Debatt

Monokultur eller mångfald

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Enligt Unesco begränsades möjligheterna starkt för kulturarbetare världen över under coronapandemin. Enligt en rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter har kulturarbetarnas arbetsmöjligheter påverkats inte bara av restriktioner, utan ”fler konstnärer mördades och fängslades under 2020 än åren innan.”

Dessutom har kvinnliga kulturarbetare drabbats hårdare, eftersom de ofta har sämre tillgång till digitala verktyg och osäkrare kontrakt.

Restriktionerna här hemma har kritiserats hårt för att vara för stränga mot kultursektorn. Kulturutövare, publik och arrangörer har drabbats illa av pandemin. Samtidigt är kulturen är det som ger oss verktyg för känslohantering kring att möta kriser. Den skapar identitet och kan ge oss den nationella eller lokala berättelse som håller oss samman. Plus underhållning.

Den är en de starkaste ekonomiska motorerna, något som till sist erkänts av nationalekonomerna. Ett samhälle som inte satsar på sina skapande förmågor blir snart ett före detta samhälle. Vi minns Churchills dräpande svar på varför kulturbudgeten inte ens i krigs- och kristider ska minskas till förmån för försvarets: ”eftersom det då inte kommer att finnas något kvar att försvara”.

Samma grundtanke har Malmöprästen Kent Wisti: ”Lidingömoderater kritiserar Malmös användande av skattpengar till konst för World Pride. Det är inte välfärdens kärna säger de. Så förvånade de ska bli när de inser att just konst, kärlek och gemenskap är välfärdens kärna, motor och frukt”.

Med tankar som dessa vill vi i det gröna skånska kulturnätverket framhålla kulturens -- i vid bemärkelse -- betydelse som demokratiskt kitt.

Inför ett eventuellt extraval och till valet 2022 måste vi synliggöra hur ett dynamiskt kulturliv med många olika aktörer bidrar till en vital demokrati för alla, av många.

Tyvärr finns det politiska rörelser både i Europa och här hemma som hotar kultur, demokrati och mångkultur. Genom historien har nationalistiska och snäva ”monokulturer” misslyckats och fått katastrofala följder. Vi Gröna värnar inte minst presstödet och ser gärna möjligheter för även mindre publikationer stärks.

Politiken ska dock inte styra konstnärers frihet och bara måttlig grad styra media. Oberoende public service, reell yttrandefrihet samt lagar mot ägarkoncentration är akut hotade i vårt land med blåbrun politik och kräver skärpt politisk kamp. Många röster måste stå upp för en mångfald av utövare, arrangörer, arenor/kanaler, kulturyttringar och garantera jämlika villkor för alla att ta del.

Vår vision är ett kulturliv som sjuder av idéer och nyskapande, där nya uttryck tillåts att blomstra och där både stora och små, gamla som nya, svenska som nysvenska aktörer kan utvecklas och samverka. Friheten att växa, tänka, känna, skapa och njuta behövs mer än någonsin!

Miljöpartiet tar nu strid för kulturvärden som främjar integration, med kultur- och musikskolor i centrum via kommunala kulturgarantier. Både institutioner och fria kulturutövare, offentliga bibliotek och värdefulla byggnader, minnesmärken och lokala museer behöver uppmärksamhet och stöd, likaväl som den skånska framgångssagan med film och växande spelkultur.

Kollektivtrafiken bör få en sorts färdbevis så fler kan ta sig till större kultur- och idrottsevenemang och mycket finns att göra för kulturen inom hälso- och sjukvården, inte bara som fysisk rörelse, idrott och kroppskultur.

I en tid av hotande europeisk kultur- och demokratiskymning är Miljöpartiet en stark röst för kulturen i alla dess former. När populistiska rörelser vill montera ned kulturen och styra över den vill vi stärka den på sina egna villkor.

Inger Andersson

pens. byggnadsantikvarie

Håkan Bjerking,

filmregissör, manusförfattare

Elsa Christersson,

pensionär

Lotta Hedström,

f språkrör o f riksdagsledamot

Ida Nilsson

Kulturnämnden Region Skåne

Debatt

100 miljoner till film i Sverige

Svensk filminspelning
Foto: Gunnar Lundmark/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Idag presenterar den socialdemokratiskt ledda regeringen en expansiv återstartsbudget för Sveriges kulturliv. Hela 1,8 miljarder ska främja kulturen och förbättra förutsättningarna för konst- och kulturskapare efter kanske den tuffaste kris som kulturlivet någonsin stått inför.

I och med detta inför vi flera stimulansåtgärder för att bland annat främja filmproduktionen i Sverige vilket kommer att gynna inte minst Film i Skåne.

Den snabba digitaliseringen och ett växande antal streamingtjänster har gett ett rejält uppsving för tv-serier och film. Filmbranschen är en central del av de kulturella och kreativa näringarna i Sverige som ger positiva effekter för såväl regional utveckling som global konkurrens.

Sverige är ett starkt film- och serieproduktionsland med avancerad utbildning för regissörer, producenter, manusförfattare, skådespelare och tekniker. Därför är det illavarslande att branschen haft en så svag utveckling sett till antalet sysselsatta under de senaste åren. Anledningen är helt enkelt att det har saknats tillräckliga stimulansåtgärder i Sverige.

Produktionsrabatter är ett av de starkaste konkurrensmedlen för att behålla svensk film i Sverige och locka till sig inspelningar av internationella produktioner. En produktionsrabatt innebär att film- och teveproduktioner kan få skattereduktioner eller ekonomisk kompensation för sina kostnader inom ett specifikt land. I stort sett alla länder inom EU och EES, förutom Sverige, Danmark, Luxemburg och Liechtenstein, har infört produktionsrabatter vid olika filmproduktioner.

Det är uppenbart att Sverige går miste om inspelningar så länge vi inte kan konkurrera på lika villkor som övriga länder inom EU. Situationen är svår på grund av olika satsningar i resten av Europa, i kombination med att vi har höga löner och priser jämfört med många andra länder.

De länder som infört produktionsrabatter har fått samhällsekonomiska vinster som överstigit de inledande kostnaderna – och filmproduktionerna har dessutom haft positiv inverkan på regional och nationell tillväxt, innovationskraft, export och besöksnäring. De bidrar med andra ord till både lokal sysselsättning och internationellt utbyte mellan länder.

Därför är det med stor glädje som vi nu kan presentera att filmproduktionsrabatter blir verklighet i Sverige i och med vår budget. 100 miljoner ska årligen avsättas för ökad filmproduktion och sysselsättning. Sveriges kreativa kapacitet ska tas tillvara genom förbättrade konkurrensvillkor för filmproduktioner. Nu är det äntligen dags för fler filmproduktioner i Sverige, med nya jobb och mer framtidstro i flera regioner. Så tar vi Sverige framåt, tillsammans.

Lawen Redar,

kulturpolitisk talesperson (S)

Lars Mejern Larsson,

ledamot Kulturutskottet (S)

Pyry Nemi,

ordförande (S) EU-nämnden

Gunilla Carlsson,

vice ordförande i Nordiska rådets svenska delegation (S)

Debatt

100 år av kvinnlig rösträtt

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I september för 100 år sedan gick kvinnor för första gången till valurnorna. Det var när andrakammarvalet 1921 inleddes och Fyrstadskretsen (Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lund) skulle välja 230 ledamöter. Valet pågick 10 september – 26 september och det var första gången som kvinnor fick rösta med allmän och lika rätt som män. Andelen röstberättigade ökade från 20,4 procent valet 1920 till 54,5 procent valet 1921.

Sedan liberalen Kerstin Hesselgren röstades in i riksdagens första kammare och Socialdemokraterna Nelly Thüring och Agda Östlund, samt liberalen Elisabeth Tamm och de konservativas Berta Wellin röstade in i riksdagens andrakammare har det tillkommit nya partier. Gamla partier har bytt namn och andelen kvinnor på valda förtroendeuppdrag har ökat stadigt. Men fortfarande måste arbetet för jämställdhet ske på alla fronter.

Istället för genuspedagogik, kvotering av bolagsstyrelser och tvångsdelad föräldraförsäkring med mera, fokuserar Kristdemokraterna på hur vi ska få ner de höga sjukskrivningstalen bland kvinnor, på våldet mot kvinnor, trygghet på gator och torg, svårigheten att kombinera karriär och familjeliv och på brister i förlossningsvård och kvinnosjukvård. Vi bryr oss om kvinnor i utsatta områden vars liv begränsas av hedersstrukturer, kvinnors låga pensioner och oron över de alltför stora barngrupperna i förskolan.

Vår syn på människan och hennes relationer förutsätter att mannen och kvinnan är jämställda. Där jämställdheten är svag, är även människovärdet det. När det finns stora orättvisor mellan könen omöjliggörs det relationsbygge som behövs mellan människor för vi ska kunna utvecklas till ansvarstagande och goda medborgare i ett samhälle som håller ihop. Kristdemokraterna har förändrat jämställdhetsdebatten i Sverige på senare år. Vi har visat att jämställdhet inte behöver handla om den akademiska och ekonomiska elitens frågor. För de flesta kvinnor handlar jämställdhet om att få god vård även vid åkommor som bara drabbar kvinnor, om rättvisa pensioner, om att få känna sig trygg både utomhus och i hemmet.

Den vänsterfeminism vi vant oss vid i Sverige sedan 1990-talet är ofta elitistisk och nedlåtande. Istället för att ställa rättmätiga krav på hur samhället ska fungera för kvinnor, handlar den om hur enskilda kvinnor ska anpassa sig efter krav som ställs ovanifrån. Bland våra politiska motståndare är det mer populärt att verka för utopiska projekt där målet är en matematisk jämställdhet, eller att upplösa könsidentiteten.

Kristdemokraterna vill möjliggöra mer frihet för kvinnor här och nu och för det krävs en ny jämställdhetspolitik. Det krävs en annan syn på balans mellan arbete och familj och mer valfrihet och flexibilitet. En sådan samhällsförändring sker inte över en natt utan för det behövs välfärdsreformer. Detta kan bara ske stegvis. Några viktiga första steg är att reformera kvinnosjukvården, underlätta för att kombinera familjeliv och arbetsliv, stärka kvinnors ekonomi och stoppa våld mot kvinnor och hedersförtryck.

Kristdemokraterna är en röst för verklighetens kvinnor. Våra förslag handlar om hur vi kan göra kvinnors liv - våra liv - lite lättare att leva.

Arvet från rösträttsreformerna på 1900-talet måste ständigt förvaltas och utvecklas. Vi ska vara stolta över historien och de framsteg vi gjort, men vi måste också utgå från 2020-talets utmaningar och problem. Det behövs en ny feminism och där har Kristdemokraterna en viktig roll att fylla.

Aase Jönsson (KD),

ordförande för KD-K Skåne och 2:e vice förbundsordförande för KD-K

Birgitta Södertun (KD),

partiavdelningens ordförande Helsingborg och regionpolitiker.

Agneta Lindskog (KD),

Kommunfullmäktigeledamot Lund

Stina Brännström Johansen (KD),

vice partiavdelningsordförande i Malmö

Amanda Hellborg (KD),

Landskrona och 2:e vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet i Skåne.

Debatt

Valet i kyrkan

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Naturligtvis får även de politiska partierna ställa upp som nomineringsgrupper i kyrkovalet. I deras led finns troende och välvilliga kandidater. Problemet är att partierna saknar en konstruktiv kyrkopolitik. De talar väl om folkkyrkan men deras iver till centralisering och likformighet är destruktiv.

Tre tecken på kris i Svenska kyrkans församlingar

1. Deltagandet i gudstjänster har sjunkit radikalt de senaste decennierna. För femtio år sedan var ännu antalet besök vid söndagens huvudgudstjänster fler än 10 miljoner. Idag är det ca 3,5 miljoner.

2. Den kristna undervisningen är på många håll nästan obefintlig och efterfrågas inte längre av bredare grupper. Det är nu 100 år sedan (1919) den allmänna undervisningen i troslära upphörde i skolan. Det är sedan dess kyrkans eget ansvar.

3. Sverige har tusentals väl underhållna kyrkor. Det är en stor glädje. Men många har gjorts ”övertaliga” genom att gudstjänster inte längre firas i dem.

Det behövs en ny kyrkopolitik för att bevara Svenska kyrkan som en folkkyrka. Det räcker inte med att lyfta fram symbolfrågor eller allmänna politiska ställningstaganden.

Svenska kyrkan är fortsatt en välkänd samhällsinstitution som vore kyrkan ännu en statlig myndighet. Kyrkobyggnaderna är kulturhistoriska smycken. Förmögenheten är betydande. Men är detta en garanti för att vara en folkkyrka?

Församlingarna är ofta i långt sämre skick än kyrkobyggnaderna. Församlingarna har blivit allt färre med allt större territoriellt ansvar och allt färre medlemmar. Sedan år 2000 har antalet församlingar minskat med mer än 1000 stycken. Söndagens förkunnelse tas emot endast av några få procent av folket.

En kyrka behöver naturligtvis inte vara en folkkyrka. En levande kyrka förblir ett ljus som lyser i mörkret även i en öde trakt men om att Svenska kyrkan skall bevara sin ställning som folkkyrka krävs en ny kyrkopolitik. Det är ett ansvar för alla kyrkomedlemmar. Ett första steg är att deltaga i kyrkovalet och därmed ta ställning i de praktiska frågor som måste avgöras av dem som blir valda.

1. Församlingarna måste ses som den primära nivån inte som ”lokalkontor” för en central myndighet. Det är i församlingarna mötet sker.

Ge församlingsprästerna ett tydligt ansvar för att väcka intresse och skapa delaktighet. Skärp stiftens ansvar för stöd av förkunnelse, diakoni och undervisning. Återgå till huvudprincipen att varje kyrka där huvudgudstjänst firas bör ha en präst som kan lära känna sin församling och ha ett eget församlingsråd. Engagemang och delaktighet uppstår endast lokalt. Endast en lokalt levande kyrka bevarar sin folkliga ställning och väcker respekt i samhället och i dess ledning.

2. Ge därför prästerna en bättre utbildning. Ställ höga krav på de akademiska studierna i teologi men även i andra ämnen som gör prästen förtrogen med filosofiska och kulturella strömningar. Lyssna till prästkandidaternas kritik och genomför en fullständig omprövning av utbildningen vid kyrkans utbildningsinstitut. Församlingsprästens självkänsla och auktoritet vilar på förmågan att nå fram till människor.

3. Öka antalet gudstjänster. Människors ”livspussel” är idag mer komplicerat än för femtio år sedan. Det måste finnas fler alternativ när man kan deltaga i gudstjänst, samtal och gemenskap. Undvik låsta kyrkor som är ett obehagligt tecken på kyrkans reträtt. Se värdet även av gudstjänster med ett fåtal deltagare. Överge inte landsbygden och de mindre orterna. Kyrkoåret bjuder på en spännande rytm och en variation som den borgerliga kalendern saknar. Delaktighet i kyrkolivet är ett erbjudande om självständig identitet.

4. För undervisning krävs ämnesutbildade lärare. Ge präster bättre utbildning i pedagogik och ge kyrkliga pedagoger en bättre fackutbildning. Inrätta kyrkliga skolor. Inte kyrkliga friskolor som konkurrerar med det allmänna skolväsendet utan ”kyrkskolor” för frivillig kristendomsundervisning riktad till barn, ungdomar och vuxna. Skapa nya katedralskolor i varje stift som en gemensam resurs för vidareutbildning. En intresseväckande undervisning är en nödvändighet för en folkkyrka.

5. Satsa på ideella medarbetare. Med början på 1970-talet har antalet anställda i lokal kyrklig tjänst ökat märkbart. Utvecklingen vänder nu. Församlingarnas arbete kan inte längre utföras endast av anställda. Vi står nu inför ett val: Att fortsatt basera församlingsarbetet på endast anställda eller att åter låta ideella medarbetare dela ansvaret. Väljer vi den första vägen kommer vi att få se allt förre och geografiskt större församlingar med allt svagare folklig förankring. Endast den senare vägen kan bevara en folkkyrka med bred förankring.

Lund den 10 september

Nils Gårder

Kandidat i kyrkovalet för Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan (POSK)

Debatt

100 år av rösträtt

Högtidstal av Ellen Key.
Foto: Pressens Bild
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vi S-kvinnor vill se ett fullt ut jämställt och jämlikt samhälle. I september är det exakt 100 år sedan 1921 då både män och kvinnor för första gången kunde gå till valurnorna tillsammans och rösta till det som då var både riksdagens första och andra kammare. Det var det första demokratiska valet med allmän och lika rösträtt. Men att det skulle ske just där och då var långt ifrån självklart. Tvärt om var det ett hårt arbete som krävdes för att möjliggöra rösträttsbesluten inte minst från många S-kvinnor, alla rösträttskvinnorna och rösträttsföreträdarna fick möta ett massivt motstånd under många år innan besluten steg för steg kunde fattas.

Vi behöver därför påminnas om de som gick före, de som år efter år kämpade för kvinnors demokratiska rättighet att också delta fullt ut i politiska val. Rösträtten var inte något som gavs till kvinnor, det krävdes ett långt och hårt arbete. Så har det också varit vidare under historien och är fortfarande än idag, varje steg för ökad jämställdhet har krävt ett hårt arbete och mött stort motstånd. Det är vi S-kvinnor och Socialdemokrater som genom historien gått i täten för de stora reformerna för jämställdhet allt från utbyggnad av barnomsorg till den nyligen införda samtyckeslagen. Den S-ledda regeringen tog också så sent som under förra mandatperioden fram en nationell strategi för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är ett arbete som fortsätter tills varje kvinna är trygg, inte minst utifrån de 40 punkter för att bekämpa mäns våld mot kvinnor som regeringen presenterade innan sommaren.

Idag, 100 år senare är Sverige ett av världens mest jämställda länder. Men detta till trots, är vi långt ifrån jämställda. Kvinnor och män har långt ifrån samma rättigheter och möjligheter. Vi ser det på arbetsmarknaden, inte minst när det gäller lön och arbetsmiljö. Kvinnor är de som har sämst villkor på dagens arbetsmarknad. Vi ser det i representation på ledande positioner inom politiken, varvade listor är inte en självklarhet. Vi ser också ojämställdheten när det gäller att ta ansvar för det obetalda hemarbetet, inte minst när det gäller uttag av föräldraförsäkring och att stanna hemma med vård av sjukt barn. Vi ser det tydligt i det våld som sker mot kvinnor, Våldet ser ut på olika sätt och finns i hela samhället. Varje år mördas kvinnor enbart på grund av att de är kvinnor. Våldet mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av det ojämställda samhället. Det är helt oacceptabelt. Vi kan aldrig luta oss tillbaka och sluta arbeta för jämställdhet!

Nästa år är det val igen, det finns då möjlighet att igen välja en Socialdemokratiskt ledd feministisk regering som kan fortsätta prioritera jämställdheten. Vi S-kvinnor har organiserat kvinnor i arbetarrörelsen sedan innan rösträttens införande och arbetar då som nu med att vi ska nå jämställdhet i hela samhället. Så här 100 år efter rösträttens införande är det hög tid att på riktigt nå ett jämställt samhälle fullt ut, kvinnor och män måste ges samma rättigheter och möjligheter. Det går att förändra, det har historien lärt oss. Nu är det upp till oss att göra vad som krävs!

Elin Gustafsson,

distriktsordförande S-kvinnor Skåne

Carina Nilsson,

kretsordförande S-kvinnor Malmö

Olga K Roos,

klubbordförande S-kvinnor KARL Malmö

Anna Ingers,

klubbordförande S-kvinnor Helsingborg

Susanne Jönsson,

klubbordförande S-kvinnor Ängelholm

My Lilja,

klubbordförande S-kvinnor Lund

Kim Grahn,

klubbordförande S-kvinnor Ystad

Kristina Saunders,

klubbordförande S-kvinnor Staffanstorp

Veronica Larsson,

klubbordförande S-kvinnor Trelleborg

Karin Andersson,

klubbordförande S-kvinnor Kävlinge

Maria Wharton Stjärnskog,

klubbordförande S-kvinnor Skurup

Sabina Månsson Hultgren,

klubbordförande S-kvinnor Kristianstad-Åhus

Inga-Lill Bjartén,

klubbordförande S-kvinnor Österlen

Tina Löfström,

klubbordförande S-kvinnor Eslöv

Gudrun Svensson,

klubbordförande S-kvinnor Lomma

Carin Larsson,

klubbordförande S-kvinnor Karolina Malmö

Debatt

Ta avgift för tolkning

Debatt
debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Svenska språket är nyckeln till att bli en del av det svenska samhället. Tillgång till tolk måste finnas när man är nyanländ och inte hunnit lära sig språket, men vi anser dock att det är en skyldighet att lära sig språket i det land man har valt att bosätta sig i.

Språktolkning är en mycket kostsam post för Region Skåne. Under 2019 uppgick de samlade kostnaderna till över 150 miljoner kronor. Förmedlingen av språktolkning är upphandlad, och under sex månader under 2020 uppgick ersättningen till leverantören till 55 miljoner kronor. Med 2019 års siffror vid minnet har vi dock svårt att se att den summan kommer stå sig.

Region Skåne har redan idag en stor mängd åtgärder man tar ut avgifter för. Vi anser därför att det inte är omöjligt att ta ut avgifter för språktolktjänster. Region Skåne tar ut avgifter för en stor del av hälso- och sjukvården med stöd av hälso- och sjukvårdslagens 17:e kapitel. Vi anser att hälso- och sjukvårdslagen ger utrymme för att ta ut avgifter för språktolkning. Då rätten till sjukvård får lov att avgiftsbeläggas, bör det inte finnas några legala hinder för att avgiftsbelägga rätten till tolk.

Incitamenten att lära sig svenska ordentligt är låga när man hela livet kan få kostnadsfri tolk vid varje givet tillfälle. Om ansvaret för tolkkostnader istället belastade den enskilde efter de första åren i landet skulle fler lära sig svenska fortare. Det är rimligt att vi inför ett krav där man efter en viss tids boende i Sverige bekostar sin egen språktolk. Avgiften skall dock kunna efterskänkas i de fall tolkbehov finns på grund av att man av ålder, funktionsnedsättning eller medicinska skäl saknar förmåga att lära sig det svenska språket eller har tappat sina språkkunskaper. Personer vars hemspråk är ett av Sveriges fem minoritetsspråk finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska ska undantas från dessa språktolksavgifter.

Rätten till tolk ska fortsatt vara grundläggande, men med rättigheter kommer också skyldigheter. En nödvändig förutsättning för att flertalet nyanlända skall ha en realistisk förutsättning att kunna försörja sig och undvika att hamna i utanförskapsområde är att personen i fråga lär sig svenska.

I alla kontakter med sjukvården erbjuds gratis språktolk. Detta stimulerar inte till att lära sig svenska, som är så viktigt för att bli både anställningsbar och ta del av samhället i stort. Sverigedemokraterna menar att med detta incitament skulle motivationen till att lära sig svenska språket öka.

Marlen Ottesen (SD)

Regionråd

Camilla Wifralius (SD)

Ersättare Hälso- och sjukvårdsnämnden

Mattias Kristiansson (SD)

Ledamot Hälso- och sjukvårdsnämnden

Anneli Eskilandersson (SD)

Ersättare Hälso- och sjukvårdsnämnden

Jacqueline Maly (SD)

Ledamot Hälso- och sjukvårdsnämnden

Patrik Ohlsson (SD)

Ersättare Hälso- och sjukvårdsnämnden

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Hur kan man jämföra lån i Norge?

Privatlån.com

När du ska låna pengar är det inte någon bra idé att nappa på det första bästa låneerbjudandet som du får. I stället är det bättre att ta din tid och jämföra olika lån för att försäkra dig om att du verkligen kommer att få ett lån med bästa möjliga villkor. Vi ska i denna artikel ta oss en titt på hur man kan jämföra lån i Norge.

Ta hjälp av en låneförmedlare

Ett av de absolut bästa sätten för att jämföra lån när man bor i Norge är att använda sig av en låneförmedlare. När du ansöker om ett lån via en låneförmedlare ansöker denna i sin tur per automatik nämligen om lån hos flera olika aktörer åt dig. Därefter listas de låneerbjudanden som du har fått, och du kan välja ut det som har de allra bästa villkoren.

Genom att ansöka om ett lån via en låneförmedlare kan du därför ansöka om lån hos flera olika långivare, detta samtidigt som du bara behöver göra en enda låneansökan. Det ger dig därför största möjliga chans att lyckas finna bästa möjliga lån samtidigt som det sparar dig oerhört mycket tid.

En annan fördel med att ansöka om ett lån via en låneförmedlare är det faktum att det då inte behöver göras flera kreditupplysningar i ditt namn, utan det räcker med en. Detta är en fördel eftersom kreditupplysningar kan försämra din kreditpoäng, och görs det då alltför många kreditupplysningar på dig kan det påverka din kreditpoäng allvarligt. Detta är alltså dock inte något som du behöver oroa dig för genom att göra en låneansökan hos en låneförmedlare.

Vad ska man tänka på när man jämför lån?

En av de saker du bör tänka på när du ska jämföra lån är om det rör sig om ett lån med eller utan säkerhet. Väljer du att satsa på ett lån med säkerhet kommer du att behöva lämna någon av dina tillgångar i säkerhet till långivaren. Denna kan långivaren då ta ifrån dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka ditt lån så som ni har kommit överens om. Faktum är att man i många fall använder samma sak som man lånar pengar till som säkerhet. Lånar du då till exempel pengar till att kunna köpa en bil lämnar du då samma bil i säkerhet. Då kan alltså långivaren ta bilen ifrån dig om det är så att du inte klarar av att betala tillbaka enligt er överenskommelse.

Men varför ska man då ta ett lån med säkerhet om det kan resultera i att man kan bli av med någon av sina tillgångar kanske du undrar? Svaret på denna fråga är att långivaren tar en mindre risk när de ger dig ett lån med säkerhet än vad som är fallet när de ger dig ett utan. Men varför är då detta något positivt för dig som låntagare? Det är det eftersom faktum att banken tar en mindre ekonomisk risk innebär att de kan kompensera dig för detta på olika sätt och vis. Bland annat kan de erbjuda dig en lägre ränta när det kommer till ett lån med säkerhet. Dessutom kan de i många fall erbjuda lån på större belopp än vad de kan göra när det gäller lån utan säkerhet.

När det gäller lån utan säkerhet är detta alltså lån som du inte behöver pantsätta någon av dina tillgångar för att kunna få. Just detta är också fördelen med dessa lån, alltså att du inte behöver riskera att bli av med någon av dina tillgångar om det är så att du får problem med tillbakabetalningen av lånet. Nackdelen med dessa lån är att långivaren tar en större risk genom att ge dig ett sådant. Detta är därför något som du får kompensera för genom att få en högre ränta samtidigt som du i vissa fall inte kan ansöka om lån på lika höga belopp. Har du tillgångar som du kan lämna som säkerhet kan därför ett lån med säkerhet vara att föredra.

En annan sak som det är mycket viktigt att tänka på när man ska jämföra lån är räntan. Ju lägre ränta du får på ditt lån desto billigare blir det nämligen för dig att låna pengar. Gör dock inte misstaget att enbart fokusera på den nominella räntan. Tyvärr är detta nämligen ett misstag som många låntagare begår, och det är ett misstag att göra det eftersom den nominella räntan inte inkluderar samtliga kostnader som tillkommer till ett lån. Det är det i stället den effektiva räntan som gör. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt övriga avgifter som kan tillkomma. Genom att fokusera på den effektiva räntan får du därför reda på exakt hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Här gäller det helt enkelt att välja ett lån som har en så låg effektiv ränta som möjligt.

En annan sak som kan spela en viktig roll är den tid som du har på dig för att betala tillbaka ditt lån. Först och främst gäller det här att välja en återbetalningstid som resulterar i en månadskostnad som du kommer att ha råd med. Är det då en bra idé att välja en så lång återbetalningstid som möjligt eftersom detta ger dig lägsta möjliga månadskostnad? Svaret på den frågan är att det är det tyvärr inte. Skälet till det är att ju längre återbetalningstid du väljer desto högre blir nämligen räntan. Det är därför bäst att välja en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du kommer att ha råd med, detta utan att för den sakens skull vara längre än nödvändigt eftersom det ger dig en högre ränta. Du får helt enkelt göra ditt bästa för att hitta en passande balans mellan återbetalningstiden och månadskostnaden.

Numera har du som låntagare också alternativet att ansöka om ett så kallat snabblån. Detta är lån där det går snabbt att få ett svar på sin låneansökan. Är det så att din låneansökan beviljas går det dessutom snabbt att få pengarna utbetalda. Snabblån kan dessutom även du som har betalningsanmärkningar i många fall ansöka om. Nackdelen med dessa lån är dock det faktum att de har hög ränta och i de flesta fall även en väldigt kort återbetalningstid.

Debatt

Skolan är samhällets mittpunkt

Årskurs 6 i Limhamn
Foto: Alexander Olivera/TT
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Skolan är kommunernas största verksamhet och kärnan i det lokala samhället. Det går inte att prata om skolans styrning utan att samtidigt prata om demokrati och hur vårt samhälle hänger ihop.

Nu är utredningen om skolans huvudmannaskap igång. Den har fått uppgiften att ta ett stort och genomgripande grepp om skolans styrning och ledning. Inget arbete kunde vara viktigare. Alla vi som arbetar med skolans utveckling vill se en skola där eleverna lyckas bättre och där likvärdigheten mellan klassrum, skolor och olika huvudmän ökar.

Vi har stort förtroende för att utredaren Thomas Persson. Han har gedigen erfarenhet av skolan, och kommer inte ducka för de svåra frågorna. Flera områden har dock lämnats utanför utredarens uppdrag, däribland förskolan och vuxenutbildningen.

Om styrningen av skolan skulle förändras innebär det att skolans personal får byta arbetsgivare. Men utredningens uppdrag handlar enbart om de offentligt drivna skolorna. Detta trots att en förändrad styrning naturligtvis påverkar alla som arbetar i skolan oavsett huvudman.

Skolan är en av kommunernas största verksamheter och förändringar i ansvaret mellan kommunerna och staten skulle påverka mycket mer än skolans kärnverksamhet. Det påverkar möjligheten att se hela barnets situation. Det krävs många saker för att ett barn ska lyckas i livet, både i skolan och utanför. Det finns idag en röd tråd genom kommunens verksamheter – från förskolan, till grundskolan och vidare till gymnasieskolan. Här finns också socialtjänsten och kultur och fritid. Vad händer när den största komponenten bryts ut? Och vad händer med kommunerna när 45 procent av den verksamhet man ansvarar för försvinner?

På det sättet handlar utredningen om skolans styrning också om vilken roll skolan spelar i samhället. Skolan mitt i byn, som det sammanhållande kittet i samhället. Men om besluten flyttas så att de som bor i byn inte kan påverka, vad händer med skolan? Och vad händer med byn? Med förtroendet för samhället? Hur kan medborgarna nå de som fattar besluten? När ett förändrat huvudmannaskap för skolan analyseras och förslag på en annan styrning diskuteras kan vi inte titta isolerat på skolan och dess byggnad. Det måste föras en diskussion om vad konsekvenserna blir för samhället och vårt demokratiska system.

Vi anser att utredningen bör få tilläggsdirektiv för att också titta på konsekvenserna av en förändrad styrning av skolan för vuxenutbildningen, förskolan och socialtjänsten, och för att se hur den lokala demokratin och medborgarnas möjlighet till inflytande påverkas. Frågor om demokrati och det lokala samhällets utveckling är för viktiga för att glömmas bort. Konsekvenserna kan bli stora, inte bara för barn och elever utan för hela samhället.

Mats Gerdau,

ordförande i SKRs beredning för utbildningsfrågor

Kenneth Handberg,

vice ordförande i SKRs beredning för utbildningsfrågor

Debatt

Stärk kvinnors ekonomiska frihet

Camilla Osterman med kompis
Foto: Torbjörn Wester/Arkiv
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Under våren stod frågor om mäns våld mot kvinnor högt upp på den politiska agendan. Under våren och sommaren har fler tragiska fall rapporterats i media. Många kvinnor tvingas stanna i en våldsam relation för att de inte har råd att lämna den. Centerkvinnorna vill lyfta den ekonomiska friheten som en förutsättning för självständighet – och frihet.

Kärnan i att stoppa våldet är att värna kvinnors frihet och okränkbara människovärde. Ingen ska utsättas för våld i ett fritt land. Att våldet sker innanför hemmets väggar, där man ska vara som allra tryggast, är en enorm inskränkning av både individens trygghet och frihet.

Centerkvinnornas engagemang för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är starkt. Centerkvinnor arbetar runt om landet, på alla nivåer, för att en förändring ska ske. Kvinnor ska aldrig klandras eller straffas för att de befinner sig i en våldsam relation och målet är att ingen kvinna ska behöva drabbas. Tyvärr är alltför många kvinnor utsatta och då krävs stöd från samhället.

Ett av flera viktiga mål bör vara att stärka kvinnans ekonomiska ställning.

Centerkvinnorna vill inrätta ett så kallat frigörelsestöd, som innebär att kvinnor med knappa ekonomiska resurser i en utsatt situation ska kunna söka ett stöd som möjliggör för henne att lämna relationen.

Vi vill att kommuner satsar på en bostadsgaranti för utsatta kvinnor. Idag finns det kvinnor som återvänder till sitt gamla boende där förövaren bor kvar eftersom de inte har råd eller för att det är för lång kö för att hitta ett eget boende.

Centerkvinnorna vill se arbetsmarknadspolitiska åtgärder som riktas till de kvinnor som står längst från arbetsmarknaden. Särskilda satsningar måste initieras och högre krav behöver ställas på SFI. Kvinnor som inte etablerar sig i samhället riskerar i större utsträckning att falla mellan stolarna.

Fler satsningar på arbetsmarknaden behövs också för kvinnor som är etablerade, så att löner och sedermera pensioner kan höjas.

Ytterligare en åtgärd Centerkvinnorna vill se för att stärka kvinnors ekonomiska frihet är att underlätta för det privata sparandet genom att sänka skatten på sparande. Att ha ett eget sparkapital är en trygghet som fler behöver.

Med en satsning på kvinnors ekonomiska frihet stärks möjligheten för kvinnor att leva självständiga liv. Det är inte lösningen på problemet att män slår, men kan vara en väg till frihet för våldsutsatta kvinnor.

Sofia Jarl

Förbundsordförande Centerkvinnorna

Camilla Osterman,

ordförande Athena Centerkvinnor, Blentarp

Ulrika Axelsson,

Sjöbo

Helene Öhman,

Staffanstorp

Elisabeth Håkansson,

Ystad

Debatt

Nolltolerans mot rasism

All kompetens ska räknas.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I DN:s granskning framkom att det finns strukturell rasism inom vården även i Region Skåne. Centerpartiet reagerar starkt på detta och vill se en förändring i dagens riktlinjer till att även inkludera rasism och diskriminering från patienter riktad mot anställda och tydliga implementeringsrutiner för att säkerställa att dessa ärenden hanteras på rätt sätt.

Det är självklart att det ska råda nolltolerans mot diskriminering inom Region Skånes verksamhet. Att en läkare ska nekas ge vård till en patient på grund av etnisk tillhörighet är skamligt. Än värre är det att arbetsgivarna tillåter det ske och tillgodoser patientens krav på behandling av läkare baserat på etnisk tillhörighet.

Att jobba med patienter i nära vård är krävande nog som det är, och här har vi som arbetsgivare ansvaret att se till att personalen har rätt stöd för att kunna känna att de har organisationen bakom sig samt har rätt verktyg och resurser för att kunna hantera denna typ av diskrimineringsärenden. Det får under inga omständigheter förekomma situationer där patientens krav tas på större allvar än Region Skånes egna anställdas välmående där man kompromissar med arbetsmiljön och känslan av trygghet.

Rasism drabbar både Skånes invånare och regionen i sin helhet. Hur ska kompetens lyckas behållas och nya läkare attraheras till regionen om de utsätts för rasism från patienter de möter och samtidigt saknar stöd från organisationen? Region Skåne har många anställda av utländsk härkomst, och utan dem hade sjukhus och vårdcentraler runt om i regionen behövt stängas ner. All kompetens behövs.

Region Skåne behöver kunna garantera en trygg arbetsmiljö för de anställda och framför allt kunna ge dem det stöd som behövs för att de ska orka arbeta vidare. Hur de anställda tas om hand ger konsekvenser – och det är dags att vi i politiken tar det på allvar. Det råder redan brist på medicinsk kompetens och utan förändring i arbetsgivarnas ansvar gällande garanti av trygg arbetsmiljö är detta något som kommer att förvärras.

Vi har helt enkelt inte råd att mista en tredjedel av vår så värdefulla kompetens. Vem ska ta hand om oss i framtiden om detta tillåts fortgå? Det ligger i alla skåningars intresse att fortsätta vara i framkant gällande hälso- och sjukvård. Det är något vi är stolta över och ska fortsätta vara. Men det kräver förändring.

Centerpartiet vill se utökade riktlinjer för likabehandling inom såväl privat som offentlig vård i Region Skåne, med tydliga handlingsplaner för hur hanteringen av diskrimineringsärenden ska gå till. Idag bemöter policyn endast diskriminering på arbetsplatsen det vill säga mellan anställda och ledning. Vi vill se att den även inkluderar diskriminering från patienter gentemot anställda. Centerpartiet vill se att en ny stödfunktion införs som ett steg i att säkerställa att personalen blir hörd och för att få en översikt kring problematikens utsträckning. Vi vill även se tydliga implementerings- och uppföljningsrutiner för att se till att de nya riktlinjerna efterföljs i verksamheten. Utöver detta vill Centerpartiet även se att de nya riktlinjerna kommuniceras kontinuerligt i verksamheten och lyfta diskussionen om rasism och diskriminering mot anställda på alla instanser. Vi understryker vikten av att sätta diskussionen på agendan och föra konstruktiva samtal på arbetsplatser runt om i regionen. Alla nivåer inom regionen, såväl inom politiken och bland tjänstemannaleden måste signalera vikten av ett öppet samtalsklimat kring frågorna för att stödfunktioner för utsatta ska kunna bli tillgängliga och användas utan farhågor för repressalier eller på annat sätt negativa reaktioner.

Det är dags att vakna. Det är dags att agera. Det är dags att ta ansvar. Vad vi gör idag ger konsekvenser imorgon. Det finns bara en väg framåt – tillsammans med gemensamma krafter.

Annette Linander (C),

Regionråd

Birte Sandberg (C),

Regionråd

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL