Lagfarter SkD

120 kvadratmeter stort hus i Höör sålt till nya ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD 2 250 000 kronor fick William Zachary Taylor, 48, och Trude Marie Stensberg Andreassen, 44, ge för huset på adressen Ormanäs Idhs Väg 1 i Höör. Huset byggdes 1939 och har en boyta på 120 kvadratmeter. Köpet från säljaren Maria Henrietta Boström Lambréns dödsbo blev klart i juli 2021.

I juni såldes ett annat hus alldeles i närheten, på Ormanäs 801. Priset blev där 4 555 000 kronor, för det 145 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lagfarter SkD

Hus på 88 kvadratmeter i Harlösa har fått ny ägare

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Lars Axel Gudmund Emmelin, 76, från Karlskrona har tagit över fastigheten på Nya Vägen 12 i Harlösa från Monica Elisabet Wedberg. Ägarbytet blev klart i september 2021 och köpesumman blev 2 250 000 kronor. Huset byggdes 1954 och har en boyta på 88 kvadratmeter.

För mindre än en månad sedan såldes ett annat hus bara några hundra meter bort, på Nya Vägen 34. Där såldes ett 96 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 2 450 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

L vill ge polisen 500 miljoner extra

Åklagare Paulina Brandberg tillsammans med Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni (L) och rättspolitiske talespersonen Johan Pehrson.
Foto: Jonas Ekströmer / TT
Inrikes
Inrikes Liberalerna föreslår 500 miljoner kronor mer än regeringen till polisen i sin budgetmotion för 2022.
Partiet vill också satsa pengar på fler kommunala ordningsvakter.

Liberalerna (L) vill ge 500 miljoner mer till polisen för att förlänga en riktad polislönesatsning som funnits under 2019-2021.

– Vi behöver det för att få in fler poliser, säger L:s rättspolitiske talesperson Johan Pehrson.

Regeringen har som mål att nå 38 000 polisanställda, det vill säga civilanställda inkluderat, till 2024. L vill till den siffran plussa på 5 000 fler poliser till 2029.

I väntan på fler poliser så anser L att det behövs en satsning på fler kommunala ordningsvakter på gator och torg. Därför föreslår partiet 400 miljoner i statligt bidrag 2022 till kommuner som vill anlita så kallade trygghetsvakter.

Pehrson uppger att 122 kommuner i dag använder sig av trygghetsvakter i så kallade paragraf 3-områden.

L vill trappa upp de föreslagna satsningarna på polislöner och trygghetsvakter ytterligare 2023 och 2024.

För att vässa sin rättspolitik har L gett partimedlemmen och åklagaren Paulina Brandberg i uppdrag att ta fram förslag till första december för att komma åt organiserad brottslighet. Hon anser att att Sverige har en omodern lagstiftning jämfört med andra länder och ser Danmark som en förebild på området.

Brandberg kandiderar för L till riksdagen i nästa val.

Peter Wallberg/TT

Utrikes

Sudans styre: Bashir-trogna bakom kuppförsök

Bron som binder tvillingstäderna Omdurman och Khartoum stängdes under timmarna efter kuppförsöket.
Foto: Marwan Ali/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En grupp har försökt ta kontroll över det statliga mediekomplexet i Omdurman, tvillingstaden på andra sidan floden från Sudans huvudstad Khartoum, enligt källor till flera medier.

Regeringen kallar händelsen för ett kuppförsök.

– Ett misslyckat kuppförsök har ägt rum, befolkningen måste stå emot detta, säger en talesperson för regeringen i statlig tv.

Sudan styrs sedan 2019, då långtida president Omar al-Bashir störtades efter omfattande protester, av ett övergångsstyre bestående av ett civil-militärt råd och en civil regering.

Flera befäl misstänks ligga bakom intrånget, uppger militära källor för AFP.

Under förmiddagen har patriotisk musik basunerats ut i den statliga tv-kanalen, varvat med uttalanden från militären och regeringsrepresentanter. Enligt en regeringsrepresentant är det anhängare till den avsatte Bashir-regimen som ligger bakom försöket. Alla inblandade uppges ha gripits.

Lagfarter SkD

Huset på Nils Holgerssons Väg 8E i Abbekås sålt igen – andra gången på kort tid

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Per Anders Järnefors, 53 år, är ny ägare till fastigheten på adressen Nils Holgerssons Väg 8E i Abbekås. Köpet gjordes klart i augusti 2021 och priset på huset blev 2 360 000 kronor. Den tidigare ägaren köpte huset så sent som april 2020 för 1 900 000 kronor. Kedjehuset har en boyta på 92 kvadratmeter.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes nyligen en gård, på Abbekås 189. Där blev priset för en 8 hektar stor gård 13 000 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

Snart slutåkt på Föreningstorget

Föreningstorget har varit den givna platsen för Möllers tivoli i många år, men helgens besök kan det vara sista där.
Foto: Henrik Lindahl
Eslöv
ESLÖV I helgen är det sista gången som det ordnas tivoli på Föreningstorget, som sedan ska bebyggas med bostäder. Vart tivolit tar vägen sedan är inte bestämt.

Möllers tivoli från Trelleborg har besökt Eslöv vår och höst i över 20 år. Någon gång har man varit på Stora torg, men för det mesta på Föreningstorget.

Till helgen är det dags igen, dock utan draghjälp av marknaden denna gång. Ägaren Erik Möller hoppas ändå på stor tillströmning av besökare.

– Eslöv har alltid varit bra, och i år räknar vi med väldigt mycket folk. Vi har aldrig haft så många besökare som i år. Det har med coronan att göra, säger Erik Möller.

Sista gången

Det blir sista gången som tivolit ställer upp sina attraktioner på Föreningstorget.

– Det är sista gången, det får vi nog utgå från, säger Erik Möller som trivts på platsen.

– Föreningstorget ligger väldigt centralt. Där är mycket plats och enkelt för besökarna att gå både på tivolit och marknaden runtomkring.

Måste flytta

Ytan ska bebyggas med bostäder och såväl tivoli som marknad måste flytta på sig. Vart är ännu oklart.

– Jag hade gärna varit vid Flygstaden, det är där butikerna finns och det är dit familjerna åker och handlar. Men föreningarna som ordnar marknaden vill vara inne i stan, säger Erik Möller.

Kommer ni fortsätta besöka Eslöv?

– Ja det är klart. Har vi varit där i över 20 år så får vi väl hänga med i svängarna.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Ekonomi

Riksbanken fortsätter stimulera

Riksbankschefen Stefan Ingves. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi Riksbanken höjer prognoserna för tillväxt och inflation rejält, men lämnar styrräntan oförändrad på noll procent och planerar inga räntehöjningar de närmaste tre åren.
– Mjukare än vad marknaden hade väntat, säger Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector.

Tillväxten har tagit fart rejält och inflationen likaså, både i Sverige och omvärlden.

– Vi kan konstatera att svensk ekonomi lyckats återhämta sig på ett bra sätt. Det har gått snabbt och det är bra. Inflationen har också stigit och det är bra i sig. Vi ser en tillfälligt inflationsuppgång, säger Riksbankschefen Stefan Ingves, på en pressträff.

Nu ser Riksbanken framför sig en mer normal konjunkturuppgång.

Inflation över målet

Riksbanken bedömer att inflationen kommer att ligga över inflationsmålet på 2 procent det närmaste året, den närmaste tiden kring 3 procent, enligt Ingves.

– En viktig faktor som spelar roll är elpriserna, säger Stefan Ingves.

Men någon penningpolitisk åtstramning är inte i sikte.

– Inflationen kommer att falla tillbaks och då behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv, säger Stefan Ingves.

Riksbankschefen lyfter också de utbuds- och fraktproblem som skapar flaskhalsar främst i industrin runt om i världen. Men han anser inte att det finns skäl att tro att fraktproblemen håller i sig hur länge som helst.

– Störningarna jämnar ut sig med tiden, säger Ingves.

På en fråga om hur han ser på den pågående krisen i det skuldtyngda kinesiska fastighetsbolaget Evergrande tonar Riksbankschefen ned risken för effekter på den globala ekonomin.

– Det är framför allt ett problem i Kina, säger Stefan Ingves.

Och han tror inte att bolagets problem kommer att tynga den kinesiska ekonomin i en sådan utsträckning att det får effekter på den globala ekonomin.

Oväntat mjukt

Susanne Spector tycker att beskedet var oväntat mjukt och konstaterar att Riksbanken bedömer den stigande inflationen som tillfällig.

– De signalerar alltså ingen räntehöjning ens mot slutet av 2024, säger hon.

Något hon tycker Riksbankens borde göra med tanke på hur utvecklingen ser ut.

Räntebeskedet låg dock i linje med snittprognosen bland analytiker, även om det i prissättningen på räntemarknaden är tydligt att många investerare tror på räntehöjningar under såväl 2023 som 2024.

Riksbanken bromsar inte heller in stödköpen av obligationer, som fortgår året ut. Dessutom kommer stödköpen fortsätta för att hålla portföljen av obligationer intakt när obligationer förfaller under 2022.

– Även där hade man kunnat tänka sig signaler om en nedtrappning längre fram, säger Spector.

Portföljen av värdepapper som Riksbanken har byggt upp består nu av värdepapper för 885 miljarder kronor. Det kan jämföras med nivåer på 335 miljarder för två år sedan.

Bostadsobligationer och statsobligationer utgör de största posterna, men det finns också en del kommunobligationer i portföljen.

Medan stödköpen fortsätter enligt plan i år och nästa år har Riksbanken beslutat att återinföra kravet på säkerheter som banker måste lämna för att låna av Riksbanken.

”Detta eftersom behovet av dessa åtgärder för att garantera likviditetstillgången i det finansiella systemet sedan en tid varit lågt”, skriver Riksbanken i sin penningpolitiska rapport.

Begränsad marknadsreaktion

Marknadsreaktionen var begränsad på räntebeskedet från Riksbanken, som låg i linje med förväntningarna.

Kronan är stabil mot euron och dollarn, medan räntan på den tvååriga svenska statsobligationen sjönk marginellt till minus 0,28 procent. Tioårsräntan ligger stabil på 0,28 procent.

Stockholmsbörsens återhämtning efter gårdagens kursfall tappade först lite fart efter räntebeskedet. Men sedan har uppgången åter tagit fart och börsens breda index har vid elvatiden lyft 0,5 procent.

Riksbankens räntebesked kommer inför flera räntebesked i veckan, bland annat från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) på onsdag och Norges Bank och Bank of England på torsdag.

Det är bara Norges Bank som väntas höja styrräntan.

Joakim Goksör/TT

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Höjda prognoser från Riksbanken

Riksbanken tar rygg på andra prognosmakare och höjer prognoserna för svensk tillväxt och inflation.

KPIF-inflationen beräknas lyfta till i snitt 2,3 procent 2021 för att backa till 2,1 procent 2022 och 1,8 procent 2023. I senast föregående prognos räknade Riksbanken med en inflation på 1,8 procent 2021, 1,7 procent 2022 och 1,8 procent 2023.

Prognosen för BNP-tillväxt höjs till 4,7 procent i år, mot tidigare 4,2 procent. För nästa år blir det dock en nedjustering till 3,6 procent, mot tidigare 3,7 procent. Riksbankens BNP-prognos för 2023 höjs till 2 procent, mot tidigare 1,9 procent.

Arbetslösheten väntas enligt Riksbanken sjunka från årets snitt på 8,8 procent till 7,6 procent 2022 och 7,2 procent 2023.

Källa: Riksbanken

Ekonomi

Regeringen kör över Lagrådet - "för Sverige"

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) och miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) går vidare med förslaget om en undantagslag för Cementas kalkbrytning på Gotland.
Foto: Robin Ek/ TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen kör över Lagrådet och kritiken om undantagslag som bryter mot grundlagen.
Kalkbrytningen hos Cementa i gotländska Slite måste kunna fortsätta ett tag efter oktober för att undvika en samhällskris.

– Det skulle bli en allvarlig situation om det blev stopp i cementproduktionen, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S).

Både han och miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) ger vid en pressträff besked om att regeringen, som läget är, i praktiken inte har något alternativ än att lägga Lagrådets skarpa invändningar åt sidan.

De hävdar båda att det är ett beslut som handlar om det bästa för Sverige, inte för att gynna ett enskilt företag som fått nej i domstolar. Lagrådet hävdar att det kan skada tilltron till rättssystemet om regeringen går in och rundar ett domstolsbeslut.

– Detta gör vi inte för något enskilt företag utan vi gör det för att Sverige ska fungera väl. Det är regeringens skyldighet att jobba på det viset, säger Baylan.

Nej i juli

Mark- och miljööverdomstolen avvisade i juli Cementas ansökan om att fortsätta och utöka brytningen av kalksten för cementproduktion efter den 31 oktober i år, då det nuvarande tillståndet går ut. Högsta domstolen tog inte upp bolagets överklagan.

Några språkliga justeringar är det enda som görs i den proposition för en tillfällig undantagslag som regeringen nu lämnar till riksdagen.

Propositionen ska snabbehandlas i riksdagen och om allt går som regeringen önskar ska lagen, med två tillfälliga ändringar i miljöbalken, kunna träda i kraft den 15 oktober.

När det har skett kan regeringen snabbt ta beslut om den ansökan som Cementa redan skriver på. Näringsministern tror att ett beslut kan tas omedelbart när lagen trätt i kraft.

Cementas akuta ansökan handlar om att få förlänga det nuvarande tillståndet och fortsätta bryta den volym sten som återstår inom ramen för det.

Det ger Cementa respit att ta fram en ny, genomarbetad ansökan för ett nytt, längre tillstånd.

De båda ministrarna understryker att brist på cement kan ge svallvågor in i flera samhällssektorer. Cementas anläggning på Gotland står för den större delen av produktionen i landet.

Tar inte lätt

Per Bolund förklarar också att läget nu är en extraordinärt.

Därför läggs förslaget fram, trots att flera tunga remissinstanser, inklusive Lagrådet, sågat förslaget.

– Lagrådets kritik mot de här förslagen är allvarlig och det är inte något som regeringen tar lätt på, säger Ibrahim Baylan.

Han betonar att det är en mycket komplicerad fråga där regeringen tagit beslut för att möta en allvarlig situation.

På frågan om det inte finns risk för att lagstiftningen stöter på problem senare, när den ska tillämpas och om regeringens beslut överklagas, säger Per Bolund:

– Vi skulle inte gå fram med en lagstiftning om vi inte bedömde att den håller måttet.

Lars Hjälmered är ordförande i näringsutskottet i riksdagen. Utskottet mötte näringsministern efter beskedet om regeringens proposition. Han ser egentligen inga problem för regeringen att få igenom propositionen i riksdagen, stödet är brett.

Men vad händer om regeringens kommande beslut om förlängt tillstånd överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen? Håller lagstiftningen för det?

– Vi kommer självklart bidra till att lösa detta och bistå för att undvika en cementkris. Men det är Baylans och Bolunds ansvar nu, vi måste lita på deras bedömning att lagen håller längre fram, säger Lars Hjälmered.

Det är inte uteslutet, noterar han, att någon överklagar regeringens beslut. Om domstolen då skulle ge den klagande rätt kan det ta tvärstopp.

Längre tid

Cementa, som alltså skriver på en ny ansökan om tillstånd, har bett om mer tid för förlängningen än de åtta månader som det talades om först. Men Per Bolund vill inte ge klart besked om huruvida Cementa kan få bryta kalk längre än fram till nästa sommar.

– Vi tar hänsyn till tidsbegränsningen i nästa steg, säger Bolund.

Ibrahim Baylan understryker att det inte handlar om att bryta mer kalk än vad Cementas gamla tillstånd medgett.

Lars Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Processen

Den 6 juli avvisade Mark- och miljööverdomstolen Cementas ansökan om ett nytt 20-årigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite på Gotland.

Domstolen skrev: "Miljökonsekvensbeskrivningen även med gjorda kompletteringar är behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön".

Det befintliga brytningstillståndet löper ut den 31 oktober 2021.

Högsta domstolen sade den 25 augusti nej till att ta upp Cementas överklagan.

Regeringen föreslår, för att undvika en akut cementbrist för svenska bygg- och anläggningsprojekt, tillfälliga ändringar i miljöbalken. Det skulle öppna för ytterligare minst åtta månaders kalkstensbrytning i Slite efter den 31 oktober.

Den tillfälliga förlängningen skulle bara omfatta sten som omfattades av det tillstånd som löper ut i höst, men som ännu inte hunnit brytas.

Lagrådet avstyrkte den 16 september regeringens lagrådsremiss med förslag till undantagslag för Cementas kalkbrytning. I två avseenden strider förslagen mot grundlagen, enligt Lagrådet.

Men regeringen går vidare med förslagen. Enligt den propositionen som nu har lämnats till riksdagen ska lagändringarna träda i kraft den 15 oktober.

Källa: Regeringskansliet, Lagrådet

Inrikes

Misstänkt föremål i Malmö var ofarligt

Ett misstänkt föremål i närheten av Malmö universitet visade sig vara ofarligt. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Ett område i närheten av Malmö universitet spärrades av under några timmar på tisdagsförmiddagen sedan ett misstänkt farligt föremål hittats utomhus på Beijerskajen.

Polisens bombskyddsgrupp kallades till platsen och kunde konstatera att föremålet var ofarligt.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL