Opinion

Norges nya statsminister

Opinion
Opinion

Senterpartiets ökande väljarstöd är värt att uppmärksamma. Framgångarna bygger på traditionell grön och decentralistisk centerpolitik.

Den 13 september går Norge till val för att utse stortingsledamöter för de kommande fyra åren. Att ledamöterna kommer att sitta hela mandatperioden vet man eftersom Norges grundlag inte ger möjlighet till extraval. Blir det regeringskris är det partiernas ansvar att finna lösningar.

Sedan länge är Arbeiderpartiet (Ap) och Høyre (H) de två stora partierna. Under senare tid har även Senterpartiet (Sp) fått ökat stöd.

Det högerpopulistiska Fremskrittspartiet (Frp) ingick i regeringen fram till förra året, men hoppade av på grund av invandringspolitiken. Ett annat skäl är säkerligen partiets minskade stöd i opinionen.

Både Liberala Venstre (V) och Kristelig Folkeparti (KrF) ingår, trots inre kval, i den högerledda regeringen, men riskerar att hamna under spärren efter höstens val. Något att fundera över för de svenska systerpartierna Liberalerna och Kristdemokraterna.

Senterpartiets ökande väljarstöd är värt att uppmärksamma. Framgångarna bygger på traditionell grön och decentralistisk centerpolitik. Kritiken mot Solbergregeringens centraliseringspolitik är skarp. Den trygge partiordföranden Trygve Slagsvold Vedum går hem över hela landet, Att svenska Centerpartiets legendariske partisekreterare Gustaf Jonnergård ses som inspiratör även idag säger en del.

Ap anses mer distriktsinriktat än svenska Socialdemokraterna, vilket underlättar för samarbete med Sp. Under senare tid har Ap till och med beskyllts för att ”stjäla” en del frågor från Sp för att vinna tillbaka förlorade röster.

Ska man tro opinionssiffrorna tre månader före valet kommer Norges näste statsminister att heta Jonas Gahr Støre från Ap eller Trygve Slagsvold Vedum från Sp. Vi har all anledning att följa utvecklingen.

Opinion

Enighet behövs

Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M) överens.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Opinion

Det är inte ofta numera som partiledarna för M och C är överens, än mindre gör gemensamma utspel. Därför är det värt att notera att Ulf Kristersson och Annie Lööf på tisdagen skrev en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och bad regeringen om seriösa överläggningar mellan alla riksdagens partier för att nå bred enighet om försvars- och säkerhetspolitiken.

Det finns en god tradition om bred enighet mellan om inte alla så de flesta partierna om just säkerhetspolitiken. Det har ett stort värde att visa enighet utåt om hur Sverige ställer sig om det skulle uppstå ett allvarligt hot.

Därför har regeringen anledning att lyssna på kraven från M och C (som också andra partier fört fram i liknande ordalag). Det verkar också på uttalanden från utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist som om de inser det behovet. De öppnade på en presskonferens för överläggningar med oppositionspartierna, även om de inte omedelbart lovade att kalla in försvarsberedningen, vilket var det konkreta förslaget från M- och C-ledarna.

De exakta formerna är naturligtvis inte det mest väsentliga utan att ärliga försök görs att nå bred enighet om hur försvaret kan stärkas i det krisläge som Europa nu har kommit in i till följd av Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Redan genom det gällande försvarsbeslutet kommer försvaret att stärkas kraftigt under de närmaste åren, men det har kommit signaler från Försvarsmakten om akuta behov som behöver definieras, analyseras och åtgärdas snabbare.

Det finns också andra än militära hot som är akuta, exempelvis cyberangrepp och desinformation, vilket gör att andra myndigheter än Försvarsmakten behöver finnas med i arbetet.

Däremot finns det ingen anledning att i det nuvarande krisläget börja diskutera att omformulera grunden för den svenska säkerhetspolitiken. Det bör anstå tills situationen lugnat ner sig. Det ingår inte heller, klokt nog, i kraven från Ulf Kristersson och Annie Lööf.

Yngve Sunesson

Opinion

Forskare kan och bör debattera

Opinion
Krönika.

En av de mer kända nationalekonomerna i Sverige är Lars Calmfors. Sin mest uppmärksammade insats gjorde han som utredare av svensk anslutning till EMU. Hans rapport användes av både ja- och nej-sidan i folkomröstningskampanjen, trots att Calmfors' slutsats var att Sverige borde stå utanför eurosamarbetet. Det måste sägas vara ett gott betyg på opartiskhet och saklighet.

I sina mycket läsvärda memoarer – Mellan forskning och politik. 50 år av samhällsdebatt (Ekerlids förlag) - försöker han beskriva hur det ekonomiska tänkandet och forskningen påverkat politiken under de 50 år han själv deltagit aktivt i såväl forskning som politisk debatt.

Att han anser att den ekonomiska forskningen verkligen kunnat påverka politiken är ett gott betyg både åt de forskare som aktivt deltagit i debatten och åt politiker som tagit till sig kunskaperna.

Mest har Calmfors forskat och debatterat om arbetsmarknadspolitik. Det är ett område som det ofta stormar omkring politiskt. Före 90-talskrisen skrev han artiklar om målkonflikten mellan att hålla nere arbetslösheten genom stora arbetsmarknadsprogram och att öka den reguljära sysselsättningen. För denna åsikt, baserad på forskning, fick han hård kritik av främst fackliga företrädare men också av dåvarande arbetsmarknadsministern Mona Sahlin. Men han fick senare ett erkännande av Hans Karlsson, avtalssekreterare i LO på 1990-talet och arbetslivsminister 2002-06. Karlsson respekterade forskningsresultaten om lägre a-kassa och lönesänkningar för att skapa fler jobb men ansåg att den politiska kostnaden för de ökade inkomstskillnaderna var för höga. Sådana erkännanden är alltför sällsynta, enligt Calmfors.

Sitt senaste större uppdrag fick Calmfors när han ombads att leda ett nytt arbetsmarknadsekonomiskt råd, som Svenskt Näringsliv inrättade. Han försäkrade sig om att kunna arbeta helt oberoende, men när rådet lade fram kritiska synpunkter på industriavtalets märkessättning föll det inte i god jord och Svenskt Näringsliv beslutade lägga ned rådet.

Magdalena Anderssons kritik mot John Hassler, när han var ordförande i regeringens finanspolitiska råd, fick stor uppmärksamhet inför partiledarvalet i höstas. Men att finansministern inte tycker om att få oberoende kritik för sin ekonomiska politik var inte unikt för Andersson. Calmfors var den förste ordföranden i Finanspolitiska rådet, när det inrättades 2007. Han blev också utskälld av finansministern, som då hette Anders Borg, som var så irriterad att han övervägde att lägga ned rådet.

När Lars Calmfors summerar sina 50 år i den ekonomisk-politiska debatten, ofta i dess centrum, betonar han hur viktigt samspelet mellan forskning och politik är, inte minst genom debatt i medierna: ”Som akademisk forskare ska man sticka ut huvudet och hålla det kvar även när det blåser hård motvind.”

Det har han verkligen gjort, och när man läser hans slutord i boken – ”det är inte bara meningsfullt utan också roligt” - inser man att fler forskare borde ta hans ord på allvar och förmedla sin forskning till en bredare krets, för att ge bättre underlag för den politiska debatten och därmed samhällsutvecklingen.

Yngve Sunesson

Opinion

Hemlighetsmakeri kring coronahanteringen

Opinion
Opinion

Den 25 februari är det meningen att Coronakommissionen, den utredning med experter som skall bedöma hur regeringen och ansvariga myndigheter hanterat pandemikrisen, skall komma med sina slutsatser. Det är givetvis en mycket viktig rapport eftersom den inte bara skall utvärdera hur samhällets krisberedskap fungerat utan i praktiken också ge ledning för vilka förbättringar som kan göras inför framtiden. För vi kan inte utesluta att andra svåra samhälleskriser är något som hela samhällsapparaten då och då ställs inför.

Men nu har regeringskansliet gett besked om att Coronakommissionen inte ge tillgång till allt material som varit underlag till diskussioner och beslut. Svaret man fått är att det inte alltid finns sådana anteckningar och att man enligt lag inte har någon skyldighet att lämna ut enskilda tjänstemäns minnesanteckningar. Det är ett besynnerligt svar och strider mot den öppenhetstradition som normalt gäller inom den svenska statsförvaltningen.

Det kan finnas en del av underlagsmaterialet som tagits fram i regeringen som av olika skäl behöver vara hemligt. Men i sådana fall kan Coronakommissionen låta en del av sin utredning omfattas av sekretess. Däremot behövs kommissionen allt underlag för att slutsatserna skall bli de rätta. Den givna frågan är om regeringen har något som den vill dölja? Kanske är det inte så. Men då borde också total öppenhet gälla mot den granskningskommission som den själv har tillsatt.

Lars J Eriksson

Opinion

Urholkad polisnärvaro

Polis vid skånsk brottsplats.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I början av 2000-talet kom larmrapporter om den omfattande nedläggningen av polisstationer. Mellan åren 1994 och 2005 las 100 polisstationer ner i vårt land. Men den debatt som uppstod då blev kortvarig och satte inte några stora spår utan nedläggningsvågen över polisnärvaron framförallt på mindre orter och i glesbygd fortsatte.'

Lokalradiostationerna i Västsverige redovisade igår hur polisnärvaron utarmats på glesbygden. År 2000 fanns det 52 polisstationer men idag vara 28. Det är svårt att dra annan slutsats än att det minskar tryggheten, ger ökat utrymme för kriminaliteten att breda ut sig och försvårar uppgiften att lösa brott.

Utvecklingen ser likartad ut i Skåne där man för femton år sedan inledde en strukturomvandling. Dåvarande polismästaren Anders Danielsson försökte lugna kritiska röster med att antalet poliser inte skulle minska men att man skulle arbeta mer effektivt och spara in på lokalkostnaderna. Även om antalet stationer fortfarande är relativt stort så är det något av potemkinkulisser eftersom öppettiderna är mycket begränsade och antalet poliser ute i yttre tjänst är stationerade någon annanstans. Att någon person finns på plats några timmar för att t.ex hantera hittegods är inte vad som gör polisen trygghetsskapande.

Sverige har 290 kommuner spridda över landet. Ekonomiprofessorn Charlotta Mellander undersökte för några år sedan polisnärvaron och jämförde med Systembolaget. Siffrorna visar att i hela 72 kommuner finns det inte en enda polis anställd. I ytterligare 23 kommuner är det enbart en till två poliser anställda. Däremot finns det minst tre anställda på ett systembolag i samtliga svenska kommuner. Det är ett svek mot människorna i dessa kommuner som inte känner att de får samma samhällsnärvaro som andra kommunmedborgare. Poliserna skall vara med fötterna på marken i lokalsamhället.

Lars J Eriksson

Opinion

Munskydd i riksdagen men inte i trängsel

Opinion
Opinion

Från första stund har jag varit kritisk mot den svenska pandemihanteringen, att vi agerat sent och inte med tillräckligt kraftfulla åtgärder. Samtidigt inser jag att det finns inga självklara sanningar om vad som är rätt och fel, vilket vi kan se av att länder agerar väldigt olika. Däremot finns det all anledning att vara mycket kritisk till när regeringen och Folkhälsomyndigheten inte tar till sig det som numera är forskningsmässigt klarlagt.

I onsdags hade vi den första partiledardebatten sedan Magdalena Andersson blev statsminister. Inför den hade man beslutat om att använda munskydd, men bara inne i riksdagens plenisal. Nu är två partiledare, Lööf och Bolund, sjuka i covid. Har de smittats var det sannolikt inte i den gigantiska plenisalen med god ventilation.

Varför gäller det att ha munskydd i riksdagen men inte på tåg, bussar och inne i butiker; miljöer där det kan vara trångt. Det finns ingen annan förklaring än inkonsekvenser hos beslutsfattare och det grundat i ren och skär prestige och dumhet. Det liknar en amerikansk generals sista ord när han tittade över skyttevärnet och sa ”på det där avståndet kan ingen trä.....”

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Sjöbo

Byalag vädjar om hjälp för att kunna leva vidare

Therese Fritzson har varit ordförande för Vollsjö byalag i snart sju år. Men hon och flera medlemmar i styrelsen vill trappa ner. – Vi behöver folk som kan ta över för att byalaget ska kunna leva vidare, säger hon.
Foto: Caroline Stenäck/Arkiv
Sjöbo
Sjöbo Vollsjö byalag är i stort behov av medlemmar som vill engagera sig. För att föreningen ska kunna leva vidare behövs nya krafter i styrelsen.

Pandemin gjorde att valborgs- och nationaldagsfirandena fick ställas in. Men ändå lyckades Vollsjö byalag ordna flera evenemang och aktiviteter i byn under det gångna året. Bland annat har man hjälpt till på Frenningebadet, hållit i innebandy i Piratenhallen, ordnat Vollsjö lyser, Julmarknaden och Dans kring granen.

Dessutom startades Freaky Friday för unga i somras på idrottsplatsen. Tanken var också att konceptet skulle komma igång i sporthallen i höstas.

– Men vi är för få för att fortsätta driva det. Det är synd. Hade man varit tio föräldrar som hjälpts åt hade man kunnat dela upp sig så behöver man inte vara där varje vecka, säger Therese Fritzson.

De är en liten grupp som har kämpat tillsammans för att ordna aktiviteter och hålla byalaget levande.

– Vi har försökt så gott vi har kunnat. Men nu är flera av oss trötta, det behövs förnyelse, nya krafter och ny energi.

”Behöver trappa ner”

Therese Fritzson har haft rollen som ordförande sedan 2016 och dragit ett tungt lass, samtidigt som hon har arbetat, studerat och haft små barn.

– Jag känner att jag behöver trappa ner lite nu. Jag har börjat på ett nytt jobb och har oregelbundna tider, vilket gör att jag kommer att ha svårt med möten på kvällar och helger samt ringa runt och planera. Jag behöver också lägga mer tid på barnens aktiviteter och deras föreningar.

Men hon har inga planer på att lämna byalaget helt.

– Jag stannar jättegärna kvar i styrelsen och hjälper till i olika kommittéer, men jag vill inte vara ordförande längre och driva arbetet.

Bestämma föreningens framtid

I mars ska föreningens årsmöte äga rum och då måste de bestämma föreningens framtid. För det är även fler medlemmar i styrelsen som önskar lämna sina uppdrag, samtidigt som de länge har haft vakanser. Därför skrev Therese Fritzson ett vädjande inlägg på byalagets Facebooksida vid nyår.

”Minst 5 personer behövs för att hålla liv i vårt Byalag, annars får vi fundera på att lägga det vilande.”

Men hittills är det ingen som har hört av sig.

– Vi försöker nu lite till att göra oss hörda på olika sätt i olika kanaler, förhoppningsvis hjälper det. Det vore tråkigt om vi skulle behöva lägga byalaget vilande, säger Therese Fritzson.

Fått fler medlemmar

Hon nämner att byalaget har växt rejält med medlemmar de sista två åren.

– De flesta är familjer, totalt sett är vi nog runt 400-500 medlemmar i dag. När jag började för sju år sedan så var vi kanske 35.

Det finns också gott om idéer på vad byalaget skulle kunna göra i Vollsjö och Fränninge med omnejd.

– Men tyvärr är det få i dag som vill arbeta ideellt i föreningar.

Jobba tillsammans

Therese Fritzson säger att byalaget behövs av flera anledningar.

– Byalaget behövs för att byn ska kunna leva, det måste finnas aktiviteter för alla att mötas i. Vi behöver också jobba tillsammans med större frågor som påverkar området där vi bor. Byalaget för dialog med kommunen, Trafikverket och andra föreningar.

Hon nämner flera planerade projekt som hon tycker är viktiga att de gör sin röst hörd om.

– Kommunen planerar ju en landsbygdsutveckling här 2022-2023. Gröningen ska också göras om och vi hoppas ju få det lite så som man har gjort i Lövestad. Det är också viktigt att vi får ny belysning vid idrottsplatsen.

Vad har det gett dig att vara aktiv i byalaget?

– Man gör något för sina medmänniskor, grannar, vänner och kollegor och man får så himla mycket glädje och tacksamhet tillbaka från folk. Och man lär sig väldigt mycket.

Om det är någon som går och funderar på att engagera sig, hur mycket tid behöver man lägga?

– Kan man lägga 40 timmar om året så är det bra, allt över det är bonus.

Den som vill ta en aktiv roll i byalaget kan mejla till kontakt@wollsjobyalag.se.

Sport

Ytterligare två SHL-matcher blir framflyttade

Rögle har drabbats av coronafall i truppen. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Sport
Sport

Smittspridningen av covid-19 fortsätter att ställa till det inom SHL-hockeyn. Rögle får sin bortamatch mot torsdag Luleå framskjuten och det är den tredje matchen den här veckan som serieledaren i SHL tvingats skjuta upp på grund av coronafall i truppen.

Sedan tidigare har även hemmamatcherna mot Timrå, som skulle spelats på måndagen samt tisdagen, blivit framflyttade.

Även Örebro är fortsatt coronadrabbat och nu blir hemmamötet med Malmö på torsdag uppskjutet. Förra veckan fick Närkeklubben flytta på matcherna mot Frölunda (hemma) och Färjestad (borta).

Inrikes

UD oroas över rättegång mot kidnappad svensk

En rättegång uppges ha inletts i Teheran på tisdagen mot en svensk-iranier som anklagas för påstådda terrorbrott. Arkivbild.
Foto: Vahid Salemi
Inrikes
Inrikes Utrikesdepartementet oroas över uppgifter om att rättegången mot svensk-iranske Habib Chaab har inletts i Teheran.
Chaab, med både svenskt och iranskt medborgarskap, riskerar dödsstraff för påstådda terrorbrott.

"Vi känner till medieuppgifter om att rättegång skulle ha inletts och undersöker dessa. Uppgifterna är oroande. I omedelbar anslutning till att vi fick kännedom om uppgifterna följde vi upp dem via vår ambassad i Iran", skriver utrikesdepartementets presstjänst i en kommentar till TT.

UD står i kontakt med företrädare för Iran och har utan framgång begärt konsulärt tillträde.

"Irans tydligt förmedlade hållning är att man ser Habib Chaab som enbart iransk medborgare och att fallet därmed enbart utgör en angelägenhet för Iran. Vi delar inte den av Iran förmedlade bilden", skriver departementet.

Enligt nyhetsbyrån AFP rapporterade statlig tv i Iran att rättegången mot Chaab inleddes på tisdagen.

Chaab anklagas enligt domstolshandlingarna för att ha agerat ledare för separatistgruppen ASMLA, som är terrorstämplad av Iran. Domstolen anklagar honom för att ha planerat och utfört bombdåd i provinsen Khuzestan 2018. Många av offren tillhörde Irans revolutionsgarde. ASMLA vill se en självständig stat i provinsen.

Turkiet anklagar Iran för att ha kidnappat Chaab från landet i oktober 2020, och Turkiets underrättelsetjänst släppte i december övervakningsfilmer som uppges visa hur kidnappningen gick till.

"Fallet har vid upprepade tillfällen även tagits upp med Turkiets respektive Irans Stockholmsambassadörer", skriver UD.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL