Kultur och nöje

Tysk konsthandlare dömd för miljonstölder

Konsthandlaren Angela Gulbenkian dömdes i domstolen i Southwark Crown Court, London. Arkivbild.
Foto: Alberto Pezzali/AP
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Den tyska konsthandlaren Angela Gulbenkian, 40, har dömts till tre och ett halvt års fängelse i Storbritannien .

Enligt domstolen ska Gulbenkian ha använt sin makes familjenamn för att stjäla från ovetande kunder och bekosta en extravagant livsstil med privatplan och Rolexklockor. Hon dömdes efter att ha erkänt sig skyldig till att ha stulit över 1,2 miljoner euro (12,2 miljoner svenska kronor) genom falska konstaffärer.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Anders Bagge får radioprogram

Anders Bagge får ett nytt radioprogram. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Anders Bagge får en radioshow på Mix Megapol – den 1 oktober har programmet "Maracas" premiär på kanalen.

Vid sin sida har Anders Bagge programledaren och den tidigare "Idol"-deltagaren Arantxa Álvarez.

"Jag älskar radio och borde egentligen börjat med det för länge sen! Det ska bli riktigt kul att köra i gång tillsammans med Arantxa, hon är snabbtänkt och har en otrolig charm och humor", säger Anders Bagge i ett pressmeddelande.

Programmet kommer att innehålla gäster, tävlingar, "Idol"-snack och musik.

"Maracas" sänds varje fredag med start klockan 17.

Kultur och nöje

Då har serien om Skandiamannen premiär

Robert Gustafsson spelar Stig Engström, även känd som Skandiamannen, i 'Den osannolika mördaren'. Pressbild.
Foto: Johan Paulin/Netflix
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Netflixproduktionen "Den osannolika mördaren" har fått ett premiärdatum.

Tv-serien, baserad på Thomas Petterssons bok "Den osannolika mördaren: Skandiamannen och mordet på Olof Palme", läggs ut på strömningstjänsten den 5 november.

Dramaserien är en fiktiv tolkning av hur Stig Engström, som har pekats ut som den troliga gärningsmannen till mordet på statsminister Olof Palme, lyckades gäcka rättvisan fram till sin död.

I rollerna syns Robert Gustafsson som Stig Engström, Eva Melander som Margareta Engström, Mikael Persbrandt som Hans Holmér och Peter Andersson som Arne Ivell.

För regi står Charlotte Brändström och Simon Kaijser.

Kultur och nöje

Modern klassiker fortsätter – 30 år senare

'Jag är tacksam över att ha avslutat trilogin för jag tycker att det är ett betydande arbete. Min omgivning stöttar inte mitt skrivande så det är en kamp och jag är bara glad att åtminstone det här blev gjort', säger författaren Tsitsi Dangarembga, som medverkar i ett samtal på årets bokmässa i Göteborg.
Foto: Hannah Mentz
Kultur och nöje
Kultur och nöje Det har tagit tre decennier för Tsitsi Dangarembga att knyta ihop trilogin om Tambudzai – som söker självständighet i ett Zimbabwe härjat av kolonialism och frihetskrig. Böckerna hyllas som moderna klassiker. Men författaren tvingas skriva i motvind.

Året var 1988 när Tsitsi Dangarembga banade väg för kvinnliga, afrikanska författare med sin debut om den unga shonaflickan Tambudzai, som får chansen att studera vid en missionsskola. "Nervous conditions", "Rotlös" på svenska, är en klassisk bildningsroman om den mödosamma vägen till självständighet för en ung svart flicka.

Ämnet ligger nära hennes hjärta: Tsitsi Dangarembgas egen mor var den första svarta kvinna som tog examen i dåvarande Rhodesia, 1953.

– Hon inspirerade mig att tro att en kvinna kan göra saker. Hon gick på en av de få skolor där svarta kunde bedriva högre studier i Rhodesia och fick bäst resultat i hela landet, bättre än de vita. Så regeringen var chockad, berättar Tsitsi Dangarembga roat.

Hon har ärvt envisheten från sin mamma och den har behövts. Det tog fyra år innan ett förlag nappade på "Rotlös", och även nya "En kropp att sörja" refuserades först. Men väl publicerad blev den en av finalisterna till 2020 års Bookerpris.

Kantrade framtidsutsikter

Medan "Rotlös" skrevs i en anda av hopp utspelas trilogins sista del i ett kantrat Zimbabwe. När vi nu möter Tambudzai har hon sagt upp sig från sitt jobb som copywriter på en firma där de vita kollegerna tog åt sig äran för hennes idéer. Hon hankar sig fram på tillfälliga arbeten, medan hennes desperation och raseri växer.

– Det var inte enkelt att skriva om Tambudzai och all den ilska hon har och hennes oförmåga att förlösa den ilskan, säger Tsitsi Dangarembga och fortsätter:

– Men det var viktigt för mig att måla bilden av en komplex person, som inte är perfekt utan som har många fel, men vars mänsklighet och värde som människa fortfarande borde erkännas, slår hon fast.

Vid tiden då "Rotlös" gavs ut gestaltades afrikanska kvinnor sällan som individer med egna viljor, enligt Tsitsi Dengarembga. Hon tycker att den svarta kvinnans kropp ofta har fått representera den största avsaknaden av makt.

– Och när den kroppen börjar tala tillbaka kan det vara en väldigt oroande situation, säger hon och berättar att många män i Zimbabwe blev upprörda av "Rotlös".

Söker sammanhållningen

Tsitsi Dangarembga studerade till psykolog, och gick i universitetets dramagrupp när hon själv började lyfta fram andra röster, både genom skrivandet och i en spirande filmkarriär. Men att ifrågasätta en kolonial, patriarkal ordning har inte varit lätt.

– Det är ingen slump att många med afrikansk härkomst som skriver på en nivå med global potential lever utanför kontinenten. De har hittat en plats som stödjer deras skrivande. Om man lever i Afrika och dagligen upplever återstoden av kolonialimperiet som tynger ned dig, om du är på botten av dammen, då har du nog ett annat narrativ i ditt skrivande.

Själv bor Tsitsi Dangarembga i Zimbabwe, efter ett antal år i Berlin, och skildrar ett korrupt samhälle där människor desperat jagar efter framgång. Traditionellt styrdes landet av filosofin "unhu", som framhåller empati och kollektivets bästa. Den filosofin trasades sönder av slaveriet och kolonialismen, menar Dangarembga.

– Sammanhållningen är något som min del av av världen har kämpat länge med, säger hon och talar om hur den koloniala ordningen egentligen inte har förändrats.

– Även om jag tänker att min regering i Zimbabwe och flera andra afrikanska regeringar kan prestera mycket bättre, måste de fortfarande göra det inom imperiets kontext.

Lyfter fram våldet

Dangarembgas berättelse handlar också om att ta ansvar. Hon har försökt lyfta fram berättelser om det utbredda våldet i Zimbabwe, och undersöka landets självbild.

– Tills nyligen var föreställningen i Zimbabwe att vi är en fredsälskande nation. Jag var aldrig särskilt övertygad om det. De senaste åren har också olika typer av socialt våld ökat, som barnövergrepp och kvinnomisshandel, säger hon.

Även för Tambudzai bryter våldet under ytan slutligen fram och raserar då hennes självbild totalt. Vad är du beredd att offra för att avancera, är en fråga som Dangarembga återkommer till. Först verkar det som att Tambudzai är beredd att offra allt och alla för sin egen framgång. Men när hon arbetar på en turistbyrå där hon måste arrangera "genuina" resor till sin egen by ställs frågan på sin spets.

Dangarembga visar samtidigt hur minimalt handlingsutrymmet är för Tambudzai.

– En av mina vänner brukar säga ”det finns inga andra chanser för afrikaner". Man måste ta den chans man får, annars går man under.

Elin Swedenmark/TT

Man behöver inte vara särskilt skärpt för att se att programmen som utformas av IMF och Världsbanken inte är anpassade efter villkoren i afrikanska länder, menar Tsitsi Dengarembga. 'Så besluten måste tas av en anledning av imperiet, för imperiet, säger hon.
Man behöver inte vara särskilt skärpt för att se att programmen som utformas av IMF och Världsbanken inte är anpassade efter villkoren i afrikanska länder, menar Tsitsi Dengarembga. "Så besluten måste tas av en anledning av imperiet, för imperiet, säger hon.
Foto: Tsvangirayi Mukwazhi
I Zimbabwe har Tsitsi Dangarembga deltagit i stora demonstrationer mot de styrandes korruption. Här demonstrerar hon för att den fängslade journalisten Hopewell Chin'ono ska släppas. Arkivbild.
I Zimbabwe har Tsitsi Dangarembga deltagit i stora demonstrationer mot de styrandes korruption. Här demonstrerar hon för att den fängslade journalisten Hopewell Chin'ono ska släppas. Arkivbild.
Foto: Tsvangirayi Mukwazhi

FAKTA

Fakta: Tsitsi Dangarembga

Född: 1959

Familj: Tre barn, som studerar på universitet utanför Zimbabwe.

Bor: Harare, Zimbabwe

Aktuell: Med boken "En kropp att sörja". Medverkar också i ett förinspelat samtal på Bokmässan i Göteborg.

Bakgrund: Författare, filmskapare och människorättsaktivist, som bland annat har utbildat sig till psykolog i Harare och filmskapare i Berlin, där hon bodde i elva år. Debuterade 1988 med "Rotlös" som gavs ut i London efter att ha refuserats i Zimbabwe. Boken följdes av "The book of not" (2006) och "En kropp att sörja" (2018), som blev finalist till Bookerpriset. Hon har också skrivit flera pjäser, spelat in dokumentärer och startat en filmfestival.

Läser: "Mycket faktaböcker nu. Det ges ut mycket om det område som jag är intresserad av, svart och afrikansk erfarenhet och svart, kolonial erfarenhet. Det berikar mitt intellektuella liv, precis som när jag brukade läsa om feminism när jag var ung. Jag har just läst klart Kanye Andrews 'The new age of empire'."

Litterära förebilder: "Toni Morrison så klart. Hon var grundläggande. Och hon arbetar också med språket, det inspirerade mig verkligen. Att läsa Toni Morrison var en befrielse och hon skrev också om svåra saker."

Om att vara författare i Zimbabwe: "Regeringen hanterar alla aspekter av livet, inklusive konsten. Så för dem som vill arbeta oberoende är det väldigt svårt att få finansiering."

FAKTA

Fakta: Tsitsi Dangarembga om...

... situationen i Zimbabwe:

– Den fortsätter att förvärras. Vi har över 90 procents arbetslöshet och människor överlever genom informella vägar. Och det var de som påverkades av nedstängningarna. Vissa säger att det har förbättrats lite ur ett makroekonomiskt perspektiv men det är svårt att veta. För makroekonomin mäter något, men jag bedömer hur väl ett land mår utifrån dess medborgares välmående och det fortsätter att sjunka på alla vis.

... titeln "Nervous conditions" som kommer från ett citat av Sartre, om ett tillstånd som skapas av bosättare bland koloniserade folk:

– Det finns många skildringar i afrikansk litteratur av det tillståndet. Jag tror att den nuvarande utvandringen från kontinenten också orsakas av det. Det är ett negativt tillstånd som associeras till en geografisk plats, som folk vill fly ifrån. En viktig personlig strävan för mig är att förstå hur tillståndet uppstod och hur det upprätthålls.

... om hemlandets ledarskap:

– Om man måste utkämpa ett gerillakrig för att uppnå sina mänskliga rättigheter och sin värdighet kommer personerna som är villiga att utkämpa det kriget att påverkas. Och sedan blir de regeringen. Det är en omöjlig ekvation. Även utan kriget fanns så mycket psykologiska trauman som de här århundradena har orsakat, så det är svårt att se hur människor som inte har tillgång till den rehabilitering som krävs skulle kunna utveckla en gynnsam politik. Det som bidrar till psykologisk och mänsklig återväxt värderas inte heller.

... hoppet för framtiden:

– Jag hoppas att zimbabwierna ska ta ansvar för det som händer. Det är att begära mycket för människor lever i misär och fattigdomen ökar varje dag. Det är smärtsamt att se. Och med covid är många demoraliserade. Med de villkoren är det svårt för människor att hitta tiden och energin att engagera sig, men det är det jag hoppas. Det är bara då folk har kommit till det stadiet och engagerar sig fredligt för förändring som förändring kan ske.

Kultur och nöje

Stängt torg när Indochine fyller 40

Glada fans när rockbandet Indochine spelade i Paris i maj, för att testa hur det går att hålla konserter efter coronapandemin. På lördag blir bandet testpiloter även i Bryssel för en gratiskonsert på Grand-Place. Arkivfoto.
Foto: Francois Mori/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Bryssels mest berömda torg stängs ner när Frankrikes största rockband firar 40 år på lördag. Gratiskonserten med Indochine blir nu ett test för kulturlivet efter coronan.

– På Grand-Place är man i friska luften vilket minskar riskerna. Dessutom har man filtrerat ut så att det bara släpps in vaccinerade (eller nytestade), säger Nathan Clumeck, professor och covid-rådgivare för Bryssels borgmästare till tidningen Le Soir.

De 5 000 tillgängliga biljetterna till konserten tog slut på en halvtimme när de släpptes i förra veckan. Inför konserten kommer torget att tömmas klockan 17 på lördag, varpå biljettinnehavare släpps in från klockan 18, mot uppvisande av coronapass. På gatorna runt omkring kommer sedan extrapolis finnas på plats för att se till att det inte blir för trångt.

– Målet är att hålla så många människor som möjligt i rörelse, förklarar Geoffrey Campé från arrangörsstaben för Le Soir.

Indochine, vars sångare Nicola Sirkis bodde i Bryssel som liten, slog igenom i början av 1980-talet med pophiten "L'aventurier". Från början av 2000-talet har man dock fått en andra karriär med betydligt tyngre rocklåtar och en rad publik- och kritikerrosade album.

Utöver Sirkis består bandet i dag av Olivier Gérard, Boris Jardel, Marc Éliard och svenske trummisen Ludwig Dahlberg.

Wiktor Nummelin/TT

Kultur och nöje

Melander till svensk ufo-film

Eva Melander är klar för filmen 'Ufo Sweden', som väntas ha premiär julen 2022. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Filmkollektivet Crazy Pictures, som ligger bakom undergångsfilmen "Den blomstertid nu kommer", är aktuell med en ny film.

"Ufo Sweden", som den nya produktionen heter, är inspirerad av den verkliga föreningen Ufo-Sverige. Huvudrollen spelas av 17-åriga Inez Dahl Torhaug, som tidigare har medverkat i "Det som göms i snö" och som nu långfilmsdebuterar

I rollerna syns även Eva Melander, Jesper Barkselius och Sara Shirpey.

"Ufo Sweden" handlar om en fosterhemsplacerad tonårsrebell som misstänker att hennes pappa inte är död, utan kidnappad av utomjordingar. Hon kontaktar en ufo-förening och dras med på ett riskfyllt äventyr.

Inspelningen har satts igång och filmen beräknas ha premiär julen 2022.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Kultur och nöje

Bokmässan riktade ljuset mot Dawit Isaak

På dagen 20 år efter Dawit Isaaks gripande invigdes årets Bokmässa i Göteborg.
Foto: Adam Ihse/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Selma Lagerlöfs ande svävade över invigningen av årets bokmässa i Göteborg. Men allra först uppmärksammades den svensk-eritrianske journalisten Dawit Isaak som fängslades i Eritrea på dagen för 20 år sedan.

Mässansvariga Frida Edman läste direkt ur Martin Schibbyes bok "Jakten på Dawit" där själva gripandet skildras.

– Och nu står vi här 20 år senare i Göteborg fortfarande utan Dawit Isaaks närvaro, sade Frida Edman och framhöll den stående inbjudan som han har till Bokmässan där han också har en egen stol som väntar.

Även kulturminister Amanda Lind (MP) tog upp Isaak i sitt tal:

– Jag vill försäkra er om att regeringen inte kommer att ge upp förrän Dawit Isak kan förenas med sin familj igen.

Demokrati är ett av årets teman på Bokmässan och Peter Öhrn, ordförande i kommittén Demokratin 100 år, band ihop demokratin och litteraturen genom att referera till Selma Lagerlöfs tal vid rösträttskongressen 1911.

Erika Josefsson/TT

Kulturminister Amanda Lind var en av dem som klippte bandet och invigde årets digitala bokmässa.
Kulturminister Amanda Lind var en av dem som klippte bandet och invigde årets digitala bokmässa.
Foto: Adam Ihse/TT

Kultur och nöje

Rathana: Mitt album tar stora risker

Daniela Rathana är aktuell med albumet 'Rathana Club'.
Foto: Erik Simander / TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Daniela Rathana har kallats för ett av Musiksveriges framtidshopp. Med debutalbumet "Rathana Club" vill hon fylla en lucka i musikbranschen.

Inför skapandet av "Rathana Club" stängde Daniela Rathana in sig i studion med producenten Charlie Bernardo, hiphop- och r'n'b-artisten Mapei och popartisten Oskar Linnros. Målet med debutalbumet var storslaget: att bredda synen på hur svensk musik kan låta.

– Det är ett album som tar stora risker. Om man inte är redo så hoppas jag att man blir det om några år, säger Daniela Rathana.

Med sin experimentella r'n'b och blottande låttexter på svenska har hon omnämnts som ett av Musiksveriges framtidshopp. Själv lyssnade hon knappt på inhemsk musik som ung – med undantag för Oskar Linnros.

De kom i kontakt via sociala medier medan Daniela Rathana fortfarande gick på gymnasiet, och hon frågade Oskar Linnros om tips på hur man lyckas i musikbranschen. Deras vägar fortsatte att korsas, och till slut blev Daniela Rathana erbjuden att köra till hans livespelningar.

– Under varje turné lät han mig ta mer och mer plats och var supergenerös med att dela scenen. Han märkte hur kåt jag var på att sjunga och visste att jag hade artistambitionerna, säger Daniela Rathana.

Friade via Schulman

Förra året klev hon själv ut i rampljuset med ep:n "Halva vägen fri". Även 2021 har varit händelserikt, trots att hon inte har kunnat turnera. 25-åringen från Stockholm har hyllats i "Allsång på Skansen", fått en roll i Therese Lindgrens serie "Dumpad" på Discovery Plus, spelat på P3 Guldgalan och blivit Grammisnominerad.

Dagen efter Grammis friades dessutom hennes pojkvän pojkvän Mats, via hennes stora idol Alex Schulman. Motvilligt hade Daniela Rathana följt med på en restaurang i Stockholm, dagen efter hårt festande. På plats ser hon medieprofilen.

– Han reser sig upp, stannar vid vård bord, lägger en hand på Mats axel och säger "Tjena Mats, vi behöver snacka lite". De börjar prata, det är som ett "Inception"-ögonblick, sedan skriker jag "Hur fan känner ni varandra?".

– Jag får yrsel, sedan ställer sig Alex upp igen, tar fram en ask och lägger den på bordet. Mats börjar hålla ett tal för mig. Det finns en film på hur jag reser mig upp och springer, och Mats ropar "Kom tillbaka!". Men det blev självklart ett rungande "ja", säger Daniela Rathana.

Hej då till alter egot

Den 24 september når plattan lyssnarna. Att släppa sin första fullängdare beskriver Daniela Rathana som "att vara i en psykos".

– Det har tagit så lång tid, jag har haft en hel pandemi på mig. Det känns så sjukt att det släpps nu.

Flera låtar på den nya plattan beskriver hon som ett avslut. I "Kyss" sjunger Rathana om en självupplevd destruktiv relation som tog lång tid att avsluta. Låten "Havanna" är tillägnad en av hennes "delpersonligheter", som det kallas inom psykoterapin. Efter att själv ha gått i terapi har Daniela Rathana blivit varse om en del av sig själv som hon har döpt till Nikita – och som hon helst vill lämna bakom sig.

– Det är en galen person helt befriad från konsekvenstänk. Vi har haft väldigt roligt, hon och jag, men hon har också förstört mycket för mig. Samtidigt har hon inspirerat till det här albumet. Det här är en hyllning till henne, men kanske också ett avslut. Hon passar inte som förlovad, säger Daniela Rathana.

Sofia Sundström/TT

Daniela Rathana har samarbetat med Charlie Bernardo, Mapei och Oskar Linnros på den nya plattan.
Daniela Rathana har samarbetat med Charlie Bernardo, Mapei och Oskar Linnros på den nya plattan.
Foto: Erik Simander / TT
Daniela Rathana har ett händelserikt år bakom sig. Nu släpper hon sitt debutalbum.
Daniela Rathana har ett händelserikt år bakom sig. Nu släpper hon sitt debutalbum.
Foto: Erik Simander / TT

FAKTA

Fakta: Daniela Rathana om:

...att hoppa av gymnasiet för att satsa på musiken:

– Ibland får jag bildningskomplex, jag har kompisar som tar läkarexamen eller examen från juristlinjen nu. Det blir lite "Gud, vad är musik för någonting?", att det känns töntigt att vilja bli popstjärna. Men jag tror att jag är satt på jorden för att hålla på med musik, för att sjunga och beröra människor, säger hon.

...låten "Puss och kram", som är ett svar på Expressen Kulturs artikel "Tinder gör kvinnor till obetalda horor", där skribenten kritiserar Daniela Rathanas låt "Ansikte" och menar att den typ av sexualitet som skildras i låten är "pinsamt omodern".

– Jag fattade ingenting. Jag skickade den till mina smartaste vänner, som sade "det här handlar ju bara om att den här personen inte har fått ligga". Så nu driver jag med det, och säger, "jag gör det bara för pengarna", det är ett svar på tal, men också ett skämt, säger Daniela Rathana.

...låten "Farstaglitter", som är en hyllning till klädstilen som dominerade när Daniela Rathana var ung:

– Det var många som kämpade på den tiden, som inte hade råd med märkeskläder och fick vara väldigt kreativa. Jag gick på en second handbutik och köpte en Lyle & Scott-pullover, klippte ut märket och satte fast det på en t-shirt. Många kanske skämdes över den här perioden, men man var så kreativ och "care free". Jag vill att vi ska minnas det med nostalgi och kärlek, säger Daniela Rathana.

FAKTA

Fakta: Daniela Rathana

Ålder: 25 år.

Familj: Mamma Anna-Maria, småbröderna David och Oliver och pojkvännen Mats Sandahl.

Uppvuxen: i Stockholm

Har tidigare släppt ep:n "Halva vägen fri".

Gör: Aktuell med debutalbumet "Rathana Club".

Kultur och nöje

De ska sitta i regeringens nya läsråd

Dilsa Demirbag Sten, från Berättarministeriet, är en av ledamöterna i det nya läsrådet. Arkivbild.
Foto: Leif R Jansson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Katti Hoflin och Dilsa Demirbag Sten kommer att sitta i regeringens nya läsråd. Det avslöjar kulturminister Amanda Lind (MP) på Bokmässan i Göteborg.

Läsrådet ska verka för att främja ökat läsande bland barn och unga och sorterar under Statens kulturråd. Det ska bland annat lämna förslag på olika läsfrämjande insatser och ansvara för kunskapsinsamling på området.

Riksdagen har, efter regeringens förslag, beslutat att avsätta tio miljoner kronor årligen till läsrådet.

Övriga som sitter i rådet är Marlen Eskander, Ingela Korsell, Elin Nord, Magnus Persson, Helya Riazat och Lars Strannegård.

Erika Josefsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL