Utrikes

Aktivist hittad död – hade känt sig bevakad

Den belarusiske regimkritiske aktivisten Vitalij Sjisjov har hittats död i Kiev. Arkivbild.
Foto: Vjasna/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den belarusiske aktivisten Vitalij Sjisjov har hittats död i Kiev, dagen efter att han rapporterats saknad efter en löptur. Sjisjov ledde en Ukrainabaserad ideell organisation som hjälper belarusier att lämna hemlandet.
PREMIUM

26-årige Vitalij Sjisjov hittades död i en park i Kiev på tisdagsmorgonen.

"Den belarusiske medborgaren Vitalij Sjisjov som försvann i Kiev i går har i dag hittats hängd i en av Kievs parker, inte långt från sin bostad", lyder ett uttalande från ukrainsk polis.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Färre "hbtq-fria zoner" i Polen efter EU-press

En tredjedel av Polen har kallats hbtq-fria zoner. Arkivbild
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Vojvodskapet Swiety Krzyz, en region i södra Polen med drygt en miljon invånare, slutar benämna sig som "hbtq-fri zon" efter att EU hotat med minskad finansiering.

En tredjedel av Polen har kallat sig hbtq-fri de senaste åren, vilket EU-kommissionen menar bryter mot antidiskrimineringslagar.

Swiety Krzyz ("Heliga Korset") antog motionen "mot hbtq-ideologi" 2019, men drog tillbaka den under onsdagen.

Fem regioner har fått en uppmaning från EU-kommissionen om att ta bort benämningen för att deras ansökan om ekonomisk hjälp från EU:s pandemistödpaket ska behandlas.

I måndags tog även Lillpolens vojvodskap, där Krakow ligger, beslutet att sluta kalla sig "hbtq-fri".

Utrikes

Tunisiens president ökar sin makt än mer

Tunisiens president Kaïs Saïed stärker sin makt över landet. Arkivbild.
Foto: Slim Abid/AP via Tunisiens presidentämbete/TT
Utrikes
Utrikes President Kaïs Saïed har tagit ytterligare makt över Tunisien, två månader efter att han i praktiken tog kontroll över landets parlament som han nu styr med dekret.

Mycket av den verkställande makten har tidigare legat i parlamentets händer, som Saïed stängde ned i slutet av juli när han också sparkade flera ministrar. Efter onsdagens presidentorder tippade den konstitutionella maktfördelningen över ännu mer till presidentens fördel.

"Lagstiftning kommer att utfärdas i form av dekret signerade republikens president" stod det i text som offentliggjordes bland en mängd andra artiklar i statens officiella tidning.

"Presidenten ska ha verkställande makt med hjälp av ett ministerråd lett av en regeringschef" står det vidare, men det klargörs också att det är presidenten som styr ministerrådet och väljer vem som ska sitta som regeringschef.

Saïed har kritiserats kraftigt för sina åtgärder, inte minst från islamistpartiet Ennahda, som hade majoritet i parlamentet när det upplöstes. Partiet kallar Saïeds senaste åtgärder för en kupp och manar sina anhängare att demonstrera.

Enligt Saïed själv agerar han enligt landets konstitution som kom till efter revolutionen 2011, som gör klart att en president kan ta till särskilda åtgärder om landets säkerhet hotas.

Utrikes

Rapport: 62 barn har dött i syriskt fångläger

Lägret al-Hol i nordöstra Syrien kontrolleras av kurderna och hyser tiotusentals familjer med misstänkta kopplingar till terrorrörelsen IS.
Foto: Baderkhan Ahmad/AP/TT
Utrikes
Utrikes I år har 62 barn, omkring två i veckan, dött i fånglägret al-Hol i Syrien, enligt en rapport från Rädda Barnen.
"Barns rättigheter kränks dagligen i läger med fruktansvärda förhållanden," säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen.

Välgörenhetsorganisationen tecknar i rapporten en bild av en tillvaro med svåra umbäranden för barnen, där sjukdomar, eldsvådor, dåligt vatten och undernäring leder till dödsfall.

– Jag kan inte uthärda det här livet längre. Vi gör ingenting annat än att vänta, berättade en 11-årig libanesisk flicka för Rädda Barnen i maj.

Hon ska sedan dess ha avlidit i samband med att hennes familj försökte fly med hjälp av en tankbil med vatten.

60 olika länder

Omkring 40 000 barn från 60 olika länder uppges bo i lägren al-Hol och Roj i nordöstra Syrien. Lägren kontrolleras av kurderna och hyser sedan flera år tillbaka kvinnor och barn med misstänkta kopplingar till terrorrörelsen IS.

Men där finns också familjer som har flytt från IS ockupation, påpekar Rädda Barnen, som nu vädjar till omvärlden att inte glömma bort barnen och förbarma sig över dem som ännu är kvar i lägren.

"Barns rättigheter kränks dagligen i läger med fruktansvärda förhållanden. Barnen är krigets främsta offer och Sverige, liksom andra länder, måste se till att alla barn hämtas hem tillsammans med sina mammor så snart som möjligt," säger Rädda Barnens Sverigechef Maria Frisk i ett pressmeddelande.

Misstänks för krigsförbrytelser

Flera svenska barn har återvänt till Sverige, men minst åtta kvinnor och 16 barn med koppling till Sverige finns kvar i fånglägren. Frankrike har av 320 barn i Roj och al-Hol hämtat hem 35 och Storbritannien har repatrierat fyra av 60, enligt organisationen.

Tre svenska kvinnor utvisades nyligen från Syrien till Sverige tillsammans med sina sex barn efter att ha suttit fängslade i lägret Roj. Två av kvinnorna misstänks för krigsförbrytelser och deras barn har omhändertagits av socialtjänsten.

Susanna Persson Öste/TT

Utrikes

Biden gör som Trump vid USA:s södra gräns

Gränspolis i Texas försöker mota tillbaka migranter som korsat gränsfloden Rio Grande från Mexiko.
Foto: Felix Marquez/AP/TT
Utrikes
Utrikes Migranter som motas i väg av gränspatruller till häst och chartrade flygplan som för bort haitier – innan de hunnit söka asyl.
Bidenstyret kritiseras för det kaos som råder vid gränsstaden Del Rio i Texas och för att man använder Donald Trumps klandrade regelverk för att utvisa migranter.

De dramatiska bilderna blev snabbt virala: Ridande gränspoliser som föser bort migranter som tagit sig över gränsfloden Rio Grande mellan Mexiko och USA. Några poliser ser ut att använda tyglarna som piska. Migranterna, med sina få tillhörigheter i vattentäta plastpåsar, backar förskräckt.

– Fruktansvärt, kommenterar vicepresident Kamala Harris som av presidenten fått ansvar för den komplexa migrationsfrågan.

– Människor ska aldrig behandlas så.

Under gränsbron

Harris lovar enligt The New York Times att diskutera händelsen med ministern för inrikes säkerhet, Alejandro Mayorkas. Hans departement har inlett en utredning om misstänkta övergrepp gentemot migranterna.

Bortmotandet är dock bara en av en rad kritiserade händelser vid USA:s södra gräns den senaste tiden.

Tusentals migranter, de flesta haitier, började i förra veckan strömma mot en gränsövergång nära Texasstaden Del Rio. Många hade lockats av ett rykte om att gränsen där var öppen. Men på plats blev situationen ohållbar. Tiotusentals migranter sökte skydd från hettan under den bro som går över Rio Grande. Provisoriska campingplatser byggdes men det var svårt att parera flodens vågor. Såväl kritiken som sopbergen växte, rapporterar medier.

– Det är tragiskt att se dessa familjer och sårbara personer som har lurats av förrädiska. . . smugglarorganisationer, sade Mayorkas enligt tidningen USA Today när han besökte området i måndags.

Men ministern varnade också migranter.

– Om du kommer till USA olagligt kommer du att tvingas återvända. Din resa blir inte lyckad.

Lutar sig mot smittoregel

Bidenstyret har beordrat att migranterna ska avvisas och Mayorkas har sagt att lägret under bron ska vara tömt inom tio dygn, rapporterar CNN. Men i onsdags rapporterade nyhetsbyrån AP att ett antal av dem ändå släppts in i USA, där deras fall ska prövas.

Den stora majoriteten avvisas dock. Gränsövergången mot Mexiko uppges nu vara stängd och över 600 tjänstemän från departementet för inrikes säkerhet är på plats i Del Rio för att hantera situationen. Flygplan har chartrats för att flyga haitier tillbaka till hemlandet – en plats härjad av jordskalv, fattigdom och oro efter sommarens presidentmord.

Hur kan då Bidenstyret skicka tillbaka migranter innan de ens haft en chans att söka asyl? Jo, man använder en pandemirelaterad folkhälsoregel kallad Title 42 som infördes under företrädaren Donald Trump, rapporterar bland andra public service-bolaget NPR.

Title 42 formulerades ursprungligen av folkhälsomyndigheten CDC och gör det möjligt att snabbt avvisa migranter vid gränsen med hänvisning till smittskyddsbestämmelser. Trumpstyret uppges ha använt regeln vidlyftigt i mars i fjol, när coronaviruset började skena.

Skydda allmänheten?

När demokraten Joe Biden flyttade in i Vita huset i januari var det med utfästelser om en mer mänsklig invandringspolitik. Men hans styre har fortsatt att använda Title 42 vid gränsen, även om man gjort undantag för ensamkommande barn.

Regeln har kritiserats och utmanats av såväl människorättsaktivister som invandringsorganisationer. Härom veckan slog domare Emmet Sullivan vid appellationsdomstolen i Washington DC fast att Title 42 inte får användas gentemot familjer. Men det beslutet överklagades av Bidenstyret.

– Title 42. . . handlar om folkhälsa – om att skydda allmänheten, samhällena utefter gränsen och migranterna själva, sade Alejandro Mayorkas om beslutet.

Tina Magnergård Bjers/TT

Migranter fotograferade när de tar sig över gränsfloden Rio Grande mellan Mexiko och Texas i USA.
Migranter fotograferade när de tar sig över gränsfloden Rio Grande mellan Mexiko och Texas i USA.
Foto: Fernando Llano/AP/TT
USA:s minister för inrikes säkerhet Alejandro Mayorkas.
USA:s minister för inrikes säkerhet Alejandro Mayorkas.
Foto: J Scott Applewhite/AP/TT
En del av det migrantläger som vuxit upp nära bron över gränsfloden Rio Grande i Del Rio i USA-delstaten Texas.
En del av det migrantläger som vuxit upp nära bron över gränsfloden Rio Grande i Del Rio i USA-delstaten Texas.
Foto: Julio Cortez/AP/TT

FAKTA

Fakta: Migranterna vid Rio Grande

Majoriteten av de migranter som samlats vid gränsövergången mellan den mexikanska staden Ciudad Acuña och Del Rio i Texas är haitier. I förra veckan uppskattades de vara 14 000 till antalet, nu finns knappt 9 000 kvar.

Många av haitierna kommer inte direkt från sitt hemland utan lämnade Haiti efter det stora jordskalvet där 2010. Därefter har de levt i olika latinamerikanska länder – men närt en dröm om en bättre framtid i USA. Under sommaren förvärrades situationen i deras fattiga hemland ytterligare, då president Jovenel Moïse mördades och ytterligare en kraftig jordbävning tog tusentals liv.

Att haitierna försöker ta sig norrut just nu beror främst på att rykten om att gränsen är öppen, osanna sådana, spridits mellan människor och på sociala medier, uppger gränspatrullchef Raul Ortiz för CNN.

USA har på olika sätt sökt få migranterna som korsar gränsfloden Rio Grande att vänta om och avvisat dem som tagit sig in i landet. Hundratals människor har flugits till Port-au-Prince i Haiti. Några har släppts in i USA där deras fall ska prövas av invandringsdomstolar.

Texas guvernör Greg Abbott skyller den kaotiska situationen vid gränsen på president Joe Bidens styre. På onsdagen kallade han in nationalgardet och skapade en "stålbarriär" av tätt parkerade bilar gentemot migranterna.

Källor: CNN, The New York Times med flera.

Utrikes

Tyske S-toppen: Vi ska bli lika bra som Sverige

Tyska Socialdemokraternas kanslerkandidat Olaf Scholz håller valtal i Bonn.
Foto: Christine Olsson/TT
Utrikes
Utrikes Han har vinden i ryggen och hoppas avlösa Angela Merkel som Tysklands förbundskansler.
I valrörelsen satsar socialdemokraten Olaf Scholz allt på klassiska välfärdsfrågor. Det goda exemplet? Sverige.

Korv, pommes och ett flåshurtigt liveband. Olaf Scholz valmöte på Münsterplatz i Bonn bär samtliga kännetecken på kampanjande i tyska valtider.

Den hängselklädda orkestern lämnar scenen och socialdemokratiska SPD:s kanslerkandidat gör entré i den milda brittsommarkvällen. Kavajen avhängd, översta skjortknappen uppknäppt.

Kan efterträda Merkel

– Många vill se en nystart, och för det behövs SPD. Fint att ni är här! utropar mannen som av opinionsmätningarna att döma har en god chans att efterträda Angela Merkel som förbundskansler då hon går i pension efter 16 år på posten.

Han bränner av ett bondslugt leende. Precis som under ett coronatoppmöte i mars, då kristdemokraten Markus Söder fräste åt honom att sluta flina som en smurf. Något Scholz inte var sen att använda till sin egen fördel.

– Jag älskar smurfar. De är små, listiga och vinner alltid i slutändan, svarade han i en tv-utfrågning.

Uppeldad men obekväm

63-åringen, som är finansminister i Merkels regering, har ägnat valrörelsen åt att i största möjliga mån försöka efterlikna förbundskanslern. På scenen i Bonn är han mer engagerad, uppeldad, än i de senaste veckornas tv-debatter, men känns inte helt bekväm i rollen som agitator. Precis som Merkel är han inte de stora känslornas politiker.

Några hundra personer har kommit för att lyssna på Scholz i den tidigare västtyska huvudstaden, som än i dag är säte för många myndigheter och departement. Han lyfter fram tre områden där Tyskland ska förändras med en socialdemokratiskt ledd regering: Ett nytt barnbidrag för att motverka barnfattigdom, en mer offensiv bostadspolitik med 400 000 nya lägenheter om året, och ett pålitligt pensionssystem.

För att möjliggöra det senare behöver fler kvinnor komma i arbete, säger han. SPD vill bland annat avskaffa sambeskattningen, som partiet anser håller kvinnor borta från arbetsmarknaden.

– Vore vi lika bra som Sverige hade vi haft bättre möjligheter att finansiera pensionerna. Det vore bra för kvinnorna och bra för sammanhållningen i samhället, säger han, och lovar samtidigt att pensionsåldern inte kommer att höjas med honom som kansler.

Scholz äter gärna currywurst, en tysk anrättning bestående av uppskuren bratwurst i tomat- och currysås. På den punkten ger studenten Severin, som inte vill säga sitt efternamn, SPD-toppen rätt. Politiskt? En annan femma.

– Han är för marknadsliberal. Jag kan förstå vad folk ser i honom, men mycket handlar bara om motkandidaternas tillkortakommanden, säger han mellan tuggorna.

Cara, som är lärare i Bonn, håller med.

– Ja, Laschet har inte sålt in sig själv så bra, säger hon, syftande på Kristdemokraternas kanslerkandidat.

Tyskland går till val söndagen den 26 september.

Pontus Ahlkvist/TT

Scholz kampanjar på Münsterplatz i Bonn.
Scholz kampanjar på Münsterplatz i Bonn.
Foto: Christine Olsson/TT
Olaf Scholz på scenen i Bonn.
Olaf Scholz på scenen i Bonn.
Foto: Christine Olsson/TT
Klimataktivisten Lena Kah har packat en megafon och åkt från Dortmund för att framföra sitt budskap till Olaf Scholz, som hon tycker ägnar sig åt tomt politikersnack. 'Det kanske ger röster, men det räddar inte klimatet', säger hon.
Klimataktivisten Lena Kah har packat en megafon och åkt från Dortmund för att framföra sitt budskap till Olaf Scholz, som hon tycker ägnar sig åt tomt politikersnack. "Det kanske ger röster, men det räddar inte klimatet", säger hon.
Foto: Christine Olsson/TT
Korv och pommes – ett måste på tyska valmöten. Severin och Cara har kommit för att lyssna på Olaf Scholz, men är inga anhängare.
Korv och pommes – ett måste på tyska valmöten. Severin och Cara har kommit för att lyssna på Olaf Scholz, men är inga anhängare.
Foto: Christine Olsson/TT

FAKTA

Fakta: Olaf Scholz

Olaf Scholz är finansminister och vicekansler i Angela Merkels regering och kanslerkandidat för SPD i förbundsdagsvalet.

Född 1958 i Osnabrück.

Advokat sedan 1985.

1998 valdes Scholz in i förbundsdagen, där han satt till 2001 och därefter igen från 2002 till 2011, med ett kort uppehåll för att vara inrikesminister i delstaten Hamburg. Under tiden i förbundsdagen har han bland annat varit inpiskare i SPD-gruppen (2005–2007) och vice gruppledare (2009–2011).

Mellan 2007 och 2009 arbetsmarknads- och socialminister.

Mellan 2009 och 2018 vice partiledare för SPD.

Från 2011 borgmästare i Hamburg, en position Scholz hade till 2018.

Sedan mars 2018 Tysklands finansminister.

Källa: Tyska finansdepartementet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

När öppnar Casino Cosmopol igen?

Game Lounge Den 28 mars kom det tunga men kanske inte alltför överraskande beskedet att Casino Cosmopol tvingas stänga ned sina lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall på obestämd tid. Sedan dess har svenska spelentusiaster inte haft möjlighet att besöka någon av landets fyra landbaserade casinon. Frågan som många ställer sig nu är när dörrarna till “Sveriges enda riktiga casino” öppnar igen?

Därför stängdes Casino Cosmopol

Anledningen till varför Casino Cosmopol tillfälligt tvingades stänga sina verksamheter stavas såklart Covid-19. Casino Cosmopol höll fortsatt öppet under de första veckorna efter virusets intåg i Sverige, men i takt med att situationen förvärrades och antalet smittfall ökade för varje dag som gick fanns till slut inget annat val än att lägga in handbromsen.

Efter regeringens beslut om att införa ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer meddelade Casino Cosmopol omedelbart att man valt att stänga ned sina lokaler tills vidare.

”På grund av myndigheternas beslut med anledning av Covid-19 är Casino Cosmopol tills vidare stängt från och med söndag. Vi hoppas på att kunna välkomna dig som gäst snart igen”, skrev bolaget på sin hemsida.

Faktum är att redan innan Casino Cosmopol beslutade att stänga sina lokaler hade antalet besökare hos det statligt ägda casinot märkt av en kraftig minskning av antalet besökare till följd av coronavirusets snabba och okontrollerade spridning i samhället. Exempelvis uppgav Casino Cosmopol informationschef Nina Ehnhage till Di i mitten på mars att antalet besökare i Stockholm minskat från 900 till 300 personer i snitt per dygn den senaste tiden.

Oviss framtid för Casino Cosmopol

Trots att det nu har gått flera månader sedan portarna stängdes finns i dagsläget ingen given prognos för när Casino Cosmopol kan komma att öppna igen. En absolut förutsättning för att casinot ska kunna öppna är i alla fall att myndigheterna upphäver sitt förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare. Så länge detta förbud gäller kommer Casino Cosmopols lokaler garanterat fortsätta hållas nedstängda.

En annan aspekt som måste lösas är antagligen personalfrågan. Dagen efter att Casino Cosmopols casinon stängdes ned varslades nämligen drygt 800 av totalt 900 medarbetare. Exakt hur många av de varslade som sedan har möjlighet att återvända i full tjänst när coronakrisen dragit förbi är högst oklart. I början av juni cirkulerade dessutom en del medieuppgifter om att verksamheten i Sundsvall hotas av nedläggning, men än i dag är inga definitiva beslut fattade kring Sveriges första internationella casino. Fram till dess att viruset har utrotats får således svenska spelentusiaster sannolikt finna sig i att enbart njuta av underhållningen från slots och bordsspel online istället. På SveaCasino.se kan man smidigt jämföra casinon på nätet.

Utrikes

Indien godkänner nytt vaccin – det här vet vi

'För just det här vaccinet har man tagit samma gen som finns i Pfizer, Moderna och Astra Zenecas vaccin, det vill säga spikeproteinet', säger vaccinforskaren Matti Sällberg om dna-vaccinet som fått ett nödgodkännande i Indien. Arkivbild.
Foto: Mikael Fritzon/TT
Utrikes
Utrikes För första gången har ett vaccin baserat på dna fått ett godkännande.
Myndigheter i Indien har gett ett så kallat nödgodkännande åt ett nytt vaccin som nu tar upp kampen mot covid-19.
PREMIUM

Vaccinet har fått namnet Zycov-d. Vad vet vi om det?

– För just det här vaccinet har man tagit samma gen som finns i Pfizer, Moderna och Astra Zenecas vaccin, det vill säga spikeproteinet. Man har tagit genen för det och satt in det i en så kallad dna-plasmid (en ringformad dna-molekyl, reds anm.), säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

USA godkänner tredje spruta till äldre

Amerikaner över 65 år kan nu ta en tredje spruta covidvaccin.
Foto: Johan Nilsson/TT
Utrikes
Utrikes USA följer länder som Israel och Storbritannien och godkänner en tredje dos vaccin med covid-19 för äldre och människor i riskgrupp.

Beslutet gäller Pfizer-Biontechs vaccin och påfyllnadsdosen ska tas minst sex månader efter den andra dosen.

President Joe Bidens hälsoexperter har tidigare sagt att i princip alla amerikaner bör ta en tredje spruta covidvaccin, men en ny våg av massvaccinering har varit avhängig ett godkännande från läkemedelsmyndigheten FDA, som nu alltså har kommit.

Myndighetens expertpanel väljer dock att inte hörsamma Vita husets önskemål om att ge klartecken för en påfyllnadsdos till alla över 16 år. FDA skriver i sitt beslut att en tredje dos av Pfizer-Biontechs vaccin kan ges till alla över 65 år, till personer i riskgrupp, samt till exempelvis sjukvårds- och akutpersonal.

De exakta gränsdragningarna kring vilka som ska erbjudas en påfyllnadsdos kommer att tas av smittskyddsmyndigheten CDC.

Data från bland annat Israel, Qatar och USA visar att effekten av det vaccin som tagits fram av Pfizer och Biontech går ner till ett skydd på 40–50 procent efter sex månader. Vaccinet skyddar fortfarande mot allvarlig sjukdom och död, men biter inte lika bra mot mildare former av covid-19.

Utrikes

Torterade flicka – män döms för gruppvåldtäkt

Familjemedlemmar är samlade utanför domstolen i Béni Mellal. Bilden togs i början av september 2018, då den första domstolsförhandlingar hölls i målet.
Foto: Nadine Achoui-Lesage/AP/TT
Utrikes
Utrikes En tonårsflicka säger att hon hölls fången i två månader och våldtogs och torterades. Nu har en domstol i Marocko dömt elva män till 20 års fängelse vardera för delaktighet i det osedvanligt grova våldtäktsdådet, som har mötts av en våg av vrede i landet.
PREMIUM

Den 17-åriga flickan berättade om tortyren i en video som hon lade upp nätet 2018. I den visade hon upp ärren hon hade fått efter att männen bränt henne med cigarettfimpar och hur de hade ristat in tatueringar på hennes kropp.

Flickans offentliga vittnesmål var ovanligt i det konservativa nordafrikanska landet, där våldtäktsoffer ofta har utsatts för stigmatisering och ansetts bära skulden för våldet de har utsatts för.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL