Opinion

Än är Polen ej förlorat

Den polska centerledaren Wladyslaw Kosiniak-Kamysz försöke skapa ett mittenblock i polsk politik för att utmana den sittande högerregeringen.
Foto: Czarek Sokolowski
Opinion
Opinion

För sex år sedan, 2015, då ”Lag och rättvisa” (PiS) tog över regeringsmakten, låg Polen på 18:e plats i Reportrar utan gränsers ranking mellan världens länder när det gäller pressfrihet. Idag har landet fallit till 64:e plats. Det är ingen tillfällighet.

Det första PiS och ledaren Jaroslaw Kaczynski gjorde var att i praktiken göra public service, radio och TV, till renodlade propagandakanaler för regeringen. Nästa steg togs förra året då man lät det statliga oljebolaget (!) Orlen köpa upp 20 regionala tidningar och 120 lokala veckotidningar från en tyskägd tidningskoncern.

Man kan tycka att det är positivt om medierna inte är utlandsägda, men syftet i det här fallet är att regeringen steg för steg ta över styrningen av nyhetsförmedlingen. Nu går man vidare.

Häromdagen behandlade sejmen, parlamentets undre kammare, ett förslag om att förbjuda bolag utanför EU/EES att äga medier. Även om det inte sas formellt var syftet uppenbart; att tvinga det amerikanska bolag (Discovery) som äger den populära TVN-kanalen att sälja – förmodligen till ett polskt statligt bolag. Inom TVN kan fortfarande kritik mot regeringen framföras och det tål man inte. Kaczynski vill – i Putins och Orbans efterföljd – skaffa sig kontroll över medierna.

Inför debatten genomfördes stora demonstrationer för fria medier runt om i Polen. Ett mindre parti, Porozumienie (Accord), som varit i koalition med PiS, protesterade också. Premiärminister Mateusz Morawiecki svarade med att sparka ordföranden Jaroslaw Gowin som vice premiärminister. Gowins parti lämnade koalitionen – och därmed har inte regeringen längre egen majoritet. Hur Accord kommer att agera kan få stor betydelse.

PiS trodde sig ändå kunna manöverera igenom lagen, men först blev det stopp. Centerledaren Wladyslaw Kosiniak-Kamysz, PSL, lyckades samla en majoritet bakom förslaget att skjuta upp behandlingen till september. 229 röster mot 227. Två timmar senare hade emellertid talmannen Elzbieta Witek bestämt sig för att gå emot beslutet. Det blev en ny omröstning – och nu fick PiS plötsligt stöd för sitt lagförslag. 228 röster mot 216.

Vad hände på ett par timmar? Mest drastisk var Szymon Holownia, ordförande för det nya mittenpartiet Polska2050, som betecknade vad som skett för en statskupp. ”Självfallet vill PiS göra allt för att muta fler parlamentsledamöter. PiS och deras medlöpare har ödelagt tre saker för Polen idag; yttrandefriheten, vår ekonomiska säkerhet och vår geopolitiska säkerhet. Idag är en av de sorgligaste dagarna för Polen”, förklarade han.

”Idag skäms jag för mitt land”, sa PSL:s vice ordförande Urzula Paslawska och partikamraten Piotr Zgorzelski, vice talman, menade att agerandet var en skam som stred mot alla lager och regler. ”Ett barbariskt övergrepp mot 31 år av polsk demokrati.” Hårda ord, men raseriet är begripligt.

Regeringen anklagas öppet för ”politisk korruption”. Flera ledamöter från missnöjesgruppen Kukiz15, som vandrat fram och tillbaka i det politiska landskapet, bytte sida och röstade plötsligt för lagen. Rykten säger att de utlovats nya poster och andra förmåner.

Oppositionen kräver att talmannen Elsbieta Witek ska avsättas. Politiskt kaos råder. Ska utvecklingen i auktoritär riktning fortsätta eller kan de demokratiska krafterna ta initiativet? Svaret är viktigt för Polen men även för Europa i övrigt.

PiS, med Kaczynski spetsen, kommer att göra allt för att sitta kvar vid makten, men eftersom man saknar egen majoritet kommer det att bli oroliga tider. Ett nyval är inte uteslutet, men det mesta tyder på att regeringen kommer att hanka sig fram till ordinarie val 2023.

Avgörande för om den nuvarande utvecklingen ska kunna brytas är att de demokratiska partierna i mitten kan samlas. Wladyslaw Kosiniak-Kamysz, PSL, lovar att göra vad han kan för att bygga ett centerblock. Främst gäller det för PSL att samla Medborgarplattformen, PO, åter lett av Donald Tusk, och Polska2050 med Szymon Holownia i spetsen.

Än är Polen ej förlorat. De demokratiska krafterna lever och lovar fortsatt strid mot de auktoritära krafterna.

Håkan Larsson

Opinion

Enighet behövs

Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M) överens.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Opinion

Det är inte ofta numera som partiledarna för M och C är överens, än mindre gör gemensamma utspel. Därför är det värt att notera att Ulf Kristersson och Annie Lööf på tisdagen skrev en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och bad regeringen om seriösa överläggningar mellan alla riksdagens partier för att nå bred enighet om försvars- och säkerhetspolitiken.

Det finns en god tradition om bred enighet mellan om inte alla så de flesta partierna om just säkerhetspolitiken. Det har ett stort värde att visa enighet utåt om hur Sverige ställer sig om det skulle uppstå ett allvarligt hot.

Därför har regeringen anledning att lyssna på kraven från M och C (som också andra partier fört fram i liknande ordalag). Det verkar också på uttalanden från utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist som om de inser det behovet. De öppnade på en presskonferens för överläggningar med oppositionspartierna, även om de inte omedelbart lovade att kalla in försvarsberedningen, vilket var det konkreta förslaget från M- och C-ledarna.

De exakta formerna är naturligtvis inte det mest väsentliga utan att ärliga försök görs att nå bred enighet om hur försvaret kan stärkas i det krisläge som Europa nu har kommit in i till följd av Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Redan genom det gällande försvarsbeslutet kommer försvaret att stärkas kraftigt under de närmaste åren, men det har kommit signaler från Försvarsmakten om akuta behov som behöver definieras, analyseras och åtgärdas snabbare.

Det finns också andra än militära hot som är akuta, exempelvis cyberangrepp och desinformation, vilket gör att andra myndigheter än Försvarsmakten behöver finnas med i arbetet.

Däremot finns det ingen anledning att i det nuvarande krisläget börja diskutera att omformulera grunden för den svenska säkerhetspolitiken. Det bör anstå tills situationen lugnat ner sig. Det ingår inte heller, klokt nog, i kraven från Ulf Kristersson och Annie Lööf.

Yngve Sunesson

Opinion

Forskare kan och bör debattera

Opinion
Krönika.

En av de mer kända nationalekonomerna i Sverige är Lars Calmfors. Sin mest uppmärksammade insats gjorde han som utredare av svensk anslutning till EMU. Hans rapport användes av både ja- och nej-sidan i folkomröstningskampanjen, trots att Calmfors' slutsats var att Sverige borde stå utanför eurosamarbetet. Det måste sägas vara ett gott betyg på opartiskhet och saklighet.

I sina mycket läsvärda memoarer – Mellan forskning och politik. 50 år av samhällsdebatt (Ekerlids förlag) - försöker han beskriva hur det ekonomiska tänkandet och forskningen påverkat politiken under de 50 år han själv deltagit aktivt i såväl forskning som politisk debatt.

Att han anser att den ekonomiska forskningen verkligen kunnat påverka politiken är ett gott betyg både åt de forskare som aktivt deltagit i debatten och åt politiker som tagit till sig kunskaperna.

Mest har Calmfors forskat och debatterat om arbetsmarknadspolitik. Det är ett område som det ofta stormar omkring politiskt. Före 90-talskrisen skrev han artiklar om målkonflikten mellan att hålla nere arbetslösheten genom stora arbetsmarknadsprogram och att öka den reguljära sysselsättningen. För denna åsikt, baserad på forskning, fick han hård kritik av främst fackliga företrädare men också av dåvarande arbetsmarknadsministern Mona Sahlin. Men han fick senare ett erkännande av Hans Karlsson, avtalssekreterare i LO på 1990-talet och arbetslivsminister 2002-06. Karlsson respekterade forskningsresultaten om lägre a-kassa och lönesänkningar för att skapa fler jobb men ansåg att den politiska kostnaden för de ökade inkomstskillnaderna var för höga. Sådana erkännanden är alltför sällsynta, enligt Calmfors.

Sitt senaste större uppdrag fick Calmfors när han ombads att leda ett nytt arbetsmarknadsekonomiskt råd, som Svenskt Näringsliv inrättade. Han försäkrade sig om att kunna arbeta helt oberoende, men när rådet lade fram kritiska synpunkter på industriavtalets märkessättning föll det inte i god jord och Svenskt Näringsliv beslutade lägga ned rådet.

Magdalena Anderssons kritik mot John Hassler, när han var ordförande i regeringens finanspolitiska råd, fick stor uppmärksamhet inför partiledarvalet i höstas. Men att finansministern inte tycker om att få oberoende kritik för sin ekonomiska politik var inte unikt för Andersson. Calmfors var den förste ordföranden i Finanspolitiska rådet, när det inrättades 2007. Han blev också utskälld av finansministern, som då hette Anders Borg, som var så irriterad att han övervägde att lägga ned rådet.

När Lars Calmfors summerar sina 50 år i den ekonomisk-politiska debatten, ofta i dess centrum, betonar han hur viktigt samspelet mellan forskning och politik är, inte minst genom debatt i medierna: ”Som akademisk forskare ska man sticka ut huvudet och hålla det kvar även när det blåser hård motvind.”

Det har han verkligen gjort, och när man läser hans slutord i boken – ”det är inte bara meningsfullt utan också roligt” - inser man att fler forskare borde ta hans ord på allvar och förmedla sin forskning till en bredare krets, för att ge bättre underlag för den politiska debatten och därmed samhällsutvecklingen.

Yngve Sunesson

Opinion

Hemlighetsmakeri kring coronahanteringen

Opinion
Opinion

Den 25 februari är det meningen att Coronakommissionen, den utredning med experter som skall bedöma hur regeringen och ansvariga myndigheter hanterat pandemikrisen, skall komma med sina slutsatser. Det är givetvis en mycket viktig rapport eftersom den inte bara skall utvärdera hur samhällets krisberedskap fungerat utan i praktiken också ge ledning för vilka förbättringar som kan göras inför framtiden. För vi kan inte utesluta att andra svåra samhälleskriser är något som hela samhällsapparaten då och då ställs inför.

Men nu har regeringskansliet gett besked om att Coronakommissionen inte ge tillgång till allt material som varit underlag till diskussioner och beslut. Svaret man fått är att det inte alltid finns sådana anteckningar och att man enligt lag inte har någon skyldighet att lämna ut enskilda tjänstemäns minnesanteckningar. Det är ett besynnerligt svar och strider mot den öppenhetstradition som normalt gäller inom den svenska statsförvaltningen.

Det kan finnas en del av underlagsmaterialet som tagits fram i regeringen som av olika skäl behöver vara hemligt. Men i sådana fall kan Coronakommissionen låta en del av sin utredning omfattas av sekretess. Däremot behövs kommissionen allt underlag för att slutsatserna skall bli de rätta. Den givna frågan är om regeringen har något som den vill dölja? Kanske är det inte så. Men då borde också total öppenhet gälla mot den granskningskommission som den själv har tillsatt.

Lars J Eriksson

Opinion

Urholkad polisnärvaro

Polis vid skånsk brottsplats.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I början av 2000-talet kom larmrapporter om den omfattande nedläggningen av polisstationer. Mellan åren 1994 och 2005 las 100 polisstationer ner i vårt land. Men den debatt som uppstod då blev kortvarig och satte inte några stora spår utan nedläggningsvågen över polisnärvaron framförallt på mindre orter och i glesbygd fortsatte.'

Lokalradiostationerna i Västsverige redovisade igår hur polisnärvaron utarmats på glesbygden. År 2000 fanns det 52 polisstationer men idag vara 28. Det är svårt att dra annan slutsats än att det minskar tryggheten, ger ökat utrymme för kriminaliteten att breda ut sig och försvårar uppgiften att lösa brott.

Utvecklingen ser likartad ut i Skåne där man för femton år sedan inledde en strukturomvandling. Dåvarande polismästaren Anders Danielsson försökte lugna kritiska röster med att antalet poliser inte skulle minska men att man skulle arbeta mer effektivt och spara in på lokalkostnaderna. Även om antalet stationer fortfarande är relativt stort så är det något av potemkinkulisser eftersom öppettiderna är mycket begränsade och antalet poliser ute i yttre tjänst är stationerade någon annanstans. Att någon person finns på plats några timmar för att t.ex hantera hittegods är inte vad som gör polisen trygghetsskapande.

Sverige har 290 kommuner spridda över landet. Ekonomiprofessorn Charlotta Mellander undersökte för några år sedan polisnärvaron och jämförde med Systembolaget. Siffrorna visar att i hela 72 kommuner finns det inte en enda polis anställd. I ytterligare 23 kommuner är det enbart en till två poliser anställda. Däremot finns det minst tre anställda på ett systembolag i samtliga svenska kommuner. Det är ett svek mot människorna i dessa kommuner som inte känner att de får samma samhällsnärvaro som andra kommunmedborgare. Poliserna skall vara med fötterna på marken i lokalsamhället.

Lars J Eriksson

Opinion

Munskydd i riksdagen men inte i trängsel

Opinion
Opinion

Från första stund har jag varit kritisk mot den svenska pandemihanteringen, att vi agerat sent och inte med tillräckligt kraftfulla åtgärder. Samtidigt inser jag att det finns inga självklara sanningar om vad som är rätt och fel, vilket vi kan se av att länder agerar väldigt olika. Däremot finns det all anledning att vara mycket kritisk till när regeringen och Folkhälsomyndigheten inte tar till sig det som numera är forskningsmässigt klarlagt.

I onsdags hade vi den första partiledardebatten sedan Magdalena Andersson blev statsminister. Inför den hade man beslutat om att använda munskydd, men bara inne i riksdagens plenisal. Nu är två partiledare, Lööf och Bolund, sjuka i covid. Har de smittats var det sannolikt inte i den gigantiska plenisalen med god ventilation.

Varför gäller det att ha munskydd i riksdagen men inte på tåg, bussar och inne i butiker; miljöer där det kan vara trångt. Det finns ingen annan förklaring än inkonsekvenser hos beslutsfattare och det grundat i ren och skär prestige och dumhet. Det liknar en amerikansk generals sista ord när han tittade över skyttevärnet och sa ”på det där avståndet kan ingen trä.....”

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

SUNBIRD WEBBYRÅ

Webbyråns bästa knep hur du skapar ett starkt varumärke

SUNBIRD WEBBYRÅ

Enligt Sunbird Webbyrå kan ett starkt varumärke vara en av de viktigaste faktorerna för att öka ert företags försäljning online:

Det finns för mycket information och för lite tid. Potentiella kunder som besöker er tenderar att ta snabba beslut som oftas baseras på en känsla och vilket förtroende de får för er.

Ett varumärke är någons magkänsla om er. Det är inte vad ni säger att det är. Utan vad era kunder säger att det är. Här kommer Sunbird Webbyrå med fyra riktlinjer för att stärka ett varumärke.

1. Var konsekvent

Det är viktigt att ni alltid är konsekventa och lever efter ert varumärke. Byt inte budskap och värdegrunder när vinden vänder.

2. Tänk långsiktigt

Förtroende byggs upp över tid och det är viktigt att ni är beredda att offra kortsiktiga vinster för de långsiktiga. Man ska varken göra eller säga för mycket, håll er till ramen och lägg inte lättvindigt till fler tjänster i er arsenal.

3. Differentiera er

Det är lättare att bygga ett varumärke om man är unik. Är ni nischade förstår man snabbare vad ni står för.

4. Var fokuserad

För många hemsidor försöker säga för mycket. Säg bara det viktigaste. Ska ni få fram ett budskap ska ni enbart ge informationen läsaren verkligen behöver - inte allt som är bra att säga.

Även om de flesta är medvetna om detta menar Sunbird Webbyrå att många företag ändå tenderar att lägga för mycket text på hemsidan. Vilket gör att besökaren får jobba för att förstå vad man gör.

Vill ni ha hjälp att ta fram skräddarsydd webbdesign som stärker ert varumärke - Kontakta Sunbird Webbyrå här.

Inrikes

Regeringen vill tala skärpt läge med oppositionen

Utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) håller pressträff efter utrikes- och försvarsutskottets gemensamma möte om det säkerhetspolitiska läget.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen öppnar för överläggningar med oppositionen om försvaret och säkerhetspolitiken i ljuset av det skärpta läget.
Men hur det ska ske vill regeringen fundera lite till på.

"Vi kommer att följa upp diskussionerna om den säkerhetspolitiska utvecklingen med fördjupade samtal, inklusive i etablerade format", heter det i en skriftlig kommentar av statsminister Magdalena Andersson (S).

Oppositionen vill ha partiledaröverläggningar och att försvarsberedningen återinkallas, en åsikt senast framförd av Centerledaren Annie Lööf och Moderatledaren Ulf Kristersson. Bakgrunden är det ökade hotet från Ryssland mot Ukraina och kraven från Moskva, bland annat om att Sverige och Finland inte ska få samarbeta och öva med försvarsalliansen Nato.

Orolig tid

"I en orolig tid som denna krävs stabilitet och regeringen värnar dialogen med övriga partier i riksdagen", framhåller Andersson. Det kan handla om vad regeringen gjort och gör med anledning av läget.

Efter ett möte med riksdagens försvars- och utrikesutskott lyfter utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) fram det fortsatt mycket spända säkerhetspolitiska läget runt Sverige, i Östersjöområdet samt i och vid Ukraina.

– Det är en av de allvarligaste situationerna vi har haft på flera årtionden. Det är därför vi måste arbeta fullt ut både med att anpassa vår egen försvarsmakt, men också väldigt mycket med diplomatiska insatser, säger Ann Linde vid en pressträff.

– Ingen vill se en militär konfrontation någonstans, särskilt inte när det gäller Ukraina, där det faktiskt finns risk för någon form av militär attack. Det är det riktigt allvarliga just nu.

Kräver översyn

Ulf Kristersson och Annie Lööf har alltså krävt att försvarsberedningen, där riksdagens alla partier ingår, omedelbart bör återinkallas och ges i uppdrag att snabbt göra en översyn av det rådande försvars­beslutet.

Peter Hultqvist säger att regeringen är intresserad av att föra en dialog med partierna i riksdagen. Han ger inget svar på om det är aktuellt att kalla in försvarsberedningen.

– Vi får återkomma kring formerna för hur det ska se ut, säger Hultqvist.

Moderaternas utrikespolitiske talesperson, Hans Wallmark, välkomnar att regeringen öppnar för samtal.

– Man måste ha en dialog, det är så man når samsyn. Givet det allvarliga läget är det eftersträvansvärt att vara överens om så mycket som det bara går, säger Wallmark och syftar på försvarets förutsättningar och resurser såväl som på säkerhetspolitiken.

Men diskussionen om Sveriges framtid i förhållande till Nato, den får nog tas vidare i ett eget spår.

Kulor och krut

Kristdemokraten Mikael Oscarsson och Sverigedemokraten Aron Emilsson vill att regeringen omedelbart ska be överbefälhavaren och Försvarsmakten om en rapport angående uppgifter om brist på ammunition och annat som kan påverka beredskapen.

Tidigare begärda underlag kan inte regeringen sitta och vänta på i det läge som uppstått, anser de båda.

– Underlag behövs nu, säger Oscarsson.

På en fråga på pressträffen om Sverige kan försvara sig säger Hultqvist:

– Det svenska försvaret är kapabelt att försvara Sverige och vi vidtar aktivt åtgärder för att värna svensk suveränitet och integritet och vi har också möjligheter till samverkan med andra länder.

"Ser med oro"

På tisdagskvällen kommenterar Magdalena Andersson det säkerhetspolitiska läget i Europa i sociala medier.

"Regeringen ser med stor oro på Rysslands alltmer konfrontativa retorik och de pågående militära aktiviteterna längs Ukrainas gräns. Självklart agerar också regeringen med anledning av det försämrade läget", skriver statsministern.

Vidare skriver Andersson att hon på onsdag ska hålla samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om det rådande läget.

Lars Larsson/TT

Sport

Han kom, sågs och segrade

Vice världsmästaren Truls Möregårdh kom, sågs och segrade i Korsbackahallen i Kävlinge.
Foto: Jonny Nilsson
Sport
BORDTENNIS Han kom, sågs och segrade inför en stor åskådarskara i Korsbackahallen i Kävlinge. Den vice världsmästaren Truls Möregårdh gav publiken prov på både finess och skicklighet, när hans Eslövs AI vann grannderbyt med 4-2.

– Jag spelade bra, summerade han 3-0-segermatcherna mot Shoma Nishihara och Robert Floras.

Pang. Pang. Pang. 11-9, 11-7, 11-4. Den 19-årige VM-tvåan inledde derbyt med att sätta kompisen i Eslöv, Kävlinges japan Shoma Nishihara, på plats i tre snabba set.

– Vi tränar tillsammans i Eslöv och känner varandra väl. Tydligen hade jag bättre koll på honom än han på mig, konsterade Truls.

Smack. Smack. Smack. 11-9, 11-7, 12-10. Mot Kävlinges årsfärska förvärv från Polen, Robert Floras, fick Möregårdh kämpa aningen hårdare, men vann ändå rätt enkelt i tre raka set och fick nöjet att slå in hela derbyts matchboll till 4-2 för EAI.

– Starkt att slå honom med 3-0. Han är bra, en av den polska ligans bästa spelare, påpekade Truls.

Mellan Möregårhds två segrar vann Daniel Kosiba sina två matcher, den första mot Kävlinges belgare Yannick Vostes med 3-2 efter 13-11 i skilje.

– En nyckelmatch, konstaterade Peter ”Pidde” Andersson, EAI-tränaren.

Nära både 3-3 och 4-1

Att Alex Naumi förlorade mot Robert Floras och Eric Glod mot Yannick Vostes spelade mindre roll för EAI.

Det kunde ha blivit 3-3, men lika gärna 4-1 till EAI.

– Glod ska ju bara vinna mot Vostes. Ofattbart att han inte gjorde det, ansåg Pidde Andersson, som fick se sin adept tappa 8-5 till 8-11 i skiljesetet.

Men EAI bärgade alla tre poängen och återtog serieledningen i pingisligan.

I hemmalägret rådde ingen besvikelse, snarare en viss stolthet.

– En bra insats av killarna. Vostes var nära att vinna även sin första match. Det kunde ha blivit 3-3 och i en avgörande dubbel i bara tre set ha allt kunnat hända, påpekade Stefan Carlbom, lagledare i Kävlinge.

Hyllades för VM-silvret

Innan matchstart hylladesTruls Möregårdh för sitt bragdartade VM-silver i december. Hemmaklubbens ordförande Bengt Israelsson överräckte en stor bukett blommor och en lite udda present, ett hedersmedlemskap i BTK Kävlinge!

Hemmaordföranden Bengt Israelsson överräckte blommor och ett hedersmedlemskap i BTK Kävlinge till Truls Möregårdh.
Foto: Jonny Nilsson

För Eslövs AI blir vilan inte långvarig. Mindre än ett dygn efter sista bollen i Korsbackahallen väntar hemmamatch i Blomsterbergshallen i Eslöv mot BTK Rekord från Helsingborg. Uppkast på ondagskvällen klockan 18.30.

– Vi ska slå även Rekord, hälsade Truls Möregårdh.

Truls Möregårdh.
Foto: Jonny Nilsson
Vice världsmästaren Truls Möregårdh kom, sågs och segrade i Korsbackahallen i Kävlinge.
Foto: Jonny Nilsson
Daniel Kosiba vann nyckelmatchen mot Yannick Vostes med minsta möjliga marginal, 13-11 i skiljesetet.
Foto: Jonny Nilsson
Shoma Nishihara.
Foto: Jonny Nilsson

Sport

Skuru vann svenska cupfinalen

Daniela de Jong bidrog starkt till Skurus cuptitel. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Sport
Sport

Skurus handbollsdamer är svenska cupmästare efter att ha vunnit även den andra finalmatchen mot Skara. 32–26 på hemmaplan i förra veckan följdes upp med 35–33 i tisdagens bortaretur.

Direkt efter slutsignalen åkte guldhattarna på hos Skuruspelarna.

– Det var jävligt gött det här, säger cupmästarnas stjärna Daniela de Jong till SVT.

Svenska cupen i handboll har varit nedlagd sedan 1990, men återuppstod inför den här säsongen. Skuru spelade – och förlorade – fyra raka finaler 1987–1990 men tog nu klubbens första cuptitel.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL