Inrikes

SD: Kräv arbetsplikt för bidrag

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Den danska regeringen vill införa arbetsplikt för personer med "integrationsbehov".
Ett fullt rimligt förslag, tycker Sverigedemokraterna, som vill utreda frågan.
– Det är orimligt att människor lever på bidrag hur länge som helst utan motprestation, säger partiledaren Jimmie Åkesson.
PREMIUM

Danmarks statsminister Mette Frederiksen lanserade på tisdagen ett nytt förslag för att fler personer med utländsk bakgrund ska komma in på arbetsmarknaden.

Människor med "integrationsbehov" ska enligt regeringen omfattas av ett krav på 37 timmars arbetsplikt per vecka för att få rätt till försörjningsstöd.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Polis som sköt hemlös man går fri

En polis som sköt en påverkad man vid ett inbrottslarm frias av tingsrätten. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En polis som sköt en påverkad man vid ett inbrottslarm i Gamla stan i Stockholm frias, rapporterar Dagens Juridik.
Polisen bedöms ha haft rätt till nödvärn när mannen stod på en fönsteravsats med en gardinstång.

En tidig morgon för drygt ett år sedan ryckte poliser ut på ett inbrottslarm i Gamla stan. De mötte en hemlös och drogpåverkan man i ett trapphus och i en tumultartad situation avlossade en polis ett skott mot mannen, utan att träffa. Mannen tog sig därpå ut på en fönsteravsats med en gardinstång i händerna.

Poliserna beordrade honom att släppa "vapnet", men mannen släppte inte stången. En polis sköt två skott som träffade honom i en arm och ett ben, varpå han föll handlöst sex meter ned på en uteservering.

Mannen fördes till sjukhus med allvarliga skador och frakturer i flera delar av kroppen. I förhör har han sagt att han var livrädd och inte hade kunnat göra någon illa från avsatsen.

Stockholms tingsrätt bedömer att mannen inte utgjorde ett såpass akut hot att polisen hade rätt att skjuta honom i förebyggande syfte, skriver Dagens Juridik. Å andra sidan vittnar polismannen och dennes kollegor om en "pressad situation" där de trodde att de skulle bli attackerade med ett järnrör.

Åklagaren anses inte ha motbevisat rätten till nödvärn och denne anses således inte ha agerat oaktsamt.

Polisens egen personalansvarsnämnd har sedan tidigare beslutat att polisen får behålla sitt jobb.

Inrikes

Bro påkörd minst 17 gånger på tre år

En järnvägsbro i Eskilstuna har blivit påkörd många gånger de senaste åren. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes

Vid 17 tillfällen de senaste tre åren har större fordon kört in i en järnvägsbro i Eskilstuna, rapporterar Eskilstuna-Kuriren. Viadukten – 3,5 meter hög – beskrivs som ökänd av traktens lastbilschaufförer.

Lastbilar, skåpbilar och grävmaskiner kör med viss regelbundenhet in i bron, som ligger i den sydöstra delen av staden. Senast skedde det i tisdags, då en lastbil hade kört fast där under.

Trafikverket har kallats dit för att inspektera skador 17 gånger sedan 2019, har EK tagit reda på. Bron har av allt att döma klarat sig undan betydande skador, men till följd av krockarna har 63 tåg försenats på tre och ett halvt år då de inte fått lov att passera bron.

Ett höjdhinder ska placeras vid ena nedfarten till viadukten någon gång i höst, planerar kommunen. Det ska sedan utvärderas om det förhindrat fler krockar innan ett hinder placeras även på andra sidan.

Inrikes

Man döms för våldtäkt i hiss

En man döms till fängelse för en våldtäkt i en hiss i Umeå. Arkivbild.
Foto: Robin Haldert/TT
Inrikes
Inrikes

En man döms till två års fängelse för att ha våldtagit en kvinna i en hiss i Umeå, rapporterar P4 Västerbotten.

Våldtäkten ägde rum på mannens arbetsplats, dit han och hans kollegor tagit med ett sällskap för att festa. När han var ensam med en kvinna i en hiss våldtog han henne.

Hissdörren öppnades av en av mannens kollegor, som slog larm.

Utöver fängelsestraffet ska den dömde mannen betala skadestånd till kvinnan.

Inrikes

Misstänkt skottlossning – tonåring skadad

En tonåring har skadats vid en skottlossning i Kalmar. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 18-årsåldern hittades skadad vid en förskola i Kalmar efter en misstänkt skottlossning på torsdagseftermiddagen. Han ska ha haft en mindre skada i benet.

Ärendet utreds som försök till mord och grovt vapenbrott.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Fyra dömda för människorov efter festkväll

Fyra personer har dömts för människorov i Hudiksvalls tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En ung man i 20-årsåldern utsattes för grovt våld under en hemmafest i Söderhamn i somras. Nu har fyra personer dömts till fängelse för bland annat människorov, rapporterar Hela Hälsingland.

Den unge mannen anslöt till hemmafesten efter en utekväll i Hudiksvall, men festen utvecklades till en mardröm.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Inrikes

Kvinna nedslagen av grupp i Jönköping

En kvinna har blivit misshandlad i Jönköping. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En kvinna i 30-årsåldern blev misshandlad av en grupp personer utomhus i Jönköping på onsdagseftermiddagen.

Misshandeln ägde rum utanför en livsmedelsbutik i stadens östra del strax före klockan 17. Vittnen har berättat för polisen att personerna fortsatte att sparka och slå kvinnan medan hon låg på marken.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Hjärnskadande metall fortfarande i hudkrämer

En hudblekande ansiktsmask läggs på en kvinna i Johannesburg, Sydafrika. Arkivbild.
Foto: Denis Farrell/AP Photo/TT
Inrikes
Inrikes Vid kontroll av hudblekande krämer i en Malmöbutik nyligen hittades kvicksilver och andra förbjudna ämnen i 23 produkter. Nu görs en storsatsning i mer än 60 kommuner för att få bort de farliga krämerna.
PREMIUM

– Om man tänker på problem med kosmetiska produkter så är detta bland det mest allvarliga som vi har sett, att man faktiskt tillsätter kvicksilver i krämer som folk har på huden, säger Elin Maria Bergsten, utredare på Läkemedelsverket.

Utöver kvicksilver kan krämerna innehålla till exempel klobetasol, som är ett starkt kortison, eller hydrokinon, som kan orsaka kraftiga allergiska reaktioner

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Genforskning kan stoppa fruktad skadeinsekt

Varje år förstör granbarksborren mängder med granskog i Sverige. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Inrikes
Inrikes Den fördärvar granskog för miljarder kronor i Sverige varje år.
Men nu har forskningen förhoppningsvis tagit ett stort kliv framåt i kampen mot granbarksborren.
PREMIUM

Granbarksborren förstör årligen mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien. Ifjol dödade insekten nästan åtta miljoner kubikmeter gran i Sverige – vilket kostade 3,5 miljarder kronor.

En studie utförd av Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nu kartlagt baggens arvsmassa, och fynden kan vara viktiga i det framtida bekämpningsarbetet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL