Inrikes

Ljusfenomen i norr förbryllade

Inrikes
Inrikes Ett underligt ljusfenomen syntes på himlen i stora delar av Norrbotten och norra Västerbotten på torsdagskvällen, rapporterar Norr Media.
PREMIUM

– Jag har aldrig sett något liknande, säger vittnet Carl Blomqvist som bor i Bensbyn i Luleå kommun, till mediebolaget.

Det var vid 22-tiden som ljuset plötsligt dök upp på himlen. På läsarbilder som Norr Media har publicerat syns ett ljust runt klot på himlen. Det skulle enligt flera av mediebolagets läsare kunna vara en bolid, en väldigt ljusstark meteor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Mer stöd till elbussar och laddstolpar

Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) presenterar satsningar på klimat och miljö i budgeten för 2022.
Foto: Robin Ek/TT
Inrikes
Inrikes Mer pengar för att få ut fler elbussar och lastbilar med låga utsläpp på vägarna, stöd till biogas och utbyggt Klimatkliv för fler laddstolpar.
Totalt handlar det om nya miljö- och klimatsatsningar på tolv miljarder kronor i nästa års budget.

Klimat och miljö är en av regeringens fyra prioriteringar i budgetpropositionen för 2022. Tidigare har åtgärder för 4 miljarder kronor presenterats för transportsektorns och industrins omställning och 3,4 miljarder till skog och natur.

På fredagen presenterades ytterligare åtgärder på runt 4,5 miljarder på en rad områden.

– Efter pandemin kommer Sverige att behöva en grön återstart. Vi måste använda den här möjligheten att lämna gamla hjulspår och peka ut en ny riktning, säger jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP).

Pengar till elbussar

Bland annat handlar det om en kraftig förstärkning av elbusspremien på 1,1 miljarder kronor under 2022. Det blir även ett ökat stöd till miljölastbilar och elektrifierade arbetsmaskiner på 200 miljoner kronor.

– Det här kommer att ge branschen möjlighet till en stark grön återstart, säger Stenevi.

Transportsektorn står för runt en tredjedel av koldioxidutsläppen och ska minska sina utsläpp med 70 procent till 2030, enligt mål som riksdagen har beslutat om. Hittills har det varit trögt att få ned utsläppen för tung trafik, men målet har ändå bedömts vara inom räckhåll.

– Det här gör att vi kan överträffa 2030-målet, säger miljö- och klimatminister Per Bolund (MP).

– Nu finns det möjligheter att höja ambitionerna. Vi ska inte nöja oss med det som är görbart, utan vi ska ha så höga ambitioner som det överhuvudtaget går.

Fler laddstolpar

Regeringen vill även förstärka det så kallade Klimatklivet, ett investeringsstöd som bland annat kan gå till företag, kommuner och bostadsrättsföreningar för olika projekt som minskar utsläppen.

Inte minst har stödet använts för att bygga laddstolpar, hittills 86 000.

– Självklart handlar många ansökningar om elektrifiering, och bland annat om att bygga ut laddinfrastrukturen, säger Per Bolund.

Hur många nya laddstolpar det kan bli vill han inte sia om. Det beror på vilka ansökningar som kommer in och det är Naturvårdsverket som utvärderar klimatnyttan.

– Vi gör också separata insatser, utöver detta, för att täcka in de vita fläckarna där det inte finns kommersiell grund för att bygga ut infrastruktur för laddning, säger Bolund.

Öka kompetensen

För att öka produktionen av biogas föreslår regeringen en satsning på 1 900 miljoner kronor 2022–2024, varav 500 miljoner under 2022.

Ett nytt verktyg är ett kompetenslyft speciellt inriktat på klimatet. Enligt ministrarna anger företagen själva att brist på kompetent personal är en flaskhals i omställningsarbetet. Nästa år föreslås 100 miljoner för att öka kompetensen och universitet och högskolor får 260 miljoner kronor för att anpassa sitt utbildningsutbud. Dessutom beräknas studiemedelskostnader på 144 miljoner tillkomma.

Dela mer

Budgeten innehåller också förslag för att få fart på delningsekonomin.

– Vi har möjlighet att få tillgång till det vi behöver utan att alla behöver äga varenda pryl, säger Per Bolund.

Därför föreslår regeringen en möjlighet att hyra ut personliga tillgångar som en bil eller båt, skattefritt för upp till 20 000 kronor per år.

Man föreslår också halverad moms på reparationer av cyklar och skor, från dagens tolv procent till sex.

– Det kommer att göra det billigare att ta hand om det vi redan har, säger Bolund.

Maria Davidsson/TT

FAKTA

Fakta: Nya miljö- och klimatåtgärder 2022

En del av de förslag som presenterades den 17 september:

Elbusspremie, stöd till miljölastbilar 1,3 miljarder

Klimatklivet 800 miljoner

Kompetenslyft för klimatet 500 miljoner

Biogasstöd 500 miljoner

Vattenvård, säkra dricksvatten 290 miljoner

Ytterligare förslag handlar om att flera myndigheter få ökade anslag för att snabba på tillståndsprocesser, om sänkt moms på reparationer, om slopad skatt på uthyrning samt att kommunernas klimatanpassning förstärks med 500 miljoner.

Källa: Regeringen

Inrikes

Så ska vaccineringen i högstadiet gå till

Regionerna samordnar nu med skolor och elevhälsa för att – förhoppningsvis – kunna utföra vaccinering i skolornas lokaler när Folkhälsomyndigheten ger klartecken att sätta igång. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Knappt en halv miljoner barn mellan 12 och 15 år ska nu erbjudas vaccin mot covid-19. Hur skolministerns önskan att ge sprutorna i skolan ska förverkligas undersöks nu i flera regioner.

Norrbotten:

TT: Vem ska ge vaccinet?

– Kan vi hitta samverkansformer så att skolsköterskor kan utföra dem är det bra. Annars är det vi (red: regionen) som ska göra det, svarar hälso- och sjukvårdsdirektören Pia Näsvall.

TT: Ska sprutorna ges på skoltid?

– Ja, om vi kan komma överens om det så tror vi att det är bra, det har visat sig att man då får en hög vaccinationsgrad.

TT: Hur får föräldrar information?

– Vi kommer att gå ut på olika sätt, via ordinarie kanaler som 1177 och även via Facebook. Vi tänker att vi kan jobba med information via skolan och sedan får vi se om vi gör fysiska utskick.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Vi kommer att använda det som grund, det har vi gjort för 16-17-åringarna. Mognadsbedömning är svårare med yngre barn. Men om ett barn står där och vill vaccinera sig men inte har en påskriven blankett, så får man ser hur man gör då. Vi har accepterat att bara en vårdnadshavare skrivit under samtyckesblanketten.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Det är inte vi som styr, det är Folkhälsomyndigheten som går ut med det.

Västra Götaland:

TT: Vem ska ge vaccineringen?

– Även om vi har påbörjat dialog med elevhälsan och våra vaccinatörer så har vi inga detaljer färdiga. Om vi har vaccinatörer som kommer till skolan eller om elevhälsan gör sticken kan se olika ut i regionen, säger Kristine Rygge, vaccinsamordnare.

TT: Var ska vaccinationerna ges?

– Det smidigaste för barnen om det är på skolan. Inget talar emot att det kan bli så, men detaljer måste tas fram så att det inte sker på bekostnad av annat som elevhälsan har att göra.

TT: Hur får föräldrar information om det praktiska?

– Vi ser att vi kan få hjälp av skolan och elevhälsan att distribuera samtyckesblanketter som eleverna kan ta med sig hem. Vi lägger ut i våra kanaler på vgregion.se och 1177.

TT: Kommer ni kräva samtycke från vårdnadshavare?

– Som det ser ut nu använder vi en samtyckesblankett som vid andra vaccinationer i skolan där underskrift av båda vårdnadshavarna krävs.

TT: När räknar ni med att vara igång?

– Vi följer de rekommendationer som ligger och där har man föreslagit en samlad start.

Helena Björk/TT

Inrikes

Mänskliga kvarlevor identifierade – ung kvinna

Kvarlevorna som hittades i Hultsfred har identifierats Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

De mänskliga kvarlevor som hittades i ett skogsområde i Hultsfred i början av september har identifierats. Det är kvarlevor efter en kvinna i 20-årsåldern och polisen rubricerar nu ärendet som mord, uppger polisen.

Kvarlevorna hittades av privatpersoner som vistades i skogen, och polisen har varit mycket förtegen om exakt hur och var fyndet gjorts, förutom att kroppen legat i skogen en tid.

Misstanken om mord baseras på omständigheterna kring kvinnans död som är oklara. Hon anmäldes försvunnen från Hultsfred 22 maj 2019. Inledningsvis utreddes det som ett försvinnande men övergick sedan till att bli en förundersökning rörande misstänkt människorov.

– Hon försvann – kom inte till skolan på morgonen. Då anmälde anhöriga henne som försvunnen. Så jobbade vi ett par veckor, sedan gjordes anmälan om att man misstänkte att hon blivit utsatt för brott, säger polisens presstalesperson Robert Loeffel till TT.

Anhöriga är underrättade.

Inrikes

Begärs häktad för medhjälp vid skjutning

Den 3 augusti skadades tre personer vid en skottlossning vid Gamlegårdens centrum i Kristianstad. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Ytterligare en person begärs häktad för inblandning i skjutningen utanför ett köpcentrum i Gamlegården i Kristianstad, som ledde till att tre personer skadades allvarligt.

Under torsdagen häktades två tonårspojkar för mordförsök. Den tredje misstänkte, en 23-årig man, anhölls tidigare i veckan, och är misstänkt för medhjälp till mordförsök, rapporterar lokala medier.

Inrikes

Liberalerna skeptiska till ny FRA-lag

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Alan Widman är skeptisk till att FRA ska få signalspana även om det inte rör svenska säkerhetsintressen. Arkivbild.
Foto: Marc Femenia
Inrikes
Inrikes Liberalerna är skeptiska till regeringens förslag att låta FRA signalspana även om det inte handlar om svenska säkerhetsintressen.
– Vi känner tveksamhet inför det villkorslösa samarbete som ska ske, säger partiets försvarspolitiske talesperson Alan Widman till TT.

Regeringen föreslår i en ny proposition dels att utländska myndigheter ska kunna få direktåtkomst till uppgifter som Försvarets underrättelsetjänst och FRA har, dels att FRA ska kunna signalspana även om det inte direkt rör svenska intressen.

Det ska räcka med att det är nödvändigt för ett samarbete i underrättelsefrågor, för att FRA ska kunna signalspana. Hittills har det varit noga reglerat att det ska röra svenska säkerhetsintressen.

Grannlaga fråga

Det är just kombinationen direktåtkomst för utländska myndigheter och att FRA kan spana även på sådant som inte direkt rör svenska säkerhetsintressen, som Allan Widman reagerar på.

– Det är just kombinationen som gör det här till en grannlaga fråga. Det måste finnas en direkt eller indirekt koppling till svenska säkerhetsintressen. Om det saknar helt koppling till svenska säkerhetsintressen, då känner vi tveksamhet, säger Alan Widman.

Försvarsminister Peter Hultqvist säger i en skriftlig kommentar till TT att inga utländska myndigheter kommer att få direktåtkomst till svenska kablar.

"Det handlar om information som finns på FRA och där FRA har avgjort vilken typ av uppgifter som kan lämnas ut", skriver han.

Förändrat säkerhetsläge

Han framhåller också att sedan signalspaningslagstiftningen trädde i kraft 2009 har världen förändrats och tekniken utvecklats.

"Ett viktigare skäl till att ändra lagstiftningen är att säkerhetsläget för Sverige har förändrats. Det kan uppstå situationer när akuta terrorhot riktas mot Sverige från utlandet och de kan avvärjas genom samarbete mellan svenska och utländska myndigheter och där direktåtkomst kan vara en mycket viktig faktor. För att vi ska kunna ha den möjligheten måste lagstiftningen ändras. Internationella samarbeten är helt avgörande för Sveriges säkerhet", säger Hultqvist i sin skriftliga kommentar.

Direktåtkomst för utländska myndigheter kommer inte vara något normalt förfarande, framhåller Hultqvist.

"Lagen möjliggör för FRA att medge direktåtkomst under vissa förutsättningar, men innebär inte automatiskt att så ska ske. Hur det ska gå till kommer ytterligare att regleras. Regler om sekretess, säkerhetsskydd och dataskydd måste följas", skriver försvarsministern i sin kommentar.

Owe Nilsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Inrikes

Flera lokaltidningssajter låg nere

Inrikes
Inrikes

Flera webbsidor inom EU låg under fredagsmorgonen nere på grund av problem hos molnplattformen Heroku. I Sverige påverkades bland annat Cancerfonden och flera tidningar som tillhör Bonnier News Local.

Strax efter klockan nio skrev Heroku på sin hemsida att man identifierat felet och vid klockan 9.40 gick det att nå sajterna igen.

Bonnier News Local omfattar ett 40-tal lokaltidningar och sajter som Bandypuls och Hockeypuls.

Inrikes

Förundersökning inledd mot Hanif Bali

Hanif Bali, riksdagspolitiker för Moderaterna. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

Åklagare har beslutat att inleda en förundersökning mot den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali, som anklagats för olämpligt sexuellt beteende mot en flicka. Enligt ett pressmeddelande från Särskilda åklagarkammaren är brottsrubriceringen utnyttjande av barn för sexuell posering.

"Då förundersökningen fortfarande är i ett tidigt inledningsskede kan inte mer information lämnas just nu. Jag kan inte kommentera närmare vilka anmälningar som gjorts eller gå in på några detaljer om misstankarna", säger chefsåklagare Maria Sterup, i pressmeddelandet.

Hanif Bali har polisanmälts av flera personer för försök till utnyttjande av barn för sexuell posering, vilket bekräftades under torsdagen. Senare på torsdagskvällen uppgav Moderaternas presschef Niklas Gillström att även flickan har polisanmält.

Hanif Bali har tillbakavisat anklagelserna i ett inlägg på Facebook:

"Jag har gott om bevis som visar att jag är oskyldig till det jag anklagats för och att detta snarare rör sig om en komplott av meningsmotståndare där en ung person fått agera som bricka i spelet", skriver han.

Inrikes

Känsliga uppgifter om elever har läckt

Känsliga uppgifter har funnits tillgängliga för alla kommunanställda. Nu är kommunens IT-service inkopplad. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad / NTB
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Känslig information och personuppgifter rörande elever har läckt ut till alla kommunanställda i Halmstad. Redan i februari ska upptäckten om filer med elevuppgifter på kommunens molnlagring ha gjorts, rapporterar Hallandsposten.

Men i augusti fanns filen kvar på molnet. Dessutom hade det då tillkommit fler filer, med känsliga uppgifter så som elevutredningar rörande trakasserier och diskriminering. Samtliga med namn och personnummer, förutom de fyra sista siffrorna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL