Opinion

Det politiska Utøya

AUF:s ordförande Astrid Hoem
Foto: Geir Olsen
Opinion
Opinion

Tio år efter Utøya menar många överlevande att dådets politiska sida sällan diskuteras. Det var socialdemokrater som attackerades och som pekades ut som en skadlig kraft av den högerextrema terroristen. Trots detta menar överlevarna att de får kritik när de diskuterar den politiska sidan och anklagas för att använda dådet för cynisk politisk vinning. Det förvånar: det var en politisk rörelse som attackerades. Valet av offren var inte slumpmässigt, även om mord på barn verkar meningslöst i sin grymhet.

Hade någon som jämförelse attackerat ett MUF-läger i Sverige hade det varit givet att se det som en attack på de högervärderingar som partiet har och de borde också få rätten att diskutera det som politiskt färgat terrordåd mot sin övertygelse.

Även för den skandinaviska socialdemokratins resa mot en restriktiv flykting- och integrationspolitik kan insikten om att det var socialdemokratiska barn som skytten attackerade vara värdefull. Det är också viktigt eftersom socialdemokratin på många ställen inte längre vill se det mångkulturella samhälle som Breivik hatade och de unga på Utøya ville försvara. I Danmark driver socialdemokrater på för en stram flyktingpolitik och det var länge sedan Stefan Löfven menade att hans Europa saknade murar.

Det finns all anledning att ge norsk socialdemokrati utrymme att diskutera Utøya som ett hatbrott mot norsk vänster. Ett brottsoffer måste ha rätten att berätta sin historia som de ser den. Med tanke på populariteten hos de högerextrema idéer och konspirationer som skytten fortfarande vill sprida är det viktig att kunna tala om vem som kan bli måltavla för framtida dåd. Skytten har inspirerat terrordåd i andra länder. Även de måste få äga rätten till berättelsen om att de som individer och som grupp utsattes för hatbrott. Det är enklare för samhället att avfärda Utøya och andra liknande ”ensam galning”- dåd som isolerade händelser orsakade av ett stört sinne. Men den politiska aspekten är viktig både av respekt från brottsoffren och för analysen av vem som kan utsättas härnäst.

Opinion

Åter till efterkrigstiden för Storbritannien

Opinion
Opinion

Det råder brist på bensin, vissa matvaror och flaskvatten i Storbritannien. Tyvärr förvånar det inte att Brexits försvårande för utländsk arbetskraft att stanna i landet orsakat brutna leveranskedjor.

Bensinbristen var under måndagen sådan att mackar fick stänga och köerna till de ställen som fortfarande kunde sälja bensin ringlade långa. I livsmedelsbutikerna saknas vissa varor, även om det hitintills inte rör sig om något grundläggande, som mjölbristen under pandemins början, eller hamstringen av toalettpapper.

Om man ska vara rättvis mot regeringen Johnson kunde de inte förutse att det skulle komma en internationell pandemi strax efter brexit. Bränsle- och varubristen har försvårats av att utlandsfödda frivilligt lämna Storbritannien för att isolera sig i sina hemländer. Storbritannien haft stor samhällsspridning och har av många upplevts som ett land som inte varit tryggt att vistas i.

Brexit är sen i många fall orsaken till att arbetskraften sen inte återvände. Nu saknar landet lastbilschaufförer i så stor utsträckning att det inte går att få bensin till mackar eller flaskvatten till snabbköp. Det är begripligt att det lett till hamstring och panikköp av mer bensin än man behöver, vilket skapar en ond cirkel. Boris Johnson vill lösa problemet genom att militären rycker in och kör varubilar.

Av detta kan man lära sig att den fria rörligheten präglat Europa i så stor utsträckning att länder som lämnar EU får problem med grundläggande funktioner, som transporter. Det är en anmärkningsvärd brist på konsekvenstänkande även för en konservativ regering som lovat Storbritannien åt britterna. Regeringen varnar allmänheten för att hyllorna fram till jul kommer att vara tommare än vanligt och att det kommer att bli en svår vinter. Storbritannien har övat sig under andra världskriget och under efterkrigstiden på mat- och resursbrist. Men det är sorgligt att man hamnat här igen genom att lova brexitröstarna guld och gröna skogar, men levererar tomma hyllor och stängda mackar.

Opinion

Svenskt läge i Tyskland

Olaf Scholz, SPD, vann valet i Tyskland.
Foto: Lisa Leutner
Opinion
Ledare. SPD blev det tyska valets segrare. Läget liknar det svenska och liberala FDP tänker ställa tuffa krav.

Socialdemokraternas kanslerskandidat Olaf Scholz vann det tyska valet. Hans parti gick fram över fem procentenheter och blev största parti. Även om 25,7 procent inte är något historiskt bra resultat såg det för mindre än ett år sedan ut som om det skulle bli ett katastrofresultat, och nu är Scholz den trolige regeringsbildaren.

För Armin Laschet, CDU/CSU:s kandidat, gick det så mycket sämre efter ett skratt vid fel tillfälle. Aldrig har CDU haft så få röster, bara 24,1, ett ras på nästan nio procentenheter. Han har inte gett upp hoppet om att ändå kunna bilda regering, men sannolikheten är inte stor.

Det hänger på de två andra partierna som gick framåt, De gröna som med 14,8 procent gjorde ett rekordresultat men ändå är besvikna eftersom opinionssiffrorna i våras var ännu mycket högre, och liberala FDP som behövs för att kunna bilda en majoritetsregering.

För fyra år sedan hoppade FDP av koalitionsförhandlingar med Angela Merkel efter missnöje med det politiska innehållet, vilket lede till den stora koalition mellan CDU/CSU och SPD som regerat sedan dess, med Scholz som finansminister. Hans framtoning, som påminner om Merkels, ligger sannolikt bakom framgången i valet, tillsammans med motkandidaternas misstag.

Det parlamentariska läget påminner om Sveriges, där liberala FDP kan ställa hårda krav, precis som Centerpartiet gjorde, för att ge sitt stöd åt en regering som leds av SPD där också De gröna ingår.

Men i Tyskland är det ingen som pratar med eller om högerextrema AFD, motsvarigheten till SD. Därför gick partiet tillbaka. Det gjorde också vänsterpartiet Linke, som ingen heller kan tänka sig att regera ihop med och som verkar hamna under femprocentsspärren (även om partiet får några direktmandat ändå).

Före jul hoppas Scholz ha förhandlat fram ett regeringsprogram med FDP och De gröna. Lyckas han inte försöker Laschet detsamma men har knappast bättre förutsättningar. Det kan mycket väl dra ut till efter nyår, innan Tyskland har en ny regering.

Yngve Sunesson

Opinion

Staten dålig ägare

Skulle staten satsa på sjukhuslokaler i Hässleholm?
Foto: Johan Nilsson/TT
Foto: Arkivbild
Opinion
Ledare. Förslaget att staten genom ett nytt bolag ska äga sjukhusen skulle leda till både dyrare lokaler och sämre flexibilitet.

En statlig utredning har föreslagit att ett nytt statligt fastighetsbolag ska bildas för att ta hand om ”infrastrukturen inom hälso- och sjukvården”, i första hand sjukhusfastigheter.

Det är svårt att förstå varför den här utredningen tillsattes, eftersom all erfarenhet talar för att statliga fastighetsbolag inte ser vill verksamheternas intressen utan det egna bolagets (vilket ligger i sakens natur eftersom aktiebolagslagen säger att styrelseledamöter bara ska se till bolagets bästa).

De statliga museerna skulle gärna vilja äga sina egna lokaler, eftersom det statliga bolag, Statens Fastighetsverk, som äger husen tar ut en ”marknadshyra” som går högt över vad museerna rimligen skulle behöva betala. Den självkostnadsprincip som var tänkt när förändringen genomfördes för 30 år sedan har inte blivit verklighet.

Detsamma gäller för universiteten. Den vanligaste hyresvärden är Akademiska hus, som ska bedriva verksamheten ”på affärsmässiga grunder och generera marknadsmässig avkastning”. Det gör att flera universitet och högskolor har diskuterat att säga upp sina dyra lokaler och istället hyra ”på stan” för att ha råd att bedriva forskning och undervisning.

Om staten skulle förbjuda också regionerna att äga sina sjukhus är risken stor att resultatet skulle bli detsamma. Fastighetsbolaget för sjukhusen skulle främst se till att kunna gå med vinst själv. Betala skulle den som bedriver sjukvården (och patienterna) få göra.

Att ett statligt bolag skulle satsa på sjukhus i mindre orter är osannolikt, med tanke på hur staten normalt agerar. Förändringar av verksamheten som kräver ändrade lokaler skulle bli en ännu mer byråkratisk och långdragen process.

Istället för att centralisera och lägga en likadan mall över alla sjukhus måste lokalerna bli mer anpassade efter lokala och regionala behov. Det gör ett statligt fastighetsbolag än mer olämpligt.

Det är onödigt att skicka utredningen på remiss. Låt den gå i papperskorgen direkt.

Yngve Sunesson

Opinion

Lär om de nordiska språken i skolan

Opinion
Opinion

Under pandemin har den nordiska samhörigheten fått hårda smällar. För första gången sedan den nordiska passfriheten infördes på 1950-talet har gränser stängts mellan nordiska länder, i vissa fall till och med med militärer vid gränsen.

Därför är det viktigt, när nu de flesta pandemirestriktioner monteras ned, att vad som kan göras också görs för att återupprätta förtroendet mellan de nordiska länderna och folken.

Ett steg, som varit nödvändigt även utan de två senaste årens problem, är att försöka förbättra förståelsen för grannarnas språk. Den har varit på nedgång under en längre tid. Inte ens här i Skåne är det längre självklart att alla förstår danskar på besök. Alltför ofta tas engelska till även vid samtal med danskar eller norrmän.

Därför är det glädjande att Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur vill stärka nordisk undervisning i skolan i de nordiska länderna. För femton år sedan antogs den första deklarationen om nordisk språkpolitik, och den behöver följas upp nu tycker utskottet. Ungdomens Nordiska Råd krävde tidigare i år att kunskaper om nordiska språk och kultur ska bli mer närvarande i skolorna.

För att Norden ska behålla sin position som världens mest integrerade region är det avgörande att människor förstår varandra över gränserna. Därför behöver de nordiska språken läras ut i skolan på ett mer systematiskt sätt än i dag. Nordiska Rådets förslag måste följas upp nationellt.

Yngve Sunesson

Opinion

Stor centerframgång i isländska alltingsvalet

Opinion
Opinion

De isländska väljarna valde fortsatt stabilitet i lördagens alltingsval. För första gången sedan finanskrisen 2008, som drabbade Island särskilt hårt, har en regering suttit en hel mandatperiod. Nu fick de tre partierna i regeringen stärkt stöd, om de väljer att fortsätta.

Det är kanske inte helt självklart eftersom statsminister Katrin Jakobsdóttirs parti Gröna vänstern backade 4,3 procentenheter och tre mandat, trots statsministerns personliga popularitet. Samtidigt blev Framstegspartiet, ett landsbygdsbaserat centerparti, den största valsegraren (+6,6 % och fem nya mandat). Islands största parti Självständighetspartiet, ett liberalt högerparti, backade marginellt.

Det gör att såväl Framstegspartiets ledare Sigurdur Ingi Jóhannsson som Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson kan tänkas kräva statsministerposten, och då kanske missnöjet i Gröna vänstern med samarbetet högerut blir för stort för att fortsätta i samma regering.

Så trots det starka förtroendet för den sittande regeringen och framgången för Framstegspartiet är det inte givet att regeringen sitter kvar. Att det mest troliga ändå är att den gör det beror mest på splittringen i alltinget som gör att alternativen inte är så många.

Med åtta partier i alltinget - för första gången sedan finanskrisen ökade dock inte antalet - kan det bli svårt att bilda en annan majoritetsregering. Socialdemokraterna backade något i valet och är starkt EU-positivt i motsats till de tre regeringspartierna. Högerpopulistiska Folkets parti gick framåt men är inte aktuellt i en regering. Piratpartiet har ställt villkor om en nu grundlag för att gå in i en regering vilket knappast accepteras. Det högerlutande utbrytarpartiet Centerpartiet med en tidigare Frp-ledare som grundare och stark man halverades i valet och klarade nätt och jämnt femprocentsspärren. Möjligen skulle det liberala partiet Renässans kunna ersätta Gröna vänstern som regeringsparti, även om majoriteten då blir knappare.

Så grundtipset är att regeringen fortsätter, möjligen med en ny statsminister.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Öltapp.se

En öltapp i sommar, räddningen i hettan!

Öltapp.se Alla vet hur det känns att sitta där i den gassande hettan och bara sukta efter en iskall öl. Då vill man snabbt kunna slå upp sig ett glas av sin favoritöl att svalka sig med!

I sommar så är en av de hetaste inköpen man kan införskaffa; en öltapp. De där varmaste dagarna är fortfarande nära och grillkvällarna står runt knuten. Att kunna servera professionellt är lockande på varje festlighet. Öltappar håller ölen kall och du kan ha den tillgänglig så att det är enkelt att hälla upp i ett glas och ta med i solstolen.

Andra viktiga delar till den perfekta hemmabaren.

Drinkshaker - En kraftfull shaker som du skakar dina drinkar i så att de blir smarrigt goda.

Barmått - En riktig bartender mäter upp drinkens ingredienser för att få den perfekta balansen i smaken. En god drink ska inte innehålla för mycket sprit och fördelas i regel mellan 4-6 ml/drink.

Bar-sil - Om du ska försöka dig på riktigt avancerade drinkar så är detta ett måste i din hemmabar. Du använder denna när du har skakat drinken om det t.ex är isrester eller rester från bär i drinken du vill sila av.

Muddler - en iskross som fungerar ungefär som en mortel. Perfekt för att krossa is eller exempelvis lime och mynta som i en riktigt god mojito.

Barsked - en längre sked som passar perfekt för att röra om drinkar i högre glas. En tesked är i regel för liten för större glas.

Sommarens grillfester är som sagt snart här och vem vill inte agera äkta bartender och skryta med sin egen hemmabar? Det är inte speciellt många saker du behöver ha för att skapa den perfekta hemmabaren för sommaren 2020. Att vara bartender är faktiskt riktigt roligt, när man lär sig mer om hur man gör. Man kanske inte lyckas snurra flaska på första försöket, men övning ger färdighet.

Många inställda evenemang i sommar!

Det är många som sörjer att sommarens många festivaler och andra evenemang blivit inställda. Genom att styra ihop en egen hemmabar och rulla ut grillen kommer du långt i sommar, trots allt. Många experter och meteorologer påstår att vi har en varm sommar att se fram emot. Så det bästa vi kan göra är att njuta på hemmaplan och göra det bästa av varje dag.

Det är alltså inte bara resor som ställts in, det har även många av sommarens större festivaler och andra sammankomster. Om vi får en sådan sommar som utlovats, så har vi massor att se fram emot. Många är vana vid att resa på sina semestrar, i år så kommer det inte vara vanligt alls. De flesta firar sin semester hemmavid.

Opinion

Digital stämma utan revolter

Opinion
Krönika.

Centerpartiet har haft sin riksstämma, som numera hålls bara vartannat år. På grund av pandemin hölls den digitalt, även om distrikten samlade sina ombud i ”hubbar” i hemlänet, för att ändå kunna få lite stämmokänsla.

Det mesta verkar ha fungerat bra. Debatterna var livliga och voteringarna gick snabbare än vanligt med de tekniska hjälpmedlen. Men de som ville flytta partiets positioner utöver vad partistyrelsen ville hade det svårare, när inte ombuden från olika delar av landet kunde överlägga mellan voteringarna och försöka samla majoriteter för sina förslag. Därför var det bara på marginalen som partistyrelsen måste backa.Och trots visst missnöje inför stämman kom inget motförslag till valberedningens namn till partistyrelsen.

Den stora debattfrågan blev friskolorna. Det var på tiden att frågan kom upp till generaldebatt, eftersom dagens regler för friskolorna har varit i kraft med bara smärre justeringar i snart 30 år. Nackdelarna med kösystem och generösa bidrag liksom stora utlandsägda koncerners vinstutdelningar har blivit allt tydligare, framför allt jämfört med förhoppningarna när friskolereformen infördes om nya pedagogiker och bättre förutsättningar för små skolor.

Men i stort sett fick partistyrelsen godkänt för de förändringar som föreslagits. Kösystem för högst hälften av eleverna och inga förändringar i möjligheterna att dela ut vinst från de bidragsberoende företagen, blev slutresultatet i voteringarna, trots att många ombud krävde mer.

Med så tydliga stämmobeslut blir det svårare för ledningen att efter nästa års val i eventuella regeringsförhandlingar gå längre i kompromissande. Men opinionen mot dagens generösa regler för friskolekoncernerna lär så småningom kräva mer genomgripande reformer.

Tre program antogs utan större ändringar av stämman. Annie Lööf lade stor vikt vid försvaret av demokratin i sitt inledningstal, och stämmoprogrammet lägger fast viktiga krav på att göra det svårare att ändra grundlagen, att värna oberoende domare och domstolar liksom fria medier och att motarbeta korruption. Pekfingret är riktat mot Viktor Orban och därmed indirekt mot Sverigedemokraterna.

Programmet om ”en stark grön ekonomi med fler företag” är en specificering av känd centerpolitik, medan programmet om vård och omsorg innebär en tydlig framflyttning av de politiska positionerna. Där har Centerpartiets starka ställning i regioner och kommuner satt avtryck.

Betoningen på förebyggande insatser är kända centerkrav, medan markeringen av att den digitalt baserade vården måste förstärkas innehåller mer nytänkande. Nätläkarna måste inordnas fullt ut i samma ersättningssystem som annan verksamhet, och kravet att dagens lagstiftning om personuppgiftshantering inom vård- och omsorgsområdet måste moderniseras och göras heltäckande är viktigt. Det är också förslaget på ett nationellt e-hälsoregister, för att minska risken för felbehandling när många läkare är inblandade i behandlingen.

Mer digitalisering inom vården kräver också att bredband byggs ut i hela landet, så inte landsbygden utestängs från de här möjligheterna. I det känns Centerpartiet väl igen.

Yngve Sunesson

Opinion

Bra skola oavsett vinst

MALMÖ 20181015 Niels Paarup-Petersen efter måndagens slutna omröstning i Malmös kommunfullmäktige. Foto: Johan Nilsson / TT kod 50090
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Under Centerpartiets halvdigitala stämma diskuterades bland annat vinstuttag för friskolor. På gott och ont (mest på ont) har vinstuttag blivit en profilfråga för de före detta borgerliga partierna. Även inom Centerrörelsen höjs röster för att det är dags att utvärdera projektet.

Malmös riksdagsledamot Niels Paarup-Petersen vill att det ska ställas kvalitetskrav på friskolor som vill plocka ut vinst, vilket är rimligt. Det var aldrig tal om att fritt skol- och vårdval skulle vara lätta pengar utan motprestation. Paarup -Petersen vill också se ett slopat kösystem, så att man inte måste sätta sitt barn i kö vid födseln för att det ska få plats på en bra skola.

Partistyrelsen menar istället att möjligheten till vinstuttag skapar konkurrens och motivation för skolorna att lyckas och är därför mot att begränsa det. Partistyrelsen vill också se en kompromiss där det går att köa till hälften av platserna. Ungdomsförbundet går på Malmölinjen och vill se en skärpning av reglerna. Deras åsikter borde väga tungt i det här fallet eftersom deras generation har mest praktisk erfarenhet av friskolor.

Halvmesyrer likt den partistyrelsen föreslår bör undvikas om partiet vill ge tydliga besked i skolfrågan. Om vinst motiverar borde krav som måste uppfyllas innan man tar ut vinst motivera i ännu högre grad.

Det har blivit synonymt med att vara borgerlig att vara för det fria skolvalet -- oavsett hur det ser ut. Att Alliansen splittrats kan och bör leda till att vinstuttag kan diskuteras utan att det måste bli ett underkännande av hela det borgerliga projektet. Viktigare än att förbjuda vinstuttag och aktiebolagsformer är just att villkora vinst med en god motprestation. Vad vi får för våra skattekronor är viktigare än vad koncernen får för avkastning. Som Paarup-Petersen påpekar är detta inte en höger-vänsterfråga, utan en bra-eller-dåligt fråga.

Centerpartiet kan, om Liberalerna har otur, bli det enda liberala alternativet i svensk politik. Vad det innebär för skolpolitiken är intressant och viktigt. Varken kommunala eller privata skolor ska kunna bedriva en undermålig undervisning för skattepengar.

Opinion

Könsstympning kan aldrig rättfärdigas

Opinion
Opinion

Centerstämman tog i torsdags ett bedrövligt beslut om att tillåta omskärelse av pojkar. Barns rätt till kroppslig integritet är en rättighet som givetvis måste väga tyngst när den står i konflikt med medeltida religiösa värderingar. Tyvärr finns det mycket okunskap bland de som stöder omskärelse. Om någon tycker sexualitet är tabu så sluta att läsa här:

A. Nej, det handlar inte om hygien ens historiskt, utan om att kontrollera pojkars och flickors sexualdrift. Den som har elementär kunskap om kroppens anatomi vet att förhuden spelar en central roll i onani på samma sätt som flickors clitoris. Skär bort och pojkar och flickor lockas inte att pilla på sin egen kropp lika mycket. Så kom inte dragande med att rötterna i traditionen var en hygienfråga.

B. Omskärelse av pojkar leder också till omskärelse av flickor. Det går inte att få förståelse för att det ena skall vara tillåtet men det andra förbjudet. Så centerstämmans beslut är också ett slag i ansiktet på små flickor.

C. Jag har skrivit mycket genom åren mot denna medeltida sedvänja och blivit kontaktad av män som tycker att de fick ett livslångt lidande genom att bli omskurna. En man ringde och grät och tackade mig. Omskärelsen hade gjort att han hade svårt genomföra samlag eftersom det smärtade. Dessutom gjorde gnidningen mot det oskyddade ollonet att den sköra huden blev läderartad och okänslig.

E. Omskärelsen är inget oeftergivligt krav enligt skrifterna även om rabbiner, ayatollor och imamer försöker att hävda det.

F. Om man via politiska beslut på goda grunder kan sätta sig över Bibeln när det gäller kvinnliga präster och samkönade äktenskap, varför fegar man ur när det gäller könsstympning?

Centern använder en slogan som lyder Framåt. Vid stämman gick man Bakåt. Och liberalt var beslutet minst av allt.

Lars J Eriksson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL