Opinion

Tio år av sorg

Statsminister Stefan Löfven tillsammans med AUF-ledaren Astrid Hoem och AP-ledaren Jonas Gahr Støre vid minnesmonumentet Lysningen, där alla offers namn står ingraverade på ett plakat.
Foto: Beate Oma Dahle
Opinion
Opinion

Det är tio år sedan vi lärde oss att vi levde i en illusion om ett tryggt, säkert samhälle. Att det bara krävdes en galning med en bomb eller ett gevär för att självbilden skulle krackelera och spricka.

Nyheten om en bomb i centrala Oslo var oerhörd och betydelsefull redan den. Att följa de långsamt ökande dödstalen och föreställa sig barn som springer ifrån en vuxen skytt i panik var en mardröm, liksom att försöka säga något av värde om vad detta innebär eller hur vi kunde värja oss mot detta. Vi var många som svor att terroristerna aldrig skulle få vinna den dagen.

Det är svårt att veta om vi fick rätt eller ej: den ensamme galningen eller extremistgruppen som attackerar vårt samhället är en del av vårt kollektiva medvetande nu. Det flesta vet att det är extremt låg risk att råka ut för ett terrordåd, men inte hjälpte det Ebbas föräldrar efter terrordådet på Drottninggatan.

Vi har sedan Utøya-dådet lärt oss att leva i en verklighet där ensamma galningar eller en grupp extremister med jämna mellanrum attackerar någon eller några som hen menar stör hens världsbild. Muslimer, homosexuella, kvinnor eller degenerade ateister: alltid retar de någon med ett automatvapen.

Anders Behring Breivik överlevde, till skillnad från många sådana gärningsmän och kunde ha gett insikt om hur dessa män tänker och varifrån blodtörsten kommer. ”Denne man har aldrig torterats, aldrig plågats av krig eller diktatur eller något annat som kan traumatisera en människa: varifrån kommer hatet och vreden?” Det funderade jag över i ledartexten jag skrev efter terrordådet. Vem var norrmannen som kallade sig nationalist, men inte tvekade när han tryckte av en pistol i ansiktet på ett norskt barn?

Efter tio år har Cirkus Breivik bara lärt oss att den vita rasens hämnare gillar att spela Yatzy och får extra norsk specialkost. I sin svit med rum på fängelset lär han oss inget annat än det absurda i att en massmördare stingsligt klagar på villkoren medan norska familjer tänder ljus till minne av sina barn på deras födelsedagar.

Vissa personer kan avhumanisera andra till den milda grad att man skrattande kan döda barn och fira det som en fantastisk triumf. Det är kanske lika bra att vi inte lärt oss att förstå det: normalt fungerande människor bör inte ha den kapaciteten.

Under de tio åren som gått har jag och andra kommentatorer med jämna mellanrum kämpat med att hitta något meningsfullt att säga om terrorns besinningslösa och meningslösa våldet. Vi har väl lyckats sådär bra. Men: Paris föll inte efter terrorattacken mot Bataclan, Oslo inte efter dådet på Utøya. Folk orkar inte vara rädda hur länge som helst.

Världen är full av extremister, som av en eller anledning radikaliserats till att tro att vissa av deras medmänniskor inte förtjänar medmänsklighet. Trots detta vänjer vi oss vid rädslan och sorgen och börjar gå på konsert och åka på ungdomsläger igen. Det är vardagen som besegrar extremismen. Den trötta, stressade tisdagen då den som har ett ärende på Drottninggatan inte längre orkar fundera på terrordådet som skedde där. Vardagens repetitiva lunk råder till sist inga bomber på.

Opinion

Tolkarna måste få fristad i Sverige

Opinion
Opinion

Sverige avslutade före sommaren den militära insatsen i Afghanistan efter nästan 20 år i landet. Kvar finns afghansk personal som samarbetat med de militära styrkorna, främst ett 15-tal tolkar, som känner sig hotade av talibanerna på grund av att de hjälpt ”fienden”.

USA, som på senare år inte gjort sig känt som ett land som tar emot muslimska flyktingar, planerar ett program som gör det möjligt för tusentals afghaner som samarbetat med amerikanerna under kriget att flytta till USA. De flesta av dessa skulle sannolikt drabbas av talibanernas brutala hämnd om de stannar kvar i hemlandet.

Detsamma gäller för de tolkar som arbetat för de svenska trupperna. Den svenska regeringen borde omedelbart utlova en fristad i Sverige för de tolkar med familjer som under många år ställt upp för den svenska militära personalen under ibland svåra förhållanden. Det finns exempel från 2014, då ett 20-tal afghaner som tjänstgjort åt Sverige fick komma som kvotflyktingar.

Tolkarnas medverkan har varit en förutsättning för den svenska insatsen och därför borde tolkarna behandlas på samma sätt och därmed få bosätta sig i Sverige med permanent uppehållstillstånd.

Det är det moraliskt enda rimliga, men det är också en investering i förtroende för Sverige inför framtida insatser i krigsområden. Vem vill riskera livet för att arbeta för svenskar, om de vet att de överges om kriget inte går som planerat?

Opinion

Risken för vattenbrist

Opinion
Opinion

Skåne har dålig koll på vattnet. Sommarens vattenbrist visar att man måste tänka om och börja kartlägga försörjningen. På senaste tiden har det åkt tankbilar med dricksvatten mellan Simrishamn och Kivik om nätterna. Orsaken är den ökade vattenförbrukningen på grund av turism och den varma, torra sommaren. Det är inte första gången och hos lokalbefolkningen är frustrationen stor, medan turisterna glatt söker dispens för att vattna trädgårdar och fylla poolen. Lokalbefolkningens klagomål är en påminnelse om att skånska kommuner behöver planera för långvarig hetta i kombination med ökad vattenförbrukning

Andra skånska kommuner med höga besökarantal riskerar att hamna i samma situation: pandemin har skapat ett rekordstort intresse för att köpa sommarhus och många kommer att välja vackra Skåne. Det finns också en möjlighet att många som semestrar hemma på grund av pandemin kommer att upptäcka att det är lika trevligt på en svensk strand i tropiska temperaturer. .

Flera skånska kommuner vädjade redan i juni om att invånarna skulle spara på vattnet. Givetvis måste man kunna klara vattenförsörjningen även om folk struntar i bevattningsförbud.

Än värre blir det för odlarna, som kan råka i stora svårigheter på grund av torkan. Samtidigt finns det dålig koll på hur mycket vatten odlarna tar från svenska vattendrag. Sydsvenskan har begärt siffror från Länsstyrelsen på hur mycket vatten som pumpas upp och visar att bara ett mindre antal av de pumpanordningar som faktiskt har tillstånd Det gör att det mycket svåröverskådligt.

Vattenläckor, det vill säga hur mycket vatten som försvinner i dricksvattennätet innan det når hushållen är också en faktor. Läckorna måste minimeras, men det är i princip omöjligt att helt slippa dem: Sverige är ett stort land med ett långt och känsligt distributionsnät. Svenskt vatten, branschorganisationen för VA-organisationerna påpekar att även ett snitt med en tändstickas omkrets kan orsaka stort läckage.

Opinion

Smart fokus mot terror

Opinion
Opinion

Den förre finske Säpochefen Ilka Salmi tar över som samordare av EU:s antiterrorinsatser. Han förefaller att välja ett smart fokus för insatsen.

Dela handlar det om att spåra radikalt material online och i sociala medier. Impulsen att begå terrorhandlingar uppstår inte i ett vakuum. Ofta uttrycker anhöriga och vänner till radikaliserade gärningsmän att de inte hade någon aning om hur radikaliseringen kunde ske. Det har inte sällan skett i sociala medier där en frustrerad person kommer i kontakt med en karismatisk person som lovar stort. Det är viktigt inte minst när IS kalifat har fallit och islamister kommer att inrikta sig på nya sätt att så våld och förstörelse. Om de vill se fler ensamattacker som de där radikaliserade kör på eller skjuter folk måste de rekrytera anhängare på många olika platser. IS var duktiga på sociala medier och lovade guld och gröna skogar till dem som anslöt sig till kalifatet.

Sedan vill han ofokusera på kopplingen mellan segregation och radikalisering, vilket är viktigt för att förebygga terror. Marginalisering, fattigdom och hopplöshet genererar kriminalitet rent generellt och terrorism i synnerhet. IS rekryterare specialiserade sig på personer med låg social status och dåligt med resurser och lovade dem allt samhället inte gav: anseende, rikedom, ett syfte. Man kan tycka vad man vill om den saken, men om man vill stoppa terrorn måste man bryta segregationen och erbjuda alternativ.

Finland är i speciell situation eftersom de gränsar till Ryssland och därför har arbetat upp en kompetens bland annat kring cybersäkerhet som kan vara värdefull på den nya posten och för Salmis fokus på digital spridning av radikalt material.

Hans tredje fokus är den givna omvärldsbevakningen: världen är just nu mycket turbulent och bland annat talibanernas framgångar i Afghanistan kräver mycket vaksamma ögon från EU:s sida, likom radikala politiska strömningar i ett flertal länder.

Opinion

De så kallade grönytorna i det offentliga rummet

Opinion
Opinion

Utsikten från från mitt fönster är beige. Halva innergården, den lilla parken utanför ett annat fönster. För några månader sedan lyste parkranden mellan parkeringar bjärt smaragdgrön och det surrade insekter i det höga gräset. Inte sällan var det fågelkonferens i ett av träden. Så trevligt, myste vi, särskilt med tanke på att den snaggklippta innergården så snabbt bakas av solen under de nya varma somrarna att det blir mer öken än gräs redan i juni.

Men den urbana allergin mot allt vilt och naturligt vildvuxet slog till: gräsmattan klipptes millimeterkort och grönområdet tystnade. Så kort gräs roar inga insekter och ger ingen fågelmat. Någon vecka senare var allt solbakat och uttorkat beige. En liten öken bredvid en het parkeringsplats. Inget att titta på, inget att besöka.

Sverige har numera en tendens att få långa, ihållande varma somrar. 2018 var allt som liknade urbana grönområden beige eller bruna. Träden på gården dog mitt i sommaren. 2021 har inte varit lika illa, men beige blev det lik förbaskat, eftersom man klipper så kort.

I takt med klimatförändringarna måste skånska kommuner tänka om kring grönytor. I söder får vi numera varmt väder så länge att vanliga kortklippta gräsmattor inte orkar med. Om en yta används för att rasta hundar eller för rökpauser, är det hela världen om gräset får vara längre, så det inte går från grönområde till brunområde?

Opinion

Sätt in på jordens konto

An activist from Extinction Rebellion wears a gas mask in front of the Brandenburg Gate on "Global Earth Overshoot Day" in Berlin, Germany, Saturday, Aug.22, 2020. The environmentalists drew attention to the day on which, according to their calculations, all renewable resources in the current year would be used up. (Fabian Sommer/dpa via AP) PRO122
Foto: Fabian Sommer
Opinion
Opinion

Häromdagen, den 29 juli, var det Earth Overshoot Day - den dag på året som människorna förbrukat årsbudgeten av förnybara resurser. Alltså att vi övertrasserar jordens ”konto” när det är mer än fem månader kvar på året. Detta brukar uppmärksammas av bland annat WWF, Världsnaturfonden, varje år. Tyvärr är det nästan bara de närmast engagerade som noterar detta, när det i själva verket borde uppmärksammas med buller och bång i alla nyhetsmedia. För hur många av er läsare har noterat denna dagen? Alldeles för få, kan man förmoda.

I början av november är det COP26 i Glasgow i Skottland, vilket är 100 dagar efter Earth Overshoot Day. Det försöker organisationen bakom Overshoot Day uppmärksamma genom att varje dag presentera olika exempel på hur vi kan senarelägga dagen då vi lever över våra tillgångar.

Fler borde läsa de viktiga och intressanta exempel de tar upp. Genom att åka kollektivt, gå eller cykla i stället för att köra fossildrivna bilar skulle vi få 13 dagar till på vårt konto. Och då räcker det att minska bilkörandet med hälften, globalt räknat. Låter svårt, men kanske inte helt omöjligt.

Om varannan familj på jorden fick ett barn mindre och om tiden för första barnet sköts fram två år, hade jorden år 2050 flyttat Overshoot Day hela 49 dagar. Det är förstås ett kontroversiellt konstaterande, som upprört vissa i västvärlden. Det är dock mest länder i Afrika, Asien och Sydamerika som behöver ta detta på stort allvar. Många barn beror oftast på att det inte används några barnbegränsningsmetoder alls. Det kan bero på religion, fattigdom och okunskap. Genom att satsa på mobila sjuksköterskor som inriktar sig på kvinnors hälsa i relevanta länder kan effekten bli att det föds färre barn. Att ha fler barn än man kan försörja är förstås inte bra vilket land vi än pratar om. Att förbättra kvinnors hälsa gör att de kan ta ett större ansvar för familjens försörjning och därigenom kan det ge positiva effekter för hela landet.

Varje dag fram till 1 november kan man gå in på Earth Overshoot Days hemsida och lära sig mer om vilka effekter olika åtgärder ger för jordens återhämtningsförmåga. Hur många dagar skulle genuint hållbara städer kunna åstadkomma? Kan förkortade vägar inom livsmedelssystemet påverka så att jordens resurser räcker längre? Hur får man lägre utsläpp när man tillverkar betong? Det sistnämnda en fråga som ju är synnerligen aktuell när det gäller Cementas utvinning på Gotland.

Vi skulle få ytterligare 21 dagar på kontot om alla byggnader, industriella processer och energiproduktion använde redan existerande hållbara metoder, enligt en analys från bolaget Schneider Electric.

Varför händer inte allt det här och mer därtill redan nu? Som vanligt är det pengar som styr och där kan vi alla vara med och påverka, genom våra investeringar och att välja var vi sparar våra pengar. Om vi placerar våra pengar så elen blir fossilfri till åtminstone hälften kan vi få ytterligare 22 dagar på jordens konto.

Kontentan av satsningen ”100 days of possibility” (100 dagar av möjligheter) och hashtagen #movethedate! är att kommunicera positivt och visa på vilka goda möjligheter det finns att göra världen mer hållbar. Eftersom politiken globalt sett inte klarar att ta beslut som krävs måste privatpersoner och näringslivet ta sitt ansvar. Det är glädjande att det är ett antal företag som lyfter fram de positiva exemplen tillsammans med Overshoot Day. Politikerna har klarat att komma överens om Parisavtalet och har tagit ytterligare några steg framåt, men vackra ord är en sak, nu krävs det handling! Och det är bråttom!

Visst finns det företag som bara förespråkar hållbarhet på ytan, så kallad greenwashing, men det finns också företag som har en genuin förståelse för att alla måste ta krafttag om vi ska kunna minska de negativa effekter som klimatförändringarna har på vår jord. Att företagen dessutom ser att de kan tjäna pengar på detta är en bra drivkraft och borde vara vägledande för fler.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Opinion

Fler borde lära av Ekostaden Augustenborg

org-b24edc10-0745-4cc0-9988-30905a4da425.jpg
Opinion
Opinion

Bostadsområdet Augustenborg i Malmö fyller 20 år i år. Eller rättare sagt, det är Ekostaden Augustenborg som firar två decennier, själva området byggdes på 1950-talet. Under 70-talet blev det emellertid en svacka för Augustenborg och det började utvecklas till problemområde. Men för 25 år sen började kommunen och MKB diskutera hur man skulle lyfta området.

Projektet Ekostaden Augustenborg uppstod och det har blivit vida känt och tar emot många studiebesök. Bland annat byggdes dammar och rännor för att möta problemet med översvämningar, källsorteringen var tidig och grönskan används på olika sätt för att göra området attraktivt, bland annat genom gröna tak. Det finns ett öppet dagvattensystem och området har blivit en så kallad testbädd för gröna lösningar. Greenhouse är ett höghus som MKB byggt med tanke på att man ska kunna ha en hållbar livsstil.

Det som är konstigt är att Augustenborg står som ett nästan ensamt utropstecken för miljö och hållbarhet när det gäller äldre bostadsområden. Det finns flera områden i Malmö som skulle kunna använda liknande metoder som i Ekostaden och det finns definitivt många kommuner i Sverige och världen som skulle kunna ta efter. Även om många kommuner arbetar seriöst med hållbarhetsfrågor verkar det som att alla vill uppfinna sina egna hjul. Det är en vanlig sjuka i projekt-Sverige, egentligen oavsett vad projektet handlar om. Det blir lätt isolerade öar som förvisso är positiva men en strategisk kunskapsspridning skulle verkligen behövas.

Opinion

Vaccinationspass är frihet

Opinion
Opinion

Samtidigt som fullvaccinerade svenskar kan ladda ner sitt vaccinbevis inför flera europeiska länder snart ”vaccinpass” för att kunna delta i utelivet. Frankrikes president Emmanuel Macron fick tveksamma fransmän att skynda sig till vaccinationsmottagningen när han meddelade att han ville se giltiga vaccinpass som villkor för restaurangbesök. Hoten om att kräva pass fungerar.

Det har uppstått debatt om huruvida det är en frihetsfråga. Har man rätt att slippa vaccinera sig, är det förtryck att kräva vaccinpass för att delta i nöjeslivet? Skapar det andra klassens medborgare, som en del kritiker menar? Det är känsligt eftersom det handlar om interna restriktioner.

Vaccinpass är en frihetsfråga, men inte på det sätt som de som ovaccinerade menar. Vad man kräver när man vill slippa visa vaccinbevis är rätten att smitta andra. Integritet är mycket viktigt, men ingen spionerar på eller tvingar ovaccinerade medborgare att ta vaccin, så det är tveksamt om det är ett relevant argument.

Det är tragiskt att vaccinskepsisen spridit sig i så stor utsträckning. Det är säkert jobbigt för den som är rädd, men vaccinet är framtaget av de bästa forskningshjärnorna med tillgång till resurser de annars inte kan drömma om. Regeringar som har ansvar för att skydda sina medborgare har inget skäl att inte rekommendera medborgarna vaccin. Politik ska fungera och vara evidensbaserad. Vaccin och vaccinpass uppfyller båda kriterierna. Den som inte vill vaccinera sig slipper, liksom att restaurangbesökare slipper utsättas från smitta av ovaccinerade på krogen.

Samhället kan inte tillåtas gå under ekonomiskt eller tvinga folk att riskera hälsan. Frihet från smitta är också personlig frihet.

Skåne har i skrivande stund en person i intensivvård för covid-19. Det är fantastiskt bra. Om allt fler yngre drabbas av deltavarianten på grund av ointresse för vaccin eller av oförsiktighet kan situationen förändras. Sverige bör prioritera att det inte skapas något behov av vaccinpass här.

Opinion

Upplopp och personligt ansvar

Opinion
Opinion

Den 58-åriga kvinna som dömts till fängelse för sin del i upploppen efter Koranbränningen i Rosengård har överklagat. I polisförhören hävdar hon att hon inte förstått allvaret i det hela. Det är ett problem inte minst eftersom samma sak lätt kan hända igen. Att ge sig ut på gatorna och kasta sten när man inte är nöjd gör att islamofober vet att det bara är att bränna en Koran till för att utlösa ännu ett upplopp och få svenska muslimer att framstå i dålig dager.

Som många brottslingar hävdar kvinnan att hon inte har gjort något fel. Hon ser sig inte ens som aktiv deltagare, fast hon finns på film med en tänd fackla, då hon ropar grisar och hundar åt polisen. Språkbruket är helt passivt. Kvinnan bara ”stod där” menade hon. ”Alla” var upprörda, men ”ingen” ville ha vandalisering. Med tanke på hur våldsamt upploppet blev är det uppenbart osant. ”Om de inte ville ha islam, varför tog de hit oss?” säger hon också. Hon och andra har ”tagits hit” snarare än valt att fara till Sverige. Hon gör ingen skillnad på att vara emot islam och vara emot våld, upplopp och skadegörelse. Att de danska islamofoberna inte fick tillstånd till några Koranbränningar och inte hade det svenska samhället med sig bryr hon sig inte om. Oviljan eller oförmågan till eget ansvar är manipulativ och språkbruket antyder att hon förstår att hon gjort fel och försöker måla en annan bild i efterhand.

Säkert är det jobbigt för en troende om någon förolämpar det de tycker är heligt. Men att reagera med våld är precis vad dessa Koranbrännande islamofober vill. Kvinnan och de andra upploppsmakarna har spelat dem i händerna och hjälpt till att skapa en negativ bild av muslimer i det svenska samhället. Laglydiga muslimer riskerar diskriminering och hat som konsekvens.

Förhoppningsvis får hon avtjäna fängelsestraff. Motivet gör ingen skillnad för den som hotats, slagits eller förlorat egendom. Man kan inte avsäga sig skuld genom att hänvisa till att ett brott är religiöst motiverat.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL