Inrikes

Två överfallsvåldtäkter i Rättvik

Polisen har spärrat av området och genomför förhör. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Inrikes
Inrikes Två unga kvinnor har, oberoende av varandra, utsatts för våldtäkt alternativt försök till våldtäkt utomhus i centrala Rättvik i Dalarna, enligt polisen.
PREMIUM

Brottsrubriceringarna är våldtäkt eller försök till våldtäkt i båda fallen, enligt polisens presstalesperson Mats Öhman.

TT: Handlar det om överfallsvåldtäkter?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Socialsekreterare: Levde med persiennerna neddragna

Hot mot socialsekreterare kan förekomma i alla typer av ärenden. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Inrikes
Inrikes Att kriminella spelar på sitt våldskapital för att hindra socialsekreterare att ingripa förvånar inte Mathilda Leijonborg, socialsekreterare i Västerås.
– Mest kommer hoten från föräldrar och anhöriga, säger hon.

Förolämpningar, hotfulla telefonsamtal och hembesök hos klienter där polis måste larmas akut. Mathilda Leijonborg har, trots relativt kort tid i yrket som socialsekreterare, redan erfarenhet av allt detta.

I en ny enkät från Akademikerförbundet SSR uppger sju procent av socialsekreterarna i utsatta områden att de har undvikit att ingripa i ett akut ärende kring ett barn på grund av hot eller rädsla.

En bild som Mathilda Leijonborg kan förstå.

– Jag har inte själv varit med om ärenden där jag inte agerat utifrån rädsla. Men generellt vet jag att man som socialsekreterare är otroligt utsatt, säger hon.

Många desperata

Hot kan förekomma i alla typer av ärenden. Mathilda Leijonborg upplever att majoriteten av hoten kommer från desperata och frustrerade människor utan kopplingar till kriminella nätverk.

– Men jag jobbar inte heller i landets mest utsatta områden och där kan situationen säkert vara annorlunda.

Att socialsekreterare av rädsla för hämndaktioner väljer att se mellan fingrarna är inget som förvånar henne. Hennes erfarenhet är dock att det sällan är barnen eller ungdomarna, som vanligen är de som är aktuella hos socialtjänsten, själva som hotar, utan föräldrar eller andra närstående.

– När det gäller de ärenden som rör ungdomar med ett kriminellt eller begynnande kriminellt beteende är just min iakttagelse särskilt att de ofta saknar två föräldrafigurer och främst är det pappan som inte är tillgänglig, känslomässigt eller fysiskt. Men däremot kan hot komma från andra som familjen involverar, som grannar, bekanta, gamla vänner, säger Mathilda Leijonborg.

Bär med sig sprej

Hon berättar om hembesök hos klienter där stämningen blivit aggressiv och hon blivit beordrad att "du sitter still i soffan". Telefonsamtal till socialjouren nattetid där anhöriga till ett omhändertaget barn bett att få hennes namn bokstaverat. Akuta ingripanden där personer blivit upprörda och hon känt sig tvungen att lämna lägenheten.

– Jag har en period levt med persiennerna neddragna. Jag har försvarssprej stående innanför dörren, och i handväskan. Det är för att jag är socialsekreterare – det hade jag aldrig haft annars.

Hon betonar samtidigt att hon alltid kunnat stå för sina beslut.

– Men jag måste också vara beredd på, när jag sätter mitt namn på det där pappret, att alla människor inte kan skilja mellan privat och professionell.

Hon vill inte kritisera sin arbetsgivare som hon ändå anser tar problematiken på allvar. Däremot befarar hon att det skapas en kultur där grova kränkningar och hot mot socialtjänsten blir normaliserat.

– För oss har det nästan blivit så att "okej det här tillhör jobbet". Det vi accepterar tror jag inte hade varit accepterat i praktiskt taget någon annan bransch.

Kan förvärras

Hon ser också en risk att problemet förvärras kommande år, om den grova kriminaliteten inte trycks tillbaka.

– En anledning till att det blir värre är också att kriminaliteten går ner i åldrarna. Ju fler yngre barn som involveras i kriminella nätverk, desto mer hot kommer socialtjänsten att behöva ta emot.

– Det blir fler barn som är involverade i droghandel, och med det följer till exempel en sannolik tillgång till vapen. Jag tror absolut att en del socialsekreterare tänker ett extra varv när man har att göra med folk som har den typen av kontakter.

Det riskerar i sin tur att leda till en ond spiral, där nyrekryteringen till gängen inte bryts utan tvärtom fortgår.

– Konsekvensen blir att barnen lämnas ensamma. Ingen tar ansvaret för dem. De lämnas ensamma och kommer förmodligen, och sorgligt nog, att fortsätta sin kriminella bana.

Anja Haglund/TT

Mathilda Leijonborg, socialsekreterare Västerås stad.
Mathilda Leijonborg, socialsekreterare Västerås stad.
Foto: Matilda Åkesson, Västerås stad/TT

Inrikes

Kriminella hindrar socialsekreterare att ingripa

Rädsla för repressalier hindrar socialsekreterare att agera i akuta barnärenden. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Hot och rädsla för kriminella gäng och släkter stoppar socialsekreterare från att fatta beslut om LVU, visar en ny enkät.
– Ett fall är ett för mycket. Det här är en viktig signal om att något inte står rätt till, säger kriminologen Amir Rostami.

Under sommaren har det rapporterats om en tystnadskultur i Göteborg, där kriminella släkter och gäng med hot hindrar kommunanställda från att göra sitt jobb. Medarbetare kan exempelvis få antydningar om att kriminella med stort våldskapital vet var den kommunanställde bor eller har sina barn på skola. Av rädsla för repressalier väljer medarbetare att vända bort blicken när exempelvis narkotika säljs öppet, eller avstår från att orosanmäla.

Nu visar en ny enkät från fackförbundet Akademikerförbundet SSR att problematiken inte enbart är begränsad till Göteborg utan finns i fler delar av landet.

480 socialsekreterare som arbetar med barn och unga i utsatta områden har svarat. Sju procent svarar att de undvikit att ingripa enligt LVU i ett akut ärende kring ett barn på grund av hot eller rädsla.

– Socialtjänsten är ett barns yttersta skydd. Att hindras av hot från att göra den yttersta insatsen – det är riktigt allvarligt. För samhället är det en extremt dyr kostnad, och ett etiskt dilemma, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR.

Kriminella styr

Det finns socialsekreterare från Blekinge, Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland som svarat att man undvikit att ingripa.

Vad det är som skrämmer socialsekreterarna framgår inte av enkäten. Men det är rimligt att anta att det delvis är ett resultat av den ökande grova våldsbrottsligheten, där kriminella aktörer tagit sig rätten att styra det offentliga rummet, enligt Heike Erkers.

– Det finns många utsatta människor vars frustration går ut över socialtjänsten. Men att se svart på vitt att barn hindrats i sin rätt att få hjälp just på grund av hotbild – det har vi inte haft förut.

Kriminologen Amir Rostami konstaterar att "tystandet" av kommunanställda är en följd av gängvåldet som det tidigare inte pratats så mycket om.

– Vi pratar om skjutningar och risken för tredje person att drabbas av det, och den är väldigt låg. Men konsekvenserna av skjutningar är betydligt mer omfattande än de direkta skadorna som de resulterar i. Det här är ett sådant exempel – rädsla att agera och den rädslan blir i slutändan ett demokratiproblem. Det kan exempelvis handla om utsatta gruppers rättigheter som tar skada, säger Rostami, som är docent och forskare i kriminologi vid Högskolan i Gävle och Institutet för framtidsstudier.

"Kommer undan"

Att problemet är mer omfattande än enstaka fall ser han som mycket allvarligt.

– Jag tycker att ett fall är ett för mycket. Och i de här undersökningarna ser vi att det är betydligt mer omfattande än enstaka tillfällen.

– Det är ett symptom på något ännu allvarligare som ligger under ytan. Det är en viktig signal om att det är något som inte står rätt till, säger han.

I sammanhanget spelar den låga uppklarningsprocenten vad gäller mord i gängmiljö in, tror han.

– Det sänder ett budskap att de här individerna kommer undan. Man tänker att "kan de inte utreda de här morden och lagföra de skyldiga, vad är sannolikheten att jag får stöd eller hjälp om jag drabbas?". Det är en legitim oro och rädsla, säger Amir Rostami.

Kommunerna har ett stort ansvar att ta problemet på allvar, stötta och säkra upp för sina medarbetare, anser han.

– Allt kan inte läggas på den enskilda tjänstepersonen. Frågan som ska ställas är istället vad kommunerna har för beredskap och stöd att sätta in.

Får inte polishjälp

Heike Erkers ser en fara i att det skapas en kultur där det "ingår i jobbet" att bli hotad och att man lägger locket på.

Av enkäten framgår också att var fjärde svarande har varit med om att de haft behov av polisnärvaro vid ett ingripande utan att de kunnat få det.

– Jag tror inte att det beror på illvilja, det kan handla om resursbrist hos polisen exempelvis. Men jag hoppas verkligen att det inte handlar om att man uppfattar begäran om hjälp som mindre värd. Om inte samhällets yttersta tjänstemän, som också ska vara det yttersta skyddet för barnen, kan göra sin insats trygg, då har vi ett allvarligt problem.

En majoritet av de svarande känner också till fler barn under tolv år som rekryterats till kriminella gäng i dag än de gjorde för två år sedan.

Att bryta nyrekryteringen till gängen har samtidigt pekats ut som en nyckelfråga för att komma tillrätta med det grova gängvåldet.

Saknas personal och pengar

TT: Jobbar ni inom socialtjänsten verkligen på rätt sätt, när trenden uppenbarligen går åt fel håll?

– Det görs inte tillräckligt, för det finns inte resurser. Om minimikravet är att man ska kunna omhänderta ett barn som annars riskerar att dö, men hotas och inte klarar av att göra det – då är ju botten nådd, säger Heike Erkers.

Hon hävdar att det varken saknas kompetens eller vilja – däremot personal, pengar och politiskt stöd.

– Socialtjänsten är sedan länge underfinansierad. Om man ska prioritera förebyggande insatser kan man behöva vända andra medborgare ryggen.

– Men socialtjänsten kommer aldrig att kunna vända utvecklingen själv. Det måste ske i samarbete med framför allt polisen, skolan och elevhälsan.

Anja Haglund/TT

Heike Erkers ordförande i Akademikerförbundet SSR. Arkivbild.
Heike Erkers ordförande i Akademikerförbundet SSR. Arkivbild.
Foto: SSR

FAKTA

Fakta: Om enkäten

Akademikerförbundet SSR skickade ut enkäten till 3 500 medlemmar.

Av dessa var det 482 som svarade att de arbetade med barn och unga i ett av polisen definierat utsatt område, riskområde eller särskilt utsatt område.

Sju av tio svarade att de utsatts för hot indirekt eller direkt i sitt arbete som socialsekreterare.

Sju procent svarade att de undvikit att ingripa enligt LVU på grund av hot eller rädsla.

35 procent uppgav att de valt en annan akut insats för ett barn än den som är mest lämplig på grund av att de saknar ekonomiska resurser.

Var fjärde svarande har varit med om att de haft behov av polisnärvaro vid ett ingripande utan att kunna få det.

Många svarade också att de känner till fler barn under 12 år som rekryterats till kriminella gäng i dag än de gjorde för två år sedan.

Enkäten ska inte ses som en representativ enkät, utan som en "snabbintervju" av 480 socialsekreterare i utsatta områden, enligt Akademikerförbundet SSR.

Inrikes

Färdtjänstchaufför dömd för övergrepp

En taxichaufför i Göteborg har dömts till sex månaders fängelse. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes

En taxichaufför i Göteborg har dömts till sex månaders fängelse för sexuella övergrepp mot två kvinnor med funktionsnedsättningar, skriver Göteborgs-Posten.

De två kvinnorna, båda i 30-årsåldern, har båda fysiska och psykiska funktionsnedsättningar och utvecklingsförseningar. De skulle skjutsas med färdtjänst till en sommarfest när chauffören, en man i 60-årsåldern, stannade bilen flera gånger och tog på deras underliv.

Kvinnorna har berättat att det gjorde ont och att de var rädda. De har även sagt att de försökte säga ifrån men att mannen inte lyssnade på dem.

Tingsrätten bedömer kvinnornas vittnesmål som trovärdiga, bland annat på grund av att de inte anses ha den intelligensnivå som krävs för att hitta på en liknande historia. Deras berättelse styrks även av taxins positionshistorik.

Mannen, som nekar till brott, ska förutom fängelsestraffet betala skadestånd på 55 000 kronor var till kvinnorna.

Inrikes

Detonation i flerfamiljshus i Upplands Väsby

Något smällde i ett bostadshus i Upplands Väsby under natten. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Någonting detonerade i en trappuppgång i ett flerfamiljshus i Upplands Väsby, norr om Stockholm, vid 03-tiden natten mot söndag.

– Ingen person har skadats och det är mindre materiella skador, säger polisen presstalesperson Carina Skagerlind.

Platsen är avspärrad och polisens bombtekniker är ditkallade.

Ingen större evakuering har behövts, men boende i direkt anslutning till platsen där det smällde har fått lämna sina lägenheter.

Inrikes

Osäker framtid för utvisade afghaner

Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Framtiden är osäker för ett stort antal afghaner i Sverige med utvisningsbeslut mot sig. Eventuellt kan personer som tidigare fått beslut om utvisning få en ny asylprövning, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

I mitten av juli stoppade Migrationsverket alla utvisningar till Afghanistan och sedan dess har omkring 700 personer ansökt om vad som kallas inhibition – det vill säga att utvisningsärendet formellt pausas.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Wästgötafinans.se

Vilka kriterier måste jag uppfylla för att få ta ett privatlån?

Wästgötafinans

För att du ska kunna få igenom ett privatlån så behöver du uppfylla ett antal kriterier. Dessa kan komma att ändras beroende på vem du ansöker om lånet hos men de följer oftast ett antal generella punkter (mer om det senare) vilka du måste uppfylla för att överhuvudtaget kvalificera dig för privatlånet.

Vad är ett privatlån egentligen för något?

Innan vi går in på dessa kriterier, så vill vi kortfattat förklara vad ett privatlån egentligen är för något. Ett privatlån är helt enkelt en form av lån utan säkerhet, vilket innebär att det inte krävs någon form av säkerhet för att lånet ska beviljas.

Det är viktigt att understryka det faktum att själva lånet i sig egentligen kan använda till vad du än önskar. Oavsett om du planerar att renovera huset, boka din drömsemester eller finansiera den senaste elektroniken, är helt upp till dig själv.

Du behöver också vara medveten om att privatlån har flera olika benämningar där termer såsom blanco lån, smslån, snabblån och andra liknande termer som kreditgivare använder sig av för att marknadsföra det till sina konsumenter.

Vilka är grundkriterierna för att få låna?

Privatlån kräver alltid att du uppfyller flera grundkrav för att överhuvudtaget kunna ha möjligheten att ansöka om lånet i först taget. VI kan inte lista alla de kriterier eftersom alla långivare har olika krav, dock så finns det ett antal av dessas som alla kreditgivare tillämpar när det kommer till låneprocessen såsom www.wastgotafinans.se, nämligen följande:

● Du måste vara minst 18 år gammal, vissa aktörer kan kräva att du är äldre än så.

● En deklarerad inkomst krävs, dock så kan summan variera beroende vem du ansöker hos.

● De flesta långivare kräver att deras sökande har ett fläckfritt förflutet utan några betalningsanmärkningar men det finns också långivare som erbjuder lån till personer med betalningsanmärkningar (mer om det senare).

● Du får inte ha ett skuldsaldo hos Kronofogden oavsett hur stor beloppet är.

● Du får inte ha en skyddad identitet

● Du måste även vara folkbokförd i Sverige med en fysisk adress

Förutom ovanstående så kan du även få igenom privatlånet genom att använda dig av en medsökande, som självfallet måste uppfylla grunder kriterierna ovan, samtidigt som hen behöver en stabil och fläckfri privatekonomi.

Kan jag få igenom lånet även om jag har en eller flera betalningsanmärkningar?

Förr i tiden så var det i princip omöjligt att få igenom ett privatlån om man hade en eller flera betalningsanmärkningar. Dock så har det på senare år dykt upp flera aktörer vilka specialiserat sig på att erbjuda privatlån till konsumenter vilka har betalningsanmärkningar i bagaget.

Dessa kreditgivare bedömer varje sökande individuellt vilket innebär att även om du har en eller flera betalningsanmärkningar sen tidigare men har en ordnad ekonomi vid tillfället som du ansöker, så kan du komma att få igenom privatlån.

Du kan även få erbjudanden om en mindre lånesumma än den du ansökt om, men detta är något som återigen sker per individuell basis. Med andra ord så kan du aldrig veta vad som gäller i ditt fall innan du ansöker om privatlånet.

Hur gör jag för att hitta det bästa privatlånet?

Man ska aldrig hoppa på de första erbjudanden som erbjuds utan beakta sina alternativt genom att jämföra ett antal erbjudanden och ställa de helt enkelt mot varandra. Även om det låter som sunt förnuft så skulle du bli förvånad gällande hur många sökanden som hoppar på den första bästa erbjudande som då får syn på. Vi har genom att anamma ovanstående lyckats spara flera tusen kronor per månad genom att helt enkelt jämföra olika erbjudanden.

Inrikes

Unga klarade restriktioner bättre än väntat

Ensam, men ändå inte ensam. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes Många ungdomar har klarat alla inskränkningar under pandemin bättre än väntat, visar en internationell studie. Mest förvånande är att var tredje tonåring rörde på sig mer, trots distansstudier och nedstängningar.
PREMIUM

– Jag var själv en av dem som hävdade att restriktionerna kunde leda till depressioner, ångest eller destruktiva beteenden bland många unga, eftersom tonåren är en känslig utvecklingsperiod, säger Nóra Kerekes, professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Väst och studiens projektledare.

I studien har lite mer än 5 100 ungdomar i åldern 15–19 år svarat på frågor om sitt mående och sina vanor under pandemin. Ungdomarna bor i Sverige, USA, Serbien, Marocko och Vietnam och deras svar samlades in under september 2020–februari 2021, det vill säga fram till det att vaccineringarna hade inletts.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Flicka som anmälde våldtäkt dömdes

En flicka i Uppsala kommun dömdes för falsk anmälan efter att ha anklagat en man för våldtäkt. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En tonårsflicka i Uppsala kommun anmälde i somras en man för att ha våldtagit henne på en fest. Mannen greps och satt frihetsberövad i tolv timmar innan misstankarna mot honom avskrevs.

I stället misstänktes flickan för att ha ljugit och åtal väcktes mot henne.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kronofogden nära att bli påkörd vid utmätning

En förrättningsman från kronofogden var nära att bli påkörd. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En förrättningsman från kronofogden i Skellefteå var nära att bli påkörd i samband med en utmätning, skriver Norran.

Enligt tidningen hade en person, vars egendom skulle utmätas för att reglera en skuld, med flit försökt backa på förrättningsmannen, som lyckades hoppa undan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL