Opinion

De så kallade grönytorna i det offentliga rummet

Opinion
Opinion

Utsikten från från mitt fönster är beige. Halva innergården, den lilla parken utanför ett annat fönster. För några månader sedan lyste parkranden mellan parkeringar bjärt smaragdgrön och det surrade insekter i det höga gräset. Inte sällan var det fågelkonferens i ett av träden. Så trevligt, myste vi, särskilt med tanke på att den snaggklippta innergården så snabbt bakas av solen under de nya varma somrarna att det blir mer öken än gräs redan i juni.

Men den urbana allergin mot allt vilt och naturligt vildvuxet slog till: gräsmattan klipptes millimeterkort och grönområdet tystnade. Så kort gräs roar inga insekter och ger ingen fågelmat. Någon vecka senare var allt solbakat och uttorkat beige. En liten öken bredvid en het parkeringsplats. Inget att titta på, inget att besöka.

Sverige har numera en tendens att få långa, ihållande varma somrar. 2018 var allt som liknade urbana grönområden beige eller bruna. Träden på gården dog mitt i sommaren. 2021 har inte varit lika illa, men beige blev det lik förbaskat, eftersom man klipper så kort.

I takt med klimatförändringarna måste skånska kommuner tänka om kring grönytor. I söder får vi numera varmt väder så länge att vanliga kortklippta gräsmattor inte orkar med. Om en yta används för att rasta hundar eller för rökpauser, är det hela världen om gräset får vara längre, så det inte går från grönområde till brunområde?

Opinion

Klimatförändringar gör dig sjuk

Opinion
Opinion

WHO kommer med tuffare riktlinjer kring luftkvalitet. 200 medicintidskrifter skriver i ett gemensamt upprop att den globala uppvärmningen måste hållas nere. Klimatets inverkan på hälsan blir alltmer uppenbart.

Ungefär sju miljoner människor dör varje år i förtid på grund dålig luft. Även låga nivåer av kvävedioxid och partiklar ökar risken för sjukdomar som KOL, hjärtinfarkt, diabetes och stroke.

Det konkreta behovet av ren luft för att rädda liv och förhindra sjukdomar går hand i hand med det generella klimatarbetet. Klimatfrågor bör i högre utsträckning diskuteras från ett hälsoperspektiv för att bli lättöverskådliga. Utsläppen dödar, helt enkelt. Mest illa far som vanligt fattiga i utvecklingsländer, men ett fasaväckande stort antal personer i välfärdsländer utan fattigdomsproblematik dör direkt eller indirekt av klimatförändringar.

Det har visat sig att även låga halter orsakar hälsoproblem, lägre än man tidigare trott, så Sverige är inte undantaget. En studie på demens visade att även i en stad som Stockholm, som internationellt sett har bra luftkvalitet, fanns ändå tillräckligt med föroreningar för att skulle leda till hjärt-kärlsjukdom, vilket i sin tur påverkar demens.

Under torsdagen hålls ett möte i Bryssel om hur EU kan och ska anpassa sig till WHO:s krav på tuffare riktlinjer. EU länge varit alltför förlåtande och tillåtit högre halter av partiklar i luften än vad WHO rekommenderar: något som leder till allvarliga hälsoproblem som i längden kommer att kosta unionen fantasisummor om man inte bryter tendensen.

Miljoner utsläppsorsakade dödsfall låter skrämmande, men Johan Kuylenstierna, forskningsledare på Stockholm environmental institute, påpekar att det finns stora vinster med att dra ner på utsläppen även för den urbana trivseln. Städer anpassade för cykel och med lättillgänglig kollektivtrafik är inte bara bättre för hälsan, utan också bättre för den mentala hälsan och vackrare att vistas i.

Opinion

Fråga Lund om GAL-TAN

Opinion
Opinion

I en intressant debatt hållen vid Lunds universitet funderade höger och vänster på hur man kartlägger svensk politik och om det bör ske på en vänster-högeraxel, eller med hjälp av andra verktyg.

Deltagarna enades om att de tyckte den under senare år populära GAL-TAN- skalan var värdelös. Statsvetaren och kulturskribenten Johan Wennström menade att den målar upp en falsk dikotomi mellan ”goda och onda” och att inga politiska partier kan vara konsekvent ”auktoritära”, som är en av värdena som mäts med GAL-TAN-skalan. Statsvetaren Anders Sannerstedt menade att ett argument mot GAL-TAN var hur svårt det är att placera ett parti som Liberalerna på en sådan skala.

Visst finns element av politisk astrologi, eller bluffteorin om de fyra färgerna, över GAL-TAN även om testet, likt personlighetstester, är ganska roligt att göra.

Hur väl fungerar den klassiska höger-vänsteraxeln jämfört med GAL-TAN? Sannerstedt placerade Sverigedemokraterna i mitten, medan Wennström inte tyckte SD enkelt kunde placeras på skalan alls. Debatten kring GAL-TAN:s brister visade varför man tyckte att en ny mätsticka behövdes från början.

Det har blivit alltmer intressant att fråga sig vilka eventuella värderingar som ligger bakom hur väljarna röstar eftersom vi har en mycket rörligare väljarkår än tidigare och därmed också hur de politiska partierna beskriver sig själva ideologiskt.

Opinion

Ingen ökning av dödligt våld

STOCKHOLM 2018-10-18Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT / Kod: 30212** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **
Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Opinion
Opinion

Brå:s kartläggning som visade på att invandrade och personer med utlandsfödda föräldrar var överrepresenterade i brottsstatistiken väckte stor uppmärksamhet när den släpptes. Den enkla förklaringen på siffrorna var att invandrare var kriminella, något som främlingsfientliga personer och partier längre hävdat.

Ny forskning från kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki ger delvis en annan förklaring. Det dödliga våldet har minskat bland svenskar, vilket gör att invandrare är överrepresenterande för att brottsligheten inte har minskat i samma utsträckning i de grupperna. Brottsligheten ligger helt enkelt kvar på samma nivåer som tidigare.

Många läste Brå:s siffror och menade att man inte kunde dra några långtgående slutsatser förrän man svarat på frågan om varför invandrare är överrepresenterade. Sarnecki säger att han är förvånad över resultatet.

Sarnecki finner föga förvånande att det är de minst integrerade som begår brotten: de som aldrig kommer in i samhället. Fler invandrare har inte lett till fler brott. Fler dåligt integrerade har lett till att det dödliga våldet ligger kvar på samma nivå, men är begränsat till en viss typ av gärningsmän.

Den kommande valrörelsen kommer i stor utsträckning att präglas av missnöje med lag och ordning (eller ett underskott på det) och specifikt av gängkriminaliteten. Den mörka bilden av ett samhälle som är på väg åt fel håll modereras här av att brottsligheten inte har ökat generellt, utan biter sig kvar på höga nivåer i vissa grupper. Det är dessutom de grupper man kunde gissa sig till har problem med kriminalitet, vilket gör att man kan fokusera tydligt med insatser.

Man ska ta Brå:s slutsatser på allvar och tala uppriktigt om överrepresentation av utlandsfödda, även om man får akta sig för att glida över i rasism. Att det dödliga våldet generellt har minskat är goda nyheter, vilket kan vara värt att komma ihåg som motgift mot svartmålning av vart samhället är på väg. Sarnecki:s studie svarar inte på alla frågor, men ställer just de följdfrågor som behövs.

Opinion

Vem kör din taxi?

Opinion
Opinion

En taxichaufför i Malmö dömdes i september för våldtäkt på en sextonårig flicka. Övergreppet hade kunnat förhindras: mannen var sedan tidigare dömd för våldsbrott och borde ha förlorat sin taxiförarlegitimation. Istället fick han varningar och kunde fortsätta köra, fast han bevisligen var en farlig person.

Många tar taxi hem för att de vill känna sig trygga. Det gäller förmodligen flickor och kvinnor i särskilt stor utsträckning. Man kan trött fråga sig vad som är vitsen med systemet om man låter kriminella och våldsamma personer köra taxi. I det här fallet var taxichauffören dömd för att ha misshandlat sin fru och för ett antal trafikbrott, vilket bara det borde göra honom mindre lämplig som yrkeschaufför. Att mannen dömts för att ha köpt sex är kanske mindre relevant, även om även det visar att det inte är någon laglydig person det handlar om.

Man blir full av beundran för den utsatta flickan som har sinnesnärvaro nog att spela in chauffören och skicka meddelanden till vänner om att han var hotfull, så anklagelserna inte kan avfärdas med det vanliga påståendet om att ”ord står mot ord” när gärningsmannen nekar. Mannens påståenden om att den sextonåriga flickan frivilligt har velat ha sex med honom under taxifärden motsägs av inte bara flickans inspelning, utan mystiskt nog av en inspelning mannen själv gjort.

Markus Edsbagge, sektionschef på Transportstyrelsen, säger till Sveriges Television att taxiförarlegitimationer oftare blir återkallade numera, men att det i mannens fall var en förmildrande omständighet att misshandeln av hustrun inte skett under arbetstid. Att en taxichaufför kan begå våldsbrott på sin fritid och sitta instängd med kunder i en bil känns lång ifrån säkert, även om Transportstyrelsen i det här fallet följt praxis. Enligt Edsbagge får mannen sannolikt inte köra taxi på tjugo år. Det rimliga vore om man under de här omständigheterna förlorade möjligheten att ha taxiförarlegitimation, för kundernas säkerhet.

Opinion

Ett funktionellt förbud

Protest mot nedläggningen av Plusgymnasiet i Malmö.
Foto: Emil Langvad/TT
Opinion
Opinion

Socialdemokraternas partistyrelse föreslår ett förbud för vinstuttag i friskolor och ett etableringsförbud för religiösa friskolor. Det ena förslaget är bra, det andra dåligt.

På många sätt föreslår partiet ett funktionellt förbud för friskolor, med minskad valfrihet för unga, vilket också lär vara det de eftersträvar. De ser på detta sätt till att friskoleföretag inte vill etablera sig. Vad de bortser ifrån är dels att vinsten för många friskoleföretag är liten, sett till vad de återinvesterar och dels att många vinstdrivande friskolor har nöjda elever och föräldrar. Ett förbud mot vinst hade varit rimligt om skolorna gjorde dåligt ifrån sig. Ett företag som gör vinst är ett företag som går bra och fungerar som det ska. Förslaget är ett slags företagsekonomisk jantelag, vilket i och för sig är mycket socialdemokratiskt.

Skolor borde delas upp enligt bra och dåligt fungerande skolor, inga andra kriterier. Om färre friskolor lockas att etablera sig kommer många unga blir prisgivna åt undermåliga kommunala skolor. Det har uppstått en övertro på att kommunala verksamheter alltid är bättre just för att de är kommunala, men den som gick i svensk skola innan reformen vet att det inte är sant.

Enligt Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, går 72 procent av eleverna i fristående grundskolor i verksamheter som är aktiebolag, som alltså skulle påverkas av ett förbud. Förslaget går förmodligen inte igenom riksdagen, men är ett bra sätt för Socialdemokraterna att nå vänsterväljare under ett valår. Däremot har utbildningsminister Anna Ekström rätt när hon säger att man på detta sätt kan så ett för ett framtida förbud.

Förbudet mot religiösa friskolor har på många sätt dessa skolor själva orsakat genom att missbruka sitt enkla uppdrag med att följa den svenska läroplanen och undvika att lära ut eller tillämpa sådant som inte är förenligt med svensk läroplan eller svensk lagstiftning. Det finns religiösa friskolor som fungerar bra och gör vad de ska, men här är impulsen att förbjuda begriplig.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Opinion

En ofattbar sorg

Opinion
Opinion

Förra sommaren talade hela Sverige om den fruktansvärda tragedin med ”Lilla Hjärtat”, flickan som inte fick växa upp i sitt kärleksfulla fosterhem, utan lämnades till föräldrar som var så illa rustade att ta hand om ett litet barn att Esmeralda inte ens fick bli fyra år. Alla visste hur stor risken var för att hon skulle fara illa, men barnets rättigheter kommer aldrig först i Sverige.

Vi skulle lära oss av detta hemska, så det aldrig hände igen. Ändå kunde man i helgen läsa att ett treårig pojke på Österlen som bott hos sin fosterfamilj sedan han var elva dagar ska tas ifrån dem och skickas till okända släktingar i Nigeria.

Låt vara uppriktiga med vad som sker: ett barn tas ifrån sina föräldrar och skickas till en plats där han kommer att fara illa. Hans utvisade mamma har varit tydlig med att hon inte vill ha honom. Den övriga familjen i Nigeria har inte bra förutsättningar att ta hand om honom.

Vi väljer att göra ett barn föräldralöst. Ett barns förälder är den som matat det och varit dess trygghet sedan födseln. Ingen migrationspolitik i världen kan ändra hur anknytning fungerar. Det lär inte ha funnits någon förälder som inte läst historien om ”Tim” och inte fått ont i magen och tänkt på vilken ofattbar sorg det skulle varit om någon tagit deras barn ifrån dem.

Vi kan lika gärna trycka barnkonventionen på toapapper, för vi skiter i den. Ivern att utvisa asylsökande går före allt.

Opinion

En spretig valbudget

Magdalena Andersson (S) på trappan till riksdagen inför budgetdebatten.
Foto: Anders Wiklund/TT
Opinion
Opinion

Magdalena Andersson presenterade en budget med 74 miljoners reformutrymme, som i huvudsak innehöll satsningar på välfärd och sjukvård, men även mot kriminalitet och på klimatomställning. Det är en typisk valårsbudget, men sockrad med extra miljarder som stimulans för ekonomin efter pandemin. Lejonparten av förslagen var kända, men budgeten ger en intressant samlad bild av ett underskottsframkallande pengaregn över välfärd, rättssystem och klimatomställning som försöker blida både Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Man kan glädjas åt att Magdalena Andersson inledde genomgången med att kalla klimatet ”vår tids ödesfråga”. Den senaste FN-rapporten om risken för att hamna på 2.7 graders uppvärmning gör att ingen politiker med statsministerambitioner kan strunta i frågan. Stödet till klimatsmart industriteknik är otillräckligt, men en början. Att industrin ställer om är ett villkor för att Sverige ska kunna bli fossilfritt.

Familjeveckan är en dålig idé, precis som när Socialdemokraterna presenterade den som valfjäsk 2018. Den svenska föräldraledigheten är redan generös och dyr och det finns andra åtgärder som skulle gynna barnfamiljer som har det svårt mer än extra semester. Just nu kan man se problem som kraftig underbemanning inom barnpsykiatrin, samtidigt som fler barn mår dåligt.

Arbetslösheten är en svår fråga, inte minst långtidsarbetslösheten. Löftet om Europas lägsta arbetslöshet är sviket. Det är svårt att inte vara skeptisk till arbetsmarknadsåtgärder i form av påhittade anställningsformer. Stefan Löfvens 90-dagarsgaranti ledde som vi sett inte till att unga fick hjälp. Introduktionsjobben lär tyvärr inte heller göra det. Anställningsformer mitt emellan arbete och ”sysselsättning” har inte gjort det historiskt.

Det är rättvisande att Magdalena Andersson talar om ”polisanställda” och inte poliser när det gäller satsningarna på trygghet. Det utbildas för få poliser för att man ska kunna hålla sina löften om fler poliser, så det kommer att handla om civilanställda.

Vänsterpartiets ekonomiska talesperson Ulla Andersson menade under partiets presskonferens att det är ovärdigt att vi har fattigpensionärer i Sverige. Det är välkommet att pensionerna verkar bli en valfråga, diskussionen behövs om huruvida vi ska acceptera att vissa inte kan leva på sin pension.

Andersson ondgjorde sig över ”kaosprivatisering” av arbetsförmedlingen. Åter glömmer vänstern att Arbetsförmedlingen inte förmedlar arbete. Borgerliga partier som drivit på för en reform har inte gjort det av elakhet, utan för att det finns en bortre gräns för mycket skattepengar man bör pumpa in i en myndighet utan att se en förbättring. Vill man råda bot på långtidsarbetslösheten är inte arbetsförmedlingen lösningen, utan bland annat att göra det lättare att skola om sig och utbilda sig för att kunna matchas med bristyrken.

Sverigedemokraterna har historiskt velat att vi ska ”hjälpa på plats” istället för att ta emot flyktingar, samtidigt som Oscar Sjöstedt kritiserar att det budgeteras för mycket pengar till internationellt bistånd. Vi ska med andra ord inte hjälpa alls.

Det blev otympligt när Magdalena Andersson skulle svara på frågor om en socialdemokratisk regering och statsminister kan sitta kvar om budgeten faller. Andersson var tvungen att låtsas att hon inte var Stefan Löfvens givna efterträdare och en självklar kandidat till statsministerposten. Typiskt socialdemokratiskt, men om och hur Sverige kan fungera budgetmässigt med den nuvarande politiska splittringen är i högsta grad relevant för en budget som slår knut på sig själv för att blidka ett parti i mitten och ett på vänsterkanten.

Opinion

Morgan då och nu

Morgan Johansson har bytt uppfattning om språkkrav.
Foto: Anders Wiklund/TT
Opinion
Opinion

Morgan Johansson har länge stått i framkant både för att försvara Socialdemokraternas invandrings- och asylpolitik, men också för att kritisera andra partier i frågan. Ofta har tonläget varit hårt från hans sida. Men den hårda retoriken har kommit att klinga alltmer tomt i och med att Socialdemokraterna som en följd av växande nackdelar med en stora invandringen - höga kostnader, långtidsarbetslöshet, bristande integration och gängkriminalitet - har tvingats till en omprövning av den förda politiken.

Medan Morgan Johansson är en av våra mest erfarna politiker så är Anders Holmberg i SVT en av våra allra skarpaste intervjuare. Därför var det något av ett mästarmöte när de två möttes i veckan i SVT:S fördjupande intervjuprogram 30 minuter.

Anders Holmberg gick rakt på sak och drog upp gamla uttalanden av Morgan Johansson som mycket hårt kritiserade kravet på språkkrav för de som vill permanent stanna i Sverige, ett krav som lanserades av Folkpartiet när Lars Leijonborg var partiledare. Den gången beskrev Morgan Johansson förslaget i svidande ordalag som ”bedrövligt i sin utstuderade ömklighet men typiskt för en politiker som inte är så noga med de grundläggande värderingarna”.

Numera har däremot förslaget tagits upp och gjorts till en del av den Socialdemokratiska regeringens politik.

Ett klassiskt talesätt lyder: försök inte förklara, det blir bara värre. Så blev det när Morgan Johansson försökte försvara sig med att den egna politiken hade det ädla syftet att underlätta integration medan Lars Leijonborg ägnade sig åt främlingsfientligt röstfiske.

Det är inte fel att politiker ändrar uppfattning. Nästan alla partier har anammat en mer restriktiv invandringspolitik när nackdelarna har växt dem över huvudet. Men det handlar nog inte enbart om ett omtänkande i sakfrågor. Snarare är det så att partierna har varit så angelägna om att markera avstånd till Sverigedemokraterna att de blivit vad Olof Palme en gång kallade för "fångna i sin egen retorik." Det blev viktigare att markera avstånd till SD än att göra seriösa politiska avväganden. Därför har Sverige gått från att ha en mer generös invandrings- och asylpolitik till att vara ungefär lika restriktiv som andra länder.

Lars J Eriksson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL