000-talet, och är också skådespelare, programledare, barnboksförfattare och producent.

Kultur och nöje

Ed Sheeran kommer till Sverige

Ed Sheeran spelar i Sverige nästa år. Arkivbild.
Foto: Evan Agostini/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Ed Sheeran kommer till Sverige med sin The Mathematics Tour, som åker Europa runt under 2022. Den 10 augusti nästa år spelar han på Ullevi i Göteborg. Han kommer bland annat att framföra låtar från sitt kommande album som har döpts efter likhetstecknet, "=", och som släpps 29 oktober.

Sheeran blev nyligen den första brittiska soloartisten någonsin att sammanlagt ha legat 52 veckor som etta på den brittiska singellistan, något som bara Elvis Presley och The Beatles har överträffat.

Biljetterna släpps den 25 september klockan tolv på dagen, via Tickmaster. Nu har man också infört ett nytt system där endast personliga, digitala mobilbiljetter kommer att säljas och biljetten blir sedan knuten till köparen via en unik qr-kod. De som får förhinder kommer att kunna sälja vidare sina biljetter på Ticketmaster resale.

"Det här skapar extra trygghet för biljettköparna. Biljetterna kan inte bli stulna, ingen annan kan använda dem och oseriösa andrahandsaktörer kan inte köpa upp stora mängder biljetter, för att sälja vidare till högre pris", säger Božo Rasic, VD för FKP Scorpio.

Kultur och nöje

Amerikanska artister i kampanj för klimatet

Billie Eilish är en av de amerikanska artister som engagerar sig för klimatet. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Billie Eilish, Finneas, Maroon 5 och Brittany Howard är några av de amerikanska artister som nu engagerar sig mot klimatförändringarna, skriver Billboard. I en kampanj uppmanar de sina många fans att försöka få den amerikanska kongressen att stödja president Joe Bidens infrastrukturpaket som kallas Build back better, och där det också finns stora satsningar på klimatet och ren elektricitet.

Bland annat lägger artisterna upp bilder på röda utropstecken och extremväder, med hashtaggen #coderedclimate och #coderedcongress, alltså kod röd för klimatet och kongressen. Länkar där folk kan mejla sina lokala representanter är också inkluderade.

Andra artister och skådespelare som deltar är exempelvis Leonardo DiCaprio, Jane Fonda, Mark Ruffalo samt Damian och Stephen Marley.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Deckardårarna

Bokflod och uppföljarångest

Gunilla Wedding och pernilla Ekdahl är tillbaka med ett nytt avsnitt av podden Deckardårarna.
Foto: Ralph Bretzer
Kultur och nöje
Podcast Dags för Deckardårarna igen i ett avsnitt där Pernilla och Gunilla vadar genom höstens blodiga bokflod, pratar om den svåra tvåan med Johanna Mo och Kerstin Bergman och så ger de sig själva ännu en klassisk deckarläxa. Välkomna till ett nytt avsnitt av Deckardårarna!

Gunilla Wedding är kulturchef på Skånska Dagbladet, deckarexpert och medlem i Svenska Deckarakademin. Pernilla Ekdahl är kulturredaktör och kriminalreporter på Norra Skåne. Tillsammans nördar de ner sig i deckargenren i podcasten Deckardårarna där det nu är dags för sjunde avsnittet 2021.

FAKTA

Böcker, poddar och tv-serier i avsnitt 7, säsong 2

Böcker vi pratar om i podden:

Pestön av Marie Hermanson

Polcirkeln av Liza Marklund

Svart sol av Andreas Norman

Nattsångaren, Skuggliljan av Johanna Mo

Oskuld och oleander, Förgätmigej av Kerstin Bergman

Mandelaeffekten av Anne Holt

Islossning av Arne Dahl

Ett gott nytt år av Malin Stehn

Fädernas missgärningar av Åsa Larsson

1979 av Val McDermid

The herons cry av Ann Cleeves

Rotvälta av Tove Alsterdal

Efter skandalen av Sara Vaughan

Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden av Stieg Larsson

Skumtimmen, Nattfåk av Johan Theorin

Väster om friheten, Söder om helvetet av Thomas Engström

Sly av Sara Strömberg

Oskuld och arsenik av Dorothy Sayers

Tv-serier vi pratar om:

Ett fall för Vera

Mordkommission

Vår lilla hemlighet

Babylon Berlin

Saknad, aldrig glömd

Tidigare avsnitt hittar du här:

Kultur och nöje

Anna Jansson får Crimetimes hederspris

Anna Jansson får ett hederspris. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Författaren Anna Jansson tilldelas Crimetime Awards hederspris för 2021, med motiveringen "Prisad, älskad och framför allt läst". Priset delas ut till en författare som har varit banbrytande för den svenska kriminallitteraturen och "har satt Sverige på deckarkartan".

"Jag blev verkligen överraskad och glad! Att få ta emot en så hedersam utmärkelse är stort. Jag är så tacksam att jag fått möjligheten att göra det jag tycker är roligast av allt; att få skriva! Ett stort tack till mina läsare, de som varit med mig på vägen i över tjugo år och till de nya som hittat mina böcker", säger Anna Jansson i ett pressmeddelande.

Juryn framhåller att Anna Jansson är både folkkär och produktiv, och att hennes böcker innehåller såväl smarta kriminalgåtor som ett stort hjärta och kunskap om historien, naturen och vetenskapen.

Priset delas ut på Bokmässan den 25 september.

Kultur och nöje

Vill sätta svettig Don Carlos i samtiden

'Folkoperan har en jätteuppgift', säger den nye konstnärlige ledaren Tobias Theorell.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Folkoperans nye ledare Tobias Theorell vill skapa en självklar mötesplats både i kvarteret och i världen. Första ut blir Verdis "Don Carlos", där han tycker att man har mejslat fram operans kärna.
– Jag hoppas man ska uppleva det som svettigt, säger han.

På Folkoperan i Stockholm pågår de sista repetitionerna och trots att Tobias Theorell har gjort det här många gånger förut har premiärnerverna börjat spöka.

– Det är katastrof, allting kommer gå åt helvete! Så tänker jag. Men så där säger jag alltid, det är som att jag glömmer bort.

Den 22 september är det premiär för "Don Carlos", som blir hans första föreställning sedan han tillträdde som konstnärlig chef för drygt ett år sedan. Det blir en koncentrerad tolkning av Verdis operaklassiker som möter publiken, förklarar han.

– Vi har mejslat fram och huggit bort mycket av det svulstiga och mastiga och så har vi kommit ner till en kärna i den här historien. Vi får komma nära de här rollfigurerna som är otroligt mångfacetterade, säger han.

"Blir väldigt intensivt"

Giuseppe Verdi skrev operan 1867 efter ett drama av Friedrich Schiller, och den känns väldigt modern i sin dramaturgi, tycker Theorell.

– Den ligger mycket närmare teatern än vad hans tidiga operor gör. Det är som en helt annan genre. Jag hoppas man ska uppleva att det nästan är lite svettigt. Att det blir väldigt intensivt, säger han.

Även handlingen knyter an till nutiden, tycker Theorell. Operan utspelas på 1500-talet i den tidens supermakt Spanien, som visar tecken på begynnande sönderfall. I centrum står kung Filip och hans son Don Carlos. Vid hovet vävs storpolitik och en frihetskamp där en ung generation vill förändra systemet samman med komplicerade familjekonflikter. Tobias Theorell drar paralleller till dagens västvärld och dess proteströrelser.

– Jag tänker på händelsen när Donald Trump hånade Greta Thunberg. Det är det som är "Don Carlos". Det är en ungdomlig rörelse som kommer underifrån och som säger att det här inte går längre. Och så finns det en kung som är beredda att offra hela den unga generationen och sin egen son, och han är pressad av inkvisitionen att göra det, säger han.

– Men historien är större än så. Den är inte dagspolitisk, den handlar mycket om hur de här politiska strukturerna hamnar i familjen.

"Folkoperan har en jätteuppgift"

Musiken är också en intensiv upplevelse i sig, tycker Theorell.

– Musiken i "Don Carlos" är otroligt spännande och handlingsdrivande. Det är inte så mycket örhängen och slagdängor, säger han.

Uppsättningen är ett typiskt exempel på vad Tobias Theorell säger sig vilja syssla med på Folkoperan. Operakonst som förvaltar traditionerna och samtidigt kommunicerar med nutidsmänniskor.

– Det blir en skärningspunkt mellan teater och opera. Jag har ju teaterbakgrund och det här tycker jag är ett perfekt verk att göra det på det här sättet, det vill säga ett sorts skådespelande gestaltning. Det är så spännande att se hur kan man gestalta de här scenerna så att det faktiskt blir på riktigt trots att de sjunger, säger han.

Hans vision är en opera som lever upp till namnet och som känns som en självklar plats att besöka.

– Man upptäckte ju under pandemin hur viktigt det är med ett levande stadsliv där medborgarna kan mötas kring saker som inte bara är shopping. Jag tänker att Folkoperan har en jätteuppgift och vi vill gärna att folk ska känna att de ska kunna komma hit. Vi är ju ett stort hus mitt på Södermalm, vi vill vara en viktig mötesplats i kvarteret. Men också i hela Stockholm, länet, Sverige och hela världen.

"Katastrofal" kultursyn

Samtidigt måste operan fortfarande få vara opera, poängterar han.

– Ibland vill vi så gärna att folk som inte brukar vara här ska komma så att vi utplånar oss själva. Ett tag skulle det se ut som det gjorde ute på stan och det kan väldigt lätt bli töntigt. Så fort du sätter ett par sneakers på scenen så känns de inte rätt.

Han tycker samtidigt att pandemin har blottat en syn på kulturen i samhället som han kallar för katastrofal.

– "Det är så trevligt det som ni håller på med", sade man samtidigt som det var totalt nedstängt så länge. Folk flög ändå flygplan och jag förstår fortfarande inte varför just vi inte fick hålla på. Det har också varit en tid av reflektion. Är vi också en del av nedvärderingen av kulturen? På vilket sätt kan vi se till att vi blir så relevanta?

Björn Berglund/TT

Scendekoren i 'Don Carlos' blandar stilar från flera olika århundraden och epoker, förklarar Tobias Theorell.
Scendekoren i "Don Carlos" blandar stilar från flera olika århundraden och epoker, förklarar Tobias Theorell.
Foto: Jessica Gow/T
'Don Carlos' blir Tobias Theorell första föreställning som ny konstnärlig ledare på Folkoperan.
"Don Carlos" blir Tobias Theorell första föreställning som ny konstnärlig ledare på Folkoperan.
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta: Tobias Theorell

Född 1969 i Stockholm.

Familj: Fru, barn och bonusbarn.

Bakgrund: Regissör och skådespelare. Har bland annat varit husregissör på Dramaten. Har gjort ett tiotal operauppsättningar på bland annat Norrlandsoperan, Kungliga Operan och Staatstheater Kassel. På Folkoperan har han tidigare satt upp "Salieri vs Mozart".

FAKTA

Fakta: "Don Carlos"

Ensemble: Filip II: Johan Schinkler, Fredrik Zetterström, Don Carlos: Kjetil Støa, Adam Frandsen, Rodrigo markis av Posa: Joa Helgesson, Carl Ackerfeldt, Storinkvisitorn: Philip Björkqvist, Elisabeth: Elisabeth Meyer, Karolina Andersson, Prinsessan Eboli: Andrea Pellegrini, Matilda Paulsson, Isabella: Madeleine Allsop

Musikaliskt arrangemang: Henrik Schaefer

Regi: Tobias Theorell

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL