Opinion

Bättre kontroll behövs

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill skapa en ny myndighet mot välfärdsfusk.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Opinion
Ledare. En ny myndighet behövs för att komma åt fusket inom välfärdssystemen, eftersom samordningen inte fungerar tillräckligt väl.

Kan en ny myndighet komma åt det omfattande fusket med olika statliga bidragssystem? Det trodde utredaren Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör på Försäkringskassan, och nu lägger finansminister Magdalena Andersson fram förslaget i en proposition.

En tidigare utredning beräknade att mellan 11 och 27 miljarder kronor varje år betalas ut felaktigt från välfärdssystemen. Allt är inte fusk, för det finns en hel del omedvetna fel på grund av att det kan vara svårt att fylla i blanketter rätt och för att reglerna kan uppfattas som otydliga. Men utan tvekan är fusket utbrett inom många välfärdssystem, och till inte ringa del är den organiserade brottsligheten inblandad och tjänar stora pengar på skattebetalarnas bekostnad.

Det är många olika välfärdssystem som är utsatta för fusk, vilket också är ett av problemen. Samordningen och utbytet av uppgifter mellan olika myndigheter fungerar inte, delvis på grund av sekretesslagstiftningen.

Det kan handla om så olika bedrägerier som målvakter i välfärdsbolag, lånade eller stulna identiteter, skenanställningar inom assistansföretag, påhittade eller överdrivna assistans­behov, dolda inkomster för att få a-kassa eller sjukersättning och tandvård som inte utförts men ändå debiteras av tandläkarna. Bara genom ett mer aktivt arbete och samarbete mellan olika myndigheter kan fusket bekämpas effektivt, vilket Kronofogdens mer framgångsrika arbete de senaste åren med att driva in brottslingars skulder tack vare nära samarbete med Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket och andra myndigheter visar.

Det är angeläget att komma till rätta med fusket för att bidragssystemen ska ha legitimitet. Att förslag om en ny myndighet läggs fram är därför välkommet. Det borde skett för länge sedan, för Beglers utredning är inte den första som kommit med förslag till åtgärder mot fusket.

Riksdagen lär inte lägga hinder i vägen, för flera partier har efterlyst ett sådant förslag.

Yngve Sunesson

Opinion

Enighet behövs

Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M) överens.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Opinion

Det är inte ofta numera som partiledarna för M och C är överens, än mindre gör gemensamma utspel. Därför är det värt att notera att Ulf Kristersson och Annie Lööf på tisdagen skrev en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och bad regeringen om seriösa överläggningar mellan alla riksdagens partier för att nå bred enighet om försvars- och säkerhetspolitiken.

Det finns en god tradition om bred enighet mellan om inte alla så de flesta partierna om just säkerhetspolitiken. Det har ett stort värde att visa enighet utåt om hur Sverige ställer sig om det skulle uppstå ett allvarligt hot.

Därför har regeringen anledning att lyssna på kraven från M och C (som också andra partier fört fram i liknande ordalag). Det verkar också på uttalanden från utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist som om de inser det behovet. De öppnade på en presskonferens för överläggningar med oppositionspartierna, även om de inte omedelbart lovade att kalla in försvarsberedningen, vilket var det konkreta förslaget från M- och C-ledarna.

De exakta formerna är naturligtvis inte det mest väsentliga utan att ärliga försök görs att nå bred enighet om hur försvaret kan stärkas i det krisläge som Europa nu har kommit in i till följd av Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Redan genom det gällande försvarsbeslutet kommer försvaret att stärkas kraftigt under de närmaste åren, men det har kommit signaler från Försvarsmakten om akuta behov som behöver definieras, analyseras och åtgärdas snabbare.

Det finns också andra än militära hot som är akuta, exempelvis cyberangrepp och desinformation, vilket gör att andra myndigheter än Försvarsmakten behöver finnas med i arbetet.

Däremot finns det ingen anledning att i det nuvarande krisläget börja diskutera att omformulera grunden för den svenska säkerhetspolitiken. Det bör anstå tills situationen lugnat ner sig. Det ingår inte heller, klokt nog, i kraven från Ulf Kristersson och Annie Lööf.

Yngve Sunesson

Opinion

Forskare kan och bör debattera

Opinion
Krönika.

En av de mer kända nationalekonomerna i Sverige är Lars Calmfors. Sin mest uppmärksammade insats gjorde han som utredare av svensk anslutning till EMU. Hans rapport användes av både ja- och nej-sidan i folkomröstningskampanjen, trots att Calmfors' slutsats var att Sverige borde stå utanför eurosamarbetet. Det måste sägas vara ett gott betyg på opartiskhet och saklighet.

I sina mycket läsvärda memoarer – Mellan forskning och politik. 50 år av samhällsdebatt (Ekerlids förlag) - försöker han beskriva hur det ekonomiska tänkandet och forskningen påverkat politiken under de 50 år han själv deltagit aktivt i såväl forskning som politisk debatt.

Att han anser att den ekonomiska forskningen verkligen kunnat påverka politiken är ett gott betyg både åt de forskare som aktivt deltagit i debatten och åt politiker som tagit till sig kunskaperna.

Mest har Calmfors forskat och debatterat om arbetsmarknadspolitik. Det är ett område som det ofta stormar omkring politiskt. Före 90-talskrisen skrev han artiklar om målkonflikten mellan att hålla nere arbetslösheten genom stora arbetsmarknadsprogram och att öka den reguljära sysselsättningen. För denna åsikt, baserad på forskning, fick han hård kritik av främst fackliga företrädare men också av dåvarande arbetsmarknadsministern Mona Sahlin. Men han fick senare ett erkännande av Hans Karlsson, avtalssekreterare i LO på 1990-talet och arbetslivsminister 2002-06. Karlsson respekterade forskningsresultaten om lägre a-kassa och lönesänkningar för att skapa fler jobb men ansåg att den politiska kostnaden för de ökade inkomstskillnaderna var för höga. Sådana erkännanden är alltför sällsynta, enligt Calmfors.

Sitt senaste större uppdrag fick Calmfors när han ombads att leda ett nytt arbetsmarknadsekonomiskt råd, som Svenskt Näringsliv inrättade. Han försäkrade sig om att kunna arbeta helt oberoende, men när rådet lade fram kritiska synpunkter på industriavtalets märkessättning föll det inte i god jord och Svenskt Näringsliv beslutade lägga ned rådet.

Magdalena Anderssons kritik mot John Hassler, när han var ordförande i regeringens finanspolitiska råd, fick stor uppmärksamhet inför partiledarvalet i höstas. Men att finansministern inte tycker om att få oberoende kritik för sin ekonomiska politik var inte unikt för Andersson. Calmfors var den förste ordföranden i Finanspolitiska rådet, när det inrättades 2007. Han blev också utskälld av finansministern, som då hette Anders Borg, som var så irriterad att han övervägde att lägga ned rådet.

När Lars Calmfors summerar sina 50 år i den ekonomisk-politiska debatten, ofta i dess centrum, betonar han hur viktigt samspelet mellan forskning och politik är, inte minst genom debatt i medierna: ”Som akademisk forskare ska man sticka ut huvudet och hålla det kvar även när det blåser hård motvind.”

Det har han verkligen gjort, och när man läser hans slutord i boken – ”det är inte bara meningsfullt utan också roligt” - inser man att fler forskare borde ta hans ord på allvar och förmedla sin forskning till en bredare krets, för att ge bättre underlag för den politiska debatten och därmed samhällsutvecklingen.

Yngve Sunesson

Opinion

Hemlighetsmakeri kring coronahanteringen

Opinion
Opinion

Den 25 februari är det meningen att Coronakommissionen, den utredning med experter som skall bedöma hur regeringen och ansvariga myndigheter hanterat pandemikrisen, skall komma med sina slutsatser. Det är givetvis en mycket viktig rapport eftersom den inte bara skall utvärdera hur samhällets krisberedskap fungerat utan i praktiken också ge ledning för vilka förbättringar som kan göras inför framtiden. För vi kan inte utesluta att andra svåra samhälleskriser är något som hela samhällsapparaten då och då ställs inför.

Men nu har regeringskansliet gett besked om att Coronakommissionen inte ge tillgång till allt material som varit underlag till diskussioner och beslut. Svaret man fått är att det inte alltid finns sådana anteckningar och att man enligt lag inte har någon skyldighet att lämna ut enskilda tjänstemäns minnesanteckningar. Det är ett besynnerligt svar och strider mot den öppenhetstradition som normalt gäller inom den svenska statsförvaltningen.

Det kan finnas en del av underlagsmaterialet som tagits fram i regeringen som av olika skäl behöver vara hemligt. Men i sådana fall kan Coronakommissionen låta en del av sin utredning omfattas av sekretess. Däremot behövs kommissionen allt underlag för att slutsatserna skall bli de rätta. Den givna frågan är om regeringen har något som den vill dölja? Kanske är det inte så. Men då borde också total öppenhet gälla mot den granskningskommission som den själv har tillsatt.

Lars J Eriksson

Opinion

Urholkad polisnärvaro

Polis vid skånsk brottsplats.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I början av 2000-talet kom larmrapporter om den omfattande nedläggningen av polisstationer. Mellan åren 1994 och 2005 las 100 polisstationer ner i vårt land. Men den debatt som uppstod då blev kortvarig och satte inte några stora spår utan nedläggningsvågen över polisnärvaron framförallt på mindre orter och i glesbygd fortsatte.'

Lokalradiostationerna i Västsverige redovisade igår hur polisnärvaron utarmats på glesbygden. År 2000 fanns det 52 polisstationer men idag vara 28. Det är svårt att dra annan slutsats än att det minskar tryggheten, ger ökat utrymme för kriminaliteten att breda ut sig och försvårar uppgiften att lösa brott.

Utvecklingen ser likartad ut i Skåne där man för femton år sedan inledde en strukturomvandling. Dåvarande polismästaren Anders Danielsson försökte lugna kritiska röster med att antalet poliser inte skulle minska men att man skulle arbeta mer effektivt och spara in på lokalkostnaderna. Även om antalet stationer fortfarande är relativt stort så är det något av potemkinkulisser eftersom öppettiderna är mycket begränsade och antalet poliser ute i yttre tjänst är stationerade någon annanstans. Att någon person finns på plats några timmar för att t.ex hantera hittegods är inte vad som gör polisen trygghetsskapande.

Sverige har 290 kommuner spridda över landet. Ekonomiprofessorn Charlotta Mellander undersökte för några år sedan polisnärvaron och jämförde med Systembolaget. Siffrorna visar att i hela 72 kommuner finns det inte en enda polis anställd. I ytterligare 23 kommuner är det enbart en till två poliser anställda. Däremot finns det minst tre anställda på ett systembolag i samtliga svenska kommuner. Det är ett svek mot människorna i dessa kommuner som inte känner att de får samma samhällsnärvaro som andra kommunmedborgare. Poliserna skall vara med fötterna på marken i lokalsamhället.

Lars J Eriksson

Opinion

Munskydd i riksdagen men inte i trängsel

Opinion
Opinion

Från första stund har jag varit kritisk mot den svenska pandemihanteringen, att vi agerat sent och inte med tillräckligt kraftfulla åtgärder. Samtidigt inser jag att det finns inga självklara sanningar om vad som är rätt och fel, vilket vi kan se av att länder agerar väldigt olika. Däremot finns det all anledning att vara mycket kritisk till när regeringen och Folkhälsomyndigheten inte tar till sig det som numera är forskningsmässigt klarlagt.

I onsdags hade vi den första partiledardebatten sedan Magdalena Andersson blev statsminister. Inför den hade man beslutat om att använda munskydd, men bara inne i riksdagens plenisal. Nu är två partiledare, Lööf och Bolund, sjuka i covid. Har de smittats var det sannolikt inte i den gigantiska plenisalen med god ventilation.

Varför gäller det att ha munskydd i riksdagen men inte på tåg, bussar och inne i butiker; miljöer där det kan vara trångt. Det finns ingen annan förklaring än inkonsekvenser hos beslutsfattare och det grundat i ren och skär prestige och dumhet. Det liknar en amerikansk generals sista ord när han tittade över skyttevärnet och sa ”på det där avståndet kan ingen trä.....”

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinoer.com

Spelinspektionen lämnar in remiss för matchfixning

Casinoer.com SVERIGE. Den senaste tiden har matchfixning blivit en stor fråga runt omkring i Sverige. Spelinspektionen har nu lämnat in en remiss till regeringen med förslag på hur problemet ska lösas, men alla är inte nöjda med den statliga myndighetens förslag.

Matchfixning, det vill säga illegal manipulation av ett idrottsevent för att göra en vinning på spelmarknaden eller ett avancemang i en turnering, är ett problem som har varit extra uppmärksammat i Sverige de senaste veckorna.

Problematiken ska främst röra sporter som fotboll och tennis, men den 19 januari rapporterade Aftonbladet att en landslagsspelare i futsal häktats på grund av misstankar om matchfixning. Om problematiken har blivit mer förekommande den senaste tiden, eller om fler rapporter kommer in på grund av att problemet har uppmärksammats, framgår inte. Oavsett vilket är det ett problem spelbolagen, fansen och idrottsförbunden vill få bukt med.

Vill förbjuda betting på individuella prestationer

Den statliga myndigheten Spelinspektionen ansvarar för att säkerhetsställa att lotterier, vadhållning och casinospel sköts lagligt i Sverige. Sedan de nya spellagarna infördes den 1 januari 2019, som möjliggjorde det för icke-statliga aktörer att bedriva casinorelaterad verksamhet i sverige, har Spelinspektionen fått en större roll. Nu ansvarar de också för att utfärda spellicenser till spelbolag och kontrollera att dessa lever upp till de högt ställda krav som den svenska staten ställer på dem.

Närmare 100 spelbolag har beviljats spellicens, vilket förra året genererade en skattevinst på cirka 4 miljarder kronor. Speltrenden är inte på något sätt unik för Sverige och vi kan se att många nya spel- och bettingsidor även har dykt upp i Norge. Här kan du läsa mer om de nya norska spelsidorna. Flera av dessa aktörer bedriver också verksamhet här i Sverige.

Nu har Spelinspektionen skickat in en remiss med förslag på hur matchfixning ska begränsas. I ett pressmeddelande skriver de följande:

“Om förslaget blir verklighet innebär det att spelbolagen på den svenska licensmarknaden inte får erbjuda vadhållning på regelbrott eller förlust i delmoment. Exempelvis blir det inte tillåtet att erbjuda spel på om en fotbollsspelare ska få gult kort eller om en tennisspelare kommer att göra dubbelfel.”

Med andra ord handlar det i stor utsträckning om att förbjuda betting på individuella prestationer och delmoment i olika sporter. Men många frågar sig om detta verkligen är rätt väg att gå.

Svenska fotbollsförbundet reagerar starkt.

Några som har varit mycket missnöjda med förslaget är Svenska fotbollsförbundet, som tycker att Spelinspektionen velar för mycket. Enligt Dagens Nyheter har Håkan Sjöstrand, förbundets generalsekreterare, sagt att han är “besviken och förbannad” och att han reagerar starkt på Spelinspektionens förslag på att rapportera misstänkt matchfixning en gång om året: “Det förstår väl alla att det inte räcker med att rapportera på årsbasis”.

Vad som kommer att ske med Spelinspektionens förslag om hur problematiken med matchfixning ska åtgärdas återstår att se.

Utrikes

Första gallringen klar för Europas rymdfarare

ESA letar framtida rymdresenärer. På bilden syns astronauter från Nasa, japanska Jaxa och europeiska ESA på Kennedy Space Center i Florida, USA, inför avfärd i april ifjol. Arkivbild.
Foto: Aubrey Gemignani/Nasa via AP/TT
Utrikes
Utrikes ESA lockar med rymdresor.
22 589 hågade har ansökt.
Nu har Europas rymdstyrelse sållat fram 1 400 kandidater till de sex platser som finns i astronautprogrammet.

Det var i februari förra året som ESA meddelade intentionen att få fram en ny generation rymdresenärer. Extra viktigt var att erbjuda dem med någon form av funktionshinder möjlighet att delta – så kallade parastronauter.

När beskedet om det första utgallringen kom på tisdagen stod det klart att 29 av de 1 400 utvalda hade funktionshinder.

Men det krävs noggranna studier för att granska eventuella risker för parastronauter.

– Men vi på ESA står fast vid vårt löfte att öppna rymden för alla, sade rymdstyrelsens generaldirektör Josef Aschbacher.

ESA tror att man kan erbjuda minst fyra, troligen sex, rymdutbildningar mot slutet av detta år, för planering av resa från jorden "till månen och bortom".

Samtidigt läggs betydande krafter på ESA att utveckla maskinella möjligheter att utforska rymden, inte minst genom robotar. Dessutom planeras färder till månen, troligen i samarbete med Nasa, för att forsla forskningsutrustning till månen.

Projekt finns också att utforska en av Saturnus månar, Enceladus, för att studera om något döljs under dess isyta.

Grim Berglund/TT

ESA:s generaldirektör Josef Aschbacher. Arkivbild.
ESA:s generaldirektör Josef Aschbacher. Arkivbild.
Foto: Gregorio Borgia/AP/TT

Inrikes

Sex ryska landstigningsfartyg ute ur Östersjön

Försvarsmakten har följt ett antal ryska landstingsfartyg i Östersjön. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Samtliga sex ryska landstigningsfartyg har lämnat Östersjön igen, uppger Försvarsmakten.

– Tre passerade Skagen tidigare under dagen och de andra tre passerade Stora Bält-bron för några timmar sedan, säger pressekreterare Therese Fagerstedt till TT på tisdagskvällen.

Försvarsmakten har följt de ryska fartygens rörelser sedan de tog sig in i Östersjön i förra veckan. Att ryska fartyg är där är inget konstigt i sig, men antalet avvek från normalbilden.

– Vi har en god lägesbild över närområdet. Vi har också en god uppfattning över rysk kapacitet i Östersjöområdet.

– Ingenting i det vi ser nu utgör någon hotbild, nu börjar det återgå till normalbilden som vi är vana vid att se, säger Fagerstedt.

Att fartygen fördes in i Östersjön var en av anledningarna till att Sverige skickade fler soldater till Gotland för några dagar sedan.

Beredskapsanpassningen med förstärkningar på bland annat Gotland påverkas inte av att fartygen lämnar Östersjön.

– De förflyttningar som nu har gjorts och som beslutades av insatschefen byggde på flera faktorer än bara de här fartygen, säger Fagerstedt.

Jonas Grönvik/TT

Sport

Lugi vill skrälla mot serieledaren

En handbollsspelare i aktion
Foto: Adam Ihse/TT/arkiv
Sport
Lund
Handboll Lugi fick en smakstart och körde över BK Heid i den första matchen på nästan två månader. Nu väntar dock betydligt tuffare motstånd då SHE-ettan IK Sävehof gästar Lund på onsdagen.

– Det är så klart en enorm skillnad, konstaterar tabellfyrans tränare Kenneth Andersson med ett knappt dygn kvar till avkast.

– Men utmaningen är där och den ska vi försöka ta.

I söndags blev det förkrossande 31-18 hemma mot nästjumbon Heid.

– Det var ganska ringrostigt före pausen, men spelet lossnade rejält i andra halvlek. Vi behöver dock några matcher till innan vi är uppe på samma nivå som före uppehållet.

– Jag hoppas och tror att vi ska kunna utmana framåt våren. Men ska vi vinna redan nu krävs det att vi överpresterar samtidigt som Sävehof har en dålig dag.

– Vi ligger helt klart efter i träningen även om vi fick en jättebra omstart. Sedan är det tajt att spela match igen bara tre dagar senare.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL