Opinion

Underskattad solenergi

Opinion
Opinion

Allt fler investerar i solceller på sina tak. Det känns inte minst bra för nyblivna elbilsägare att kunna producera eget drivmedel. Ändå hävdas inte sällan att solenergin i Sverige aldrig kan få mer än en marginell betydelse. Men det är att underskatta potentialen i denna ständigt förnybara energikälla.

För tio år sedan gav solen i Tyskland 1 TWh el, nu producerar solcellerna i detta land 39 TWh. Energiprofessorn Tomas Kåberger konstaterar (ETC 26/7) att solenergi till och med var den största elkällan i Tyskland under en solig vecka nyligen. Solen producerade mer el än kärnkraften, mer än brunkolen och mer än vindkraften. Vinden är för övrigt Tysklands största energikälla för el.

Trots att Skåne och södra Sverige har likvärdiga förutsättningar för solenergiproduktion som Tyskland ligger vi efter på detta område. Förra året gav solenergin för första gången mer än 1 TWh el i vårt land. Frågan är då om vi kan få en lika stark expansion som i landet söder om Östersjön. Eftersom solel har blivit mycket billigare sedan Tyskland inledde sin satsning bör det vara fullt möjligt.

Utbyggnaden av solpaneler på villors och företags tak är fortfarande i sin linda. Det pågår för övrigt en snabb utveckling med mer integrerade solceller i takpannor men även i fasaderna. Solcellsparker växer samtidigt fram runt om i landet.

Att kombinera produktion av solel med odling ger spännande perspektiv. Mälardalens högskola forskar för närvarande på hur jordbruk och solelsproduktion kan kombineras på mest effektiva sätt. I Italien satsar regeringen stort på ”agrivoltaics” där odling och solceller samsas på jordbruksmark. Även svenska bönder kan öka avkastningen på sina gårdar genom att kombinera solceller med odling eller bete.

Solceller levererar inte bara el till elnätet utan även användas för att framställa vätgas och e-metanol. Batteriutvecklingen gör att det blir både billigare och mer effektivt att lagra den el som produceras. Tillsammans med vindkraft, vattenkraft och bioenergi i ett effektivt elsystem kan visionen om ett helt förnybart energisystem bli verklighet.

Opinion

Enighet behövs

Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M) överens.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Opinion

Det är inte ofta numera som partiledarna för M och C är överens, än mindre gör gemensamma utspel. Därför är det värt att notera att Ulf Kristersson och Annie Lööf på tisdagen skrev en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och bad regeringen om seriösa överläggningar mellan alla riksdagens partier för att nå bred enighet om försvars- och säkerhetspolitiken.

Det finns en god tradition om bred enighet mellan om inte alla så de flesta partierna om just säkerhetspolitiken. Det har ett stort värde att visa enighet utåt om hur Sverige ställer sig om det skulle uppstå ett allvarligt hot.

Därför har regeringen anledning att lyssna på kraven från M och C (som också andra partier fört fram i liknande ordalag). Det verkar också på uttalanden från utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist som om de inser det behovet. De öppnade på en presskonferens för överläggningar med oppositionspartierna, även om de inte omedelbart lovade att kalla in försvarsberedningen, vilket var det konkreta förslaget från M- och C-ledarna.

De exakta formerna är naturligtvis inte det mest väsentliga utan att ärliga försök görs att nå bred enighet om hur försvaret kan stärkas i det krisläge som Europa nu har kommit in i till följd av Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Redan genom det gällande försvarsbeslutet kommer försvaret att stärkas kraftigt under de närmaste åren, men det har kommit signaler från Försvarsmakten om akuta behov som behöver definieras, analyseras och åtgärdas snabbare.

Det finns också andra än militära hot som är akuta, exempelvis cyberangrepp och desinformation, vilket gör att andra myndigheter än Försvarsmakten behöver finnas med i arbetet.

Däremot finns det ingen anledning att i det nuvarande krisläget börja diskutera att omformulera grunden för den svenska säkerhetspolitiken. Det bör anstå tills situationen lugnat ner sig. Det ingår inte heller, klokt nog, i kraven från Ulf Kristersson och Annie Lööf.

Yngve Sunesson

Opinion

Forskare kan och bör debattera

Opinion
Krönika.

En av de mer kända nationalekonomerna i Sverige är Lars Calmfors. Sin mest uppmärksammade insats gjorde han som utredare av svensk anslutning till EMU. Hans rapport användes av både ja- och nej-sidan i folkomröstningskampanjen, trots att Calmfors' slutsats var att Sverige borde stå utanför eurosamarbetet. Det måste sägas vara ett gott betyg på opartiskhet och saklighet.

I sina mycket läsvärda memoarer – Mellan forskning och politik. 50 år av samhällsdebatt (Ekerlids förlag) - försöker han beskriva hur det ekonomiska tänkandet och forskningen påverkat politiken under de 50 år han själv deltagit aktivt i såväl forskning som politisk debatt.

Att han anser att den ekonomiska forskningen verkligen kunnat påverka politiken är ett gott betyg både åt de forskare som aktivt deltagit i debatten och åt politiker som tagit till sig kunskaperna.

Mest har Calmfors forskat och debatterat om arbetsmarknadspolitik. Det är ett område som det ofta stormar omkring politiskt. Före 90-talskrisen skrev han artiklar om målkonflikten mellan att hålla nere arbetslösheten genom stora arbetsmarknadsprogram och att öka den reguljära sysselsättningen. För denna åsikt, baserad på forskning, fick han hård kritik av främst fackliga företrädare men också av dåvarande arbetsmarknadsministern Mona Sahlin. Men han fick senare ett erkännande av Hans Karlsson, avtalssekreterare i LO på 1990-talet och arbetslivsminister 2002-06. Karlsson respekterade forskningsresultaten om lägre a-kassa och lönesänkningar för att skapa fler jobb men ansåg att den politiska kostnaden för de ökade inkomstskillnaderna var för höga. Sådana erkännanden är alltför sällsynta, enligt Calmfors.

Sitt senaste större uppdrag fick Calmfors när han ombads att leda ett nytt arbetsmarknadsekonomiskt råd, som Svenskt Näringsliv inrättade. Han försäkrade sig om att kunna arbeta helt oberoende, men när rådet lade fram kritiska synpunkter på industriavtalets märkessättning föll det inte i god jord och Svenskt Näringsliv beslutade lägga ned rådet.

Magdalena Anderssons kritik mot John Hassler, när han var ordförande i regeringens finanspolitiska råd, fick stor uppmärksamhet inför partiledarvalet i höstas. Men att finansministern inte tycker om att få oberoende kritik för sin ekonomiska politik var inte unikt för Andersson. Calmfors var den förste ordföranden i Finanspolitiska rådet, när det inrättades 2007. Han blev också utskälld av finansministern, som då hette Anders Borg, som var så irriterad att han övervägde att lägga ned rådet.

När Lars Calmfors summerar sina 50 år i den ekonomisk-politiska debatten, ofta i dess centrum, betonar han hur viktigt samspelet mellan forskning och politik är, inte minst genom debatt i medierna: ”Som akademisk forskare ska man sticka ut huvudet och hålla det kvar även när det blåser hård motvind.”

Det har han verkligen gjort, och när man läser hans slutord i boken – ”det är inte bara meningsfullt utan också roligt” - inser man att fler forskare borde ta hans ord på allvar och förmedla sin forskning till en bredare krets, för att ge bättre underlag för den politiska debatten och därmed samhällsutvecklingen.

Yngve Sunesson

Opinion

Hemlighetsmakeri kring coronahanteringen

Opinion
Opinion

Den 25 februari är det meningen att Coronakommissionen, den utredning med experter som skall bedöma hur regeringen och ansvariga myndigheter hanterat pandemikrisen, skall komma med sina slutsatser. Det är givetvis en mycket viktig rapport eftersom den inte bara skall utvärdera hur samhällets krisberedskap fungerat utan i praktiken också ge ledning för vilka förbättringar som kan göras inför framtiden. För vi kan inte utesluta att andra svåra samhälleskriser är något som hela samhällsapparaten då och då ställs inför.

Men nu har regeringskansliet gett besked om att Coronakommissionen inte ge tillgång till allt material som varit underlag till diskussioner och beslut. Svaret man fått är att det inte alltid finns sådana anteckningar och att man enligt lag inte har någon skyldighet att lämna ut enskilda tjänstemäns minnesanteckningar. Det är ett besynnerligt svar och strider mot den öppenhetstradition som normalt gäller inom den svenska statsförvaltningen.

Det kan finnas en del av underlagsmaterialet som tagits fram i regeringen som av olika skäl behöver vara hemligt. Men i sådana fall kan Coronakommissionen låta en del av sin utredning omfattas av sekretess. Däremot behövs kommissionen allt underlag för att slutsatserna skall bli de rätta. Den givna frågan är om regeringen har något som den vill dölja? Kanske är det inte så. Men då borde också total öppenhet gälla mot den granskningskommission som den själv har tillsatt.

Lars J Eriksson

Opinion

Urholkad polisnärvaro

Polis vid skånsk brottsplats.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I början av 2000-talet kom larmrapporter om den omfattande nedläggningen av polisstationer. Mellan åren 1994 och 2005 las 100 polisstationer ner i vårt land. Men den debatt som uppstod då blev kortvarig och satte inte några stora spår utan nedläggningsvågen över polisnärvaron framförallt på mindre orter och i glesbygd fortsatte.'

Lokalradiostationerna i Västsverige redovisade igår hur polisnärvaron utarmats på glesbygden. År 2000 fanns det 52 polisstationer men idag vara 28. Det är svårt att dra annan slutsats än att det minskar tryggheten, ger ökat utrymme för kriminaliteten att breda ut sig och försvårar uppgiften att lösa brott.

Utvecklingen ser likartad ut i Skåne där man för femton år sedan inledde en strukturomvandling. Dåvarande polismästaren Anders Danielsson försökte lugna kritiska röster med att antalet poliser inte skulle minska men att man skulle arbeta mer effektivt och spara in på lokalkostnaderna. Även om antalet stationer fortfarande är relativt stort så är det något av potemkinkulisser eftersom öppettiderna är mycket begränsade och antalet poliser ute i yttre tjänst är stationerade någon annanstans. Att någon person finns på plats några timmar för att t.ex hantera hittegods är inte vad som gör polisen trygghetsskapande.

Sverige har 290 kommuner spridda över landet. Ekonomiprofessorn Charlotta Mellander undersökte för några år sedan polisnärvaron och jämförde med Systembolaget. Siffrorna visar att i hela 72 kommuner finns det inte en enda polis anställd. I ytterligare 23 kommuner är det enbart en till två poliser anställda. Däremot finns det minst tre anställda på ett systembolag i samtliga svenska kommuner. Det är ett svek mot människorna i dessa kommuner som inte känner att de får samma samhällsnärvaro som andra kommunmedborgare. Poliserna skall vara med fötterna på marken i lokalsamhället.

Lars J Eriksson

Opinion

Munskydd i riksdagen men inte i trängsel

Opinion
Opinion

Från första stund har jag varit kritisk mot den svenska pandemihanteringen, att vi agerat sent och inte med tillräckligt kraftfulla åtgärder. Samtidigt inser jag att det finns inga självklara sanningar om vad som är rätt och fel, vilket vi kan se av att länder agerar väldigt olika. Däremot finns det all anledning att vara mycket kritisk till när regeringen och Folkhälsomyndigheten inte tar till sig det som numera är forskningsmässigt klarlagt.

I onsdags hade vi den första partiledardebatten sedan Magdalena Andersson blev statsminister. Inför den hade man beslutat om att använda munskydd, men bara inne i riksdagens plenisal. Nu är två partiledare, Lööf och Bolund, sjuka i covid. Har de smittats var det sannolikt inte i den gigantiska plenisalen med god ventilation.

Varför gäller det att ha munskydd i riksdagen men inte på tåg, bussar och inne i butiker; miljöer där det kan vara trångt. Det finns ingen annan förklaring än inkonsekvenser hos beslutsfattare och det grundat i ren och skär prestige och dumhet. Det liknar en amerikansk generals sista ord när han tittade över skyttevärnet och sa ”på det där avståndet kan ingen trä.....”

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Malmö

Tydliga spår efter ljusshowen i Slottsparken

En del har reagerat på att nya stigar trampats upp i parken på olika ställen.
Foto: Elisabeth Sandberg
Malmö
MALMÖ Slottsparken är öppen som vanligt igen sedan ljusinstallationen Lumagica monterats ner. En del Malmöbor har reagerat på att det finns spår av lastbilar på gräsmattor och liknande. Malmö stad meddelar att allt kommer att återställas så fort det är möjligt.

Innan ljusshowen öppnade i november gjordes en besiktning av parken. Nu när MK Illumination som ansvarade för ljusshowen har tagit bort allt har det gjorts nya besök.

– Vi har en bra dialog med en inhyrd konsult som tillsammans med personal från gata och park tittar på vad som behöver återställas, berättar Andy Roberts som är chef för Malmö stads avdelning för offentlig miljö.

– Företaget håller på att återställa. Det som de inte kan göra själv får de hyra in ett företag för att göra eller använda vår personal. Arrangören är helt på det klara med att alla kostnader för återställning hamnar på dem.

Det finns tydliga spår av ljusshowen i parken. Allt kommer att återställas så fort det går. Företaget som arrangerade showen får stå för kostnaderna.
Foto: Elisabeth Sandberg

Ljusshowen var öppen under perioden 20 november till 9 januari. I parken finns nu tydliga spår av den täckbark som lagts ut under evenemanget. På gräsmattan vid den stora dammen syns tydliga spår av tyngre fordon. Förbipasserande har också reagerat på att det finns upptrampade stigar i parken som inte brukar finnas där.

Inspektioner

– All täckbark ska tas bort, fortsätter Andy Roberts. Den lades ut för att inte skada underliggande vegetation. Gräsytorna blir inte svåra att återställa. Men en del av arbetena blir lättare att göra när det inte är lika blött som det är nu.

– Malmöborna ska återfå sin park. Det mesta kommer att se annorlunda ut när växtligheten börjar ta fart igen och då kommer mycket av det som syns nu att vara borta. Vi kommer att göra flera inspektioner i parken.

Ljusshowen har fått kritik av många Malmöbor som reagerat på att en stor yta av parken spärrades av och bara blev tillgänglig för dem som betalade ett högt inträde.

Mycket känslor

Om det blir en ny ljusshow i år är inte bestämt än.

– Lumagica var fantastiskt och jag ser gärna att de kommer tillbaka. Men jag tror vi får hjälpas åt att hitta en ny plats som inte väcker så mycket känslor. Vi får ta med oss de erfarenheter som vi fått.

– Att spärra av gångvägen runt sjön i parken blev som en helig ko. Det är både vi och företaget införstådda med. Sedan måste vi givetvis titta på helheten och fundera över om det är rimligt att stadens fina mark kan upplåtas utan kostnad.

Tråkigt med spåren

Signar Jönsson som bor vid Kronprinsen var en av dem som besökte Slottsparken under tisdagen.

– Jag går ofta en runda här men det gick inte när parken var avstängd. Helt utan förvarning satte man bara upp staket.

– Det är skönt att parken är öppen igen men det ser tråkigt ut med de här hjulspåren.

Signar Jönsson är glad över att kunna använda Slottsparken som vanligt igen. Den här dagen tog han cykeln men annars brukar han promenera. På gräsmattan syns tydliga spår av lastbilar som använts under ljusshowen.
Foto: Elisabeth Sandberg
Signar Jönsson bor vid Kronprinsen och är ofta i Slottsparken. Här står han på en gräsmatta som har tydliga spår av lastbilar som använts under ljusshowen.
Foto: Elisabeth Sandberg

Kultur och nöje

Stellan Skarsgård gör debut i "Simpsons"

Stellan Skarsgård gästar 'Simpsons' i avsnittet 'Podcast news', som strömmas av Disney+ från onsdag. Pressbild.
Foto: Disney+
Kultur och nöje
Kultur och nöje Så här ser Stellan Skarsgård ut som gästskådespelare i tv-serien ”Simpsons”.
– För första gången ser mina barn på mig med något som liknar respekt, säger han till TT med ett skratt.

Den svenske skådespelaren är med i en kort scen i avsnittet ”Podcast news”, som läggs ut på Disney+ på onsdag. Han är road av uppmärksamheten kring den tecknade serien – och kanske en smula smickrad.

– Det är också en enorm ära, säger han.

Under de 32 säsongerna har mängder av kända artister, skådespelare, politiker och allmänna kändisar gästspelat i ”Simpsons”. Skarsgårds scen är mycket kort, han viftar med ett kontrakt som inte är påskrivet, och är sig definitivt inte lik. Men det är hans egen röst som hörs i avsnittet.

Huruvida han är den förste svensk som fått äran att vara med i ”Simpsons” är okänt. Däremot finns det en mängd Sverigereferenser i en rad avsnitt.

Stellan Skarsgård tar det just nu lugnt hemma innan det är dags för nya inspelningar.

– Vi startar med ”Dune 2” i juli. Och sedan framåt hösten är det dags för andra säsongen av Star wars-serien ”Andor”.

Den första säsongen spelades in i England när pandemin rasade som värst och tog därför mycket lång tid.

– Jag vet inte när de börjar sända den. Det dröjer nog, så att det inte tar alltför lång tid mellan säsong ett och säsong två.

Gunnar Rehlin/TT

Stellan Skarsgård som vi är vana vid att se honom. Arkivbild.
Stellan Skarsgård som vi är vana vid att se honom. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani / TT

Lund

Beslut om ombyggnad för kottepalmerna klart

Botaniska trädgården ska få ett lyft med höjt tak i palmhuset och ny entré.
Foto: Joakim Stierna
Lund
lund Statens fastighetsverk har fattat det formella beslutet om att bygga om Palmhuset i Botaniska trädgården. Den preliminära byggstarten blir 2024. Själva arbetet kommer sedan att ta minst ett år.

– Det är vi som är fastighetsägare. Lunds universitet är hyresgäst. Vi fattade beslutet i december. Nästa steg är att börja med projekteringen. Vi ska rita den ombyggnad som Lunds universitet har initierat, säger Rebecka Kessler, projektledare på Statens fastighetsverk.

Eftersom entreprenaden ska handlas upp vill myndigheten inte avslöja vad budgeten är på.

Den mest angelägna delen av arbetet är att höja taket i palmhuset så att kotteplamerna, som planterades redan 1860, ska få plats.

– De har vuxit i taket. Det är värdefulla växter men i dag mår de inte så bra, säger Rebecka Kessler.

Kottepalmerna är av den utrotningshotade arten Cycas zeylanicari. De växter vilt endast på Sri Lanka och på ögrupperna Andamanerna och Nikobarerna.

– I samband med det arbetet ska vi också uppföra en ny entrébyggnad som är bättre anpassad för hyresgästens behov, säger Rebecka Kessler.

Projektet finansieras av Lunds universitet genom donationer.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL