Opinion

Debatt: Skadlig ägarkoncentration i den skånska tidningsvärlden

Efter 133 år blir lokalt ägda Skånskan ägd av Bonniers.
Foto: Jon Willén/TT
Opinion
Opinion

Sex ägare kontrollerar idag 98% av dagstidningsmarknaden i landet. Störst är familjen Bonniers med 43%.

Hittills under 2000 talet har det hänt mycket på den skånska tidningsmarknaden. Ett halvår efter millennieskiftet så upphörde Arbetet för gott och det var den enskilt största nedläggningen i modern tid. Sydsvenskan (SDS) blev tillsammans med Skånska Dagbladet ensamma tidningsutgivare i Malmö-Lund med omnejd. Innan tidningen Arbetets konkurs hade Bonnierkoncernen ökat trycket ytterligare genom att köpa SDS. Något senare köpte man också Ystads Allehanda.

Året efter slutet för tidningen Arbetet gick tidningarna i Nordvästra Skåne HD och NST ihop och HD:s dominans i området förstärktes och gick efter en tid om NST i upplaga. År 2003 köpte Bonniers/Sydsvenskan en majoritet i Kristianstadsbladet och bildade Skånemedia. De tre tidningarna YA, TAoch KB kom att öka sitt samarbete och arbetade närmare varandra.År 2011 såldes Skånemedia till Gota Media som därefter har varit ägare till tidningarna.

År 2014 genomfördes åter en förändring på den skånska tidningsmarknaden då Bonniers förvärvar HD/NST och den skånska marknaden är då uppdelad mellan tre bolag.

Bonnier SDS/HD dominerar marknaden om man tar hänsyn till var skåningarna bor med 75%. Skåne/Gota har 15% och SKD/NSK har 10%. För att stärka sig ytterligare på tidningsmarknaden så fortsätter Bonniers med sina affärer och denna gång är korsvis ägande på gång mellan Bonniers och Gota Media. Bonniers blir 30% ägare av Gota Media och samtidigt som Gota Media blir 20 procentig ägare i Bonniers News local.

Mindre än en vecka efter det planerade korsägandet så görs en ny affär genom ett uppköp av Skånska Dagbladet och Norra Skåne som de tillsammans ökar sina portföljer med.

År 2018 förvärvade också Bonniers mediatidningen Dagens Media som som bevakar mediavärlden i vårt land. I maj 2021 gjorde tidningen en intervju med VD för koncernbolaget SKD som redovisar ett resultat (EBIT) för 2020 med 27 mkr och med en fastighetsförsäljning borträknad så hamnade resultatet på i det närmaste ett nollresultat om man borträknar koncernens resebyråverksamhet som gick med förlust under pandemiåret. Tidningen har också vid två olika tillfällen även varit i kontakt med SKD-koncernen nye ordförande och de artiklarna kunde ha varit ogjorda. SKD-koncernen är idag bättre rustad med verksamheten och ekonomin än man var när man läser bokslutet för 2011. Enligt årsredovisningen 2020 finns stora övervärden på fastigheterna som är upptagna som en avkastningsvärdering och inte som en försäljningsvärdering. Fastigheten i Hässleholm som koncern sålde gav ca 50% mer än avkastnings-värderingen visade, således torde värdet på de olika fastigheterna i Malmö klart överstiga det värdet med minst samma procent som i Hässleholm. Vid en försäljning minus aktuella lån på fastigheterna så skulle det säkert täcka hela verksamhetens redovisade intäkter 2020. Koncernen har enligt årsredovisningen stora kortsiktiga placeringar samt kassa/ bank och redovisar en kassalikviditet på 123 procent. Således har koncernen en stark ekonomi, likviditet och går in i 20-talet med bättre förutsättningar än man hade 2011.

Enligt SKD-koncernen årsredovisning 2020 så uppgår det statliga stödet inkl. presstödet till närmare 35 mkr medan den som erhåller det största statliga stödet är Bonniers. Företrädare för Bonniers har i årtionden kritiserat stödet i den offentliga debatten och bedrivit lobbying i Bryssel för att få det avskaffat. Detta stöd lämnar nu ägarna till SKD ifrån sig till den största bidragstagaren som tidigare bekämpat modellen

Frågan är hur säkerställer Centern och optimerar sin exponering av sina idéer i Skåne när man tappar dessa statliga medel och hur får man betalt för dessa kommande presstöd i framtiden? Ledarsidorna kan ju utgå från Centerns grundläggande värderingar vid en försäljning, men man får inte bortse från att Bonnier/Gota ökande ägande riskerar att skada läsarnas förtroende för titlarnas självständighet. Styrning samt förändringar kan göras på många sätt. Ägarna väljer t.ex. chefer som delar deras värderingar. Dessutom riskerar Skånskans lokala nyhetsfokus att förflyktigas.

Andratidningar i ett område befinner sig i ett konkurrensmässigt underläge och behöver även i fortsättningen presstöd, eftersom de annars skulle sakna tillräcklig ekonomisk kraft att kunna fortsätta sin utgivning. I annat fall skulle mångfalden minska, vilket skulle få negativa konsekvenser för läsarnas valfrihet och opinionsbildningen. Idag ägs samtliga andra tidningar av tidningar som också ger ut den största tidningen i området. Nedläggningen har skett av andra tidningen i de olika områden som Folket, Allehanda samt i Kalmar Östra Småland som var Gota ägd. Varför skall ett litet tidningsföretag med bra kapital och likviditet gå upp i ett större? Små företag är mer snabbfotade och kan förändra sin verksamhet snabbt med de stora företagen i regel har andra svårigheter. Finns det inte intressenter utanför tidningsvärlden i Skåne som vill slå vakt om skåningarnas valfrihet och opinionsbildning?

Tommy Bengtsson, fd styrelseledamot AB Skånska dagbladet

Opinion

Staten dålig ägare

Skulle staten satsa på sjukhuslokaler i Hässleholm?
Foto: Johan Nilsson/TT
Foto: Arkivbild
Opinion
Ledare. Förslaget att staten genom ett nytt bolag ska äga sjukhusen skulle leda till både dyrare lokaler och sämre flexibilitet.

En statlig utredning har föreslagit att ett nytt statligt fastighetsbolag ska bildas för att ta hand om ”infrastrukturen inom hälso- och sjukvården”, i första hand sjukhusfastigheter.

Det är svårt att förstå varför den här utredningen tillsattes, eftersom all erfarenhet talar för att statliga fastighetsbolag inte ser vill verksamheternas intressen utan det egna bolagets (vilket ligger i sakens natur eftersom aktiebolagslagen säger att styrelseledamöter bara ska se till bolagets bästa).

De statliga museerna skulle gärna vilja äga sina egna lokaler, eftersom det statliga bolag, Statens Fastighetsverk, som äger husen tar ut en ”marknadshyra” som går högt över vad museerna rimligen skulle behöva betala. Den självkostnadsprincip som var tänkt när förändringen genomfördes för 30 år sedan har inte blivit verklighet.

Detsamma gäller för universiteten. Den vanligaste hyresvärden är Akademiska hus, som ska bedriva verksamheten ”på affärsmässiga grunder och generera marknadsmässig avkastning”. Det gör att flera universitet och högskolor har diskuterat att säga upp sina dyra lokaler och istället hyra ”på stan” för att ha råd att bedriva forskning och undervisning.

Om staten skulle förbjuda också regionerna att äga sina sjukhus är risken stor att resultatet skulle bli detsamma. Fastighetsbolaget för sjukhusen skulle främst se till att kunna gå med vinst själv. Betala skulle den som bedriver sjukvården (och patienterna) få göra.

Att ett statligt bolag skulle satsa på sjukhus i mindre orter är osannolikt, med tanke på hur staten normalt agerar. Förändringar av verksamheten som kräver ändrade lokaler skulle bli en ännu mer byråkratisk och långdragen process.

Istället för att centralisera och lägga en likadan mall över alla sjukhus måste lokalerna bli mer anpassade efter lokala och regionala behov. Det gör ett statligt fastighetsbolag än mer olämpligt.

Det är onödigt att skicka utredningen på remiss. Låt den gå i papperskorgen direkt.

Yngve Sunesson

Opinion

Lär om de nordiska språken i skolan

Opinion
Opinion

Under pandemin har den nordiska samhörigheten fått hårda smällar. För första gången sedan den nordiska passfriheten infördes på 1950-talet har gränser stängts mellan nordiska länder, i vissa fall till och med med militärer vid gränsen.

Därför är det viktigt, när nu de flesta pandemirestriktioner monteras ned, att vad som kan göras också görs för att återupprätta förtroendet mellan de nordiska länderna och folken.

Ett steg, som varit nödvändigt även utan de två senaste årens problem, är att försöka förbättra förståelsen för grannarnas språk. Den har varit på nedgång under en längre tid. Inte ens här i Skåne är det längre självklart att alla förstår danskar på besök. Alltför ofta tas engelska till även vid samtal med danskar eller norrmän.

Därför är det glädjande att Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur vill stärka nordisk undervisning i skolan i de nordiska länderna. För femton år sedan antogs den första deklarationen om nordisk språkpolitik, och den behöver följas upp nu tycker utskottet. Ungdomens Nordiska Råd krävde tidigare i år att kunskaper om nordiska språk och kultur ska bli mer närvarande i skolorna.

För att Norden ska behålla sin position som världens mest integrerade region är det avgörande att människor förstår varandra över gränserna. Därför behöver de nordiska språken läras ut i skolan på ett mer systematiskt sätt än i dag. Nordiska Rådets förslag måste följas upp nationellt.

Yngve Sunesson

Opinion

Stor centerframgång i isländska alltingsvalet

Opinion
Opinion

De isländska väljarna valde fortsatt stabilitet i lördagens alltingsval. För första gången sedan finanskrisen 2008, som drabbade Island särskilt hårt, har en regering suttit en hel mandatperiod. Nu fick de tre partierna i regeringen stärkt stöd, om de väljer att fortsätta.

Det är kanske inte helt självklart eftersom statsminister Katrin Jakobsdóttirs parti Gröna vänstern backade 4,3 procentenheter och tre mandat, trots statsministerns personliga popularitet. Samtidigt blev Framstegspartiet, ett landsbygdsbaserat centerparti, den största valsegraren (+6,6 % och fem nya mandat). Islands största parti Självständighetspartiet, ett liberalt högerparti, backade marginellt.

Det gör att såväl Framstegspartiets ledare Sigurdur Ingi Jóhannsson som Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson kan tänkas kräva statsministerposten, och då kanske missnöjet i Gröna vänstern med samarbetet högerut blir för stort för att fortsätta i samma regering.

Så trots det starka förtroendet för den sittande regeringen och framgången för Framstegspartiet är det inte givet att regeringen sitter kvar. Att det mest troliga ändå är att den gör det beror mest på splittringen i alltinget som gör att alternativen inte är så många.

Med åtta partier i alltinget - för första gången sedan finanskrisen ökade dock inte antalet - kan det bli svårt att bilda en annan majoritetsregering. Socialdemokraterna backade något i valet och är starkt EU-positivt i motsats till de tre regeringspartierna. Högerpopulistiska Folkets parti gick framåt men är inte aktuellt i en regering. Piratpartiet har ställt villkor om en nu grundlag för att gå in i en regering vilket knappast accepteras. Det högerlutande utbrytarpartiet Centerpartiet med en tidigare Frp-ledare som grundare och stark man halverades i valet och klarade nätt och jämnt femprocentsspärren. Möjligen skulle det liberala partiet Renässans kunna ersätta Gröna vänstern som regeringsparti, även om majoriteten då blir knappare.

Så grundtipset är att regeringen fortsätter, möjligen med en ny statsminister.

Opinion

Digital stämma utan revolter

Opinion
Krönika.

Centerpartiet har haft sin riksstämma, som numera hålls bara vartannat år. På grund av pandemin hölls den digitalt, även om distrikten samlade sina ombud i ”hubbar” i hemlänet, för att ändå kunna få lite stämmokänsla.

Det mesta verkar ha fungerat bra. Debatterna var livliga och voteringarna gick snabbare än vanligt med de tekniska hjälpmedlen. Men de som ville flytta partiets positioner utöver vad partistyrelsen ville hade det svårare, när inte ombuden från olika delar av landet kunde överlägga mellan voteringarna och försöka samla majoriteter för sina förslag. Därför var det bara på marginalen som partistyrelsen måste backa.Och trots visst missnöje inför stämman kom inget motförslag till valberedningens namn till partistyrelsen.

Den stora debattfrågan blev friskolorna. Det var på tiden att frågan kom upp till generaldebatt, eftersom dagens regler för friskolorna har varit i kraft med bara smärre justeringar i snart 30 år. Nackdelarna med kösystem och generösa bidrag liksom stora utlandsägda koncerners vinstutdelningar har blivit allt tydligare, framför allt jämfört med förhoppningarna när friskolereformen infördes om nya pedagogiker och bättre förutsättningar för små skolor.

Men i stort sett fick partistyrelsen godkänt för de förändringar som föreslagits. Kösystem för högst hälften av eleverna och inga förändringar i möjligheterna att dela ut vinst från de bidragsberoende företagen, blev slutresultatet i voteringarna, trots att många ombud krävde mer.

Med så tydliga stämmobeslut blir det svårare för ledningen att efter nästa års val i eventuella regeringsförhandlingar gå längre i kompromissande. Men opinionen mot dagens generösa regler för friskolekoncernerna lär så småningom kräva mer genomgripande reformer.

Tre program antogs utan större ändringar av stämman. Annie Lööf lade stor vikt vid försvaret av demokratin i sitt inledningstal, och stämmoprogrammet lägger fast viktiga krav på att göra det svårare att ändra grundlagen, att värna oberoende domare och domstolar liksom fria medier och att motarbeta korruption. Pekfingret är riktat mot Viktor Orban och därmed indirekt mot Sverigedemokraterna.

Programmet om ”en stark grön ekonomi med fler företag” är en specificering av känd centerpolitik, medan programmet om vård och omsorg innebär en tydlig framflyttning av de politiska positionerna. Där har Centerpartiets starka ställning i regioner och kommuner satt avtryck.

Betoningen på förebyggande insatser är kända centerkrav, medan markeringen av att den digitalt baserade vården måste förstärkas innehåller mer nytänkande. Nätläkarna måste inordnas fullt ut i samma ersättningssystem som annan verksamhet, och kravet att dagens lagstiftning om personuppgiftshantering inom vård- och omsorgsområdet måste moderniseras och göras heltäckande är viktigt. Det är också förslaget på ett nationellt e-hälsoregister, för att minska risken för felbehandling när många läkare är inblandade i behandlingen.

Mer digitalisering inom vården kräver också att bredband byggs ut i hela landet, så inte landsbygden utestängs från de här möjligheterna. I det känns Centerpartiet väl igen.

Yngve Sunesson

Opinion

Bra skola oavsett vinst

MALMÖ 20181015 Niels Paarup-Petersen efter måndagens slutna omröstning i Malmös kommunfullmäktige. Foto: Johan Nilsson / TT kod 50090
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Under Centerpartiets halvdigitala stämma diskuterades bland annat vinstuttag för friskolor. På gott och ont (mest på ont) har vinstuttag blivit en profilfråga för de före detta borgerliga partierna. Även inom Centerrörelsen höjs röster för att det är dags att utvärdera projektet.

Malmös riksdagsledamot Niels Paarup-Petersen vill att det ska ställas kvalitetskrav på friskolor som vill plocka ut vinst, vilket är rimligt. Det var aldrig tal om att fritt skol- och vårdval skulle vara lätta pengar utan motprestation. Paarup -Petersen vill också se ett slopat kösystem, så att man inte måste sätta sitt barn i kö vid födseln för att det ska få plats på en bra skola.

Partistyrelsen menar istället att möjligheten till vinstuttag skapar konkurrens och motivation för skolorna att lyckas och är därför mot att begränsa det. Partistyrelsen vill också se en kompromiss där det går att köa till hälften av platserna. Ungdomsförbundet går på Malmölinjen och vill se en skärpning av reglerna. Deras åsikter borde väga tungt i det här fallet eftersom deras generation har mest praktisk erfarenhet av friskolor.

Halvmesyrer likt den partistyrelsen föreslår bör undvikas om partiet vill ge tydliga besked i skolfrågan. Om vinst motiverar borde krav som måste uppfyllas innan man tar ut vinst motivera i ännu högre grad.

Det har blivit synonymt med att vara borgerlig att vara för det fria skolvalet -- oavsett hur det ser ut. Att Alliansen splittrats kan och bör leda till att vinstuttag kan diskuteras utan att det måste bli ett underkännande av hela det borgerliga projektet. Viktigare än att förbjuda vinstuttag och aktiebolagsformer är just att villkora vinst med en god motprestation. Vad vi får för våra skattekronor är viktigare än vad koncernen får för avkastning. Som Paarup-Petersen påpekar är detta inte en höger-vänsterfråga, utan en bra-eller-dåligt fråga.

Centerpartiet kan, om Liberalerna har otur, bli det enda liberala alternativet i svensk politik. Vad det innebär för skolpolitiken är intressant och viktigt. Varken kommunala eller privata skolor ska kunna bedriva en undermålig undervisning för skattepengar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker på företagsfinanser.se för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Opinion

Könsstympning kan aldrig rättfärdigas

Opinion
Opinion

Centerstämman tog i torsdags ett bedrövligt beslut om att tillåta omskärelse av pojkar. Barns rätt till kroppslig integritet är en rättighet som givetvis måste väga tyngst när den står i konflikt med medeltida religiösa värderingar. Tyvärr finns det mycket okunskap bland de som stöder omskärelse. Om någon tycker sexualitet är tabu så sluta att läsa här:

A. Nej, det handlar inte om hygien ens historiskt, utan om att kontrollera pojkars och flickors sexualdrift. Den som har elementär kunskap om kroppens anatomi vet att förhuden spelar en central roll i onani på samma sätt som flickors clitoris. Skär bort och pojkar och flickor lockas inte att pilla på sin egen kropp lika mycket. Så kom inte dragande med att rötterna i traditionen var en hygienfråga.

B. Omskärelse av pojkar leder också till omskärelse av flickor. Det går inte att få förståelse för att det ena skall vara tillåtet men det andra förbjudet. Så centerstämmans beslut är också ett slag i ansiktet på små flickor.

C. Jag har skrivit mycket genom åren mot denna medeltida sedvänja och blivit kontaktad av män som tycker att de fick ett livslångt lidande genom att bli omskurna. En man ringde och grät och tackade mig. Omskärelsen hade gjort att han hade svårt genomföra samlag eftersom det smärtade. Dessutom gjorde gnidningen mot det oskyddade ollonet att den sköra huden blev läderartad och okänslig.

E. Omskärelsen är inget oeftergivligt krav enligt skrifterna även om rabbiner, ayatollor och imamer försöker att hävda det.

F. Om man via politiska beslut på goda grunder kan sätta sig över Bibeln när det gäller kvinnliga präster och samkönade äktenskap, varför fegar man ur när det gäller könsstympning?

Centern använder en slogan som lyder Framåt. Vid stämman gick man Bakåt. Och liberalt var beslutet minst av allt.

Lars J Eriksson

Opinion

Ingen skola för kriminella

Opinion
Opinion

Som väntat slopades straffrabatten för unga mellan 18-20 år. Personer i åldersgruppen begår allt grövre brott, som kan motivera längre fängelsestraff. Rabatten ska tas bort för alla brott som har minimistraff på minst ett års fängelse och innebär att en artonåring kan dömas till livstid: ett hårt, långt och för samhället mycket dyrt straff. Samtidigt måste man förhålla sig till verkligheten. Straffrabatten för unga hade inte grov, hänsynslös organiserad brottslighet i åtanke. Slopad straffrabatt innebär rent krasst att farliga individer hålls borta från gatorna.

När det gäller fängelsestraff måste man ställa frågan om längre straff avskräcker från brott. ”En del kommer att tänka till,” menar Morgan Johansson. Unga kriminella kan dömas till långa fängelsestraff just för att de inte ”tänker till” innan de begår grova brott, så det är kanske ett önsketänkande.

Johansson menar att det viktigaste med slopad straffrabatt är att man får längre tid att jobba med ungdomarna inom kriminalvården. Ett klassiskt argument mot att unga sitter länge i fängelse har länge varit att det kan fungera som en ”skola för kriminella”. Morgan Johanssons och regeringens förslag på åtgärder för att bryta mönstret och se till att unga brottslingar inte kommer ut med högre kriminell kompetens än när de åkte in är därför det mest intressanta för komma till rätta med det dödliga våldet.

Den framgångsrika Malmömodellen Sluta Skjut ska enligt förslaget tillämpas nationellt. Här är det som vanligt vid effektiva åtgärder mot organiserad brottslighet flera myndigheter som samverkar för att det ska ge resultat, liksom aktörer från civilsamhället. Det är en bra idé att göra det till standard. 15 miljoner till avhopparverksamheten är en nödvändig satsning. Sluta skjut visar att många av de som använder dödligt våld är öppna för att lämna kriminaliteten. Summan låter för låg, men kanske vill man utvärdera en nationellt samordnad insats innan man lägger mer skattepengar på det.

Opinion

Dags för Lex Tim

Opinion
Opinion

Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin riktar kritik mot hanteringen av fallet ”Tim” där en liten pojke på Österlen riskerar att utvisas till släkt i Nigeria utan att känna dem, ha varit i landet eller tala språket. BO menar att man varnat för detta: ett barn hamnar mellan stolarna juridiskt. Krocken sker i det här fallet mellan migrationslagstiftning och lagen om vård av unga.

Små barn ska varken vara brickor i ett migrationspolitiskt spel eller testpiloter för tillämpning av barnkonventionen på svensk lagstiftning. Deras rätt till grundläggande trygghet i form av husrum, mat och närhet till sin vårdnadshavare ska inte kunna ifrågasättas.

Eftersom ”Tim” blev omhändertagen på grund av att den biologiska mamman utsatte honom för vanvård är det just nu inte hon som är den lämpligaste vårdnadshavaren, eller familjen i Nigeria, som enligt källor inte uttryckt någon önskan att ta hand om barnet. Pojken har dessutom en morbror i Sverige. Den biologiska familjens rätt till kontakt med barnet kan tas om hand på det sättet

Tim bör, om barnkonventionen tas på allvar som BO menar att den ska, få stanna hos familjen som behandlar honom som sin son. Om man av principiella skäl vill se en minskad migration till Sverige kan inte det gå ut över små barns grundläggande trygghet. Barnkonventionen måste prövas mot andra lagar, så den inte körs över och barnets rättigheter kränks. Det måste bli tydligt vad som gäller.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL