Utrikes

Norge minns terrorn och hedrar offren

Minnesmanifestation på Utøya, på dagen tio år efter terrorangreppet. Från vänster Raymond Johansen, AP:s ordförande i Oslo, Norges LO-ledare Peggy Hessen, tidigare statsminister Thorbjørn Jagland (AP), statsminister Erna Solberg (Høyre), AP:s ordförande Jonas Gahr Støre, Norges kronprins Haakon och kronprinsessan Mette Marit.
Foto: Beate Oma Dahle/NTB/TT
Utrikes
Utrikes För tio år sedan sprängdes en bomb i hjärtat av Oslos regeringskvarter. Därefter åkte terroristen till Utøya och begick massmord på politiskt aktiva ungdomar som befann sig på sommarläger på ön.
Under dagen har Norge samlats för att minnas de 77 människor som föll offer för de fruktansvärda dåden.

– Tillsammans var de det finaste uttrycket för vårt öppna folkstyre, säger den förre statsministern Jens Stoltenberg om offren på Utøya.

Uppmärksammandet av tioårsdagen inleddes med en minnesstund i ett soldränkt regeringskvarter i centrala Oslo. Här detonerade terroristen en sprängladdning som dödade åtta människor. Platsen vid regeringens säte Høyblokka är än i dag till stora delar en byggarbetsplats.

– Vi glömmer er aldrig, sade Lisbeth Kristine Røyneland, ledare för den nationella stödgruppen efter 22 juli och mamma till ett av terroristen Anders Behring Breiviks offer, om de döda i dådet.

Jobbade för demokratin

I publiken fanns bland andra medlemmar ur den norska kungafamiljen, statsminister Erna Solberg (H) och Jens Stoltenberg (AP), Norges statsminister vid tiden för terrordåden och nu generalsekreterare i Nato.

– De mördades för att de jobbade för vår demokrati, för att de var AUF:are på sommarläger, sade Astrid Hoem, ledare för Arbeiderpartiets (AP) ungdomsförbund AUF, och en av dem som överlevde massmordet på Utøya.

Här i regeringskvarteret syns fortsatt spåren av den brutala terrorn, sade hon från scenen.

– Men vi ser inte spåren av de som levde. De spåren lever kvar i var och en av oss som kände dem.

Brutaliteten i terrordåden kan vara svår att ta in – men det är vårt ansvar att göra det, sade hon.

– Tio år senare så måste vi tala klarspråk – vi har inte stoppat hatet. Högerextremismen lever fortfarande. Terroristen var en av oss. Han var en av oss.

– Sanningen om de senaste tio åren är historien om en uppgörelse som aldrig kom, men som vi måste använda de kommande tio åren för att se till att den ska komma, sade hon.

Norge slogs till marken

Norges statsminister Erna Solberg talade om terrorn den 22 juli som ett angrepp på demokratin, en politiskt motiverad handling riktad mot Arbeiderpartiet och AUF.

– Men det var ett helt land som slogs till marken. Vi reste oss igen, men Norge förändrades av en erfarenhet som fortfarande gör ont, sade hon.

– I dag minns vi de 77 som aldrig kom hem. De ska varje dag påminna oss om hur viktigt det är att kämpa för tilliten, öppenheten och mångfalden vi har i Norge.

Minnesstunden i regeringskvarteret avslutades med att namnen på offren för terrordåden lästes upp. Det var en plågsam lyssning, som aldrig tycktes ta slut.

Drygt en timme senare hölls en gudstjänst i Oslo domkyrka. Jens Stoltenberg var en av talarna.

– För tio år sedan mötte vi hat med kärlek. Men hatet är fortfarande där, sade han.

Kämpa för demokrati

Igen och igen blir vi påminda om att demokratin inte är vunnen en gång för alla, sade Stoltenberg, och nämnde bland annat moskéattacken i Bærum i augusti 2019.

– Vi måste kämpa för demokratin varenda dag.

Det mest kraftfulla vapnet mot extremismen, oavsett varifrån den kommer, är våra egna värderingar, fortsatte han.

Utanför domkyrkan hade människor samlats med rosor som placerades utanför kyrkan. En av dem som var där med rosor i händerna var 27-åriga Aili Løchen.

– Jag har lagt några blommor vid domkyrkan, hängt på bänkar runtom regeringskvarteret, och nu ska jag gå och möta min kompis så ska vi gå runt och se var de resterande passar, säger hon.

TT: Varför var det viktigt för dig att komma hit i dag?

– Det var en sådan oerhörd tragedi och ett angrepp på så viktiga värderingar. Detta är också ett år då det varit särskilt svårt att känna känslan av gemenskap, eftersom vi varit långt ifrån varandra på grund av corona. Så det kändes speciellt viktigt i år, när det dessutom har gått tio år.

Samlades på Utøya

Senare under dagen samlades överlevare med Arbeiderpartiets partiledare Jonas Gahr Støre och AUF-ledaren Astrid Hoem på Utøya, där Anders Behring Breivik för tio år sedan mördade 69 personer – de flesta av dem barn och unga. I likhet med ceremonin dagen innan, då även Sveriges statsminister Stefan Löfven var på plats, hölls en tyst minut och flera personer höll tal. Bland dem Norges kronprins Haakon som tog upp hotet från högerextremismen.

– Det är vårt personliga och kollektiva ansvar att verka mot dessa krafter. Att det är nödvändigt har vårt land på ett smärtsamt sätt fått erfara.

Klockan 19 slog klockorna i Oslo rådhus 77 gånger, en gång för varje offer den 22 juli. Samtidigt stod samtliga bussar, spårvagnar och tunnelbanetåg stilla i Oslo.

"Inte gjort tillräckligt"

Även kung Harald tog senare på kvällen i ett tal upp vad han benämnde "de mörka krafterna".

– Vi är skyldiga att föra kunskapen om 22 juli vidare. Det är vi skyldiga de döda, de anhöriga, de berörda och oss själva, sade kungen i ett tal under det nationella minnesarrangemang på konsertarenan Oslo Spektrum.

– Samtidigt måste vi erkänna att vi som samhälle inte på långa vägar gjort tillräckligt för att bära bördan gemensamt – och för att motarbeta de mörka krafterna, fortsatte kung Harald.

I samma arena hölls en stor minnesstund för offren drygt en månad efter dådet 2011. Även då höll kung Harald höll ett uppmärksammat tal.

Marc Skogelin/TT

Norges kung Harald höll tal under det minnesarrangemang som på torsdagskvällen anordnades på konsertarenan Oslo Spektrum – tio år efter terrorangreppet den 22 juli 2011.
Norges kung Harald höll tal under det minnesarrangemang som på torsdagskvällen anordnades på konsertarenan Oslo Spektrum – tio år efter terrorangreppet den 22 juli 2011.
Foto: Fredrik Hagen/NTB/TT
Kartgrafik som visar händelseförloppet i Oslo när Anders Breivik sprängde bomben i regeringskvarteren för tio år sedan.
Kartgrafik som visar händelseförloppet i Oslo när Anders Breivik sprängde bomben i regeringskvarteren för tio år sedan.
Foto: Anders Humlebo
Norges kronprins Haakon och hans dotter, prinsessan Ingrid Alexandra, lägger ner blommor vid 22 juli -minnesmärket på Utøya, på dagen tio år efter terrorangreppet.
Norges kronprins Haakon och hans dotter, prinsessan Ingrid Alexandra, lägger ner blommor vid 22 juli -minnesmärket på Utøya, på dagen tio år efter terrorangreppet.
Foto: Torstein Bøe/NTB/TT

Nyheter

Webb-TV: Överlevarna berättar om Utøya

Bakom minnesstenarna och blommorna syns fortfarande skotthål i väggen i Kafébyggnaden på Utøya.
Foto: Beate Oma Dahle
Nyheter
Norge Hör fyra överlevare berätta om om deras upplevelser på Utøya när Anders Behring Breivik utförde massmord på AUF:s sommarläger den 22 juli för tio år sedan.

Utrikes

Aleksander, 22: Rasismen har ökat efter Utøya

22-årige Aleksander Wang tycker inte att rasismen i Norge har blivit mindre påtaglig sedan högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord för tio år sedan.
Foto: Marc Skogelin/TT
Utrikes
Utrikes För tio år sedan mördade den norska högerextremisten Anders Behring Breivik 77 människor i terrordåden i Oslo och på Utøya. Men inte mycket har förändrats i Norge efter massakern, enligt Oslobor som TT pratat med.
– Jag minns det som om det vore i går, säger 23-åriga lärarstudenten Ingeborg Soleng.
PREMIUM

När hon fick veta vad som hade hänt så trodde hon först inte på det. Det måste vara fel, tänkte Ingeborg Soleng, i dag 23 år, men vid tiden för terrordåden bara 13.

– Det var så overkligt att det hände. Så det tog lite tid innan det sjönk in vad som faktiskt hade inträffat, säger hon.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Tio år av sorg

Statsminister Stefan Löfven tillsammans med AUF-ledaren Astrid Hoem och AP-ledaren Jonas Gahr Støre vid minnesmonumentet Lysningen, där alla offers namn står ingraverade på ett plakat.
Foto: Beate Oma Dahle
Opinion
Opinion

Det är tio år sedan vi lärde oss att vi levde i en illusion om ett tryggt, säkert samhälle. Att det bara krävdes en galning med en bomb eller ett gevär för att självbilden skulle krackelera och spricka.

Nyheten om en bomb i centrala Oslo var oerhörd och betydelsefull redan den. Att följa de långsamt ökande dödstalen och föreställa sig barn som springer ifrån en vuxen skytt i panik var en mardröm, liksom att försöka säga något av värde om vad detta innebär eller hur vi kunde värja oss mot detta. Vi var många som svor att terroristerna aldrig skulle få vinna den dagen.

Det är svårt att veta om vi fick rätt eller ej: den ensamme galningen eller extremistgruppen som attackerar vårt samhället är en del av vårt kollektiva medvetande nu. Det flesta vet att det är extremt låg risk att råka ut för ett terrordåd, men inte hjälpte det Ebbas föräldrar efter terrordådet på Drottninggatan.

Vi har sedan Utøya-dådet lärt oss att leva i en verklighet där ensamma galningar eller en grupp extremister med jämna mellanrum attackerar någon eller några som hen menar stör hens världsbild. Muslimer, homosexuella, kvinnor eller degenerade ateister: alltid retar de någon med ett automatvapen.

Anders Behring Breivik överlevde, till skillnad från många sådana gärningsmän och kunde ha gett insikt om hur dessa män tänker och varifrån blodtörsten kommer. ”Denne man har aldrig torterats, aldrig plågats av krig eller diktatur eller något annat som kan traumatisera en människa: varifrån kommer hatet och vreden?” Det funderade jag över i ledartexten jag skrev efter terrordådet. Vem var norrmannen som kallade sig nationalist, men inte tvekade när han tryckte av en pistol i ansiktet på ett norskt barn?

Efter tio år har Cirkus Breivik bara lärt oss att den vita rasens hämnare gillar att spela Yatzy och får extra norsk specialkost. I sin svit med rum på fängelset lär han oss inget annat än det absurda i att en massmördare stingsligt klagar på villkoren medan norska familjer tänder ljus till minne av sina barn på deras födelsedagar.

Vissa personer kan avhumanisera andra till den milda grad att man skrattande kan döda barn och fira det som en fantastisk triumf. Det är kanske lika bra att vi inte lärt oss att förstå det: normalt fungerande människor bör inte ha den kapaciteten.

Under de tio åren som gått har jag och andra kommentatorer med jämna mellanrum kämpat med att hitta något meningsfullt att säga om terrorns besinningslösa och meningslösa våldet. Vi har väl lyckats sådär bra. Men: Paris föll inte efter terrorattacken mot Bataclan, Oslo inte efter dådet på Utøya. Folk orkar inte vara rädda hur länge som helst.

Världen är full av extremister, som av en eller anledning radikaliserats till att tro att vissa av deras medmänniskor inte förtjänar medmänsklighet. Trots detta vänjer vi oss vid rädslan och sorgen och börjar gå på konsert och åka på ungdomsläger igen. Det är vardagen som besegrar extremismen. Den trötta, stressade tisdagen då den som har ett ärende på Drottninggatan inte längre orkar fundera på terrordådet som skedde där. Vardagens repetitiva lunk råder till sist inga bomber på.

Utrikes

Löfven på Utøya: Vi får aldrig glömma

Stefan Löfven och Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre på Utøya på onsdagen.
Foto: Beate Oma Dahle/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Terroroffren på Utøya stod upp för alla människors lika värde, säger statsminister Stefan Löfven (S) på plats för en minnesstund om terrordåden i Norge 2011, dagen före tioårsdagen av massmordet.
– När vi nu säger att vi aldrig får glömma det som hände, måste vi också leva upp till det löftet, säger Löfven.
PREMIUM

Det är en vacker bilfärd från Oslo till Utøya, med små vägar som slingrar sig fram högt uppe i det gröna landskapet, förbi sommarhus och campingplatser. Den lilla ön Utøya syns tydligt från vägen.

Det var just den här vägen han åkte, terroristen Anders Behring Breivik, för tio år sedan. Med sig i bilen hade han vapen som han skulle komma att använda för att skjuta ihjäl 67 personer på ön, framför allt barn och unga, som var på plats på Utøya för Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s årliga sommarläger.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kaos på Moïses begravning – gäster tog skydd

Poliser bär kistan med den mördade presidenten Jovenel Moïse till sista vilan i Cap-Haïtien.
Foto: Matias Delacroix/AP/TT
Utrikes
Utrikes Gäster sprang för att ta skydd när smällar hördes vid begravningen av Haitis mördade president Jovenel Moïse.
Samtidigt spelades kammarmusik på hög volym för att dränka demonstranternas ilskna rop mot myndigheterna, som beskylls för att ligga bakom Moïses död.

Under fredagsmorgonen, lokal tid, bar militärklädda poliser presidentens kropp till den sista vilan i hemstaden Cap-Haïtien på norra delen av den karibiska ön. Fyra poliser stod vakt runt kistan när den täcktes av landets blå-röda flagga och välsignades av en katolsk präst.

Presidentens änka Martine Moïse, som skadades i attentatet som dödade hennes man för två veckor sedan, deltog i ceremonin tillsammans med bland andra presidentens släktingar, nuvarande och före detta statstjänstemän, samt religiösa ledare och representanter för fackföreningar.

– Be om rättvisa. Vi vill inte ha hämnd, vi vill ha rättvisa, sade änkan under sitt tal.

Utländska dignitärer, bland dem USA:s nya sändebud Daniel Foote som fått uppgiften att hjälpa landet stabiliseras, fanns på plats under ceremonin tillsammans med USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield och FN:s särskilda Haiti-sändebud Helen La Lime.

Blev våldsamt

Tidigare i veckan tog demonstranter över Cap-Haïtiens gator, där de blockerade vägar, avlossade skott och hotade med att förstöra den begravningen. De krävde också en rättvis utredning av presidentmordet.

Samma krav ropades ut av demonstranter utanför fredagens begravningsceremoni. Flera smällar hördes i närheten och gaslukt från polisstyrkornas svar på protesterna kändes in till platsen där begravningen ägde rum.

Enligt Reuters gömde sig flera gäster, däribland USA:s sändebud, vid sina bilar när kaoset bröt ut. Ingen uppges ha skadats och ceremonin fortgick, med hjälp av kammarmusik på hög volym som dränkte demonstranternas rop.

"Vi uppmanar alla att uttrycka sig fridfullt och avstå från våld", sade Thomas-Greenfield, vars amerikanska delegation uppges ha tvingats lämna begravningen tidigare än väntat på grund av uppståndelsen.

Legosoldater misstänks

Jovenel Moïse, 53 år, sköts till döds i sitt hem i huvudstaden Port-au-Prince omkring klockan ett natten mot den 7 juli.

Moïse uppges ha mördats av legosoldater, men många detaljer kring attentatet är fortfarande oklara. Över 20 personer har gripits misstänkta för att ha koppling till mordet och haitisk polis pekar ut en 63-årig läkare som bor i Florida som hjärnan bakom dådet.

Uppgifterna om hur många som gripits eller dödats har dock varierat från regeringshåll. Minst 28 personer ska ha varit inblandade i mordet, varav de flesta tros vara colombianska legosoldater. Även Moïses egen säkerhetschef och flera poliser har frihetsberövats, misstänkta för inblandning i mordplanerna.

Änkan Martine Moïse höll tal på begravningen, som spelade kyrkomusik på hög volym för att överrösta demonstranter.
Änkan Martine Moïse höll tal på begravningen, som spelade kyrkomusik på hög volym för att överrösta demonstranter.
Foto: Matias Delacroix/AP/TT

FAKTA

Fakta: Haiti

Med drygt 11 miljoner invånare är Haiti Karibiens folkrikaste nation.

Landet ligger i Karibiska havet, där det delar ön Hispaniola med grannlandet Dominikanska republiken.

Med en yta på knappt 28 000 kvadratkilometer kan landet i storlek jämföras med Belgien.

Naturen präglas av bildsköna stränder och pampiga berg – men på grund av fattigdom och det politiska läget är turisterna få.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Utrikes

Sierra Leone på väg att slopa dödsstraff

Utrikes
Utrikes

Parlamentet i Sierra Leone röstade på fredagen för att avskaffa dödsstraffet i landet. Inga avrättningar har skett sedan 1998, men människorättsgrupper har återkommande kritiserat det västafrikanska landet för att straffet har funnits kvar.

Om landets president godkänner lagförslaget kan Sierra Leone ansluta sig till Tchad, Malawi och andra länder på den afrikanska kontinenten som har avskaffat dödsstraffet de senaste åren.

Senast dödsstraffet tillämpades i Sierra Leone var 1998 då 24 officerare avrättades efter ett kuppförsök året innan. Den tidigare brittiska kolonin genomled ett blodigt inbördeskrig 1991–2002 som krävde omkring 120 000 människors liv.

Enligt Amnesty International hade 108 länder i världen helt avskaffat dödsstraffet i slutet av förra året.

Utrikes

Förbud att förneka folkmord upprör i Bosnien

Tidigare i somras begravdes 19 nyligen identifierade offer från massakern i Srebenica 1995.
Foto: Darko Bandic/AP/TT
Utrikes
Utrikes Bosnien-Hercegovinas serbiska ledare Milorad Dodik hotar med att "upplösa" nationen som svar på att landets särskilda FN-sändebud förbjudit förnekelse av folkmord.

Att förneka folkmord ska kunna leda till fängelse i Bosnien, som fortfarande tampas med såren från massakern i Srebrenica 1995. Det har FN:s särskilda sändebud med uppdrag att bevaka fredsprocessen i landet, österrikaren Valentin Inzko, beslutat.

Detta till den serbiska ledaren i Bosnien-Hercegovinas presidentråd Milorad Dodiks stora förtret. Han har vid upprepade tillfällen själv nekat till att massakern i Srebrenica var ett folkmord. Enligt Dodik har Inzko ingen befogenhet att införa detta förbud.

Vill dela landet

– Detta blir spiken i kistan för Bosnien, säger Dodik under en presskonferens.

Dodik har flera gånger sagt sig vilja bryta ut den halvautonoma bosnienserbiska delen av landet, Republiken Srpska, ur Bosnien-Hercegovina som han kallar för en "misslyckad stat".

Förbudet innebär att den som förnekar, bagatelliserar eller försöker rättfärdiga folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsbrott kan dömas till mellan sex månaders och fem års fängelse. Det antas vara med massakern i Srebenica i åtanke som Inzko lagt fram förbudet.

EU kritiserar

Fastän det gått 26 år sedan dådet, då serbiska styrkor samlade och dödade tusentals muslimska pojkar och män, lyder fortfarande skilda uppfattningar om hur det splittrade Bosnien ska förhålla sig till massakern. Nationalistiska serbiska ledare brukar kalla massakern för "ett massivt brott" och inte folkmord, termen som både den internationella tribunalen för forna Jugoslavien och Internationella domstolen i Haag slagit fast är korrekt.

Uttalanden som Dodiks kritiseras av EU.

"EU uppmanar alla politiska ledare att undvika inflammerande och splittrande retorik samt åtgärder som riskerar att urholka landets europeiska syn", säger Nabila Massrali, talesperson för EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Utrikes

Protester mot vattenbrist i Iran skördar liv

Torkan i Iran drabbar folket hårt. I provinsen Khuzestan pågår sedan en vecka protester mot vattenbristen. Arkivbild.
Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Utrikes
Utrikes Protesterna mot vattenbristen i Irans ekonomiska nav Khuzestan har pågått i en vecka.
– Våldspotentialen är stor för att frustrationen är enorm – och staten är väldigt valhänt i sitt sätt att hantera problemet, säger Irankännaren Rouzbeh Parsi.

Torkan i Iran har drabbat folket hårt och från demonstrationerna som inleddes förra veckan kommer uppgifter om våldsamheter. Olika uppgifter cirkulerar kring hur många personer som har dödats och vilka som ligger bakom dödsfallen. Amnesty International uppger att minst åtta personer, både åskådare och personer som deltagit i protesterna, dödats.

Enligt medier och officiella uppgifter i Iran har minst tre personer dödats, bland dem en polis och en demonstrant.

– Det som är väldigt oroväckande är allt det här våldet och det faktum att så många människor inte har något hopp om framtiden, säger Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

"Vapen i omlopp"

Enligt Parsi står polisen tveklöst för lejonparten av våldet. Ett som är säkert är att det finns vapen i omlopp och att det finns grupperingar som tidigare gjort olika typer av attentat i landet.

– Men det ska man inte ta som intäkt för att demonstranterna generellt är inblandade i det där, eller att de är våldsbenägna, säger han.

Rouzbeh Parsi betonar att statens säkerhetsapparat behandlar alla protestyttringar som en säkerhetsrisk, vilket i sin tur ska rättfärdiga deras egen våldsanvändning. Det leder genast till en upptrappning och att situationen lätt urartar.

Enligt nyhetsbyrån Reuters uppmanas oppositionella på flera andra håll i landet att demonstrera och visa sitt stöd för de drabbade i provinsen Khuzestan, som ligger vid gränsen till Irak.

FN-chef oroad

Landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei uppmanar myndigheterna att ta tag i vattenproblemet och inte lägga skuld på de som demonstrerar, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

– Folket har visat sitt missnöje, men vi kan inte skylla på folket för vattenfrågan är inte liten, speciellt i Khuzestans heta klimat, säger han enligt statlig tv.

Han lägger till att myndigheterna arbetar för att lösa vattenbristen och bör fortsätta att ta problemet på allvar.

FN:s människorättschef Michelle Bachelet uppmanar Iran att ta itu med vattenkrisen i Khuzestan i stället för att slå ner på protesterna.

"Jag är allvarligt oroad över antalet dödsfall och skadade som har inträffat den senaste veckan, liksom de omfattande gripandena", säger Bachelet i ett uttalande.

Guvernören nekar

Khuzestans guvernör Qasem Soleimani-Dashtaki nekar till uppgifterna om att flera demonstranter dödats.

– Vi har starkt betonat att säkerhetsstyrkorna inte konfronterar folket med våld, än mindre med eld, säger han enligt den statliga nyhetsbyrån Isna, rapporterar AFP.

– Om vissa är beväpnade och gör något, så säger lagen något annat. Men folket är oss kärt, fortsätter han.

De som deltar i demonstrationerna kräver främst vatten. Men många har även drabbats av stoppad elförsörjning, samtidigt som temperaturen nått uppåt 50-gradersstrecket och många vill använda luftkonditionering om de har råd med sådan.

Den svåra vattenbristen orsakas av torkan men har förvärrats av strukturella problem, då man i landet inte återanvänder vatten i tillräcklig utsträckning, säger Rouzbeh Parsi. Han nämner även de globala vädersystemen som blivit mer instabila och oförutsägbara.

Negligerade provinser

Enligt Parsi har Khuzestan i sydvästra Iran och Baluchistan i landets sydöstra delar generellt varit ganska negligerade provinser.

– De här problemen finns lite överallt i landet och det är saker som politikerna i Teheran bara bryr sig om när folk, som nu, får nog.

President Hassan Rohani, som lämnar sin post i augusti, har sagt att folket i Khuzestan kommer att kompenseras och enligt medieuppgifter ska någon typ av hjälpprogram ha godkänts, rapporterar USA-finansierade Radio Free Europe. Men det verkar inte räcka för de som deltar i demonstrationerna.

– - De har helt rätt inställning – "jag tror det när jag ser det", säger Rouzbeh Parsi.

– Om staten inte följer upp med systematiska investeringar, då är insatsen helt meningslös.

Kristin Groth/TT

FAKTA

Fakta: Khuzestan

Khuzestan ligger längst in i Persiska viken i sydvästra Iran och gränsar till Irak. I provinsen ligger den största delen av Irans oljefyndigheter och majoriteten av landets naturgasreserver.

Khuzestan ses därmed som landets ekonomiskt viktigaste provins. Huvudort är Ahvaz.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet drabbades provinsen hårt. Tiotusentals människor dödades och många städer i området förstördes. Trots att det gått så många år sedan kriget har provinsen inte återhämtat sig efter kriget.

Khuzestan har en stor arabisk befolkning i det persiskdominerade landet.

Källa: Nationalencyklopedin, UI/Landguiden, TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL