Utrikes

Över 130 döda i monsunregnen i Indien

Räddningspersonal evakuerar människor som strandsatts i översvämningar i Kolhapur i västra Indien, efter kraftiga monsunregn.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 136 människor har omkommit och tiotusentals har evakuerats efter kraftiga monsunregn i delstaten Maharashtra i västra Indien. Även grannstaten Goa har drabbats hårt.
PREMIUM

Räddningspersonal söker efter överlevande efter de översvämningar och skred som utlösts av ovädret och som ligger bakom en stor del av dödsfallen. Minst 68 människor saknas efter skreden, och många av dem befaras ha begravts av lera.

Flottan, armén och flygvapnet har satts in men arbetet med att evakuera strandsatta försvåras av att vägar blockerats av jordskred. Samtidigt varnar Indiens meteorologiska institut IMD för fortsatt "extremt kraftigt regn" i sex distrikt i Maharashtra.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Navalnyj kan prisas i EU

Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj gör segertecknet under en av årets rättegångar mot honom i Ryssland. Arkivfoto.
Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes EU-parlamentets finaste människorättspris är döpt efter en oppositionell ryss.
Nu kan årets upplaga hamna hos en annan.

Fängslade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har nominerats till årets Sacharov-pris med stöd av såväl kristdemokratiskt konservativa partigruppen EPP som liberala RE.

– Det här är en stark signal till den ryska ledningen och för människorätt, säger den österrikiske EU-parlamentsledamoten Christian Sagartz till nyhetsbyrån APA.

Andra nominerade till årets pris är sahariska människorättsaktivisten Sultana Khaya, Bolivias tidigare interrimspresident Jeanine Áñez, miljö- och människorättsorganisationen Global Witness samt afghanska kvinnorättsaktivister i allmänhet.

Den 14 oktober kommer tre av de nominerade att utses till finalkandidater. En vecka senare utses årets pristagare av parlamentets gruppledare och talman.

Sacharov-priset för tankefrihet har delats ut sedan 1988 och är döpt efter sovjetiske kärnfysikern och fredsaktivisten Andrej Sacharov (1921-89). I fjol gick priset till den samlade oppositionen i Belarus, med presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja i spetsen.

Wiktor Nummelin/TT

Utrikes

EU och USA pressar Iran om inspektioner

Iran får kritik av EU och USA. På bilden syns Mohammad Eslami, ny chef för Irans atomenergiorganisation. Arkivbild.
Foto: Lisa Leutner/AP/TT
Utrikes
Utrikes EU och USA uppmanar Iran att ge FN:s atomenergiorgan IAEA tillgång till en anläggning med koppling till landets kärnenergiprogram.
Iran hävdar att anläggningen inte ingår i det avtal som slutits.

"Det här är en oroande utveckling", säger EU i ett uttalande i samband med ett möte för IAEA:s styrgrupp i Wien under måndagen.

USA:s representant, Louis Bono, uttrycker "stor oro" och kräver att atomenergiorganet genast får den tillgång som krävs.

– Om Iran inte gör det kommer vi att i nära diskussion med de andra medlemmarna bestämma vad som är en lämplig respons, säger Bono.

Övervakningskameror

Dispyten handlar om det avtal som Iran och IAEA slöt den 12 september om att atomenergiorganet skulle få serva sina övervakningskameror på landets kärnkraftsanläggningar, något Iran tidigare i år begränsade tillgången till.

Under söndagen uppgav IAEA att man nekats "absolut nödvändig" tillgång till en tillverkningsanläggning i närheten av Teheran i strid med avtalet. Den iranske ambassadören svarade på Twitter att anläggningen inte ingår i avtalet.

Kritik från Israel

Under måndagen fick Irans kärnenergiprogram hård kritik även från israeliskt håll. Nye premiärministern Naftali Bennett gjorde sitt första framträdande i FN:s generalförsamling och i sitt tal påstod han att Iran tagit stora steg mot att kunna utveckla kärnvapen.

– Irans kärnvapenprogram är i ett avgörande skede. Samtliga röda linjer har överskridits, sade Bennett.

Den iranska regeringen har dementerat att landet vill utveckla kärnvapen.

Samtal om att återupprätta det internationella kärnenergiavtalet med Iran pågick i somras i Wien, men ajournerades den 20 juni. Senare meddelade Irans regering att förhandlingarna skjuts på obestämd framtid.

Det så kallade Iranavtalet sköts i sank för tre år sedan då USA – under dåvarande presidenten Donald Trumps ämbetsperiod – lämnade avtalet och införde nya sanktioner mot Iran. Efterträdaren Joe Biden har sagt att han vill rädda avtalet.

Utrikes

Tyskt val kan göra EU mer svenskt

Mycket tyder på att liberala FDP, under ledaren Christian Lindner (till vänster) och De gröna, under Annalena Baerbock (i mitten), tar plats i nästa tyska regering. Arkivfoto.
Foto: Michael Sohn/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mer klimatpolitik, men också en sparsam ekonomi. Det tyska valet kan ge ett uppsving till svenska hjärtefrågor i EU, oavsett hur regeringsförhandlingarna landar i Berlin.
I Bryssel jublas det bland både gröna och liberaler.

Oavsett om det blir socialdemokratiska SPD eller konservativa CDU som tar hand om förbundskanslersposten i Tyskland talar mycket för att De gröna och liberala FDP tar plats i regeringen.

Deras svenska partikamrater i EU-parlamentet är nöjda.

"Med gröna i regering kan Tyskland gå från broms till motor i klimatarbetet", hälsar Jakop Dalunde (MP) via sms.

– Det valresultat vi kunde se är det bästa som kunde hända för Europasamarbetet och Sveriges del, anser kollegan Karin Karlsbro (L).

Beslut får vänta?

Även inom EU-kommissionen möts sannolikt valresultatet med nöjda miner. Visserligen finns inget given regering redan nu, vilket bäddar för utdragna förhandlingar och därmed risk för att Tyskland under tiden ser till att viktiga EU-beslut får vänta.

Å andra sidan finns just nu inga akuta tvisteämnen som snabbt behöver lösas. I mer utdragna frågor, som migrationspolitiken, råder dessutom redan ett visst vänteläge för att se hur det går i Frankrikes presidentval under våren 2022.

Viktigast för Bryssel är ändå det faktum att alla de fyra största tyska partierna är uttalat EU-vänliga. Kritikerna i ytterhögern och yttervänstern backade i stället rejält – trots att det så sent som i våras klagades ordentligt i Tyskland på hur EU hanterade coronapandemin.

Mer sparsamt?

Liberala FDP och dess ledare Christian Lindner har tydligt markerat att man gärna tar hand om finansministerposten i nästa regering. Det skapar sannolikt en viss nervositet bland de länder och politiker som gärna vill se fler gemensamma EU-lån och storsatsningar i stil med fjolårets gigantiska coronastödpaket.

Lindner vill i stället snabbt komma tillbaka till EU:s hårda budgetregler – något som även gillas av exempelvis Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S) och flera andra av EU:s mer sparsamma medlemsländer.

"Stark riktning"

Från svenskt S-håll betonas ändå främst glädjen över framgångarna för systerpartiet SPD.

– Tyska folket har röstat fram en rödgrön riktning och jag är naturligtvis extra glad över att socialdemokraternas förbundskanslerkandidat Olaf Scholz är en stor och klar vinnare. Jag ser ju att vi stärker relationerna med Tyskland om vi får en koalition som bygger på socialdemokraterna, de gröna och liberalerna. Då är det en väldigt stark riktning för framtiden, säger EU-parlamentsledamoten Heléne Fritzon (S).

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Blått och rött hos EU:s dominanter

Tyskland och Frankrike är EU:s två stormakter, med starkt inflytande över vilken politik som förs. Ländernas ledare har nästan alltid tillhört någon av de två dominerande politiska partigrupperna i EU: socialdemokrater eller kristdemokrater.

Att båda länderna leds av ledare från samma grupp har dock varit sällsynt och endast inträffat tre gånger de senaste 50 åren:

* november 2005-maj 2012: konservativa Angela Merkel i Tyskland och Jacques Chirac samt Nicolas Sarkozy i Frankrike.

* maj 1995-oktober 1998: konservativa Helmut Kohl i Tyskland och Chirac i Frankrike.

* maj 1981-oktober 1982: socialdemokratiska Helmut Schmidt i Tyskland och Francois Mitterrand i Frankrike.

Sistnämnda tillfälle var också den enda gången hittills i modern tid som varken Tyskland eller Frankrike haft en konservativ ledare – något som nu kan upprepas om socialdemokraten Olaf Scholz blir förbundskansler i Tyskland.

Utrikes

SPD vann valrysaren – maktspel pågår

Socialdemokraternas kanslerkandidat Olaf Scholz.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tyska valet är en politisk rysare, där det politiska maktspelet kan komma att pågå länge.
Socialdemokraterna, SPD, blir största parti med knapp marginal.

Tidigt på måndagen kunde SPD utropas som största parti i det tyska valet. Men med 25,7 procent av rösterna blev övertaget bara 1,6 procentenheter gentemot Kristdemokraternas union CDU/CSU.

Båda sidor har därmed chans att bilda regering, beroende delvis på hur "kungamakarna" liberala FDP och De gröna agerar. Miljöpartiet får 14,8 procent och blir tredje största parti, medan FDP får 11,5 procent av rösterna.

Både Olaf Scholz (SPD) och hans kristdemokratiske rival Armin Laschet (CDU) sade under valkvällen att de kan tänka sig att försöka bilda regering. Men de signalerar att det kan bli besvärligt, och att koalitionsförhandlingarna kan vara i månader.

Laschet upprepade på måndagen att hans parti är fortsatt intresserat av att bilda regering tillsammans med De gröna och FDP, och att samtal kommer att hållas.

Håller dörrarna öppna

Även om förbundskanslerposten är utom räckhåll för dem så tyder alltså allt på att stödet från de två så kallade "kungamakarna" – FDP och De gröna – blir avgörande för att bilda en regering.

FDP vill prata ihop sig med De gröna först, innan man går vidare med förhandlingar med ett tredje parti om regeringsfrågan, meddelar partiledaren Christian Lindner. Enligt Lindner är partierna de som står längst från varandra – samtidigt som båda är missnöjda med de konservativa och SPD.

Den som först får chansen att bilda regering behöver nödvändigtvis inte bli nästa förbundskansler, poängterar Rutger Lindahl, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Det är inte säkert att den som får flest röster lyckas bilda en regering, säger han.

De båda partierna håller dörrarna öppna. Men De gröna föredrar en socialdemokratisk regering, och De liberala en kristdemokratisk, framhåller Rutger Lindahl.

– De sitter med vågmästarroller. Men de kan inte blockera varandra, eftersom de kommer att behöva regera tillsammans.

Die Linke under spärren

Vänsterpartiet die Linke gör ett katastrofval, och ser ut att nära nog halvera sitt stöd jämfört med 2017. Partiet får 4,9 procent och hamnar därmed under spärren på 5 procent. Enligt public service-bolaget ZDF får partiet plats i förbundsdagen enbart via ett fåtal direktmandat.

Bland de valkretsar som räknats noteras att CDU ser ut att förlora platsen för Vorpommern-Greifswald, den krets Angela Merkel sedan 1990 valts in för. Partiets efterträdare Georg Günther får enligt ZDF 20,5 procent, mot de 24,4 procent som röstade för SPD:s Anna Kassautzki.

Inte heller Annegret "AKK" Kramp-Karrenbauer, som efterträdde Merkel som CDU-ledare men avgick i fjol, tog sig in via ett direktmandat. Hon lär dock ta en förbundsdagsplats via partiets delstatslista i Saarland.

Danskt parti till Berlin

I München har De gröna vunnit en valkrets och får enligt ZDF därmed sitt första historiska direktmandat från konservativa Bayern.

Och längst upp i norr har lilla SSW, som representerar den danska minoriteten i Schleswig-Holstein, tagit en plats i Berlin. Senast partiet satt i förbundsdagen var efter valet 1949.

– Sensationellt. Det är en historisk kväll, säger den invalde Stefan Seidler på partiets valvaka.

– Vi ska vara danskarnas, frisernas och alla minoriteters röst, fortsätter han enligt danskspråkiga Flensborg Avis.

Martin Yngve/TT

Henrik Samuelsson/TT

Valdeltagande 76,6 procent
Valdeltagande 76,6 procent
Foto: Anna-Lena Lindqvist/TT

FAKTA

Fakta: Resultatet i tyska valet

SPD: 25,7 procent

CDU/CSU: 24,1 procent

De gröna: 14,8 procent

FDP: 11,5 procent

Die Linke: 4,9 procent

AFD: 10,3 procent

FAKTA

Fakta: Så gick valet till

Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare var röstberättigade i valet till det tyska parlamentet. Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även andra partier fler mandat, så kallade utjämningsmandat, för att fördelningen bättre ska återspegla resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är 598. Den utgående förbundsdagen har haft 709 ledamöter, och den nya rapporteras bli rekordstor – 735 personer.

Utrikes

Efter migrantdöd – Ylva Johansson till Polen

Invånare i Warszawa tänder ljus för fyra personer som nyligen hittades döda vid den polsk-belarusiska gränsen där mängder av flyktingar och migranter den senaste tiden försökt ta sig in i Polen. Arkivfoto.
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hallå ministern, varför svarar ni inte? EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson har förgäves försökt få kontakt med Polen efter den senaste tidens migrantdöd vid gränsen mot Belarus. Nu åker hon till Warszawa för att pröva på plats.

Johansson ska till Polen kort på torsdag kväll och hoppas då hinna träffa den polske inrikesministern på flygplatsen i Warszawa.

Hittills har det dock varit svårt att få någon respons från landet.

– Jag har försökt få direkt telefonkontakt med den polske ministern sedan i torsdags, men hittills har vi inte fått något svar. Jag har många frågor, säger Johansson på en digital pressträff med TT och andra nyhetsbyråer på måndagskvällen.

"Aggressiv regim"

Polen har utlyst ett lokalt nödtillstånd vid gränsen mot Belarus med anledning av den ökade mängden migranter och flyktingar som försöker ta sig in i EU. Både Polen och EU anklagar öppet den belarusiska diktatorn Aleksandr Lukasjenko för att pressa över migranterna med avsikt.

– Vad vi har är en aggressiv Lukasjenko-regim som faktiskt importerar migranter, enbart för att skicka dem till gränsen mot EU i syfte att destabilisera EU och våra medlemsländer, säger Johansson.

"Vill veta mer"

Samtidigt har också Polen fått skarp kritik från människorättsorganisationer om hur man hanterat situationen. Det införda nödtillståndet gör att exempelvis journalister och hjälporganisationer har oerhört svårt att undersöka läget på plats.

– Naturligtvis måste Polen skydda sin yttre gräns, men det är också viktigt med öppenhet och att leva upp till EU:s regelverk och grundläggande rättigheter. Jag vill veta mer om vad som verkligen har hänt och jag välkomnar att polska myndigheter ska utreda det här, säger Ylva Johansson.

Wiktor Nummelin/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Utrikes

Över 30 döda i attack mot by i Nigeria

Nigeriansk militär slog tillbaka en attack mot en by. 34 dödades. Arkivbild.
Foto: Lekan Oyekanmi/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En oidentifierad grupp av beväpnade personer dödade 34 bybor under en attack i nordvästra Nigeria under söndagen, uppger lokala myndigheter. Sju personer skadades.

Två misstänkta personer har tagits in för förhör efter attacken, som stoppades först när militären klev in och med våld tryckte tillbaka den hittills oidentifierade gruppen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Över 60 döda i strider i Jemen

Regeringstrogna styrkor i Jemen. Arkivbild.
Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Åtminstone 67 personer har dött i striderna om staden Marib i Jemen under det senaste dygnet, uppger en källa inom den Saudistödda och regeringstrogna militärkoalitionen.

"58 Huthirebeller och 9 lojalister har dödats i strider och flygbombningar i provinserna Marib och Shabwa under de senaste 24 timmarna", säger den anonyma källan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ökad militär närvaro vid gränsen mot Kosovo

Serbiska soldater vaktar en väg i närheten av gränsen mot Kosovo.
Foto: Marjan Vucetic/AP/TT
Utrikes
Utrikes Spänningen mellan Kosovo och Serbien ökar.
Belgrad har ökat sin militära närvaro vid en gränsen och Nato har utökat sin patrullering i norra Kosovo.
PREMIUM

Serbien har ökat sin militära närvaro, i form av soldater och fyra bepansrade fordon, i närheten av gränsövergången vid byn Jarinje.

Nato, som har en fredsbevarande styrka på 5 000 soldater på plats, meddelar också att man har ökat mängden och längden på "rutinpatruller i hela Kosovo, inklusive norra Kosovo".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL