Opinion

Den barmhärtige kristdemokraten

Opinion
Opinion

Måste man vara kristlig för att vara kristdemokrat? Att Kristdemokraterna blivit partiet som näst SD förespråkar den strängaste flyktingpolitiken gör att man har tappat en hel del frikyrkliga medlemmar, enligt Magnus Hagevi, professor vid Linnéuniversitetet.

Dagens Nyheter intervjuar frikyrkopastorn Daniel Berner som är en av de frikyrkliga som lämnat KD för Centerpartiet på grund av flyktingpolitiken och som inte längre känner igen sig.

Alf Svensson, partiets ”hedersordförande” menar att han förstår kritiken från pastorerna som hoppat av och tycker att KD har fel fokus. ”Kyrkorna har ju sett detta som en självklar uppgift: Att bry sig om dem som ingenting har”, säger Svensson. Det behövs istället fler barmhärtiga samariter i svensk politik, menar han. Svensson är inte den förste partiledare som riktar kritik mot att hens gamla parti går i ny riktning. Han och Fredrik Reinfeldt ha mycket att tala om. Men var KD är på väg är en intressant fråga.

Ebba Busch har sagt att hon tycker att samhället ska vila på en ”kristen grund”. Det som Alf Svensson ser som självklara kristna värderingar är inte med i den definitionen.

Om ett litet parti förlorar medlemmar från en liten grupp, är det ett problem? Kanske inte, de frikyrkliga är förmodligen inte tillräckligt många för att Kristdemokraterna ska sjunka synligt i opinionen. Men det såg inte bra ut i den senaste väljarsympatiundersökningen från SCB. När alla utom Vänsterpartiet och Centerpartiet tävlar om stramare flyktingpolitik, vem landar till höger om Moderaterna, men till vänster om Sverigedemokraterna? Tidigare har Kristdemokraterna varit en självklar plats inte bara för kristna, utan också för socialkonservativa. Sverigedemokraterna står nu för den mest socialkonservativa hållningen inom svensk politik.

Vad Ebba Busch menar med en kristen värdegrund om de som försöker leva efter bibeln inte känner igen sig är en ideologisk diskussion som KD måste ha.

Opinion

Bra skola oavsett vinst

MALMÖ 20181015 Niels Paarup-Petersen efter måndagens slutna omröstning i Malmös kommunfullmäktige. Foto: Johan Nilsson / TT kod 50090
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Under Centerpartiets halvdigitala stämma diskuterades bland annat vinstuttag för friskolor. På gott och ont (mest på ont) har vinstuttag blivit en profilfråga för de före detta borgerliga partierna. Även inom Centerrörelsen höjs röster för att det är dags att utvärdera projektet.

Malmös riksdagsledamot Niels Paarup-Petersen vill att det ska ställas kvalitetskrav på friskolor som vill plocka ut vinst, vilket är rimligt. Det var aldrig tal om att fritt skol- och vårdval skulle vara lätta pengar utan motprestation. Paarup -Petersen vill också se ett slopat kösystem, så att man inte måste sätta sitt barn i kö vid födseln för att det ska få plats på en bra skola.

Partistyrelsen menar istället att möjligheten till vinstuttag skapar konkurrens och motivation för skolorna att lyckas och är därför mot att begränsa det. Partistyrelsen vill också se en kompromiss där det går att köa till hälften av platserna. Ungdomsförbundet går på Malmölinjen och vill se en skärpning av reglerna. Deras åsikter borde väga tungt i det här fallet eftersom deras generation har mest praktisk erfarenhet av friskolor.

Halvmesyrer likt den partistyrelsen föreslår bör undvikas om partiet vill ge tydliga besked i skolfrågan. Om vinst motiverar borde krav som måste uppfyllas innan man tar ut vinst motivera i ännu högre grad.

Det har blivit synonymt med att vara borgerlig att vara för det fria skolvalet -- oavsett hur det ser ut. Att Alliansen splittrats kan och bör leda till att vinstuttag kan diskuteras utan att det måste bli ett underkännande av hela det borgerliga projektet. Viktigare än att förbjuda vinstuttag och aktiebolagsformer är just att villkora vinst med en god motprestation. Vad vi får för våra skattekronor är viktigare än vad koncernen får för avkastning. Som Paarup-Petersen påpekar är detta inte en höger-vänsterfråga, utan en bra-eller-dåligt fråga.

Centerpartiet kan, om Liberalerna har otur, bli det enda liberala alternativet i svensk politik. Vad det innebär för skolpolitiken är intressant och viktigt. Varken kommunala eller privata skolor ska kunna bedriva en undermålig undervisning för skattepengar.

Opinion

Könsstympning kan aldrig rättfärdigas

Opinion
Opinion

Centerstämman tog i torsdags ett bedrövligt beslut om att tillåta omskärelse av pojkar. Barns rätt till kroppslig integritet är en rättighet som givetvis måste väga tyngst när den står i konflikt med medeltida religiösa värderingar. Tyvärr finns det mycket okunskap bland de som stöder omskärelse. Om någon tycker sexualitet är tabu så sluta att läsa här:

A. Nej, det handlar inte om hygien ens historiskt, utan om att kontrollera pojkars och flickors sexualdrift. Den som har elementär kunskap om kroppens anatomi vet att förhuden spelar en central roll i onani på samma sätt som flickors clitoris. Skär bort och pojkar och flickor lockas inte att pilla på sin egen kropp lika mycket. Så kom inte dragande med att rötterna i traditionen var en hygienfråga.

B. Omskärelse av pojkar leder också till omskärelse av flickor. Det går inte att få förståelse för att det ena skall vara tillåtet men det andra förbjudet. Så centerstämmans beslut är också ett slag i ansiktet på små flickor.

C. Jag har skrivit mycket genom åren mot denna medeltida sedvänja och blivit kontaktad av män som tycker att de fick ett livslångt lidande genom att bli omskurna. En man ringde och grät och tackade mig. Omskärelsen hade gjort att han hade svårt genomföra samlag eftersom det smärtade. Dessutom gjorde gnidningen mot det oskyddade ollonet att den sköra huden blev läderartad och okänslig.

E. Omskärelsen är inget oeftergivligt krav enligt skrifterna även om rabbiner, ayatollor och imamer försöker att hävda det.

F. Om man via politiska beslut på goda grunder kan sätta sig över Bibeln när det gäller kvinnliga präster och samkönade äktenskap, varför fegar man ur när det gäller könsstympning?

Centern använder en slogan som lyder Framåt. Vid stämman gick man Bakåt. Och liberalt var beslutet minst av allt.

Lars J Eriksson

Opinion

Ingen skola för kriminella

Opinion
Opinion

Som väntat slopades straffrabatten för unga mellan 18-20 år. Personer i åldersgruppen begår allt grövre brott, som kan motivera längre fängelsestraff. Rabatten ska tas bort för alla brott som har minimistraff på minst ett års fängelse och innebär att en artonåring kan dömas till livstid: ett hårt, långt och för samhället mycket dyrt straff. Samtidigt måste man förhålla sig till verkligheten. Straffrabatten för unga hade inte grov, hänsynslös organiserad brottslighet i åtanke. Slopad straffrabatt innebär rent krasst att farliga individer hålls borta från gatorna.

När det gäller fängelsestraff måste man ställa frågan om längre straff avskräcker från brott. ”En del kommer att tänka till,” menar Morgan Johansson. Unga kriminella kan dömas till långa fängelsestraff just för att de inte ”tänker till” innan de begår grova brott, så det är kanske ett önsketänkande.

Johansson menar att det viktigaste med slopad straffrabatt är att man får längre tid att jobba med ungdomarna inom kriminalvården. Ett klassiskt argument mot att unga sitter länge i fängelse har länge varit att det kan fungera som en ”skola för kriminella”. Morgan Johanssons och regeringens förslag på åtgärder för att bryta mönstret och se till att unga brottslingar inte kommer ut med högre kriminell kompetens än när de åkte in är därför det mest intressanta för komma till rätta med det dödliga våldet.

Den framgångsrika Malmömodellen Sluta Skjut ska enligt förslaget tillämpas nationellt. Här är det som vanligt vid effektiva åtgärder mot organiserad brottslighet flera myndigheter som samverkar för att det ska ge resultat, liksom aktörer från civilsamhället. Det är en bra idé att göra det till standard. 15 miljoner till avhopparverksamheten är en nödvändig satsning. Sluta skjut visar att många av de som använder dödligt våld är öppna för att lämna kriminaliteten. Summan låter för låg, men kanske vill man utvärdera en nationellt samordnad insats innan man lägger mer skattepengar på det.

Opinion

Dags för Lex Tim

Opinion
Opinion

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin riktar kritik mot hanteringen av fallet ”Tim” där en liten pojke på Österlen riskerar att utvisas till släkt i Nigeria utan att känna dem, ha varit i landet eller tala språket. BO menar att man varnat för detta: ett barn hamnar mellan stolarna juridiskt. Krocken sker i det här fallet mellan migrationslagstiftning och lagen om vård av unga.

Små barn ska varken vara brickor i ett migrationspolitiskt spel eller testpiloter för tillämpning av barnkonventionen på svensk lagstiftning. Deras rätt till grundläggande trygghet i form av husrum, mat och närhet till sin vårdnadshavare ska inte kunna ifrågasättas.

Eftersom ”Tim” blev omhändertagen på grund av att den biologiska mamman utsatte honom för vanvård är det just nu inte hon som är den lämpligaste vårdnadshavaren, eller familjen i Nigeria, som enligt källor inte uttryckt någon önskan att ta hand om barnet. Pojken har dessutom en morbror i Sverige. Den biologiska familjens rätt till kontakt med barnet kan tas om hand på det sättet

Tim bör, om barnkonventionen tas på allvar som BO menar att den ska, få stanna hos familjen som behandlar honom som sin son. Om man av principiella skäl vill se en minskad migration till Sverige kan inte det gå ut över små barns grundläggande trygghet. Barnkonventionen måste prövas mot andra lagar, så den inte körs över och barnets rättigheter kränks. Det måste bli tydligt vad som gäller.

Opinion

Vinst varje gång för Tullverket

Opinion
Opinion

Oscar Lindvall, tullverkets biträdande kontrollchef, berättar att Tullverket i princip får ”träff” på stöldgods under varenda arbetspass i Trelleborgs hamn. Att Tullverket sedan augusti har fått befogenhet att agera utan att polisen är närvarande har gett tydliga resultat -- men också skapat nya problem. En resurs- och tidsbesparing för polisen innebär ännu en arbetsuppgift för ett redan överbelastat tullverk. Mer resurser till tullen skulle, som man redan kan se, ge fina resultat.

Nyheten om att fyra stulna lyxbilar, sammanlagt värda runt två miljoner kronor, kunde stoppas innan de lämnade landet lockade till läsning på tidningens sajt under torsdagen. Det är inte konstigt: att kriminella kan plocka till sig stöldgods och exportera obehindrat provocerar. Oscar Lindvall säger att tullen kan ”störa” tjuvarnas och hälarnas verksamhet på ett sätt de inte tidigare kunnat, men konstaterar också att stödgods inte är någon prioritering. Till det finns det inte resurser. Narkotikan ska vara tullens huvudfokus.

Stölder är på sätt och vis ett mindre problem än import av narkotika, som i värsta fall förstör liv eller orsakar dödsfall. Men att veta att samhället klarar av att förhindra även till exempel bilstölder eller i alla fall försvåra för tjuven, är en viktigt del i medborgarnas upplevelse av ett fungerande samhälle med ett fungerande rättssystem. Att stölder förblir outredda innebär att de bestulne tvivlar på samhället och dess institutioner. Det är långt ifrån en petitess, även om en bilägare inte dör utan sin Tesla.

SSU:s nya ordförande, polisaspiranten Lisa Nåbo, tycker att det ska vara ”jävligt jobbigt” att vara kriminell i Sverige. Att veta att en dyr Tesla fastnar i Trelleborgs hamn innan den kan skeppas ut i Europa låter mycket jobbigt för den drabbade brottslingen. I valrörelsens miljonregn över lag och ordning är det värt att notera att Tullverket skulle kunna göra det ”jävligt jobbigt” att vara biltjuv, eller tjuv i allmänhet, om de nya befogenheterna också gav Tullverket mer resurser. Det vore väl använda skattekronor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Opinion

Ingen ökning av dödligt våld

STOCKHOLM 2018-10-18Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT / Kod: 30212** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **
Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Opinion
Opinion

Brå:s kartläggning som visade på att invandrade och personer med utlandsfödda föräldrar var överrepresenterade i brottsstatistiken väckte stor uppmärksamhet när den släpptes. Den enkla förklaringen på siffrorna var att invandrare var kriminella, något som främlingsfientliga personer och partier längre hävdat.

Ny forskning från kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki ger delvis en annan förklaring. Det dödliga våldet har minskat bland svenskar, vilket gör att invandrare är överrepresenterande för att brottsligheten inte har minskat i samma utsträckning i de grupperna. Brottsligheten ligger helt enkelt kvar på samma nivåer som tidigare.

Många läste Brå:s siffror och menade att man inte kunde dra några långtgående slutsatser förrän man svarat på frågan om varför invandrare är överrepresenterade. Sarnecki säger att han är förvånad över resultatet.

Sarnecki finner föga förvånande att det är de minst integrerade som begår brotten: de som aldrig kommer in i samhället. Fler invandrare har inte lett till fler brott. Fler dåligt integrerade har lett till att det dödliga våldet ligger kvar på samma nivå, men är begränsat till en viss typ av gärningsmän.

Den kommande valrörelsen kommer i stor utsträckning att präglas av missnöje med lag och ordning (eller ett underskott på det) och specifikt av gängkriminaliteten. Den mörka bilden av ett samhälle som är på väg åt fel håll modereras här av att brottsligheten inte har ökat generellt, utan biter sig kvar på höga nivåer i vissa grupper. Det är dessutom de grupper man kunde gissa sig till har problem med kriminalitet, vilket gör att man kan fokusera tydligt med insatser.

Man ska ta Brå:s slutsatser på allvar och tala uppriktigt om överrepresentation av utlandsfödda, även om man får akta sig för att glida över i rasism. Att det dödliga våldet generellt har minskat är goda nyheter, vilket kan vara värt att komma ihåg som motgift mot svartmålning av vart samhället är på väg. Sarnecki:s studie svarar inte på alla frågor, men ställer just de följdfrågor som behövs.

Opinion

Klimatförändringar gör dig sjuk

Opinion
Opinion

WHO kommer med tuffare riktlinjer kring luftkvalitet. 200 medicintidskrifter skriver i ett gemensamt upprop att den globala uppvärmningen måste hållas nere. Klimatets inverkan på hälsan blir alltmer uppenbart.

Ungefär sju miljoner människor dör varje år i förtid på grund dålig luft. Även låga nivåer av kvävedioxid och partiklar ökar risken för sjukdomar som KOL, hjärtinfarkt, diabetes och stroke.

Det konkreta behovet av ren luft för att rädda liv och förhindra sjukdomar går hand i hand med det generella klimatarbetet. Klimatfrågor bör i högre utsträckning diskuteras från ett hälsoperspektiv för att bli lättöverskådliga. Utsläppen dödar, helt enkelt. Mest illa far som vanligt fattiga i utvecklingsländer, men ett fasaväckande stort antal personer i välfärdsländer utan fattigdomsproblematik dör direkt eller indirekt av klimatförändringar.

Det har visat sig att även låga halter orsakar hälsoproblem, lägre än man tidigare trott, så Sverige är inte undantaget. En studie på demens visade att även i en stad som Stockholm, som internationellt sett har bra luftkvalitet, fanns ändå tillräckligt med föroreningar för att skulle leda till hjärt-kärlsjukdom, vilket i sin tur påverkar demens.

Under torsdagen hålls ett möte i Bryssel om hur EU kan och ska anpassa sig till WHO:s krav på tuffare riktlinjer. EU länge varit alltför förlåtande och tillåtit högre halter av partiklar i luften än vad WHO rekommenderar: något som leder till allvarliga hälsoproblem som i längden kommer att kosta unionen fantasisummor om man inte bryter tendensen.

Miljoner utsläppsorsakade dödsfall låter skrämmande, men Johan Kuylenstierna, forskningsledare på Stockholm environmental institute, påpekar att det finns stora vinster med att dra ner på utsläppen även för den urbana trivseln. Städer anpassade för cykel och med lättillgänglig kollektivtrafik är inte bara bättre för hälsan, utan också bättre för den mentala hälsan och vackrare att vistas i.

Opinion

Fråga Lund om GAL-TAN

Opinion
Opinion

I en intressant debatt hållen vid Lunds universitet funderade höger och vänster på hur man kartlägger svensk politik och om det bör ske på en vänster-högeraxel, eller med hjälp av andra verktyg.

Deltagarna enades om att de tyckte den under senare år populära GAL-TAN- skalan var värdelös. Statsvetaren och kulturskribenten Johan Wennström menade att den målar upp en falsk dikotomi mellan ”goda och onda” och att inga politiska partier kan vara konsekvent ”auktoritära”, som är en av värdena som mäts med GAL-TAN-skalan. Statsvetaren Anders Sannerstedt menade att ett argument mot GAL-TAN var hur svårt det är att placera ett parti som Liberalerna på en sådan skala.

Visst finns element av politisk astrologi, eller bluffteorin om de fyra färgerna, över GAL-TAN även om testet, likt personlighetstester, är ganska roligt att göra.

Hur väl fungerar den klassiska höger-vänsteraxeln jämfört med GAL-TAN? Sannerstedt placerade Sverigedemokraterna i mitten, medan Wennström inte tyckte SD enkelt kunde placeras på skalan alls. Debatten kring GAL-TAN:s brister visade varför man tyckte att en ny mätsticka behövdes från början.

Det har blivit alltmer intressant att fråga sig vilka eventuella värderingar som ligger bakom hur väljarna röstar eftersom vi har en mycket rörligare väljarkår än tidigare och därmed också hur de politiska partierna beskriver sig själva ideologiskt.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL