Opinion

Grilla bara svenskt kött i sommar

Opinion
Opinion

Varje år dör tiotusentals människor bara i Europa på grund av överdriven antibiotikaanvändning, både hos människor och djur. Mediciner och läkemedel slutar att fungera. Tar man inte itu med detta vansinne kommer de resistenta bakterierna hela tiden att bli fler – och dödsfallen öka.

På detta område är Sverige ett föregångsland. Bönderna i vårt land tar ansvar och använder antibiotika endast när djuren verkligen är sjuka. I andra EU-länder blandas stora mängder antibiotika fortfarande in i foder till friska djur. Medan svenskt kött innehåller 12 milligram antibiotika finns mellan 200 och 400 milligram per kilo i kött från Portugal, Italien och Spanien. Värst är Cypern där siffran ligger över 450 milligram.

I Europaparlamentet arbetar Emma Wiesner (c) aktivt för att få stopp på denna farliga överanvändning. Ett framsteg är att det från nästa år blir förbjudet att importera kött till EU av djur som fått antibiotika i tillväxtfrämjande syfte. Detta räcker förstås inte om överanvändningen tillåts fortsätta inom EU.

Det bästa vi kan göra är enbart köpa kött – och ost – som producerats i Sverige. Måhända stämplas detta som protektionism, men det handlar både om att visa ett exempel och om omsorg om hälsan. Att detta också stärker svenskt jordbruk är självfallet positivt.

Överanvändningen av antibiotika hotar i förlängningen vårt sätt att leva. Har vi inte fungerande och effektiva mediciner kommer vi inte att kunna återgå till ”ett normalt liv”. Coronapandemin är en varning. Grilla bara svenskt kött i sommar!

Opinion

Enighet behövs

Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M) överens.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Opinion

Det är inte ofta numera som partiledarna för M och C är överens, än mindre gör gemensamma utspel. Därför är det värt att notera att Ulf Kristersson och Annie Lööf på tisdagen skrev en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och bad regeringen om seriösa överläggningar mellan alla riksdagens partier för att nå bred enighet om försvars- och säkerhetspolitiken.

Det finns en god tradition om bred enighet mellan om inte alla så de flesta partierna om just säkerhetspolitiken. Det har ett stort värde att visa enighet utåt om hur Sverige ställer sig om det skulle uppstå ett allvarligt hot.

Därför har regeringen anledning att lyssna på kraven från M och C (som också andra partier fört fram i liknande ordalag). Det verkar också på uttalanden från utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist som om de inser det behovet. De öppnade på en presskonferens för överläggningar med oppositionspartierna, även om de inte omedelbart lovade att kalla in försvarsberedningen, vilket var det konkreta förslaget från M- och C-ledarna.

De exakta formerna är naturligtvis inte det mest väsentliga utan att ärliga försök görs att nå bred enighet om hur försvaret kan stärkas i det krisläge som Europa nu har kommit in i till följd av Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Redan genom det gällande försvarsbeslutet kommer försvaret att stärkas kraftigt under de närmaste åren, men det har kommit signaler från Försvarsmakten om akuta behov som behöver definieras, analyseras och åtgärdas snabbare.

Det finns också andra än militära hot som är akuta, exempelvis cyberangrepp och desinformation, vilket gör att andra myndigheter än Försvarsmakten behöver finnas med i arbetet.

Däremot finns det ingen anledning att i det nuvarande krisläget börja diskutera att omformulera grunden för den svenska säkerhetspolitiken. Det bör anstå tills situationen lugnat ner sig. Det ingår inte heller, klokt nog, i kraven från Ulf Kristersson och Annie Lööf.

Yngve Sunesson

Opinion

Forskare kan och bör debattera

Opinion
Krönika.

En av de mer kända nationalekonomerna i Sverige är Lars Calmfors. Sin mest uppmärksammade insats gjorde han som utredare av svensk anslutning till EMU. Hans rapport användes av både ja- och nej-sidan i folkomröstningskampanjen, trots att Calmfors' slutsats var att Sverige borde stå utanför eurosamarbetet. Det måste sägas vara ett gott betyg på opartiskhet och saklighet.

I sina mycket läsvärda memoarer – Mellan forskning och politik. 50 år av samhällsdebatt (Ekerlids förlag) - försöker han beskriva hur det ekonomiska tänkandet och forskningen påverkat politiken under de 50 år han själv deltagit aktivt i såväl forskning som politisk debatt.

Att han anser att den ekonomiska forskningen verkligen kunnat påverka politiken är ett gott betyg både åt de forskare som aktivt deltagit i debatten och åt politiker som tagit till sig kunskaperna.

Mest har Calmfors forskat och debatterat om arbetsmarknadspolitik. Det är ett område som det ofta stormar omkring politiskt. Före 90-talskrisen skrev han artiklar om målkonflikten mellan att hålla nere arbetslösheten genom stora arbetsmarknadsprogram och att öka den reguljära sysselsättningen. För denna åsikt, baserad på forskning, fick han hård kritik av främst fackliga företrädare men också av dåvarande arbetsmarknadsministern Mona Sahlin. Men han fick senare ett erkännande av Hans Karlsson, avtalssekreterare i LO på 1990-talet och arbetslivsminister 2002-06. Karlsson respekterade forskningsresultaten om lägre a-kassa och lönesänkningar för att skapa fler jobb men ansåg att den politiska kostnaden för de ökade inkomstskillnaderna var för höga. Sådana erkännanden är alltför sällsynta, enligt Calmfors.

Sitt senaste större uppdrag fick Calmfors när han ombads att leda ett nytt arbetsmarknadsekonomiskt råd, som Svenskt Näringsliv inrättade. Han försäkrade sig om att kunna arbeta helt oberoende, men när rådet lade fram kritiska synpunkter på industriavtalets märkessättning föll det inte i god jord och Svenskt Näringsliv beslutade lägga ned rådet.

Magdalena Anderssons kritik mot John Hassler, när han var ordförande i regeringens finanspolitiska råd, fick stor uppmärksamhet inför partiledarvalet i höstas. Men att finansministern inte tycker om att få oberoende kritik för sin ekonomiska politik var inte unikt för Andersson. Calmfors var den förste ordföranden i Finanspolitiska rådet, när det inrättades 2007. Han blev också utskälld av finansministern, som då hette Anders Borg, som var så irriterad att han övervägde att lägga ned rådet.

När Lars Calmfors summerar sina 50 år i den ekonomisk-politiska debatten, ofta i dess centrum, betonar han hur viktigt samspelet mellan forskning och politik är, inte minst genom debatt i medierna: ”Som akademisk forskare ska man sticka ut huvudet och hålla det kvar även när det blåser hård motvind.”

Det har han verkligen gjort, och när man läser hans slutord i boken – ”det är inte bara meningsfullt utan också roligt” - inser man att fler forskare borde ta hans ord på allvar och förmedla sin forskning till en bredare krets, för att ge bättre underlag för den politiska debatten och därmed samhällsutvecklingen.

Yngve Sunesson

Opinion

Hemlighetsmakeri kring coronahanteringen

Opinion
Opinion

Den 25 februari är det meningen att Coronakommissionen, den utredning med experter som skall bedöma hur regeringen och ansvariga myndigheter hanterat pandemikrisen, skall komma med sina slutsatser. Det är givetvis en mycket viktig rapport eftersom den inte bara skall utvärdera hur samhällets krisberedskap fungerat utan i praktiken också ge ledning för vilka förbättringar som kan göras inför framtiden. För vi kan inte utesluta att andra svåra samhälleskriser är något som hela samhällsapparaten då och då ställs inför.

Men nu har regeringskansliet gett besked om att Coronakommissionen inte ge tillgång till allt material som varit underlag till diskussioner och beslut. Svaret man fått är att det inte alltid finns sådana anteckningar och att man enligt lag inte har någon skyldighet att lämna ut enskilda tjänstemäns minnesanteckningar. Det är ett besynnerligt svar och strider mot den öppenhetstradition som normalt gäller inom den svenska statsförvaltningen.

Det kan finnas en del av underlagsmaterialet som tagits fram i regeringen som av olika skäl behöver vara hemligt. Men i sådana fall kan Coronakommissionen låta en del av sin utredning omfattas av sekretess. Däremot behövs kommissionen allt underlag för att slutsatserna skall bli de rätta. Den givna frågan är om regeringen har något som den vill dölja? Kanske är det inte så. Men då borde också total öppenhet gälla mot den granskningskommission som den själv har tillsatt.

Lars J Eriksson

Opinion

Urholkad polisnärvaro

Polis vid skånsk brottsplats.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I början av 2000-talet kom larmrapporter om den omfattande nedläggningen av polisstationer. Mellan åren 1994 och 2005 las 100 polisstationer ner i vårt land. Men den debatt som uppstod då blev kortvarig och satte inte några stora spår utan nedläggningsvågen över polisnärvaron framförallt på mindre orter och i glesbygd fortsatte.'

Lokalradiostationerna i Västsverige redovisade igår hur polisnärvaron utarmats på glesbygden. År 2000 fanns det 52 polisstationer men idag vara 28. Det är svårt att dra annan slutsats än att det minskar tryggheten, ger ökat utrymme för kriminaliteten att breda ut sig och försvårar uppgiften att lösa brott.

Utvecklingen ser likartad ut i Skåne där man för femton år sedan inledde en strukturomvandling. Dåvarande polismästaren Anders Danielsson försökte lugna kritiska röster med att antalet poliser inte skulle minska men att man skulle arbeta mer effektivt och spara in på lokalkostnaderna. Även om antalet stationer fortfarande är relativt stort så är det något av potemkinkulisser eftersom öppettiderna är mycket begränsade och antalet poliser ute i yttre tjänst är stationerade någon annanstans. Att någon person finns på plats några timmar för att t.ex hantera hittegods är inte vad som gör polisen trygghetsskapande.

Sverige har 290 kommuner spridda över landet. Ekonomiprofessorn Charlotta Mellander undersökte för några år sedan polisnärvaron och jämförde med Systembolaget. Siffrorna visar att i hela 72 kommuner finns det inte en enda polis anställd. I ytterligare 23 kommuner är det enbart en till två poliser anställda. Däremot finns det minst tre anställda på ett systembolag i samtliga svenska kommuner. Det är ett svek mot människorna i dessa kommuner som inte känner att de får samma samhällsnärvaro som andra kommunmedborgare. Poliserna skall vara med fötterna på marken i lokalsamhället.

Lars J Eriksson

Opinion

Munskydd i riksdagen men inte i trängsel

Opinion
Opinion

Från första stund har jag varit kritisk mot den svenska pandemihanteringen, att vi agerat sent och inte med tillräckligt kraftfulla åtgärder. Samtidigt inser jag att det finns inga självklara sanningar om vad som är rätt och fel, vilket vi kan se av att länder agerar väldigt olika. Däremot finns det all anledning att vara mycket kritisk till när regeringen och Folkhälsomyndigheten inte tar till sig det som numera är forskningsmässigt klarlagt.

I onsdags hade vi den första partiledardebatten sedan Magdalena Andersson blev statsminister. Inför den hade man beslutat om att använda munskydd, men bara inne i riksdagens plenisal. Nu är två partiledare, Lööf och Bolund, sjuka i covid. Har de smittats var det sannolikt inte i den gigantiska plenisalen med god ventilation.

Varför gäller det att ha munskydd i riksdagen men inte på tåg, bussar och inne i butiker; miljöer där det kan vara trångt. Det finns ingen annan förklaring än inkonsekvenser hos beslutsfattare och det grundat i ren och skär prestige och dumhet. Det liknar en amerikansk generals sista ord när han tittade över skyttevärnet och sa ”på det där avståndet kan ingen trä.....”

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Så har spellagen påverkat spelbolagen

www.betting.se/bonus

Den 1:a januari infördes en svensk spellicens som krav på de aktörer som vill bedriva spelverksamhet i form av nätcasino och vadslagning. Detta medförde en rad nya restriktioner vars syfte var att säkerställa en tryggare marknad för alla aktörer. Till exempel blev det maximalt tillåtet med en bonus per spelare och licens samtidigt som det också ställdes högre krav vid marknadsföring av spelbolagen till spelarna.

Den reglerade marknaden har givit en tryggare upplevelse för de svenska spelare som förhåller sig till att spela hos de aktörer som har svensk licens godkänd av Spelinspektionen. I dagsläget är det 74 licenstagare som fått svensk licens utgiven av myndigheten.

Ännu hårdare restriktioner under pandemin

Sedan svensk licens införande har det varit restriktioner med en bonus per spelare och licens, men under pandemin beslutade regeringen att införa hårdare restriktioner genom nya spelansvarsåtgärder. Det innebär att oddsbonusar och andra erbjudanden maximalt får uppgå till högst 100 kronor av licenstagare som tillhandahåller nätcasino och värdeautomater.

I tillägg säger reglerna att de som spelar casino på nätet har en insättningsgräns på högst 5000 kronor per vecka. Detta gäller dock inte de som enbart väljer odds och betting. Det är också obligatoriskt för spelare att ange gränser för speltiden vid spel på nätcasino och värdeautomater.

Har fått konsekvenser för spelarna

De nya hårdare restriktionerna var tänkta att gälla fram tills årsskiftet av 2020 men är förlängda till den siste juni 2021. Om läget inte har lättat finns det chans till ytterligare förlängning av restriktionerna ännu längre än så. Dessa betydligt hårdare spelansvarsåtgärder har inneburit att vissa spelare väljer att sluta spela hos de svenska licenstagarna. Istället vänder de sig till casino utan svensk licens vilket dock innebär betydligt högre risker. Anledningen är att det inte finns samma restriktioner kring insättningsgränser, speltid och bonusar. De som väljer att spela hos dessa aktörer kommer behöva skatta 30% av vinsterna samtidigt som det inte finns någon svensk myndighet som agerar medlare om något skulle hända mellan dig och spelbolaget.

Kultur och nöje

De ska segla över Atlanten

Här är gänget som ska kräkas över relingen på bästa sändningstid. Pressbild.
Foto: Discovery
Kultur och nöje
Kultur och nöje Det har blivit dags för ett nytt gäng svenska kändisar att ge sig ut på ett saltstänkt äventyr. I år väntas den 2 700 mil långa resan över Atlanten bli tuffare än någonsin.

De som utan följebåt ska korsa världshavet i den fjärde säsongen av Discoverys "Över Atlanten" är artisten Casper Janebrink, dansprofilen Ann Wilson, artisten Loreen Talhaoui, programledaren Erik Ekstrand, skådespelaren Linus Wahlgren och före detta fotbollsspelaren Kenneth Andersson.

"Jag är så taggad på denna resa, jag har inte seglat längre än till Danmark förut och det har varit en dröm att få göra en längre segling. Jag hoppas det blir en rolig, äventyrlig och fartfylld resa med många skratt och minnen för livet", säger Casper Janebrink i ett pressmeddelande från Discovery.

Resan mellan Gran Canaria och Karibien beräknas ta 18 dagar och den här gången ska besättningen segla en mindre båt. Allt behöver skötas manuellt, utrymmena är trängre och det finns ingen kock, vilket ställer höga krav på alla medverkande i form av segling, samarbete och hushållning.

Till sin hjälp har de två vaktkaptener och skepparen Gunnar ”Gurra” Krantz, en av Sveriges mest erfarna seglare som tävlat internationellt i över 30 år.

Inrikes

Sex ryska landstingsfartyg har lämnat Östersjön

Försvarsmakten har följt ett antal ryska landstingsfartyg i Östersjön. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Samtliga sex ryska landstingsfartyg har lämnat Östersjön igen, uppger Försvarsmakten.

– Tre passerade Skagen tidigare under dagen och de andra tre passerade Stora Bält-bron för några timmar sedan, säger Försvarsmaktens pressekreterare Therese Fagerstedt till TT på tisdagskvällen.

Försvarsmakten har följt de ryska fartygens rörelser sedan de tog sig in i Östersjön i förra veckan. Att ryska fartyg är där är inget konstigt i sig, men antalet avvek från normalbilden.

– Vi har en god lägesbild över närområdet. Vi har också en god uppfattning över rysk kapacitet i Östersjöområdet.

– Ingenting i det vi ser nu utgör någon hotbild, nu börjar det återgå till normalbilden som vi är vana vid att se, säger Fagerstedt.

Att fartygen fördes in i Östersjön var en av anledningarna till att Sverige skickade fler soldater till Gotland för några dagar sedan.

Beredskapsanpassningen med förstärkningar på bland annat Gotland påverkas inte av att fartygen lämnar.

– De förflyttningar som nu har gjorts och som beslutades av insatschefen byggde på flera faktorer än bara de här fartygen, säger Fagerstedt.

Jonas Grönvik/TT

Inrikes

Regeringen vill tala skärpt läge med oppositionen

Utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) håller pressträff efter utrikes- och försvarsutskottets gemensamma möte om det säkerhetspolitiska läget.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen öppnar för överläggningar med oppositionen om försvaret och säkerhetspolitiken i ljuset av det skärpta läget.
Men hur det ska ske vill regeringen fundera lite till på.

"Vi kommer att följa upp diskussionerna om den säkerhetspolitiska utvecklingen med fördjupade samtal, inklusive i etablerade format", heter det i en skriftlig kommentar av statsminister Magdalena Andersson (S).

Oppositionen vill ha partiledaröverläggningar och att försvarsberedningen återinkallas, en åsikt senast framförd av Centerledaren Annie Lööf och Moderatledaren Ulf Kristersson. Bakgrunden är det ökade hotet från Ryssland mot Ukraina och kraven från Moskva, bland annat om att Sverige och Finland inte ska få samarbeta och öva med försvarsalliansen Nato.

Orolig tid

"I en orolig tid som denna krävs stabilitet och regeringen värnar dialogen med övriga partier i riksdagen", framhåller Andersson. Det kan handla om vad regeringen gjort och gör med anledning av läget.

Efter ett möte med riksdagens försvars- och utrikesutskott lyfter utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) fram det fortsatt mycket spända säkerhetspolitiska läget runt Sverige, i Östersjöområdet samt i och vid Ukraina.

– Det är en av de allvarligaste situationerna vi har haft på flera årtionden. Det är därför vi måste arbeta fullt ut både med att anpassa vår egen försvarsmakt, men också väldigt mycket med diplomatiska insatser, säger Ann Linde vid en pressträff.

– Ingen vill se en militär konfrontation någonstans, särskilt inte när det gäller Ukraina, där det faktiskt finns risk för någon form av militär attack. Det är det riktigt allvarliga just nu.

Kräver översyn

Ulf Kristersson och Annie Lööf har alltså krävt att försvarsberedningen, där riksdagens alla partier ingår, omedelbart bör återinkallas och ges i uppdrag att snabbt göra en översyn av det rådande försvars­beslutet.

Peter Hultqvist säger att regeringen är intresserad av att föra en dialog med partierna i riksdagen. Han ger inget svar på om det är aktuellt att kalla in försvarsberedningen.

– Vi får återkomma kring formerna för hur det ska se ut, säger Hultqvist.

Moderaternas utrikespolitiske talesperson, Hans Wallmark, välkomnar att regeringen öppnar för samtal.

– Man måste ha en dialog, det är så man når samsyn. Givet det allvarliga läget är det eftersträvansvärt att vara överens om så mycket som det bara går, säger Wallmark och syftar på försvarets förutsättningar och resurser såväl som på säkerhetspolitiken.

Men diskussionen om Sveriges framtid i förhållande till Nato, den får nog tas vidare i ett eget spår.

Kulor och krut

Kristdemokraten Mikael Oscarsson och Sverigedemokraten Aron Emilsson vill att regeringen omedelbart ska be överbefälhavaren och Försvarsmakten om en rapport angående uppgifter om brist på ammunition och annat som kan påverka beredskapen.

Tidigare begärda underlag kan inte regeringen sitta och vänta på i det läge som uppstått, anser de båda.

– Underlag behövs nu, säger Oscarsson.

På en fråga på pressträffen om Sverige kan försvara sig säger Hultqvist:

– Det svenska försvaret är kapabelt att försvara Sverige och vi vidtar aktivt åtgärder för att värna svensk suveränitet och integritet och vi har också möjligheter till samverkan med andra länder.

"Ser med oro"

På tisdagskvällen kommenterar Magdalena Andersson det säkerhetspolitiska läget i Europa i sociala medier.

"Regeringen ser med stor oro på Rysslands alltmer konfrontativa retorik och de pågående militära aktiviteterna längs Ukrainas gräns. Självklart agerar också regeringen med anledning av det försämrade läget", skriver statsministern.

Vidare skriver Andersson att hon på onsdag ska hålla samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om det rådande läget.

Lars Larsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL