Inrikes

Två häktade efter gisslandramat på fängelse

En stor insats drog igång efter larmet att två intagna tagit personal i gisslan på Hällbyfängelset utanför Eskilstuna. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

De två män som misstänks för människorov efter gisslantagandet inne på Hällbyfängelset har häktats av Eskilstuna tingsrätt, rapporterar lokala medier.

Den ene av dem, en 24-årig man, nekar till människorov men medger olaga frihetsberövande rapporterar P4 Sörmland. Den andre, en 30-åring, förnekar brott.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Chef på myndighet begärs häktad efter Säpoinsats

En person har begärts häktad efter måndagens Säpoinsats. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Den man som under måndagen anhölls efter en Säpoinsats har nu begärts häktad. Mannen, som tidigare själv arbetat på Säpo, misstänks för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Brotten ska enligt den häktningsframställan som åklagaren lämnat in till Stockholms tingsrätt ha ägt rum mellan september 2012 och november 2015. Enligt tingsrätten kommer en häktningsförhandling hållas i eftermiddag.

Mannen arbetar i dag som högt uppsatt chef på en statlig myndighet och har enligt egna uppgifter tidigare varit anställd på såväl Säkerhetspolisen som Försvarsmakten, under de år som brotten enligt åklagaren ska ha begåtts.

Mannen anhölls efter en Säpoinsats i måndags som skäligen misstänkt för spioneri, men rubriceringen har alltså sedan dess ändrats.

"Gripandet är ett led i en förundersökning som Säkerhetspolisen bedriver under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål", skrev myndigheten i ett pressmeddelande efter insatsen.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) informerades tidigare under veckan om insatsen.

Häktningsförhandlingen kommer att hållas under eftermiddagen.

Erika Nekham/TT

Martin Mederyd Hårdh/TT

Inrikes

Barn stred för IS – vårdnadshavare häktas

Ordningsvakter utanför rättssalen i Stockholms tingsrätt där torsdagens häktningsförhandlingen om en kvinna misstänkt för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott hålls.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes En kvinna som anslutit till terrorsekten IS har häktats av Stockholms tingsrätt misstänkt för att ha medverkat till att ett barn använts som barnsoldat i Syrien.
Enligt åklagare Karolina Wieslander är det flera svenska barn som dött i strider för IS.

Kvinnan klev in i rättssalen med handfängsel i klädd Kriminalvårdens helgröna dress, när häktningsförhandlingen inleddes klockan 11 på torsdagen i Stockholms tingsrätt. En vakt hjälpte henne av med bojorna innan hon slog sig ned på en stol bredvid sin försvarare.

– Jag yrkar att (NN) häktas på sannolika skäl misstänkt för folkrättsbrott, grovt brott, och grov krigsförbrytelse, under perioden 1 augusti 2013 till den 26 maj 2016, sade åklagare Reena Devgun, från sin plats mittemot kvinnan i rättssalen.

Enligt åklagaren finns risk att kvinnan skulle kunna undanröja bevis eller på annat sätt försvåra utredning om hon är på fri fot.

Kvinnan själv förnekar brott, uppgav hennes försvarare Mikael Westerlund.

– Åklagarens häktningsyrkanden bestrids. Min klient förnekar brott och bestrider att det skulle föreligga sannolika skäl, sade han.

Häktas två veckor

Resten av häktningsförhandlingen hölls bakom stängda dörrar. En stund senare var förhandlingen åter offentlig och tingsrätten meddelade att kvinnan skulle häktas till och med den 7 oktober, på sannolika skäl misstänkt för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott.

Åklagaren fick även tillstånd att meddela restriktioner.

Enligt SVT reste kvinnan till Syrien 2013 för att ansluta sig till IS, och återvände till Sverige förra året. Åklagare Karolina Wieslander som biträder förundersökningen säger att kvinnan är vårdnadshavare till barnet som ska ha använts som barnsoldat i Syrien.

– I det här ärendet är hon misstänkt i förhållande till en målsägare, det vill säga ett barn. Vi har också identifierat flera svenska barn som har kommit att användas som barnsoldater, säger hon till TT.

Svenska barn som dött

Hur många svenska barn det rör sig om kan hon inte svara på. Avseende de andra barnen som identifierats är det okända misstänkta personer som tros ha medverkat till att de använts som barnsoldater.

TT: Hur har det gått för barnen?

– Generellt kan jag säga att vi har identifierat ett antal svenska barn som kommit att användas som barnsoldater och som också dött och inte återvänt från Syrien.

Hur det har gått för barnet i det nu aktuella fallet vill Wieslander inte uttala sig om.

TT: Har samtliga barn stridit för IS?

– Det vi sett är att barnen har använts i strid i den typen av grupperingar, antingen före Kalifatets utropande eller efter det, säger hon.

Islamiska staten utropade det så kallade Kalifatet 2014.

Första prövningen

Åklagaren Reena Devgun har tidigare sagt till SVT att detta så vitt hon vet är första gången som frågan om barnsoldater prövas i svensk domstol.

49-åringen häktades även i december 2020, då misstänkt för äktenskapstvång. Brottet ska ha begåtts i Syrien någon gång under 2018.

Hon släpptes fyra dagar senare och har sedan dess varit på fri fot fram tills att hon anhölls tidigare denna vecka. Enligt åklagare Karolina Wieslander är kvinnan fortsatt misstänkt för äktenskapstvång.

Advokat Mikael Westerlund säger att hans klient är besviken över tingsrättens beslut.

– Vår uppfattning är att man hade kunnat fortsätta bedriva utredningen med henne på fri fot. Beslutet om häktning hade inte varit nödvändigt, men nu får vi acceptera tingsrättens bedömning.

TT: Vad menar hon själv att hon har gjort i Syrien de här åren?

– Hon har i huvudsak försökt hålla sig vid liv och ta hand om sina barn, säger Mikael Westerlund.

Marc Skogelin/TT

FAKTA

Fakta: Svenskarna i IS

2012 började män och kvinnor resa från Sverige för att delta i kriget i Syrien. Totalt reste omkring 300 personer till regionen för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, främst terrororganisationen IS.

Det gör Sverige till ett av de länder i Europa där flest per capita valt att åka till området.

Cirka hälften av IS-anhängarna har återvänt.

En del har dött i strid, andra har tagits till fånga och sitter i läger eller fängelser i norra Syrien. Enligt Säpo finns dessutom ett antal IS-svenskar som fortfarande är på fri fot i regionen.

Omkring en tredjedel av de som reste från Sverige var kvinnor.

Det senaste året har flera kvinnliga IS-anhängare återvänt till Sverige och förundersökningar om krigsbrott har inletts och lagts ned.

I mars dömdes en 31-årig kvinna till tre års fängelse för grov egenmäktighet med barn, då hon tagit med sig sin tvååring till IS i Syrien.

Inrikes

Tio svenska IS-kvinnor kan utvisas snart

Kvinnorna väntas utvisas från det kurdkontrollerade området någon gång under hösten och vintern. Arkivbild.
Foto: Maya Alleruzzo/AP/TT
Inrikes
Inrikes Minst tio kvinnor och 20 barn med anknytning till Sverige finns kvar i Roj-lägret i nordöstra Syrien, fler än vad UD tidigare angett. Inom någon månad kan de utvisas och flygas tillbaka till Sverige.

– Våra beräkningar är att det i dagsläget finns tio kvinnor och 20 barn med svensk anknytning i ett av lägren i nordöstra Syrien, möjligen ytterligare några i ett annat läger som vi tyvärr inte haft tillträde till på samma sätt, säger UD:s kabinettssekreterare Robert Rydberg.

Utrikesdepartementet väntar sig att även de återstående svenska kvinnorna utvisas av de kurdiska myndigheterna i nordöstra Syrien.

– Det finns i dagsläget inga konkreta datum för detta. Mitt antagande är att det handlar om de närmaste månaderna, säger Rydberg.

Första att utvisas

I början av september utvisades tre svenska kvinnor från lägret Roj, som kontrolleras av kurderna. Det var den första utvisningen av svenskar från lägren sedan terrorgruppen IS kalifat kollapsat.

Kvinnorna togs emot på Arlanda av svenska myndigheter efter att UD bistått med resan.

Robert Rydberg säger nu att kvinnorna överlämnades till svensk personal redan vid lägerstängslen och att de togs bilvägen till den irakiska gränsen och sedan vidare till staden Erbil.

Från Erbil tog sig kvinnorna vidare med reguljärflyg. De har skrivit på ansökningar om konsulärt bistånd och blir därmed återbetalningsskyldiga för biljetten för sig själva och sina barn, framhåller han.

– Inget av detta hade varit möjligt om vi inte hade bistått med att hjälpa till att organisera en landtransport, säger Rydberg.

– Ett antal andra länder har skickat ned chartrade plan till miljonkostnader, det har inte vi gjort, säger han och understryker att kostnaden är "ett antal nollor mindre".

Kritiserar regeringen

Moderaterna och Sverigedemokraterna har kritiserat regeringen för att man bistår kvinnorna med transporten hem.

– Det hade inte gått på annat sätt att få dem till Sverige. Och låt oss inte glömma att här talar vi om oskyldiga barn, barn som inte ska straffas för de felaktiga livsval som deras föräldrar har gjort. Barn som riskerar att radikaliseras i läger i Syrien, säger Robert Rydberg.

Han framhåller att det varken ligger i Sveriges eller barnens intresse att det sker, och att säkerhetspolisen själv tycker att det är bättre att de återvänder på ett organiserat sätt så att de kan tas emot på Arlanda av svenska myndigheter.

Under torsdagen häktade Stockholms tingsrätt en 49-årig kvinna som anslutit sig till IS. Hon misstänks för krigsbrott och enligt åklagaren har hon tillsammans och i samförstånd med andra medverkat till att ett barn under femton år har använts som barnsoldat.

Flera andra kvinnor som återvänt från Syrien har anklagats för grova brott.

Kabinettssekreterare Rydberg på frågan om människor ska känna oro för att fler IS-kvinnor är på väg tillbaka till Sverige:

– Låt oss inte glömma bort det faktum att ett mycket stort antal IS-svenskar, inklusive män, har tagit sig tillbaka på andra vägar till Sverige, utan att säkerhetspolisen har mött dem på Arlanda, utan att svenska myndigheter har känt till att de har smitit tillbaka på olika sätt till Sverige. Det är något som jag tycker att vi har anledning att ännu mer oroa oss för.

Niklas Svahn/TT

Inrikes

Staten kan få hela ansvaret för assistans

Regeringen ska utreda om ansvaret för personlig assistans ska bli en fråga enbart för staten och inte som nu vara delat mellan kommun och stat. Bilden är från en demonstration för rätt till assistans 2016. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Staten kan få ta hela ansvaret för den personliga assistansen för funktionshindrade. Idag delar stat och kommuner på det, med en del problem som följd.
På uppmaning av riksdagen ska regeringen utreda frågan.

På en pressträff ska socialminister Lena Hallengren (S) presentera den person som ska utreda frågan samt direktiven för utredningen.

I slutet av förra året uppmanade en majoritet i riksdagens socialutskott regeringen att ta tag i frågan. Riksdagen bad regeringen att snarast möjligt tillsätta en utredning i syfte att staten ska ta hela ansvaret för den personliga assistansen.

Ett måste

– Det är ett måste för att vi ska få en jämlikhet över landet och att alla ska få samma förutsättningar. Så ser det inte ut idag, sade Maj Karlsson, talesperson för Vänsterpartiet i funktionshindersfrågor, då.

Det var V, tillsammans med Kristdemokraterna och Moderaterna, som stod bakom initiativet för ett tillkännagivande.

Kristdemokraternas talesperson i frågan, Pia Steensland, pekade på att det delade ansvaret för assistansen innebär att det ibland är kommunens budget, inte den enskildes behov, som avgör vilket stöd som ges.

Blir senare

I budgetpropositionen för 2022 kommenterar regeringen riksdagens tillkännagivande. Riksdagen bad om förslag redan våren 2022 för att före valet nästa höst kunna ändra lagen så att staten får ansvaret

Men så fort kommer det inte att gå, enligt regeringen.

"Mot bakgrund av frågans komplexitet bedömer regeringen att det inte är möjligt att presentera lagförslag vid den tidpunkt som riksdagen tillkännagett regeringen." står det i budgetpropositionen.

Lars Larsson/TT

Inrikes

Regeringen lägger avlyssningsaffär bakom sig

Försvarsminister Peter Hultqvist (S). Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen är nöjd med förklaringar från Danmark och USA om påstått spionage mot svenska intressen.
– För vår del är det här ärendet utklarat och vi kan gå vidare, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Förra året avslöjade danska radion, DR, i samarbete med andra medier bland andra SVT, att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA genom danska datakablar försökt spionera på försvarskoncernen Saab.

Det ska ha skett under perioden 2012 till 2014.

Hultqvist uppger att den svenska regeringen gjort klart att man betraktar frågan som en statsangelägenhet och att man haft kontakt med Danmark och USA för att få en förklaring. Enligt Hultqvist handlar det om en "dialog i olika dimensioner och nivåer" sedan slutet av maj med representanter för Danmark och USA.

Försvarsminister Peter Hultqvist informerade på torsdagen riksdagens försvarsutskott om vad man fått veta.

Oacceptabel enligt Danmark

– Mot bakgrund av den information vi fått från Danmark och USA, genom de dialoger vi haft, anser vi att vi nu kan gå vidare i olika försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med den inriktning som är fastställd sedan tidigare, säger Hultqvist till medier.

Så sent som i juni var försvarsministern inte nöjd med den information han då hade fått från Danmark och USA.

Hultqvist vill inte gå in i detalj på vad regeringen nu mer fått veta. Han hänvisar till att sekretess gäller för sådan ärenden. Han säger dock:

– Den information vi fått från Danmark bekräftar att den danska regeringens offentligt deklarerade hållning sedan 2014 är att systematisk avlyssning av nära allierade partners är att betraktas som oacceptabelt

Hultqvist pekar också på att det gjorts en omläggning av underrättelseverksamheten i Danmark och även i USA 2014.

Pausat samarbete

Han hänvisar dessutom till att en utredning pågår i Danmark om vad som hänt och som ska redovisas före jul.

– Där har vi naturligtvis ett krav på att om det är så att svenska intressen lyfts upp till ytan i det sammanhanget så vill vi ha information om detta, säger Hultqvist.

Efter utskottssammanträdet fick Hultqvist frågor från journalister om inte avlyssningsaffären borde få några konsekvenser.

– Det har fått konsekvenser i form att vi har pausat en del arbeten när det gäller gemensamt samarbete, säger han.

– Här handlar det om att försöka reda ut vad som har hänt. Det är också så att vi behöver ha ett bra samarbete med både USA och Danmark.

Peter Wallberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Inrikes

Skånska sjukhus vädjar – brist på bröstmjölk

Region Skåne söker särskilt efter mjölk från kvinnor som har nyfödda i åldern mellan en vecka till tre månader. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Det råder akut brist på bröstmjölk på skånska sjukhus. För de för tidigt födda barnen finns nu inga alternativ och nyförlösta kvinnor uppmanas att donera överbliven mjölk, rapporterar Sydsvenskan.

Bristen rör sjukhusen i Malmö, Lund och Ystad och Region Skåne söker särskilt efter mjölk från kvinnor som har nyfödda i åldern mellan en vecka till tre månader.

– Det handlar om att rädda liv, säger Helen Althin, enhetschef på neonatals intensivvårdsavdelning i Lund till tidningen.

Orsaken till bristen just nu är okänd, men beror troligtvis på för få mjölkdonationer i kombination med att det fötts fler barn som inte kan ammas av sina mödrar.

Den mjölkersättning som finns är olämplig då för tidigt födda barn mellan vecka 22 och 34 inte kan smälta den.

Anna Karolina Eriksson/TT

Inrikes

C: 1,4 miljarder på primärvård i glesbygd

Partiledare Annie Lööf håller inledningstal under Centerpartiets partistämma i Sigtuna.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Centerpartiet föreslår 1,1 miljarder kronor årligen till fler läkare och personal inom primärvården i glesbygdskommuner och 300 miljoner kronor till fler ambulanser på landsbygden.
– Vi ska visa att samhällskontraktet gäller över hela landet och för att alla ska känna en trygghet i att någon kommer när man ringer och behöver hjälp akut, säger Centerledaren Annie Lööf i sitt tal på Centerstämman.

– För vi är ett parti från hela landet. För hela landet. Av människor från när och fjärran, för människor från när och fjärran, säger Annie Lööf, som inledde sitt tal att tala om betydelsen av en levande landsbygd.

– Vi ser styrkorna och potentialen som finns i varje hörn av vårt avlånga land. Men vet att inget av det kommer av sig självt. Det kräver handlingskraftiga, modiga människor. Och det kräver en politik som varje dag lyfter och stöttar alla dessa fantastiska människor, säger hon.

Tre program

Centern vill också satsa en miljard mer per år än regeringen till landsbygdsprogrammen.

Lööf lyfte också de tre politiska program partistyrelsen lägger på centerstämman: En grön ekonomi för fler företag och jobb, Vård och omsorg av hög kvalitet samt En stark liberal demokrati.

– Vi lever i en tid då det liberala, öppna och demokratiska samhället är hotat. Av våldsbejakande extremism, av utländska stater som försöker påverka våra val, eller så misstro i vårt samhälle. Av auktoritära ledare som inspirerar politiska krafter på hemmaplan, säger Lööf.

Hon angrep särskilt Sverigedemokraterna.

Friskolorna het fråga

– Partiet vill ha grundlagsskrivningar om att makten ska utgå från ”svenskarnas folk” och inskränka minoriteters rätt till sin egen kultur.

Däremot sade Annie Lööf inget i sitt tal om att partistyrelsen riskerar att köras över av stämman i synen på friskolesystemets nuvarande utformning.

Från att ha varit anhängare av kösystemet till friskolorna har Centern börjat svänga i frågan. Centerpartiet i Stockholms stad, med bland andra partiets ekonomiskpolitiske talesperson Martin Ådahl som en av undertecknarna, och Centerns ungdomsförbund (Cuf) vill avskaffa kösystemet helt och ersätta det med ett gemensamt antagningssystem för alla skolor inom en kommun och med andra urvalskriterier, inklusive lottning i sista hand.

Partiledningen vill inte gå fullt så långt, men mjukar ändå upp den tidigare hållningen. Tiden för att ställa sitt barn i kö till en skola föreslås begränsas till tre år före skolstart och kön får bara uppta 50 procent av platserna.

Går längre

Men kommittén som behandlat motionerna kör över partistyrelsen och ställer sig bakom förslagen att helt avskaffa kösystemet. De anser liksom ungdomsförbundet att partiledningens förslag är otillräckliga.

– Det är bra att man anammat tanken att allt inte är perfekt och att man måste lösa de problem som finns, men man går inte hela vägen. Det finns en hel del forskning som visar att kösystemet gynnar segregationen, och då måste man ändra urvalsgrunden helt, säger Caroline von Seth, som är skolpolitisk talesperson i Cuf.

Hon tror att det finns goda chanser att få igenom mer långtgående ändringar än vad partistyrelsen har föreslagit.

En annan fråga som kommer att diskuteras på stämman är vinstfrågan. Här finns bara två motioner, varav en enskild från Halland som föreslår att skattemedel inte får delas ut till friskolornas ägare avslås av distriktet och partistyrelsen.

Begränsa vinstuttag

En annan motion från Skaraborg, med kravet att alla friskolor oavsett driftsform ska drivas med vinstutdelningsbegränsning, får däremot stöd av distriktet (men avslag av partistyrelsen). Andra, bland andra riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen, Skånedistriktet och Cuf, har anslutit sig till förslaget med tillägg om krav på kvalitetsuppfyllelse för att få ta ut vinst.

Partisekreteraren Michael Arthursson har sagt att han inte tror att vinstfrågan kommer att leda till någon särskild debatt på stämman. Caroline von Seth håller inte med.

– Nej, det gör jag inte. Jag tror absolut att det kommer att bli en diskussion, säger hon.

Cuf har lagt till ett yrkande om hur en vinstbegränsning kan se ut. Det handlar inte om att sätta upp något procenttal på hur mycket som får tas ut. I stället ska tydliga kvalitetskriterier och krav ställas upp som måste vara uppfyllda för att vinst ska få tas ut.

– Jag tycker inte att det är särskilt anmärkningsvärt, det är ganska elementära krav som ska vara uppfyllda, säger von Seth.

Owe Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Centerstämman

Stämman inleds på torsdag och avslutas på söndag.

Stämman är semidigital, med partiledningen och stämmopresidiet på plats i Arlandastad och resten av ombuden utspridda på ett antal orter i landet.

Partistyrelsen presenterar tre program till stämman: 1. En grön ekonomi med fler företag, 2. En stark liberal demokrati och 3. Vård och omsorg av hög kvalitet.

Cirka 600 motioner ska därutöver behandlas.

Torsdag: Tal av partiledaren Annie Lööf cirka 12.15. Därefter behandlas förslaget om en liberal demokrati samt motioner om landsbygd och jordbruk, miljö, klimat och energi.

Fredag: Förslaget om en grön ekonomi för fler företag samt motioner om bostad, försvar och utrikes, konstitution, jämställdhet, utbildning (friskolorna), infrastruktur och transporter.

Lördag: Program och motioner om vård och omsorg, motioner om organisation, socialförsäkringar och pensioner och kultur.

Söndag: Motioner om vård och omsorg, välfärd och sociala frågor, civilrätt, lag och ordning, migration och integration. Stämman avslutas 12:50.

Källa: Centerpartiet.

Inrikes

Ingen Nobelfest – inga pristagare på plats

Senast det hölls en Nobelbankett var 2019, förra året ställdes den in på grund av coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Även i år sätter pandemin käppar i hjulet för festernas fest. Nobelstiftelsen har beslutat att ställa in Nobelbanketten, och pristagarna kommer att få ta emot medalj och diplom i sina hemländer.

– Det är inte det beskedet man önskar att ge. Men vi har kommit fram till att det är detta beskedet vi måste ge, säger Nobelstiftelsens vd Vidar Helgesen.

2021 blir därmed det femte året i fredstid, sedan priset instiftades 1901, då det inte hålls någon bankett. Tillställningen gästas vanligtvis av drygt 1 000 gäster och brukar följas av hundratusentals tv-tittare.

Liksom förra året är det coronapandemin som sätter stopp. Nobelstiftelsen har också beslutat att pristagarna kommer att få ta emot medalj och diplom i sina hemländer.

– Det är den internationella pandemiutvecklingen, och osäkerheten kring den. Både vad gäller smittspridningen, och möjligheten för internationellt resande, säger Helgesen om bakgrunden till beslutet.

Viss publik

TT: Var det ett svårt beslut att fatta?

– Det var svårt i den meningen att det verkligen inte var det här vi önskade. Men ser man till den totala bilden av osäkerhetsfaktorer, och att vi inte kan avvakta och fatta beslut senare än så här, så var det inte så svårt baserat på den fakta och de värderingar vi haft att utgå ifrån.

Nobelveckan arrangeras i år den 6–12 december. Prisutdelningarna i pristagarnas respektive hemländer kommer att vävas samman med en ceremoni i Stockholm, där det "förhoppningsvis" kommer att finnas lokal publik på plats.

– Själva prisceremonin blir i Stockholms stadshus, eftersom det blir mindre publik än det brukar, säger Vidar Helgesen.

Större räckvidd

Vilka som tilldelas årets Nobelpris tillkännages den 4–11 oktober. Norska Nobelkommittén håller enligt Nobelstiftelsen fortfarande öppet för möjligheten att ta emot pristagare.

Nobelveckan kommer i år att bestå av en blandning av olika digitala och fysiska evenemang, bland annat Nobelföreläsningar och ljusfesten Nobel Week Lights med ljusinstallationer runt om i Stockholm.

TT: Vad tror du att det här beslutet betyder för Nobelprisets status och ställning?

– Det som var lite intressant i fjol var att en del av de digitala produktionen fick större global räckvidd än vad vi sett tidigare. Det är klart att i Stockholm och Sverige blir det mindre uppmärksamhet kring prisceremoni och bankett, men globalt försöker vi arrangera ett riktigt fint firande av pristagarna.

Erika Nekham/TT

Nobelstiftelsens vd Vidar Helgesen. Arkivbild.
Nobelstiftelsens vd Vidar Helgesen. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta: Nobelpriset och Alfred Nobel

Alfred Bernhard Nobel (1833–1896) är Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och industrimän. Han framställde dynamiten och en lång rad andra viktiga uppfinningar inom sprängteknik.

I sitt testamente uttryckte han en önskan om att hans kvarlåtenskap, den förmögenhet han hade tjänat efter att ha uppfunnit dynamiten, skulle användas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur. Utöver dessa delas även ett ekonomipris ut av Riksbanken, till Alfred Nobels minne.

Enligt testamentet ska priserna tilldelas dem inom de fem disciplinerna "som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta".

Prisceremonin äger rum varje år på Alfred Nobels dödsdag, den 10 december.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL