Opinion

Sätt in på jordens konto

An activist from Extinction Rebellion wears a gas mask in front of the Brandenburg Gate on "Global Earth Overshoot Day" in Berlin, Germany, Saturday, Aug.22, 2020. The environmentalists drew attention to the day on which, according to their calculations, all renewable resources in the current year would be used up. (Fabian Sommer/dpa via AP) PRO122
Foto: Fabian Sommer
Opinion
Opinion

Häromdagen, den 29 juli, var det Earth Overshoot Day - den dag på året som människorna förbrukat årsbudgeten av förnybara resurser. Alltså att vi övertrasserar jordens ”konto” när det är mer än fem månader kvar på året. Detta brukar uppmärksammas av bland annat WWF, Världsnaturfonden, varje år. Tyvärr är det nästan bara de närmast engagerade som noterar detta, när det i själva verket borde uppmärksammas med buller och bång i alla nyhetsmedia. För hur många av er läsare har noterat denna dagen? Alldeles för få, kan man förmoda.

I början av november är det COP26 i Glasgow i Skottland, vilket är 100 dagar efter Earth Overshoot Day. Det försöker organisationen bakom Overshoot Day uppmärksamma genom att varje dag presentera olika exempel på hur vi kan senarelägga dagen då vi lever över våra tillgångar.

Fler borde läsa de viktiga och intressanta exempel de tar upp. Genom att åka kollektivt, gå eller cykla i stället för att köra fossildrivna bilar skulle vi få 13 dagar till på vårt konto. Och då räcker det att minska bilkörandet med hälften, globalt räknat. Låter svårt, men kanske inte helt omöjligt.

Om varannan familj på jorden fick ett barn mindre och om tiden för första barnet sköts fram två år, hade jorden år 2050 flyttat Overshoot Day hela 49 dagar. Det är förstås ett kontroversiellt konstaterande, som upprört vissa i västvärlden. Det är dock mest länder i Afrika, Asien och Sydamerika som behöver ta detta på stort allvar. Många barn beror oftast på att det inte används några barnbegränsningsmetoder alls. Det kan bero på religion, fattigdom och okunskap. Genom att satsa på mobila sjuksköterskor som inriktar sig på kvinnors hälsa i relevanta länder kan effekten bli att det föds färre barn. Att ha fler barn än man kan försörja är förstås inte bra vilket land vi än pratar om. Att förbättra kvinnors hälsa gör att de kan ta ett större ansvar för familjens försörjning och därigenom kan det ge positiva effekter för hela landet.

Varje dag fram till 1 november kan man gå in på Earth Overshoot Days hemsida och lära sig mer om vilka effekter olika åtgärder ger för jordens återhämtningsförmåga. Hur många dagar skulle genuint hållbara städer kunna åstadkomma? Kan förkortade vägar inom livsmedelssystemet påverka så att jordens resurser räcker längre? Hur får man lägre utsläpp när man tillverkar betong? Det sistnämnda en fråga som ju är synnerligen aktuell när det gäller Cementas utvinning på Gotland.

Vi skulle få ytterligare 21 dagar på kontot om alla byggnader, industriella processer och energiproduktion använde redan existerande hållbara metoder, enligt en analys från bolaget Schneider Electric.

Varför händer inte allt det här och mer därtill redan nu? Som vanligt är det pengar som styr och där kan vi alla vara med och påverka, genom våra investeringar och att välja var vi sparar våra pengar. Om vi placerar våra pengar så elen blir fossilfri till åtminstone hälften kan vi få ytterligare 22 dagar på jordens konto.

Kontentan av satsningen ”100 days of possibility” (100 dagar av möjligheter) och hashtagen #movethedate! är att kommunicera positivt och visa på vilka goda möjligheter det finns att göra världen mer hållbar. Eftersom politiken globalt sett inte klarar att ta beslut som krävs måste privatpersoner och näringslivet ta sitt ansvar. Det är glädjande att det är ett antal företag som lyfter fram de positiva exemplen tillsammans med Overshoot Day. Politikerna har klarat att komma överens om Parisavtalet och har tagit ytterligare några steg framåt, men vackra ord är en sak, nu krävs det handling! Och det är bråttom!

Visst finns det företag som bara förespråkar hållbarhet på ytan, så kallad greenwashing, men det finns också företag som har en genuin förståelse för att alla måste ta krafttag om vi ska kunna minska de negativa effekter som klimatförändringarna har på vår jord. Att företagen dessutom ser att de kan tjäna pengar på detta är en bra drivkraft och borde vara vägledande för fler.

Utrikes

FN vädjar till länderna om skärpta klimatmål

Kina släpper ut mest koldioxid av alla världens länder, men har ännu inte meddelat nya klimatmål till FN. På bilden ett kolkraftverk längs Yangtzefloden i Nantong 2018.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Flera av världens största utsläppsländer drar benen efter sig i klimatarbetet. Och dessutom måste ambitionsnivån höjas, varnar FN:s klimatchef.
PREMIUM

I går fredag var sista dagen för de knappt 200 länder som anslutit sig till Parisavtalet att lämna in uppdaterade nationella klimatplaner. Men när deadline passerades hade bara 110 länder levererat.

– Det är fortfarande långt ifrån tillfredsställande eftersom bara strax över hälften av undertecknarna har hållit sig till deadline, säger FN:s klimatchef Patricia Espinosa.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Jordens resurser är redan slut för i år

Från och med nu lever världen över sina tillgångar, enligt den beräkning som Global Footprint Network gör. Arkivbild.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes I dag inträffar Overshoot day – den dag då årets ranson av förnybara resurser har förbrukats.
Därmed blev förra årets pandemieffekt bara ett tillfälligt hack i kurvan.
PREMIUM

I år inträffar Overshoot day den 29 juli, nästan en månad tidigare än i fjol, enligt organisationen Global Footprint Network. Den räknar varje år fram ett datum, som ska illustrera resursförbrukningen i världen och att jordens befolkning lever långt ifrån ett långsiktigt hållbart liv.

Datumet – eller nyckeltalet – är ingen exakt vetenskap, utan bygger på olika beräkningar av bland annat energikonsumtion, fiske, skogsbruk och koldioxidutsläpp. En slags årsbudget för naturens förnybara resurser.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Branschen: Cementbrist hotar klimatomställning

Stora järnvägssatsningar ska göras för klimatomställningen, bland annat meddelades på onsdagen att norra delen av Botniabanan ska skyndas på.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi Stora byggen och klimatinvesteringar på gång – men ingen cement. Bristen som kan uppstå i höst kan innebära problem för klimatomställningen, enligt bland andra branschorganisationen Svensk Betong.
PREMIUM

Klimatomställningen gör att stora satsningar på infrastruktur och nybyggen planeras i Sverige. Exempelvis järnvägar, fabriksbyggen för grönt stål, vindkraft, bostäder på nya orter och en massa större och mindre byggen för att möta klimatutmaningarna.

Men cementbristen som kan uppstå till hösten efter att företaget Cementa inte längre får fortsätta med kalkbrytning på Gotland kan innebära stora problem för klimatomställningen, menar Malin Löfsjögård, vd på branschorganisationen Svensk Betong.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Forskare: Jordens "livstecken" rekorddåliga

Sådant här kan inträffa på många håll framöver om vi inte får ned utsläppen. Bilden är tagen vid en översvämmad vägkorsning i Weihui i den kinesiska provinsen Henan i måndags.
Foto: Chinatopix/AP/TT
Utrikes
Utrikes Världssamfundet och ekonomin försöker dundra på med "business as usual" trots pandemi och klimatförändringar. Men det innebär att den "aldrig tidigare skådade uppgången" i väderkatastrofer kommer att fortsätta, varnar tusentals forskare.
PREMIUM

En artikel i tidskriften Bioscience med ungefär 14 000 undertecknare konstaterar att läget förvärrats mycket snabbt bara på den korta tiden sedan en liknande lägesrapport 2019 – och trots att covidpandemin ändå saktat ned människans "överexploatering av jorden".

Bara de senaste veckorna har katastroferna duggat tätt. Dödlig hetta och rasande skogsbränder i såväl Nordamerika som Sydeuropa och Sibirien, samtidigt som bland annat Indien och centrala Europa plågats av skyfall och översvämningar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Tillståndet i den europeiska unionen

Opinion
Opinion

Ursula von der Leyen har hållit sitt andra årliga linjetal, som fokuserade på pandemiåterhämtning. Talet går i likhet med den amerikanska förebilden till stor del ut på att berätta om unionens förträfflighet.

Det kunde ha varit betydligt värre. Så kan man sammanfatta EU:s pandemihantering och den ekonomiska återhämtningen, även om von der Leyen beskriver det i mer triumferande ordalag. Men den snabba ekonomiska återhämtningen är förvånande och betryggande, även om man ska notera att Europeiska Centralbankens ordförande Christine Lagarde varnar för backlash. Von de Leyen menar att återhämtningen beror på det enorma stimulanspaketet, det största i Europas historia, men förklaringen är mer komplex än bara pengaregn.

Hon pekade på problemet med komponentbrist som ett hinder för fortsatt återhämtning och menade att Europa behöver bli självförsörjande på komponenter som halvledare. Kommissionen vill dra igång ett initiativ för att säkra europeisk produktion. Det är principiellt en god idé att vara självförsörjande inför för ytterligare kriser, men det blir intressant att se hur man tänker sig upplägget: EU är ingen planekonomi.

Hon beskrev den europeiska vaccininsatsen som en triumf och det är i viss mån en skönmålning även om vi nu ligger före. Det var en långsam och frustrerande rörig inledning på EU:s vaccinationsinsats och det är långt ifrån säkert att samarbete var villkoret för att det skulle gå bra. Drygt 70 procents vaccinationsnivå är stabilt, men det har visat på klyftan mellan väst- och Östeuropa. Hade det inte varit för vaccinskepsis i Rumänien och Bulgarien med låga vaccintal som följd hade Europa haft riktigt bra täckning. Det är tur att inget av de ekonomiska dragloken drabbats bred vaccinskepsis.

En ny myndighet (om den kan kallas myndighet när den ska läggas under Kommissionen) för krisberedskap ska lanseras under förkortningen HERA. Kritik har riktats mot att man satsar för lite pengar på den, men mer information behövs innan det döms ut eller beröms. Ursula von der Leyen har hållit sitt andra årliga linjetal, som fokuserade på pandemiåterhämtning. Talet går i likhet med den amerikanska förebilden till stor del ut på att berätta om unionens förträfflighet.

Det kunde ha varit betydligt värre. Så kan man sammanfatta EU:s pandemihantering och den ekonomiska återhämtningen, även om von der Leyen beskriver det i mer triumferande ordalag. Men den snabba ekonomiska återhämtningen är förvånande och betryggande, även om man ska notera att Europeiska Centralbankens ordförande Christine Lagarde varnar för backlash. Von de Leyen menar att återhämtningen beror på det enorma stimulanspaketet, det största i Europas historia, men förklaringen är mer komplex än bara pengaregn.

Hon pekade på problemet med komponentbrist som ett hinder för fortsatt återhämtning och menade att Europa behöver bli självförsörjande på komponenter som halvledare. Kommissionen vill dra igång ett initiativ för att säkra europeisk produktion. Det är principiellt en god idé att vara självförsörjande inför för ytterligare kriser, men det blir intressant att se hur man tänker sig upplägget: EU är ingen planekonomi.

Hon beskrev den europeiska vaccininsatsen som en triumf och det är i viss mån en skönmålning även om vi nu ligger före. Det var en långsam och frustrerande rörig inledning på EU:s vaccinationsinsats och det är långt ifrån säkert att samarbete var villkoret för att det skulle gå bra. Drygt 70 procents vaccinationsnivå är stabilt, men det har visat på klyftan mellan väst- och Östeuropa. Hade det inte varit för vaccinskepsis i Rumänien och Bulgarien med låga vaccintal som följd hade Europa haft riktigt bra täckning. Det är tur att inget av de ekonomiska dragloken drabbats bred vaccinskepsis.

En ny myndighet (om den kan kallas myndighet när den ska läggas under Kommissionen) för krisberedskap lanseras samtidigt under förkortningen HERA. Kritik har riktats mot att man satsar för lite pengar på den, men mer information behövs innan det döms ut eller beröms.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Därför föredrar svenska spelare casino utan registrering

www.nya-casinon.online

Svenska casinospelare har sedan en tid tillbaka haft tillgång till vad som numera kallas för casino utan registrering. Detta är tack vare tjänster som e-legitimation och diverse betalningsmetoder.

Spelbolagen har med detta kunnat slopa den traditionella registreringsprocessen. Istället behöver spelaren endast verifiera sin identitet med svensk e-legitimation för att kunna spela. Detta har i sin tur ökat säkerheten och tryggheten i att spela på nätet. Tittar man tillbaka bara några år så såg casinobranschen markant annorlunda ut - särskilt i Sverige.

Det har i samband med spellagarna som introducerades för ett par år sedan skett många förändringar på den svenska spelmarknaden. När BankID blev ett krav på svensklicensierade casinon började samtidigt trenden med spel utan konto, något de flesta föredrar i dagsläget.

Snabb och säker inloggning

Första gången man besöker ett nytt nätcasino går det att spela praktiskt taget utan att registrera sig. Processen sker automatiskt när man verifierar sig med e-legitimation. Det enda man som spelare behöver göra är att välja belopp, bank, betalmetod och verifiera sig.

För bara några år sedan kunde spelbolagen kräva en massa dokument, ID och foton. Numera räcker det alltså med elektronisk legitimation, vilket både underlättat och gjort spelandet betydligt tryggare.

Processen kändes ofta både lång och utdragen. Nu kan man komma igång på några minuter.

På grund av att det blivit så enkelt och lättillgängligt att spela på onlinecasinon så har Spelinspektionen även sett till att implementera flera konsumentskydd.

Bland dessa är självavstängingsregistret Spelpaus, som i skrivande stund över 60 000 svenskar använt sig av för att pausa sitt nätspelande. Detta har lett till en säkrare och tryggare spelmiljö.

Insättning på direkten

En av anledningarna till varför spelare i Sverige föredrar casino utan registrering är hastigheten på insättningar. Med hjälp av moderna betalningslösningar i kombination med identifiering via e-legitimation går det att göra insättningar direkt. Dessutom förekommer det sällan några extra avgifter. Just dolda avgifter var vanligt förr när tekniken inte riktigt fanns där för casinon online. Men eftersom betalningsmetoder har förbättrats med tiden är transaktioner både snabba och avgiftsfria.

Förutom att casinon där inget konto behövs möjliggör direkta insättningar är det också på många sätt säkrare än traditionella nätcasinon. Det beror på att det numera inte längre är nödvändigt att lämna ifrån sig bankkortsnummer eller annan känslig information för att kunna spela. Istället räcker det att fylla i den summa man önskar spela för och sedan verifiera insättningen med elektronisk legitimation.

Sammantaget är hela processen med att föra över pengar till sitt spelkonto väldigt smidig, som ju är själva poängen med det här sättet att spela.

Säker utbetalning på några minuter

Historiskt sett har utbetalningar varit ett stort krux med att spela casino på nätet. Förr var spelare nämligen tvungna att tålmodigt vänta en längre tid för att få tag på sina vinster. Ibland kunde det ta upp till ett par veckor för pengarna att nå bankkontot. Därutöver var det också ett komplicerat förlopp innan ett uttag ens kunde begäras. Anledningen till detta var att e-legitimationen inte existerade (eller kunde användas på nätet) på den tiden och istället identifierade man sig genom att skicka in kopior på fysiska id-handlingar.

Idag är situationen något helt annat. Tekniska framsteg med smarta och innovativa lösningar har förändrat spelmarknaden i grunden. Den positiva utvecklingen senaste åren har lett till en standardisering av snabba uttag hos casinon utan registrering.

Exakt hur lång tid ett uttag tar beror på vilken betalningsmetod man använder sig av, samt hur snabb speloperatören är. Med de allra snabbaste metoderna är det möjligt att ta ut vinster inom bara några enstaka minuter.

Smidigare spelupplevelse

Enkelt uttryckt kan man säga att casino utan konto bidrar till en smidigare spelupplevelse än vad man tidigare varit van vid. Redan från start märks en tydlig skillnad då inloggningen sker utan krav på att fylla i en massa information för att börja spela. Istället är man igång med några få steg som bara tar ett fåtal sekunder och man skulle vinna kan man få tag på pengarna utan någon längre väntetid.

Allt detta har vi tekniska framsteg att tacka för och eftersom spelmarknaden är i ständig utveckling kan vi säkerligen vänta oss ytterligare förbättringar i framtiden.

Opinion

Behövs ett ”Skånelyft”

Varför går det så ekonomiskt dåligt för Skåne?
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Egentligen har Skåne det bästa geografiska läget i Sverige. Här finns närheten till Europa och vår främsta handelspartner Tyskland. Här finns också flera kommersiellt gångbara hamnar för både exporten och importen samtidigt som Öresundsbron underlättat tåg och vägförbindelserna med hela kontinenten. Närheten till Nordens största flygplats Lufthavnen i Köpenhamn och Sturups flygplats gör att både gods och passagerare med lätthet når ut i världen. Dessutom finns tre stora universitet och flera högskolor. Arbetsmarknaden erbjuder också goda arbetspendlingsmöjligheter mellan regionens alla delar. Men allt detta har inte förmått att ge Skåne den lyftkraft som borde vara möjlig.

Statistiken visar i kalla siffror att endast 7 av Skånes kommuner når upp till eller över den genomsnittliga skattekraften i riket. Att små kommuner som Bjuv, Perstorp och Åstorp utgör sänken är begripligt, men att Malmö, som nyss passerat 350.000 invånare och Helsingborg, Sveriges åttonde största stad som på ytan uppfattas som en rik stad, är fattigare än medelkommunen i landet utgör ett varningstecken.

Skånes svaga position syns också i arbetslöshetsstatistiken. Endast Södermanland har högre arbetslöshet. Däremot är arbetslösheten lägre än i Skåne i typiska glesbygdslän som Norrbotten, Jämtland och Västernorrland för att ta några ur mängden.

Skåne borde kunna bättre. Frågan är hur?

Det som blivit en akilleshäl för Skåne är avindustrialiseringen. Medan det på många håll i Sverige sker expansion och nyetableringar - Norrbotten med batterifabriken Northvolt men även Boliden, LKAB med flera sticker ut i mängden - så går fortfarande utvecklingen i Skåne åt motsatt håll. Industrin betalar dessutom relativt höga löner vilket ger hög skattekraft och utrymme för välfärdssatsningar, medan skånska kommuner hamnat i ett farligt beroende av skatteutjämningssystemet.

Den höga invandringen borde ha gynnat tillväxten, men istället har integrationen varit svag och invandrade deltagandet i arbetslivet lågt. Till problembilden i närtid hör också såväl de höga elpriserna som den otillräckliga överföringskapaciteten av elöverskottet från norra Sverige.

Skånes nedtur måste hejdas. Region Skåne och regionens kommuner borde tillsätta en kriskommission som får ta fram förslag för ett "Skånelyft".

Opinion

Vår arbete har lett till hårdgranskning

Opinion
Opinion

Genmäle till opinionsartikeln ”Folkbildningen för viktigt för att vara politiskt slagträ” i SKD/NSK 20210914:

När Norra Skåne kritiserar att kommunpolitiker i Hässleholm bör ompröva bidrag till folkbildning efter M/SD motstånd passar man på att ge sig på mig. Man påstår att jag må vara “en auktoritet inom terrorforskning, men när han talar om folkbildningen som ett “gigantiskt fuskbygge” visar han att han inte kan något om denna verksamhet.”

Det är faktiskt exakt det omvända. Vi har länge granskat kommunala, regionala, statliga bidrag som hamnat i händer på extremister och antidemokrater. Vårt idoga arbete har lett till att Riksrevisionen nu hårdgranskar studieförbunden. Självgranskning inom studieförbund hör inte hemma när det gäller skattemedel. Sist fick studieförbunden betala tillbaka 39 miljoner till Folkbildningsrådet i “felaktiga” utbetalningar.

Vi har inte specifikt granskat studieförbundens verksamhet i Hässleholm. Vi har inga synpunkter på den. Men nationellt har vi lyssnat på centralt placerade insiders och räknat samman SCB statistik om hur många som gått i studiecirkel och på kulturarrangemang under 2019: över 23 miljoner. Är det någon som tror på det?

Magnus Ranstorp.

Opinion

De flesta stränder i Sverige ligger öde

Opinion
Opinion

Strandskyddet har blivit en het politisk fråga. Som ett led i Januariöverenskommelsen skall det bli lättare att få bygga vid vatten med inriktning mot landsbygdsområden. Skälen är flera. Ett - och det i mitt tycke viktigaste - är att vi bör bygga fler bostäder som höjer människors livskvalitet och på den punkten vet vi att de flesta människor uppskattar närhet till vatten. Därför bygger många städer attraktiva bostäder längs hav och sjöar t.ex Västra hamnen i Malmö och BO 99 i Helsingborg för att ta två närliggande exempel. Så frågan är varför det skall vara så restriktivt att få bygga strandnära på landsbygden, där det till och med finns exempel på kommuner där det finns lika många sjöar som invånare. Ett annat viktigt skäl för strandnära byggande är att det kan locka människor att bo i kommuner med vikande befolkning t.ex de som kan distansarbeta eller accepterar att långpendla.

Från olika grupper t.ex Naturskyddsföreningen är man kritisk mot mer strandnära byggande. Även Miljöpartiet stretar emot och frågan måste medlas mellan MP och Centern av Socialdemokraterna.

Men finns verkligen en konflikt kring rörligt friluftsliv och strandskydd? Min egen bild är att konflikten mest är av symbolisk karaktär. Jag som många andra har tillbringat semestern i Sverige och rest omkring rätt mycket i tre sjörika landskap, Småland, Södermanland och Värmland. Med stort intresse har jag försökt se hur mycket folk som verkligen söker sig ner till stränder för att vandra och fiska. Det jag sett har varit stränder som varit i stort sett öde. Där har inte funnits några människomassor med stövlar och ryggsäckar som vandrat för att njuta av naturupplevelsen vid stränder, med undantag av badplatser där det varit gott om bilar. Så strandskyddet borde vara en icke-fråga eftersom ingen förespråkar byggande i de redan hårdexploaterade områdena.

Lars J Eriksson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL