Utrikes

Bakgrund: Tillslagen i Ryssland och Belarus

Den ryske försvarsadvokaten Ivan Pavlov (i mitten) som ledde Komanda 29, vid en domstolsförhandling i juni.
Foto: Aleksandr Zemlianitjenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes De senaste veckorna har myndigheter i både Ryssland och Belarus gjort större tillslag mot medier, människorättsaktivister och försvarsadvokater. Här är några av dem.
PREMIUM

Den ryska föreningen Komanda 29 skulle ha blivit sju år i augusti 2021. Komanda betyder grupp och 29 anspelar på artikel 29 i konstitutionen som ska garantera medborgarna rätt till tankefrihet, pressfrihet, och fri informationsspridning.

Journalister och advokater har hjälpt ryssar som anklagats för informationsbrott och landsförräderi, bland annat försvarade de Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK i fallet om extremiststämpling.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

EU: En laddare till allt

EU:s digitaliseringskommissionär Margrethe Vestager. Arkivfoto.
Foto: Yves Herman/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vilken laddsladd passar till telefonen och hur många ska du egentligen behöva ha?
Glöm det framöver – åtminstone om EU-kommissionen får som den vill. USB C-kontakten föreslås nu bli allmän standard.

EU har pressat på i många år och stoltserar med att ha fått marknaden att gå från ett 30-tal olika laddsladdssystem till just nu bara tre.

Nu ska det föras till sin spets. EU-kommissionen vill att alla framöver ska använda samma modell: USB C.

"Konsumenterna i EU har frustrerats alldeles för länge av byrålådor fulla av laddare som inte passar ihop. Vi har gett industrin tillräckligt med tid för att komma upp med egna lösningar. Nu är det dags för lagstiftning om ett gemensamt system", slår kommissionens digitaliseringsansvariga förste viceordförande Margrethe Vestager fast i ett pressmeddelande.

Mindre skräp?

Förslaget innebär att en USB C-kontakt ska krävas på alla nya mobiltelefoner, läsplattor, digitalkameror, hörlurar och portabla högtalare. Dessutom vill kommissionen säkerställa att inte tillverkarna ser till att deras produkter laddas långsammare om man använder en laddare som någon annan gjort.

I slutändan ska det även bidra till bättre miljö. Enligt kommissionens beräkningar uppgår mängden slängda och outnyttjade laddare årligen till 11 000 ton.

"Med vårt förslag kommer konsumenterna i EU kunna använda en enda laddare till all sin portabla elektronik – ett viktigt steg för bättre bekvämlighet och minskat skräp", säger inremarknadskommissionären Thierry Breton i pressmeddelandet.

"Inte mot Apple"

Kommissionens förslag ska i sedvanlig ordning behandlas av EU-parlamentet och medlemsländerna i EU:s ministerråd. Den processen kan som snabbast ta ungefär ett halvår, om alla är eniga. När väl ett slutgiltigt beslut fattats dröjer det sedan två år innan de nya reglerna börjar gälla.

Flera tillverkare har redan USB C-kontakter som standard – dock inte Apple, som hittills hållit fast vid sin egen Lightning-kontakt.

Bolaget säger i en första kommentar till nyhetsbyrån Reuters att förslaget kommer att hämma innovation och att övergångsperioden är för kort.

EU-kommissionen betonar dock att förslaget inte är särskilt inriktat mot just Apple.

– Absolut inte. Apple kommer att behöva byta till USB C, men det håller de redan på att göra på vissa produkter. De kan fortfarande ha en Lightning-laddare, men i så fall måste de lägga till en USB C, säger en av de ansvariga för det nya förslaget på en teknisk genomgång i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Apple använder den egna laddningskontakten Lightning på sina mobiltelefoner. Arkivfoto.
Apple använder den egna laddningskontakten Lightning på sina mobiltelefoner. Arkivfoto.
Foto: Marcio Jose Sanchez/AP/TT

Utrikes

Släkt till pojke i linbanekrasch möts i rätten

Pojken var den enda som överlevde linbanekraschen i italienska Piedmon. Arkivbild.
Foto: Luca Bruno/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En sexårig pojke, som var den enda som överlevde linbanekraschen i italienska Piedmont i maj, är föremål för en rättstvist mellan sina släktingar.

14 människor, däribland pojkens föräldrar och lillebror, omkom i kraschen när en linbanevagn slungades bakåt och lossnade från säkerhetskabeln.

Pojkens faster anklagar hans morfar för kidnappning, eftersom han flög pojken från fasterns hem i norra Italien till Israel utan fasterns vetskap tidigare i september.

Familjen kom ursprungligen från Israel, men var bosatt i Italien när olyckan ägde rum.

Efter torsdagens förhandlingar nådde fastern och morfadern en överenskommelse om tillfällig besöksrätt, men båda parter fortsätter hävda sin rätt till vårdnad över pojken.

Fallet har väckt stor uppmärksamhet i både Italien och Israel.

Utredningen om varför linbanan havererade pågår fortfarande.

Utrikes

Rysk granskningsgrupp får människorättspris

Polis sattes in med anledning av en planerad demonstration i Moskva sommaren 2019. Enligt OVD-Info greps runt 50 personer redan innan protesterna hade börjat. Arkivbild.
Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes Observatörsgruppen OVD-Info har i tio år granskat polisinsatser mot oppositionella i Ryssland.
Nu får gruppen utmärkelsen Årets människorättsförsvarare.

Priset delas ut av organisationen Civil Rights Defenders, som beskriver OVD-Info som en livsviktig källa till oberoende information om politisk förföljelse i Ryssland.

"Trots regimens oupphörliga försök att tysta oliktänkande lyckas OVD-Info att med stort mod dokumentera arresteringar och ge rättshjälp till tusentals demonstranter", skriver Civil Rights Defenders styrelse i motiveringen för priset.

OVD-Info bildades 2011 av programmeraren Daniil Beilinsson och journalisten Grigory Okhotin, som startade en sajt för att bevaka häktningar och polisvåld under protester i Ryssland. I dag har organisationen 75 medarbetare och runt 3 000 volontärer.

Daniil Beilinsson säger i pressmeddelandet att priset är ett viktigt erkännande, och enligt hans kollega Grigory Okhoti öppnar priset möjligheter för organisationen.

"Vi vill att hela världen får veta om förtrycket och att Ryssland inte är Putin, utan ett land fullt av frihetsälskande människor som aktivt motsätter sig politiskt våld", säger han.

Hittills i år har OVD-Info registrerat nästan 23 000 fall av frihetsberövanden i samband med fredliga demonstrationer.

Utrikes

Försökte våldta – tvingas tvätta kvinnokläder

En man som misstänks för våldtäktsförsök tvingas tvätta kvinnokläder i ett halvår. Arkivbild.
Foto: Rajesh Kumar Singh/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En man i Indien som misstänks för våldtäktsförsök har beviljats borgen – i utbyte mot att han i sex månaders tid tvättar och stryker alla kvinnokläder i byn Majhor, där han bor. Cirka 2 000 kvinnor bor i byn, som ligger i norra delstaten Bihar.

Mannen, som arbetar med att tvätta kläder, greps i april.

– Byns alla kvinnor gläds åt rättens beslut, säger Nasima Khatoon, byrådets ordförande.

Indiska myndigheter har länge kritiserats för att inte göra tillräckligt för att lagföra sexualbrott. Lagstiftningen sågs över efter en uppmärksammad gruppvåldtäkt i New Delhi 2012, men våldtäkter sker fortfarande i hög utsträckning. Förra året rapporterades 28 000 fall.

Utrikes

Bidens Sverigesändebud: jurist, hbtq-aktivist

Advokaten och hbtq-aktivisten Erik Ramanathan föreslås bli Sveriges nya USA-ambassadör. Bilden visar amerikanska ambassaden i Stockholm.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Utrikes
Utrikes

Han är advokat och hbtq-aktivist – och har samlat in stora summor pengar till Demokraternas valkampanjer. USA:s president Joe Biden har nominerat Erik Ramanathan till posten som Sverigeambassadör, meddelar Vita huset.

Född i New York har Ramanathan dubbla examina, i biologi och beteendevetenskap, från Johns Hopkins University och en i juridik från Harvard University. Han har jobbat som advokat, varit engagerad i bolag i hälsosektorn och lett ett yrkesorienterande program vid juristutbildningen på Harvard. I nuläget är han styrelseordförande i den icke-vinstdrivande jätteorganisationen Heluna Health.

Ramanathan har också varit ordförande i Immigration Equality, en organisation som representerar hbtq-personer och hiv-positiva i invandringssystemet. Han samlade in stora summor pengar för dåvarande president Barack Obamas återvalskampanj 2012 och han satt i finanskommittén för Joe Bidens valkampanj.

Före tillträdet och en eventuell flytt till Stockholm måste Ramanathans utnämning godkännas av senaten.

Tina Magnergård Bjers/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Så har spellagen påverkat spelbolagen

www.betting.se/bonus

Den 1:a januari infördes en svensk spellicens som krav på de aktörer som vill bedriva spelverksamhet i form av nätcasino och vadslagning. Detta medförde en rad nya restriktioner vars syfte var att säkerställa en tryggare marknad för alla aktörer. Till exempel blev det maximalt tillåtet med en bonus per spelare och licens samtidigt som det också ställdes högre krav vid marknadsföring av spelbolagen till spelarna.

Den reglerade marknaden har givit en tryggare upplevelse för de svenska spelare som förhåller sig till att spela hos de aktörer som har svensk licens godkänd av Spelinspektionen. I dagsläget är det 74 licenstagare som fått svensk licens utgiven av myndigheten.

Ännu hårdare restriktioner under pandemin

Sedan svensk licens införande har det varit restriktioner med en bonus per spelare och licens, men under pandemin beslutade regeringen att införa hårdare restriktioner genom nya spelansvarsåtgärder. Det innebär att oddsbonusar och andra erbjudanden maximalt får uppgå till högst 100 kronor av licenstagare som tillhandahåller nätcasino och värdeautomater.

I tillägg säger reglerna att de som spelar casino på nätet har en insättningsgräns på högst 5000 kronor per vecka. Detta gäller dock inte de som enbart väljer odds och betting. Det är också obligatoriskt för spelare att ange gränser för speltiden vid spel på nätcasino och värdeautomater.

Har fått konsekvenser för spelarna

De nya hårdare restriktionerna var tänkta att gälla fram tills årsskiftet av 2020 men är förlängda till den siste juni 2021. Om läget inte har lättat finns det chans till ytterligare förlängning av restriktionerna ännu längre än så. Dessa betydligt hårdare spelansvarsåtgärder har inneburit att vissa spelare väljer att sluta spela hos de svenska licenstagarna. Istället vänder de sig till casino utan svensk licens vilket dock innebär betydligt högre risker. Anledningen är att det inte finns samma restriktioner kring insättningsgränser, speltid och bonusar. De som väljer att spela hos dessa aktörer kommer behöva skatta 30% av vinsterna samtidigt som det inte finns någon svensk myndighet som agerar medlare om något skulle hända mellan dig och spelbolaget.

Utrikes

Tunisiens president ökar sin makt än mer

Tunisiens president Kaïs Saïed stärker sin makt över landet.
Foto: Slim Abid/Tunisiens presidentämbete/AP/TT
Utrikes
Utrikes President Kaïs Saïed har tagit ytterligare makt över Tunisien, två månader efter att han i praktiken tog kontroll över landets parlament och nu styr med dekret.

Mycket av den verkställande makten har tidigare legat i parlamentets händer, som Saïed stängde ned i slutet av juli när han också sparkade flera ministrar. Efter onsdagens presidentorder tippade den konstitutionella maktfördelningen över ännu mer till presidentens fördel.

"Lagstiftning kommer att utfärdas i form av dekret underskrivna av republikens president", står det i text offentliggjord bland en mängd andra artiklar i statens officiella tidning.

"Presidenten ska ha verkställande makt med hjälp av ett ministerråd lett av en regeringschef", står det vidare, men det klargörs också att det är presidenten som styr ministerrådet och väljer vem som ska vara regeringschef.

Saïed har kritiserats kraftigt för sina åtgärder, inte minst från islamistpartiet Ennahda, som hade majoritet i parlamentet när det stängdes. Partiet kallar Saïeds senaste åtgärder för en kupp och manar sina anhängare att demonstrera.

Enligt Saïed själv agerar han enligt landets konstitution som kom till efter revolutionen 2011. Den tillåter att en president kan ta till särskilda åtgärder om landets säkerhet hotas.

FAKTA

Fakta: Detta har hänt i Tunisien

Efter den arabiska våren 2011, då demonstranter tvingade bort Tunisiens diktator Zine El Abidine Ben Ali, har landet styrts av flera kortvariga regeringar.

Nuvarande president Kaïs Saied, en före detta juridikprofessor, valdes med nästan 73 procent av rösterna den 15 september 2019.

Valet präglades av demonstrationer mot den politiska eliten, som ansågs vara korrupt.

Saïed är partilös, men hans politik beskrivs som populistisk och konservativ.

Den 25 juli 2021 stängde Kaïs Saïed ned parlamentet, som islamistiska partiet Ennahda hade majoritet i, och avskedade flera ministrar.

Anhängare till Ennahda-partiet har anklagat Saïed för att genomföra en kupp.

Efter detta förekom det omfattande, stundtals våldsamma, protester i huvudstaden Tunis och flera världsledare uttryckte oro för landets allt mer auktoritära riktning.

Knappt två månader efter att Saïed via dekret tagit makten över parlamentet utfärdar han alltså nu nya presidentordrar som stärker hans makt ytterligare.

Källor: Landguiden, AFP.

Utrikes

Stötestenar kan stjälpa Støres regeringssamtal

Jonas Gahr Støre (A) träffar under torsdagen Trygve Slagsvold Vedum (SP) och Audun Lysbakken (SV).
Foto: Torstein Bøe/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Efter valsegern samlar nu Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre sina tilltänkta koalitionspartner för samtal om framtiden.
En knäckfråga är bränsleskatten och en annan framtiden för oljan – som fått stort utrymme under valkampanjen.

Jonas Gahr Støre väntas bli Norges nästa statsminister efter att Arbeiderpartiet (AP) kammat hem segern i valet förra veckan. Sedan dess har han träffat partiledarna för Senterpartiet (SP) och Sosialistisk venstre (SV) i enskilda samtal.

I dag träffas alla tre för första gången efter valet. Målet är att komma överens om hur ett regeringssamarbete mellan partierna ska kunna se ut.

– Jag är glad att vi tre möts i sonderingar, och för möjligheten att bilda en majoritetsregering, sade Jonas Gahr Støre då han och de andra två partiledarna samlades inför pressen före samtalen.

Undersökande samtal

Mötet, som hålls utanför Oslo, beskrivs som undersökande, och ska avgöra om det ska inledas detaljerade förhandlingar nästa vecka, eller om Jonas Gahr Støre och hans parti ska försöka styra landet i minoritetsregering.

– Jag är först och främst nyfiken på vad vi kan få till, och det är vi här för att ta reda på, säger Audun Lysbakken, partiledare för SV, inför samtalen.

Partiets tidigare ledare Kristin Halvorsen säger att SP måste gå med på ökade bränsleskatter om samarbetet ska bli av.

– På kort sikt kommer det här att bli svårt för SP, men att minska koldioxidutsläppen kräver åtgärder som kommer att kosta, säger hon till NRK.

Vill stoppa prospektering

Hon var partiledare då partiet bildade regering med AP och SP 2005, men arbetar i dag för klimatforskningsinstitutet Cicero.

– Att minska utsläppen och samtidigt subventionera diesel och bensin är en svår kombination. Kärnan i utsläppsminskningarna är att få ned bensin- och dieselanvändningen, säger hon.

Även oljepolitiken var en stor fråga under valkampanjen. SV vill helt stoppa all prospektering av nya oljeresurser, men det vill varken AP eller SP ställa upp på.

Jonas Gahr Støre säger till tidningen Verdens Gang att möjligheterna är större än utmaningarna.

– Jag förväntar mig att använda tiden väl, och gå rakt på sak.

Utrikes

Kritik mot nya covidregler – "luktar rasism"

Heathrow-flygplatsen i England, där olika reseregler kommer att gälla beroende på var resenären vaccinerats. Arkivbild.
Foto: Matt Dunham/AP/TT
Utrikes
Utrikes När Englands reseregler ändras i oktober kommer personer som vaccinerats att tillåtas resa in i landet utan krav på karantän. Men bara om de vaccinerats i EU eller länder som USA, Australien, Nya Zeeland och Sydkorea.

Diskriminerande, menar flera kritiker som tycker att personer som fått dubbel dos godkända vaccin borde slippa karantän oavsett var de vaccinerats, skriver The Guardian.

Den indiske politikern Shashi Tharoor har med anledning av reglerna, som han kallar förolämpande, ställt in flera åtaganden i Storbritannien. En annan parlamentsledamot, Jairam Ramesh, säger att det "luktar rasim".

Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar har lovat att lyfta frågan med sin brittiska motsvarighet Liz Truss, skriver BBC. Enligt en talesperson för Storbritanniens högste representant i Indien ska England se över om vaccinerade indier kan slippa karantän, likt västerländska resenärer.

Helen Rees, som leder Ritag, en WHO-kopplad forskningsgrupp om vaccin i Afrika, tycker att de olika restriktionerna saknar rimlig förklaring.

– Vi måste lita på vaccinet och regeringarna som använder dem, säger hon till The Guardian.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL