Utrikes

Letande efter Miamiraset avslutas

En tillfällig minnesplats har skapats vid rasmassorna efter huset.
Foto: Lynne Sladky/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Räddningstjänsten i Miami har nu blåst av allt sökande efter offer i husraset den 24 juni.

Minst 97 människor omkom när stora delar av byggnaden föll samman. 96 döda har hittats i rasmassorna och en man avled på sjukhus. Kvarlevorna efter en person har inte hittats. Ingen levande har hittats i rasmassorna sedan timmarna efter raset och sökandet efter överlevande avbröts den 7 juli.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kritiserat flyktingläger invigs i Grekland

Migranter protesterar mot förhållanden på flyktinglägret i Samos i samband med att EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson besökte ön i mars i år. Det gamla lägret stänger på måndag. Arkivbild.
Foto: Michael Svarnias/AP/TT
Utrikes
Utrikes I Grekland invigdes under lördagen det första av fem nya "stängda" flyktingläger, som ska ersätta tidigare anläggningar som blivit ökända för dåliga levnadsförhållanden.
Flera organisationer har uttryckt oro över de nya lägren

Taggtråd omger det nya lägret på ön Samos, som också har försetts med övervakningskameror och röntgenskannrar. De övriga fyra lägren ska anläggas på öarna Leros, Lesbos, Kos och Chios, där de flesta flyktingar som tagit sig över havet från Turkiet anländer.

"Nödvändigt skydd"

– Det nya "stängda lägret" kommer att ge värdigheten åter till de människor som söker internationellt skydd, men även garantera att nödvändigt skydd och begränsningar vad gäller de illegala migranter som ska skickas tillbaka upprätthålls , sade den grekiska migrationsministern Notis Mitarachi vid invigningen.

Samoslägret som ska fungera som pilot för övriga så kallade stängda läger kommer endast vara tillgängligt genom elektronisk nyckel, och grindarna kommer att vara stängda på nätterna.

Människorättsgrupper har uttryckt oro över lägren och förra veckan anklagade dussintals organisationer, däribland Amnesty International, Grekland för att ägna sig åt "skadlig politik med syfta att avskräcka och förvara asylsökanden och flyktingar".

FN uttrycker oro

Även FN:s flyktingorgan uttrycker viss oro över lägren.

– Ordet "stängd" kommer upp ofta och det är oroande. Asylsökande behöver skydd, de är inte kriminella eller en risk för samhället, de är personer som behöver hjälp, säger Mireille Girard från UNHCR.

Under flyktingkrisen 2015 flydde över en miljon människor, framförallt från Syrien, Irak och Afghanistan, till Grekland.

Den pågående krisen i Afghanistan har lett till att man nu fruktar ytterligare en flyktingvåg.

Utrikes

Frankrike anklagar Australien för falskhet

Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian.
Foto: Jens Schlueter/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den franska stormen över ubåtsuppgörelsen mellan Australien och USA höll fortsatt styrka sent på lördagen.
Franske utrikesministern Jean-Yves Le Drian anklagar USA och Australien för att ljuga.

Le Drians utspel görs i en tv-intervju med France 2.

– Det har ljugits, falskhet har förekommit, samt löftesbrott och förakt, säger Le Drian med hänvisning till USA:s och Australiens förehavanden.

Han anklagar samtidigt Storbritannien för "ständig opportunism".

– Den känner vi till. Därför behöver vi inte kalla hem vår Londonambassadör för att förklara läget.

Le Drian konstaterar också att den militära samarbetsorganisationen Nato måste förhålla sig till det som hänt.

"Enormt misstag"

Tidigare på lördagen hade Frankrikes ambassadör i Australien, Jean-Pierre Thebault, kallat avtalet för "ett enormt misstag".

Thebault har kallats hem till Paris för konsultationer, liksom den franske ambassadören i Washington.

– Det är ett väldigt, väldigt dåligt hanterande av ett partnerskap – det var inte ett kontrakt, det var ett partnerskap som var tänkt att grundas på tillit, ömsesidig förståelse och uppriktighet, säger Thebault till ett samlat pressuppbåd i Canberra.

Beskedet om den mycket ovanliga och hårda diplomatiska markeringen om att kalla hem ambassadörerna kom sent på fredagen, dagen efter det att USA, Storbritannien och Australien sagt att man förenas i en säkerhetspakt, kallad Aukus.

I samband med uppgörelsen stod det klart att USA och Australien kommit överens om en ubåtsaffär som innebär att Frankrike går miste om ett ubåtsavtal värt omkring 40 miljarder dollar, motsvarande omkring 347 miljarder kronor.

"Vår äldsta allierade"

Washington beklagar Frankrikes beslut och hoppas kunna diskutera frågan under kommande veckas generalförsamling i FN. USA:s utrikesdepartement försäkrar via talespersonen Ned Price att landet vill behålla sin täta koppling till fransmännen.

– Frankrike är en viktig partner och vår äldsta allierade och vi sätter högsta värde på vår relation, säger han.

Även från australisk sida beklagar man det franska beskedet och hoppas på fortsatt vänskapliga band.

"Australien förstår Frankrikes djupa besvikelse för vårt beslut, som fattades utifrån tydligt kommunicerad nationell säkerhet", säger utrikesminister Marise Payne i ett skriftligt uttalande där hon även hoppas på fortsatta samarbeten med Frankrike.

"Extremt oansvarigt"

Även Kina har reagerat med skärpa mot uppgörelsen mellan de tre länderna. Peking kallar bildandet av pakten för "extremt oansvarigt", och att den hotar regional stabilitet i Stillahavsområdet.

Peking kritiserar också Australien för att både verka för att förhindra spridning av kärnvapen och samtidigt ingå avtalet.

Kina konstaterar att de tre riskerar att "skjuta sig i foten".

Men Australiens premiärminister Scott Morrison svarade i en intervju med radiostationen 2GB att Kina "har omfattande projekt med att bygga ubåtar med kärnvapenkapacitet".

På lördagen uttryckte Malaysia oro över att den nya uppgörelsen ska leda till en kärnvapenupprustning i området som på geopolitiskt språk kallas Indo-Pacific.

"Det kommer provocera andra makter till att agera mer aggressivt i regionen, särskilt i det Sydkinesiska havet", hette det i ett uttalande från premiärministerns kansli, som undvek att nämna Kina explicit.

Frankrikes Emmanuel Macron och USA:s Joe Biden när presidenterna träffades vid G7-mötet i England i juni.
Frankrikes Emmanuel Macron och USA:s Joe Biden när presidenterna träffades vid G7-mötet i England i juni.
Foto: Patrick Semansky/AP/TT
Frankrikes Australienambassadör Jean-Pierre Thebault.
Frankrikes Australienambassadör Jean-Pierre Thebault.
Foto: David Gray

Utrikes

Nio avrättade för rebelledares död

Utrikes
Utrikes

Nio män har avrättats för inblandning i det luftangrepp som dödade bland annat Huthirebellernas näst högste ledare Saleh al-Sammad i Jemen 2018, uppger rörelsen.

al-Sammads död anses ha varit ett hårt slag mot Huthirebellerna, som stöds av Iran och som kontrollerar bland annat huvudstaden Sanaa. Sex andra personer dödades också i attacken i provinsen Hodeida.

Sammanlagt har 17 personer dömts för inblandning i attacken.

Sedan konflikten i landet inleddes 2014 har tiotusentals människor dödats och omkring 3,3 miljoner människor har tvingats på flykt. Landet har drabbats hårt av hungersnöd i vad FN kallar världens värsta humanitära kris.

Utrikes

Få kom till Trumpvänlig protest vid Kapitolium

Aktivister samlades utanför Kapitolium på lördagen.
Foto: Jose Luis Magana/AP/TT
Utrikes
Utrikes Höga staket restes bakom hundratals poliser.
Men aktivisterna som dök upp för att protestera mot åtalen mot de som deltog i de våldsamma upploppen vid Kapitolium var få.

Kapitoliums egna polisstyrka tog inga risker på lördagen. Ett hundratal medlemmar från nationalgardet stod dessutom redo att hjälpa till under manifestationen, som gick lugnt till. Någon större ansamling blev det inte, utöver det massiva säkerhetspådraget.

Enligt beräkningar hade mellan 100 och 200 personer slutit upp.

Att gruppen fått tillstånd att demonstrera vid just kongressbyggnaden har förvånat många i den amerikanska huvudstaden. De senaste dagarna har det höga staket som restes efter stormningen, men revs i juli, omigen byggts upp.

Arrangemanget "Justice for J6" (ungefär Rättvisa för 6 januari) ordnades av gruppen Look Ahead America. Dess grundare Matt Braynard har tidigare varit data- och strategichef för expresident Donald Trumps valkampanj, men på hemsidan påstår han att manifestationen enbart handlar om vad han kallar "politiska fångar" – de närmare 600 personer som åtalats för den dödliga stormningen den 6 januari.

– Det handlar om rättvisa och olikartad behandling, konstaterade Braynard vid protesten.

Staket restes åter igen, övervakningskameror placerades ut och 100 medlemmar från nationalgardet har stått redo att stötta kongressens egen polisstyrka vid behov.
Staket restes åter igen, övervakningskameror placerades ut och 100 medlemmar från nationalgardet har stått redo att stötta kongressens egen polisstyrka vid behov.
Foto: Nathan Howard/AP/TT

Politiskt motiverade?

Den 6 januari var det datum som kongressens båda kamrar samlades för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till ny president.

Parallellt höll den dåvarande presidenten Trump ett politiskt massmöte i staden. Vid det upprepade han sina påståenden om valfusk och uppmanade anhängarna att gå till kongressen och "fajtas utav helvete".

De gjorde som han sade, men protesterna övergick till våldsamheter. När hundratals personer, många av dem med Trumpflaggor, stormade Kapitolium och drabbade samman med polis dödades minst fem personer.

Staket rest

Många greps i samband med och efter upploppet, och omkring 600 personer har hittills åtalats. Men Braynards grupp hävdar att åtalen är politiskt motiverade och kallar den aktivist som sköts av polis när hon försökte klättra in i Kapitolium för "martyr".

Trump har ställt sig bakom protesten och även upprepat sina falska påståenden om att presidentvalet inte gick rätt till – påståenden som var själva drivkraften bakom protesten i januari när Kapitolium sedan stormades.

Tina Magnergård Bjers/TT

Jonas Grönvik/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades ledamöterna i senaten och representanthuset i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och ny president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga någon med skuld i ett riksrättsärende.

Utrikes

USA flyger ut migranter vid gränsövergång

Omkring 14 000 migranter väntar vid gränsövergången mellan USA och Mexiko.
Foto: Marie D De Jesús/AP/TT
Utrikes
Utrikes Myndigheterna i Texas har stängt den gränsövergång mellan USA och Mexiko där upp emot 14 000 migranter samlats.
Chartrade flygplan sätts in för att avvisa de som anlänt från Haiti, Mexiko och Centralamerika.
PREMIUM

De många migranterna befinner sig vid en bro i gränsstaden Del Rio i den amerikanska delstaten Texas, och ytterligare hundratals om inte tusentals sägs vara på väg dit från Mexiko.

Gränskontrollen har tillfälligt stängts för all trafik och USA:s gräns- och tullmyndighet CBP har skickat förnödenheter och en styrka om 400 personer för att säkra kontrollen över området.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Oddsleverantören Kambis starka första kvartalsresultat 2021

www.casumo.com

Kambi Group, ett Maltabaserat företag som levererar odds till B2C-företag inom sportbetting, överträffade under det första kvartalet 2021 förväntningarna som hos många redan var höga. Bolaget har visat starka siffror flera år i rad, och rider vidare på den växande sportbettingvågen.

En stark inledning på 2021

Kambi Group startade 2010 och noterades på Stockholmsbörsen fyra år senare. Deras verksamhet fokuserar på att förse bettingbolag med oddstjänster, och har varit något av en framgångssaga sedan dess. Företaget har haft en vinstmarginal med över 10% i snitt per år sedan de noterades, och det senaste kvartalet visar en imponerande 25.8% för 2021. Intäkterna har ökat med över 200 miljoner kronor från samma kvartal förra året och även marknadsvärdet fick ett lyft under 2020, vilket kan ses som att investerare har höga förhoppningar om framtiden.

Den växande iGaming-industrin

Kambis framgångar det senaste decenniet följer den snabbt växande spel- och bettingindustrin, som har blivit en betydelsefull gren inom online-nöjen. När intresset för betting har ökat, har resultatet blivit att bettingbolagen vill göra sina tjänster mer tillgängliga och användarvänliga för kunden. Den efterfrågan har Kambi dragit nytta av, och förser då bolagen med de tjänster som krävs för att anpassa sig efter den växande populariteten. Dessutom har operatörer som historiskt sett är fokuserade på casino till exempel Casumo också börjat ta del av Kambis tjänster, för att utöka sin verksamhet till att omfatta sportbetting tillsammans med spel som blackjack och slots. Då iGaming som bransch går igenom en stor tillväxtfas kan man konstatera att Kambi varit rätt i tiden med sina tjänster.

Ljus framtid för bolaget

Kambi har under åren återinvesterat delar av sin vinst, och satsat på att stärka sin internationella närvaro. Idag har de kontor på olika ställen i världen, och ett nät som sträcker sig över flera kontinenter. En av de viktigaste händelserna i bettingvärlden var när USA legaliserade sportbetting på federal nivå 2018, efter att ha varit förbjudet i nästan 30 år. Sedan dess har flera delstater gjort planer på hur lyftandet av de lokala förbuden ska se ut.

Detta har så klart varit väldigt goda nyheter för företag som erbjuder bettingtjänster, och Kambi har varit en av de första att utnyttja den förändringen. De har inte bara kontor etablerat i Philadelphia, utan har redan involverat sig i bettingverksamhet i flera delstater. 2020 rapporterades 30-40% av gruppens intäkter har kommit från den amerikanska marknaden. Med en fot inne i den snabbt växande bettingmarknaden i USA ser framtiden intressant ut för bolaget, och den starka kvartalsrapporten för 2021 kan ses som ett kvitto på spel- och bettingindustrins framfart, så väl som en fingervisning för hur det kan komma att se ut framöver.

Kambi Group Plc. har sitt huvudkontor i Malta och börsnoterades 2014. Företaget ägnar sig främst åt att erbjuda tjänster inom odds till företag verksamma inom spel- och betting – och den växande industrin inom vilken de opererar har skördat stora vinster de senaste åren. Den första kvartalsrapporten för 2021 visar på en stark tillväxt för företaget, som har levererat flera positiva rapporter i rad, och med möjligheterna på den nyöppnade amerikanska marknaden kan detta bli ett framgångsrikt år.

Utrikes

Expert: Frankrike saknar musklerna som krävs

Kinesisk kustbevakning kontrollerar delar av Sydkinesiska sjön. Arkivbild.
Foto: Indonesian Maritime Security Agency/AP/TT
Utrikes
Utrikes Säkerhetspakten Aukus och ubåtsavtalet mellan Australien och USA är ett svar på Kinas ambition att dominera Asien.
Att Frankrike tas ur ekvationen beror på att landet inte är en tillräckligt stor spelare, anser Stefan Ring, militärstrategisk expert.
PREMIUM

I torsdags meddelade USA, Storbritannien och Australien att länderna förenats i en säkerhetspakt vid namn Aukus. Samtidigt stod det klart att USA och Australien ingått en uppgörelse bakom ryggen på Frankrike.

Affären, som ger Australien tillgång till teknik för att bygga kärnenergidrivna ubåtar, innebär att Frankrike går miste om ett tidigare avtal med Australien värt motsvarande närmare 350 miljarder kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Notre-Dame säkrat – återställandet kan börja

Arbete inne i Notre-Dame. Bild från den 15 april i år.
Foto: Ian Langsdon/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Arbetet med att stadga katedralen Notre-Dame i Paris är färdigt och restaureringen av katedralen kan därmed inledas, två år efter den förödande brand som ödelade vinden och raserade den mäktiga spiran. Det uppgav franska myndigheter på lördagen.

Den sista fasen för att säkra kyrkans grund inför återuppbyggnaden innefattade bland annat att stärka de brandskadade valven med enorma, bågformade träramar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Norsk minister avgår efter avslöjande

Kjell Ingolf Ropstad meddelar att han kommer att avgå som partiledare och minister vid en pressträff på lördagen.
Foto: Annika Byrde/NTB/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Kristelig Folkepartis ledare Kjell Ingolf Ropstad kommer att avgå efter anklagelser om skattefusk, rapporterar Aftenposten.

Ropstad avgår också som som barn- och familjeminister i den norska koalitionsregeringen, en post han haft sedan 2019.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL