Opinion

Lyssna mindre på Carola

Lyssna mer på sjukvården än Carola.
Foto: Erik Simander/TT
Opinion
Opinion

Den svenska Folkhälsomyndigheten, FHM, uppbackad av regeringen fortsätter sin chansartade strategin för att hantera coronapandemin. Samtidigt som smittotalen ökar kraftigt i en rad länder i vår omvärld, dödstalen är höga på många håll - även i vårt europeiska närområde - så vill man slopa restriktionerna redan den 29 september. Därmed blir det fritt fram med tusentals åskådare vid idrottsarenor, knökfulla konsertsalar och biosalonger och trängsel på krogarna.

Beror det på att faran är över? Nej, inte ens Folkhälsomyndigheten eller regeringen säger det. Tvärtom är vi inne i ett mycket kritiskt läge. Idag finns det fler inlagda på intensivvårdsavdelningarna, IVA, än i fjol, 53 mot 12, och också fler på de vanliga sjukhusavdelningarna. Även om vaccinationerna nått en stor omfattning, omkring 70-procent, är det många i utanförskapsområden som inte vaccinerat sig och ännu har inte vaccinationer startat av unga som är 12 år eller yngre. Därmed är över 3 miljoner svenskar ovaccinerade.

På flera håll i landet väcker de slopade restriktionerna oro. Smittskyddsläkaren i Blekinge höjer ett varningens finger. Samma sak med Johan Styrud, ordförande för läkarföreningen i Stockholm. Även i vår omvärld väcker den svenska coronahanteringen oro. Nyligen skärpte både Danmark och Norge reglerna för resande utifrån. Och om nu faran vore över, varför är munskydd obligatoriskt i EU:s olika lokaler, vad vet vi som inte de vet.

Visst, det finns ett opinionstryck mot såväl FHM och regeringen att häva restriktionerna. Sångerskan Carola kokade inombords av ilska ena dagen mot restriktionerna för att när beskedet om avskaffande kom jubla över att restriktionerna undanröjs.Den restriktionskritiska opinionen är också stark inom delar av kulturlivet och idrottsrörelsen. Men det är faktiskt hål i huvudet att lyssna mer på dessa röster än på de som står mitt upp i pandemin på sjukhusgolvet.

Den fjärde smittovågen är här. Den riskerar att sammanfalla med den vanliga influensavågen och därmed sammantaget skapa ett krisläge inom vården. Så inte kan det vara viktigast att musiker kan trudelutta och fotbollslag sparka på lädret inför publik eller människor ägna sig åt barhäng.

Lars J Eriksson

Opinion

Vem kör din taxi?

Opinion
Opinion

En taxichaufför i Malmö dömdes i september för våldtäkt på en sextonårig flicka. Övergreppet hade kunnat förhindras: mannen var sedan tidigare dömd för våldsbrott och borde ha förlorat sin taxiförarlegitimation. Istället fick han varningar och kunde fortsätta köra, fast han bevisligen var en farlig person.

Många tar taxi hem för att de vill känna sig trygga. Det gäller förmodligen flickor och kvinnor i särskilt stor utsträckning. Man kan trött fråga sig vad som är vitsen med systemet om man låter kriminella och våldsamma personer köra taxi. I det här fallet var taxichauffören dömd för att ha misshandlat sin fru och för ett antal trafikbrott, vilket bara det borde göra honom mindre lämplig som yrkeschaufför. Att mannen dömts för att ha köpt sex är kanske mindre relevant, även om även det visar att det inte är någon laglydig person det handlar om.

Man blir full av beundran för den utsatta flickan som har sinnesnärvaro nog att spela in chauffören och skicka meddelanden till vänner om att han var hotfull, så anklagelserna inte kan avfärdas med det vanliga påståendet om att ”ord står mot ord” när gärningsmannen nekar. Mannens påståenden om att den sextonåriga flickan frivilligt har velat ha sex med honom under taxifärden motsägs av inte bara flickans inspelning, utan mystiskt nog av en inspelning mannen själv gjort.

Markus Edsbagge, sektionschef på Transportstyrelsen, säger till Sveriges Television att taxiförarlegitimationer oftare blir återkallade numera, men att det i mannens fall var en förmildrande omständighet att misshandeln av hustrun inte skett under arbetstid. Att en taxichaufför kan begå våldsbrott på sin fritid och sitta instängd med kunder i en bil känns lång ifrån säkert, även om Transportstyrelsen i det här fallet följt praxis. Enligt Edsbagge får mannen sannolikt inte köra taxi på tjugo år. Det rimliga vore om man under de här omständigheterna förlorade möjligheten att ha taxiförarlegitimation, för kundernas säkerhet.

Opinion

Ett funktionellt förbud

Protest mot nedläggningen av Plusgymnasiet i Malmö.
Foto: Emil Langvad/TT
Opinion
Opinion

Socialdemokraternas partistyrelse föreslår ett förbud för vinstuttag i friskolor och ett etableringsförbud för religiösa friskolor. Det ena förslaget är bra, det andra dåligt.

På många sätt föreslår partiet ett funktionellt förbud för friskolor, med minskad valfrihet för unga, vilket också lär vara det de eftersträvar. De ser på detta sätt till att friskoleföretag inte vill etablera sig. Vad de bortser ifrån är dels att vinsten för många friskoleföretag är liten, sett till vad de återinvesterar och dels att många vinstdrivande friskolor har nöjda elever och föräldrar. Ett förbud mot vinst hade varit rimligt om skolorna gjorde dåligt ifrån sig. Ett företag som gör vinst är ett företag som går bra och fungerar som det ska. Förslaget är ett slags företagsekonomisk jantelag, vilket i och för sig är mycket socialdemokratiskt.

Skolor borde delas upp enligt bra och dåligt fungerande skolor, inga andra kriterier. Om färre friskolor lockas att etablera sig kommer många unga blir prisgivna åt undermåliga kommunala skolor. Det har uppstått en övertro på att kommunala verksamheter alltid är bättre just för att de är kommunala, men den som gick i svensk skola innan reformen vet att det inte är sant.

Enligt Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, går 72 procent av eleverna i fristående grundskolor i verksamheter som är aktiebolag, som alltså skulle påverkas av ett förbud. Förslaget går förmodligen inte igenom riksdagen, men är ett bra sätt för Socialdemokraterna att nå vänsterväljare under ett valår. Däremot har utbildningsminister Anna Ekström rätt när hon säger att man på detta sätt kan så ett för ett framtida förbud.

Förbudet mot religiösa friskolor har på många sätt dessa skolor själva orsakat genom att missbruka sitt enkla uppdrag med att följa den svenska läroplanen och undvika att lära ut eller tillämpa sådant som inte är förenligt med svensk läroplan eller svensk lagstiftning. Det finns religiösa friskolor som fungerar bra och gör vad de ska, men här är impulsen att förbjuda begriplig.

Opinion

En ofattbar sorg

Opinion
Opinion

Förra sommaren talade hela Sverige om den fruktansvärda tragedin med ”Lilla Hjärtat”, flickan som inte fick växa upp i sitt kärleksfulla fosterhem, utan lämnades till föräldrar som var så illa rustade att ta hand om ett litet barn att Esmeralda inte ens fick bli fyra år. Alla visste hur stor risken var för att hon skulle fara illa, men barnets rättigheter kommer aldrig först i Sverige.

Vi skulle lära oss av detta hemska, så det aldrig hände igen. Ändå kunde man i helgen läsa att ett treårig pojke på Österlen som bott hos sin fosterfamilj sedan han var elva dagar ska tas ifrån dem och skickas till okända släktingar i Nigeria.

Låt vara uppriktiga med vad som sker: ett barn tas ifrån sina föräldrar och skickas till en plats där han kommer att fara illa. Hans utvisade mamma har varit tydlig med att hon inte vill ha honom. Den övriga familjen i Nigeria har inte bra förutsättningar att ta hand om honom.

Vi väljer att göra ett barn föräldralöst. Ett barns förälder är den som matat det och varit dess trygghet sedan födseln. Ingen migrationspolitik i världen kan ändra hur anknytning fungerar. Det lär inte ha funnits någon förälder som inte läst historien om ”Tim” och inte fått ont i magen och tänkt på vilken ofattbar sorg det skulle varit om någon tagit deras barn ifrån dem.

Vi kan lika gärna trycka barnkonventionen på toapapper, för vi skiter i den. Ivern att utvisa asylsökande går före allt.

Opinion

En spretig valbudget

Magdalena Andersson (S) på trappan till riksdagen inför budgetdebatten.
Foto: Anders Wiklund/TT
Opinion
Opinion

Magdalena Andersson presenterade en budget med 74 miljoners reformutrymme, som i huvudsak innehöll satsningar på välfärd och sjukvård, men även mot kriminalitet och på klimatomställning. Det är en typisk valårsbudget, men sockrad med extra miljarder som stimulans för ekonomin efter pandemin. Lejonparten av förslagen var kända, men budgeten ger en intressant samlad bild av ett underskottsframkallande pengaregn över välfärd, rättssystem och klimatomställning som försöker blida både Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Man kan glädjas åt att Magdalena Andersson inledde genomgången med att kalla klimatet ”vår tids ödesfråga”. Den senaste FN-rapporten om risken för att hamna på 2.7 graders uppvärmning gör att ingen politiker med statsministerambitioner kan strunta i frågan. Stödet till klimatsmart industriteknik är otillräckligt, men en början. Att industrin ställer om är ett villkor för att Sverige ska kunna bli fossilfritt.

Familjeveckan är en dålig idé, precis som när Socialdemokraterna presenterade den som valfjäsk 2018. Den svenska föräldraledigheten är redan generös och dyr och det finns andra åtgärder som skulle gynna barnfamiljer som har det svårt mer än extra semester. Just nu kan man se problem som kraftig underbemanning inom barnpsykiatrin, samtidigt som fler barn mår dåligt.

Arbetslösheten är en svår fråga, inte minst långtidsarbetslösheten. Löftet om Europas lägsta arbetslöshet är sviket. Det är svårt att inte vara skeptisk till arbetsmarknadsåtgärder i form av påhittade anställningsformer. Stefan Löfvens 90-dagarsgaranti ledde som vi sett inte till att unga fick hjälp. Introduktionsjobben lär tyvärr inte heller göra det. Anställningsformer mitt emellan arbete och ”sysselsättning” har inte gjort det historiskt.

Det är rättvisande att Magdalena Andersson talar om ”polisanställda” och inte poliser när det gäller satsningarna på trygghet. Det utbildas för få poliser för att man ska kunna hålla sina löften om fler poliser, så det kommer att handla om civilanställda.

Vänsterpartiets ekonomiska talesperson Ulla Andersson menade under partiets presskonferens att det är ovärdigt att vi har fattigpensionärer i Sverige. Det är välkommet att pensionerna verkar bli en valfråga, diskussionen behövs om huruvida vi ska acceptera att vissa inte kan leva på sin pension.

Andersson ondgjorde sig över ”kaosprivatisering” av arbetsförmedlingen. Åter glömmer vänstern att Arbetsförmedlingen inte förmedlar arbete. Borgerliga partier som drivit på för en reform har inte gjort det av elakhet, utan för att det finns en bortre gräns för mycket skattepengar man bör pumpa in i en myndighet utan att se en förbättring. Vill man råda bot på långtidsarbetslösheten är inte arbetsförmedlingen lösningen, utan bland annat att göra det lättare att skola om sig och utbilda sig för att kunna matchas med bristyrken.

Sverigedemokraterna har historiskt velat att vi ska ”hjälpa på plats” istället för att ta emot flyktingar, samtidigt som Oscar Sjöstedt kritiserar att det budgeteras för mycket pengar till internationellt bistånd. Vi ska med andra ord inte hjälpa alls.

Det blev otympligt när Magdalena Andersson skulle svara på frågor om en socialdemokratisk regering och statsminister kan sitta kvar om budgeten faller. Andersson var tvungen att låtsas att hon inte var Stefan Löfvens givna efterträdare och en självklar kandidat till statsministerposten. Typiskt socialdemokratiskt, men om och hur Sverige kan fungera budgetmässigt med den nuvarande politiska splittringen är i högsta grad relevant för en budget som slår knut på sig själv för att blidka ett parti i mitten och ett på vänsterkanten.

Opinion

Morgan då och nu

Morgan Johansson har bytt uppfattning om språkkrav.
Foto: Anders Wiklund/TT
Opinion
Opinion

Morgan Johansson har länge stått i framkant både för att försvara Socialdemokraternas invandrings- och asylpolitik, men också för att kritisera andra partier i frågan. Ofta har tonläget varit hårt från hans sida. Men den hårda retoriken har kommit att klinga alltmer tomt i och med att Socialdemokraterna som en följd av växande nackdelar med en stora invandringen - höga kostnader, långtidsarbetslöshet, bristande integration och gängkriminalitet - har tvingats till en omprövning av den förda politiken.

Medan Morgan Johansson är en av våra mest erfarna politiker så är Anders Holmberg i SVT en av våra allra skarpaste intervjuare. Därför var det något av ett mästarmöte när de två möttes i veckan i SVT:S fördjupande intervjuprogram 30 minuter.

Anders Holmberg gick rakt på sak och drog upp gamla uttalanden av Morgan Johansson som mycket hårt kritiserade kravet på språkkrav för de som vill permanent stanna i Sverige, ett krav som lanserades av Folkpartiet när Lars Leijonborg var partiledare. Den gången beskrev Morgan Johansson förslaget i svidande ordalag som ”bedrövligt i sin utstuderade ömklighet men typiskt för en politiker som inte är så noga med de grundläggande värderingarna”.

Numera har däremot förslaget tagits upp och gjorts till en del av den Socialdemokratiska regeringens politik.

Ett klassiskt talesätt lyder: försök inte förklara, det blir bara värre. Så blev det när Morgan Johansson försökte försvara sig med att den egna politiken hade det ädla syftet att underlätta integration medan Lars Leijonborg ägnade sig åt främlingsfientligt röstfiske.

Det är inte fel att politiker ändrar uppfattning. Nästan alla partier har anammat en mer restriktiv invandringspolitik när nackdelarna har växt dem över huvudet. Men det handlar nog inte enbart om ett omtänkande i sakfrågor. Snarare är det så att partierna har varit så angelägna om att markera avstånd till Sverigedemokraterna att de blivit vad Olof Palme en gång kallade för "fångna i sin egen retorik." Det blev viktigare att markera avstånd till SD än att göra seriösa politiska avväganden. Därför har Sverige gått från att ha en mer generös invandrings- och asylpolitik till att vara ungefär lika restriktiv som andra länder.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Skånska Dagbladet

Vad är native advertising?

Skånska Dagbladet Native marknadsföring har varit i ropet i flera år. Nu har intresset ökat även lokalt. Annonsörerna vittnar om flera fördelar med native. Vi berättar vad som gör native så intressant och delar med oss av våra bästa tips.

Vad är native?

- True native eller native advertising som det också kallas, är en artikel skriven på uppdrag av en annonsör. Artikeln är integrerad i det redaktionella flödet med tydlig annonsmärkning. Det ska framgå vem annonsören är. I övrigt fungerar en native som en vanlig artikel - publiceras i samma verktyg, går förbi ad-blockers, innehåller relevanta länkar och tillför läsvärde.

Varför ska man använda native?

- I en native kan annonsören berätta sådant som inte ryms inom ramen för en vanlig banner. Lästiden är lång och faktiskt längre än för redaktionellt material. Detta ger ovanligt låg tid med läsaren, i alla fall jämfört med traditionell digital annonsering. Native passar därför utmärkt för att stärka varumärket, bygga relation med läsaren och öka lojaliteten. Faktum är att native fungerar väldigt bra för den som vill få in intresseanmälningar, bokningar eller driva till försäljning.

Ska man använda native istället för bannerannonsering?

- De här två typerna av digital annonsering kompletterar snarare än ersätter varandra. Bannerannonsering är överlägsen på att bygga räckvidd och utmärkt för enklare och kortare budskap. Allting fungerar helt enkelt inte i native-format.

Native fungerar både varumärkesbyggande och driver till försäljning.

Det är intressant att native har så pass lång lästid. Vad beror det på?

- Den långa lästiden är först och främst ett kvitto på bra och läsvärt innehåll. Vi ställer höga krav på kvalitet och försöker alltid hitta en vinkel som är relevant och intressant för just våra läsare. Sedan tror jag att den långa lästiden hänger ihop med att läsaren är kvar på vår sida, en miljö som känns bekant, trygg och brusfri.

Vad tycker de lokala annonsörerna som har testat native?

- Vi har kunder från flera olika branscher som har haft native på Skånskan.se under det senaste året. Artiklarna har handlat om allt från sängar, däckbyte och hustillverkning till gymnasieutbildning, försäkringar och energilösningar. Kunderna är generellt väldigt nöjda med utfallet. Man ser konkreta resultat i form av ökat intresse från målgruppen och faktisk försäljning. Vi som jobbar med native har lärt oss mycket om vad som fungerar och hur vi ska skruva till rubriken för att behålla intresset. Det är roligt att jobba med den här produkten!

Tre tips för lyckad native marknadsföring

1. Anpassa texten efter syftet. Vad är målet med texten? Är syftet är att bygga varumärke eller vill du få så många så möjligt att anmäla intresse? Utgå från målgruppen och hitta en intressant vinkel, gärna med lokal anknytning om det är möjligt. Vad hade fått dig att läsa hela texten?

2. Intressanta rubriker. En text kan vara hur relevant och välskriven som helst, men gör ingen nytta om rubriken inte lockar till klick och läsning. En bra rubrik är skyltfönstret till ditt innehåll. Rubriken "Fördel för Skåne" fungerar inte särskilt bra. Skriver vi däremot "Många skåningar får svårt att bo kvar" får vi ett helt annat genomslag. Därför är det viktigt att ha flera bra rubriker i beredskap. Optimering handlar mycket att testa och se vad som fungerar.

3. Rätt länkar på rätt ställe. Oavsett om syftet med din native är att stärka varumärket eller samla emailadresser, är länkar på rätt ställe och call-to-action viktiga. Bra länkning är dessutom en tjänst till läsaren. Handlar texten om vad man bör tänka på vid köp av vinterdäck, är det utmärkt med en länk till online-bokning. Många scrollar inte hela vägen ner och därför är det viktigt att få in länkningen tidigt i texten.

Är du intresserad av att testa native?

Kontakta oss eller hör av dig direkt till vår digitala produktspecialist Andrée Friemer. Ring 0704-14 26 82 eller maila till andree.friemer@skd.se.

Opinion

Microsoft - ett klipp för Staffanstorp

Microsoft valde Staffanstorp.
Foto: Jeff Chiu
Opinion
Opinion

Det pågår en dragkamp mellan landets kommuner om att få stå värd för företagsetableringar, inte minst sådana som gäller multinationella företagsjättar. I den tävlan konkurrerar man dessutom med städer och regioner runt om i världen.

Det mest kända exemplet på en svensk framgång som land för företagsetableringar utgörs av batterifabriken Northvolt i Skellefteå och Northvolt Lab i Västerås. I potten handlar det om tusentals jobb.

En av vinnarna i den dragkampen har blivit Staffanstorps kommun, som lyckats få Microsoft - ett av världens största företag - att vilja etablera ett datacenter i kommunen. Det är den största företagsetableringen i Staffanstorp någonsin och givetvis en fjäder i hatten för Staffanstorps ledande politiker, Christian Sonesson.

Från skilda håll kritiseras kommunledningens hantering. Det har varit för mycket hemlighetsmakeri menar man och pekar på miljökonsekvenser, fastän de är i stort sett försumbara av Microsofts anläggning. När det gäller internationella företagsjättar hör det till spelets regler att dessa kan ställa hårda sekretesskrav utifrån sin starka förhandlingsposition.

För Staffanstorp men också för hela Skåne utgör Microsofts etablering en viktig framgång. Det placerar kommunen och regionen på världskartan och ökar attraktiviteten för investeringar i vårt land. Så tack Microsoft för att ni valde Sverige och Staffanstorp.

Opinion

Gamla bilar ett

Opinion
Opinion

Vi lever i en tid då medvetenheten om vikten av att spara för framtiden har blivit alltmer påtaglig. Vi kan inte längre räkna med livslånga arbeten på en och samma arbetsplats utan måste räkna med att både byta yrke och arbetsgivare några gånger i livet. Det som någon sammanfattade i uttrycket att man har inte ett arbete, man har en karriär.

Förre finansministern Anne Wibble fick en del syrliga kommentarer när hon manade människor att ha minst en årslön på banken. Men i sak hade hon rätt även om det är ett svårt mål att uppnå för många.

Men banksparande är idag närmast värdelöst när vi långvarigt lever i en tid där räntan nästan är noll och banker på fullt allvar funderar på att ta betalat av de som sparar. Exempelvis har Jyske bank i Danmark infört negativ ränta, där den som sparar mer än motsvarande 350.000 kronor får betala ränta till banken för att ha pengarna insatta. Det besannar det gamla ordspråket att det säkraste är att spara pengar i madrassen.

Aktier är förstås ofta ett attraktivt alternativ, men såväl enskilda företag som börsen kan krascha. En god vän till mig var så stolt när han hade Ericsson aktier som var värda en miljon men sedan sjönk ner till nästan ingenting när det var som sämst.

För en tid sedan läste jag en artikel om en man som rekommenderade sparande i gamla bilar, alltså bilar i gott skick. Han var tidigt ute men hade rätt i sak. En Volvo PV 544 från 1960-talet annonseras i dagarna ut för 399.000 kronor och en Saab 96 från 1965 för 250.00 kronor för att inte tala om gamla amerikanska bilar, Mercedes eller ännu mer udda märken som samlare är beredda betala stora summor för.

Lars J Eriksson

Opinion

Debatt: Bromma flygplats är inte en Stockholmsfråga

En stängning av Bromma flygplats skapar stor osäkerhet och får negativa konsekvenser för bland annat skånskt näringsliv.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Opinion

Regeringen har i dagarna tagit emot en snabbutredning om att avveckla Bromma flygplats. Redan nästa år skulle ett beslut kunna fattas, och nedläggningen kunna vara klar om 5-7 år. Tyvärr har utredningen inte undersökt hur Arlanda behöver utvecklas för att kunna ta över Brommas trafik. Att det finns goda kommunikationer till och från Stockholm är en fråga för hela landet. För vissa företag i Skåne är det helt avgörande att det går att snabbt ta sig till och från huvudstaden.

Allt för ofta behandlas frågan om Bromma flygplats som en intern Stockholmsfråga, där frågor om hur staden kan utvecklas om flygplatsen avvecklas står i centrum. Att flygplatsen är av central betydelse för näringslivet i stora delar av landet glöms ofta bort. Samtliga skånska flygplatser har idag flyg som går till Bromma. Innan ett eventuellt beslut om att stänga ned flygplatsen tas behöver det göras noggranna planer för hur Arlanda ska kunna utvecklas för att ta emot trafiken, liksom hur infrastrukturen runt Arlanda ska anpassas för att hantera en ökande trafik.

På presskonferensen som föranleddes av utredningen lade infrastrukturminister Tomas Eneroth stor vikt vid att flygandet minskat i pandemins spår. Men i takt med att smittläget tillåter kommer resandet att öka igen. Det går inte att basera långsiktiga prognoser på en så extrem händelse som coronapandemin.

Det är knappast sannolikt att vi i framtiden kommer bli mindre rörliga och ha ett mindre behov av att resa än idag. Samtidigt sker en stor utveckling inom flygbranschen, inte minst på hållbarhetsområdet där biodrivmedel och elektrifiering kan minska flygets klimatavtryck. Även den utvecklingen måste finnas med i analyserna av flygets framtid.

Skulle regeringen besluta sig för att stänga Bromma inom 5-7 år väntar stor osäkerhet. En så kort tidsram ger inga möjligheter att anpassa Arlanda för att ta emot en ökande trafikmängd. Enbart processerna för att få tillstånd för en utbyggnad skulle troligen ta uppåt ett decennium, och då har ännu inga spadar kunnat sättas i marken. En ordentlig plan behövs innan en avveckling ens kan komma på tal.

Bromma flygplats är inte en isolerad Stockholmsfråga den har betydelse även för Skåne och vårt näringsliv här. Sämre kommunikationer till och från huvudstadsregionen får kännbara konsekvenser för företag och arbetstillfällen i hela landet.

Carina Centrén

Regionchef Svenskt Näringsliv Skåne

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL