Utrikes

Vill se internationellt ingripande efter dödlig attack

Israels utrikesminister Yair Lapid.
Foto: Shlomi Amsalem
Utrikes
Utrikes Israels utrikesminister Yair Lapid har beordrat landets diplomater att arbeta för ett FN-ingripande mot Iran. Detta efter en attack mot ett israeliskägt fartyg, där två personer miste livet.
PREMIUM

"Jag har instruerat ambassaderna i Washington och London att arbeta med sina samtalspartners i landets regeringar och med relevanta delegater i FN:s högkvarter i New York", twittrade Yair Lapid på fredagen.

"Iran är inte bara ett problem för Israel, utan exporterar också terrorism, förstörelse och instabilitet som drabbar oss alla", fortsatte han.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Över 30 döda i attack mot by i Nigeria

Nigeriansk militär slog tillbaka en attack mot en by. 34 dödades. Arkivbild.
Foto: Lekan Oyekanmi/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En oidentifierad grupp av beväpnade personer dödade 34 bybor under en attack i nordvästra Nigeria under söndagen, uppger lokala myndigheter. Sju personer skadades.

Två misstänkta personer har tagits in för förhör efter attacken, som stoppades först när militären klev in och med våld tryckte tillbaka den hittills oidentifierade gruppen.

Även en kyrka i samma delstat, Kaduna, attackerades under söndagen. I den attacken dödades en person och flera skadades, uppger myndigheterna.

Landets militär har sedan början av september trappat upp insatserna för att få stopp på kriminella gäng i landets norra delstater. Sådana banditer, som gängen kallas för regionalt, attackerar byar, stjäl boskap och kidnappar för att utkräva lösensummor.

Utrikes

Över 60 döda i strider i Jemen

Regeringstrogna styrkor i Jemen. Arkivbild.
Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Åtminstone 67 personer har dött i striderna om staden Marib i Jemen under det senaste dygnet, uppger en källa inom den Saudistödda och regeringstrogna militärkoalitionen.

"58 Huthirebeller och 9 lojalister har dödats i strider och flygbombningar i provinserna Marib och Shabwa under de senaste 24 timmarna", säger den anonyma källan.

Antalet döda har bekräftats av källor inom sjukvården men inte av Huthirebellerna, som anses ha stöd av Iran. Huthirebellerna kommenterar sällan dödsfall.

Enligt militärkällan har man utfört över 20 flygbombningar under det senaste dygnet, riktade mot "Huthirebellernas fordon, mötesplatser och förstärkningar i Shabwa och Marib".

De senaste veckorna har hundratals stridande dödats i slaget om Marib, ett av centralregeringens sista fästen i norr.

Kriget i Jemen har krävt tiotusentals liv sedan det bröt ut 2014. Enligt FN har omkring fyra miljoner människor tvingats fly sina hem.

Utrikes

SPD vann valrysaren – maktspel pågår

Socialdemokraternas kanslerkandidat Olaf Scholz.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tyska valet är en politisk rysare, där det politiska maktspel kan komma att pågå länge.
Socialdemokraterna, SPD, blir största parti med knapp marginal.

Tidigt på måndagen kunde SPD utropas som största parti i det tyska valet. Men med 25,7 procent av rösterna blev övertaget bara 1,6 procentenheter gentemot Kristdemokraternas union CDU/CSU.

Båda sidor har därmed chans att bilda regering, beroende delvis på hur "kungamakarna" liberala FDP och De gröna agerar. Miljöpartiet får 14,8 procent och blir tredje största parti, medan FDP får 11,5 procent av rösterna.

Både Olaf Scholz (SPD) och hans kristdemokratiske rival Armin Laschet (CDU) sade under valkvällen att de kan tänka sig att försöka bilda regering. Men de signalerar att det kan bli besvärligt, och att koalitionsförhandlingarna kan vara i månader.

Lachet upprepade på måndagen att hans parti är fortsatt intresserat av att bilda regering tillsammans med De gröna och FDP, och att samtal kommer att hållas.

Håller dörrarna öppna

Även om förbundskanslerposten är utom räckhåll för dem så tyder alltså allt på att stödet från de två så kallade "kungamakarna" – FDP och De gröna – blir avgörande för att bilda en regering.

FDP vill prata ihop sig med De gröna först, innan man går vidare med förhandlingar med ett tredje parti om regeringsfrågan, meddelar partiledaren Christian Lindner. Enligt Lindner är partierna de som står längst från varandra – samtidigt som båda är missnöjda med de konservativa och SPD.

Den som först får chansen att bilda regering behöver nödvändigtvis inte bli nästa förbundskansler, poängterar Rutger Lindahl, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Det är inte säkert att den som får flest röster lyckas bilda en regering, säger han.

De båda partierna håller dörrarna öppna. Men De gröna föredrar en socialdemokratisk regering, och De liberala en kristdemokratisk, framhåller Rutger Lindahl.

– De sitter med vågmästarroller. Men de kan inte blockera varandra, eftersom de kommer att behöva regera tillsammans.

Die Linke under spärren

Vänsterpartiet Die Linke gör ett katastrofval, och ser ut att nära nog halvera sitt stöd jämfört med 2017. Partiet får 4,9 procent och hamnar därmed under spärren på 5 procent. Enligt public service-bolaget ZDF får partiet plats i förbundsdagen enbart via ett fåtal direktmandat.

Bland de valkretsar som räknats noteras att CDU ser ut att förlora platsen för Vorpommern-Greifswald, den krets Angela Merkel sedan 1990 valts in för. Partiets efterträdare Georg Günther får enligt ZDF 20,5 procent, mot de 24,4 procent som röstade för SPD:s Anna Kassautzki.

Inte heller Annegret "AKK" Kramp-Karrenbauer, som efterträdde Merkel som CDU-ledare men avgick i fjol, tog sig in via ett direktmandat. Hon lär dock ta en förbundsdagsplats via partiets delstatslista i Saarland.

Danskt parti till Berlin

I München har De gröna vunnit en valkrets och får enligt ZDF därmed sitt första historiska direktmandat från konservativa Bayern.

Och längst upp i norr har lilla SSW, som representerar den danska minoriteten i Schleswig-Holstein, tagit en plats i Berlin. Senast partiet satt i förbundsdagen var efter valet 1949.

– Sensationellt. Det är en historisk kväll, säger den invalde Stefan Seidler på partiets valvaka.

– Vi ska vara danskarnas, frisernas och alla minoriteters röst, fortsätter han enligt danskspråkiga Flensborg Avis.

Martin Yngve/TT

Henrik Samuelsson/TT

Valdeltagande 76,6 procent
Valdeltagande 76,6 procent
Foto: Anna-Lena Lindqvist/TT

FAKTA

Fakta: Resultatet i tyska valet

SPD: 25,7 procent

CDU/CSU: 24,1 procent

De gröna: 14,8 procent

FDP: 11,5 procent

Die Linke: 4,9 procent

AFD: 10,3 procent

FAKTA

Fakta: Så gick valet till

Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare var röstberättigade i valet till det tyska parlamentet. Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även andra partier fler mandat, så kallade utjämningsmandat, för att fördelningen bättre ska återspegla resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är 598. Den utgående förbundsdagen har haft 709 ledamöter, och den nya rapporteras bli rekordstor – 735 personer.

Utrikes

Ökad militär närvaro vid gränsen mot Kosovo

Serbiska soldater vaktar en väg i närheten av gränsen mot Kosovo.
Foto: Marjan Vucetic/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spänningen mellan Kosovo och Serbien ökar.
Belgrad har ökat sin militära närvaro vid en gränsen och Nato har utökat sin patrullering i norra Kosovo.

Serbien har ökat sin militära närvaro, i form av soldater och fyra bepansrade fordon, i närheten av gränsövergången vid byn Jarinje.

Nato, som har en fredsbevarande styrka på 5 000 soldater på plats, meddelar också att man har ökat mängden och längden på "rutinpatruller i hela Kosovo, inklusive norra Kosovo".

Det sker efter en vecka av ökad oro i regionen.

Blockerade vägar

För en vecka sedan skickade Pristina kravallutrustad kosovansk polis till gränsövergången för att upprätthålla det nya kravet på att fordon registrerade i Serbien tillfälligt måste byta sina registreringsskyltar, mot en kostnad, för att få köra i Kosovo.

Ett beslut som möttes med motstånd från serber bosatta i norra Kosovo. Hundratals personer har blockerat vägar längs med gränsen till Serbien.

Enligt styret i Pristina är det nya kravet på registreringsskyltar en replik på att Belgrad tidigare infört förbud för fordon med registreringsnummer från Kosovo att köra in i Serbien.

Serbiens krav

Dessutom har serbiskt militärflyg flugit över gränsregionen.

Från serbiskt håll ses det nya kravet på nya registreringsskyltar som en provokation. Landets president Aleksandar Vucic har sagt att läget endast kan normaliseras om Pristina drar tillbaka sin polisstyrka från norra Kosovo.

Under måndagen har Albaniens premiärminister Edi Rama träffat Kosovos dito Albin Kurti i Kosovo, och anklagade då Serbien för att utföra "teatraliska militärmanövrar".

– Den enda lösningen är dialog, säger Edi Rama till pressuppbådet efter samtalet.

Serbien förlorade kontrollen över Kosovo 1999 efter Natos bombningar och har inte erkänt Kosovo som självständig stat.

Utrikes

Kinailska över brittiskt fartyg i Taiwansundet

Amerikanska fartyg i Taiwansundet. Arkivbild.
Foto: USA:s kustbevakning/AP/TT
Utrikes
Utrikes Storbritannien har skickat ett krigsfartyg till Taiwansundet.
Kina fördömer den brittiska närvaron.

Det brittiska krigsfartyget HMS Richmond går igenom Taiwansundet på väg till Vietnam, meddelar Storbritanniens örlogsflotta Royal Navy.

"Efter en intensiv period av arbete med allierade i Östkinesiska havet, styr vi nu genom Taiwansundet för att besöka Vietnam och dess flotta", står det att läsa på fregatten HMS Richmonds officiella twitterkonto.

Det är vanligt att amerikanska krigsfartyg trafikerar sundet, vilket ofta leder till ilskna kommentarer från Peking. Men fler allierade till USA har börjat trafikera rutten, som en markering mot Kinas hårdnande attityd mot Taiwan samt maktambitioner i Sydkinesiska sjön.

Kina fördömer beslutet och meddelar att kinesisk militär noggrant följer det brittiska fartygets rutt.

"Den här typen av beteende härbärgerar onda avsikter och skadar fred och stabilitet i Taiwansundet", skriver Kinas militär i uttalande.

"Aktiva stridsstyrkor håller alltid en hög beredskap i området och kommer att med beslutsamhet besvara alla hot och provokationer", fortsätter den kinesiska försvarsmakten Folkets befrielsearmé.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Berlinväljare: "Det kommer att bli svårt"

Väljaren Kim Pfaff, som själv ställde upp i valet för småpartiet Volt.
Foto: Pontus Ahlkvist/TT
Utrikes
Utrikes På Berlins gator frågar sig folk hur minst tre partier efter det jämna valet ska kunna få ihop ett vettigt regeringssamarbete.
Med nästan exakt samma stöd för Socialdemokraterna och Kristdemokraterna är det inte givet vilket parti som ska regera med vilket i Tyskland.

Rainer Thieswald är ute och promenerar på Schönhauser Allee under den mulna Berlinhimlen. Han vill helst att kristdemokratiska CDU bildar nästa regering, trots det rekorddåliga valresultatet och det faktum att partiet kom på andra plats efter socialdemokratiska SPD.

– Jag ser CDU som bäst lämpade att leda landet. Man vill ta sig an miljöfrågan, men tillsammans med näringslivet, säger han och lägger till att han tycker att partiet gjorde ett misstag som valde att låta sig ledas av Armin Laschet.

Jamaica rimligast

Den rimligaste lösningen nu är en så kallad Jamaicakoalition, med kristdemokrater (som har svart som partifärg), liberaler (som har gult som partifärg) och de gröna, tycker Thieswald.

– Det är viktigt att få med De gröna på tåget, och även FDP, med sin politik för företagare. Men med CDU i ledningen, som kan bromsa lite.

Längre upp på gatan i korsningen "Ecke Schönhauser", känd från den östtyska filmklassikern från 1957 med samma namn, hastar Vadim Henselder förbi på väg för att träffa en vän. Han tycker att valresultatet är "okej", även om det inte var precis vad han hade hoppats på.

– Det är väl i alla fall ett litet steg, säger han.

Ville se vänsterkoalition

Han hade helst sett ett samarbete där vänsterpartiet Die Linke ingår, något som nu ter sig än mer osannolikt än tidigare, då Socialdemokraterna, De gröna och Die Linke inte kan få majoritet i förbundsdagen.

– Men de är också ett grymt oppositionsparti, säger han.

Kim Pfaff ställde själv upp i valet för EU-vänliga småpartiet Volt, för en valkrets i Hessen. Hon ser resultatet som en besvikelse.

– Det kommer att bli svårt när tre partier ska samarbeta, säger hon.

– Hur som helst hoppas jag att CDU inte är med. Sexton år vid makten räcker.

Trafikljus "minst dåligt"

Med tanke på valresultatet ser Pfaff nu en så kallad trafikljuskoalition, med socialdemokrater (rött), liberaler (gult) och de gröna som det rimligaste alternativet.

– Det är i alla fall det minst dåliga. Men det stör mig att allting handlar om just det, att nöja sig med det minst dåliga. Saker och ting förändras aldrig då.

Pontus Ahlkvist/TT

Väljaren Rainer Thieswald vill gärna se en CDU-ledd regering, trots att SPD blev störst.
Väljaren Rainer Thieswald vill gärna se en CDU-ledd regering, trots att SPD blev störst.
Foto: Pontus Ahlkvist/TT
Väljaren Vadim Henselder i Berlin.
Väljaren Vadim Henselder i Berlin.
Foto: Pontus Ahlkvist/TT
Partiernas färger och tänkbara koalitioner i förbundsdagen.
Partiernas färger och tänkbara koalitioner i förbundsdagen.
Foto: Anders Humlebo/TT

Utrikes

Europeiska ledare gratulerar tyska SPD

Statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Utrikes
Utrikes Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) och flera andra länders ledare gratulerar de tyska socialdemokraterna till valframgångarna.
PREMIUM

"Jag är glad att kunna gratulera Olaf Scholz och de tyska socialdemokraterna till framgångarna i det tyska valet. Sverige och Tyskland har en nära relation med ett starkt handelsutbyte och samarbeten inom en rad viktiga områden. Vi samarbetar också nära inom EU kring många frågor, till exempel klimat och en väl fungerande inre marknad", lyder en skriftlig kommentar från Stefan Löfven.

Löfven kommer att följa förhandlingarna som nu återstår med stort intresse.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Vulkanen hämtade andan – och bolmar vidare

Det spektakulära utbrottet fotograferat på söndagen.
Foto: Daniel Roca/AP/TT
Utrikes
Utrikes Cumbre Vieja-vulkanen slutade spy rök, aska och lava. Men lättnaden hann knappt sprida sig på kanarieön La Palma innan utbrottet fick ny fart.
PREMIUM

Efter över en veckas utbrott blev det plötsligt tyst på måndagsmorgonen. Inget muller och ingen rök från vulkanen i naturområdet Cumbre Vieja, rapporterade spanska medier.

Men det är inte över. Några timmar senare började både rök och lava spruta upp ur berget igen, skriver Kanarieöarnas vulkanologiska institut Involcan på Twitter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL