Ekonomi

Hovrätten hade annan syn på Allra-fallet

Tingsrätten friade på samtliga åtalspunkter medan hovrätten utdömde fleråriga fängelsestraff till samtliga åtalade i Allra-fallet. Arkivbild.
Foto: Alexander Larsson Vierth/TT
Ekonomi
Ekonomi De fyra män som nu dömts i hovrätten för grova mutbrott och grov trolöshet mot huvudman friades tidigare på samtliga åtalspunkter. Tingsrätten gjorde en helt annan värdering av bevisningen – och nu kan pengarna vara förlorade.
PREMIUM

En värdepappersaffär värd 430 miljoner kronor gjordes av pensionsförvaltaren Allra (tidigare Svensk fondförvaltning) genom ett tredje bolag, Oak capital. I affären fick Oak capital en "provision" på 170 miljoner kronor av Allra. Sedan köpte Oak capital drygt 100 miljoner kronor i övervärderade aktier från Allras vd och vice vd, och de inblandade männen fick alla sin del av kakan.

Hovrätten bedömer att affären inte borde ha skett från början. Det finns stödbevisning i form av undanhållna avtal och överenskommelser mellan Allra och Oak Capital som visar att affären var planerad – av och avhängig av – transaktionsplanen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Nobbades deltid – gick i pension tidigt

Susanne Hagman, före detta polis i Ludvika, har gått i pension i förtid.
Foto: Ulf Palm / TT
Ekonomi
Ekonomi Ett viktigt och givande jobb – men slitigt. Susanne Hagman har jobbat som polis i 42 år och ville trappa ned på deltid inför pensionen. Nix, sa arbetsgivaren. Då bestämde hon sig för att sluta helt och gå i pension tidigt.

Susanne Hagman har jobbat med tunga och svåra brottsfall under sina 42 år som polis. Först som ordningspolis i Stockholm och Ludvika, och under många år som utredare av bland annat brott mot barn, brott i nära relationer och andra komplicerade fall. När hon skulle fylla 61 kände hon att hon skulle vilja gå ned på deltid.

– Jag var inte mätt på jobbet, men med ålderns rätt kändes det tungt med heltid. Jag vill göra annat i livet också, när orken inte är densamma längre.

Hon ansökte om delpension, men blev nekad. Hon jobbade på med utredningarna på heltid, men året efter, våren 2020, ansökte hon om deltid igen. Då skulle hon fylla 62.

– Jag blev nekad båda gångerna. Då tänkte jag "nu räcker det".

Hon sade upp sig och tog ut sin pension som 62-åring.

– Jag hade velat fortsätta. Det är svårt att gå i pension, det är mycket som hänger ihop med rollen som polis. Man känner att man kan hjälpa folk, och att vi gör bra saker.

Vägrar bli bitter

Hon hade gärna kunnat stanna några år till på deltid, förklarar hon. I stället tappade Polismyndigheten en erfaren utredare helt.

– Myndigheten löser polisbristen genom att ta in civila utredare. De är också bra, men den erfarenhet och kunskap som man får i polisyrket i yttre tjänst kan man inte läsa in eller utbilda sig till.

Hon vägrar att bli bitter, förklarar hon, men tycker att det är synd att myndigheten har en sådan hållning. Hon vet att fler än hon nekades då hon ansökte.

– Jag har det väldigt bra nu, det var rätt beslut för mig, säger Susanne Hagman.

Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet, känner igen Susanne Hagmans historia.

– Jag har inga siffror, men jag hör att det förekommer. Det är ett tufft yrke, både fysiskt och psykiskt.

Tung ryggsäck tröttar

Många kan känna sig trötta rent mentalt, förklarar hon.

– Jag brukar säga att "ryggsäcken blir för tung", säger Lena Nitz.

Polisförbundet och arbetsgivaren är överens om att önskemål om deltid inför pensionen ska tillmötesgås, men det finns ingen rätt att arbeta deltid för äldre, och hon får ofta höra om poliser som nekats som Susanne Hagman.

Polisen, med nästan 34 000 anställda och bland de största statliga arbetsgivarna, har en rätt njugg hållning till deltidsarbete, tycker hon. Den som väl fått jobba deltid före 65-årsdagen måste exempelvis gå upp på heltid igen om hen ska jobba kvar efter 65 år.

– Jag tycker att det är mossigt. Det är ett systemfel som måste ses över från grunden.

– Vi behöver varenda polis, särskilt nu när vi är för få. Varje polis som lämnar i förtid är en förlust för den brottsbekämpande kapaciteten. Vi förlorar i erfarenhet och skicklighet, säger Lena Nitz.

TT har sökt Polismyndigheten, som inte vill ställa upp på någon intervju. På mejl svarar dock presstjänsten att 405 medarbetare ansökte om deltid för pension i fjol, och att 178 av dessa, 44 procent, beviljades deltid.

Enligt Polismyndigheten är deltiden förknippad med en kostnad för myndigheten.

Heltidstvång efter 65

Avtal om delpension är enligt myndigheten reglerade i det centrala avtalet med facket, och där står att gränsen för delpensionen är månaden före 65-årsdagen, enligt myndighetens presstjänst. Den som vill jobba längre än så måste gå upp på heltid igen.

Men vi förväntas jobba allt längre, kanske upp mot 70-årsåldern. Åldern för tidigast uttag för den allmänna pensionen har höjts från 61 till 62 år för dem som är födda 1959 och 1960. Nu på försommaren klubbade riksdagen en ny riktålder på 67 år, som innebär att grundskyddet i pensionssystemet kan tas ut först då.

Som det är nu finns ingen laglig möjlighet för äldre att gå ned på deltid inför pensionen. Det är inte heller något som regeringen jobbar med, enligt presstjänsten på Arbetsmarknadsdepartementet.

Fackförbundet TCO tycker dock att det ska finnas en sådan möjlighet, som ett sätt att trappa ned inför pensionen, enligt Lena Orpana, utredare på TCO.

– Höjda pensionsåldrar förutsätter flexibilitet, säger hon

För LO:s del är deltidsfrågan viktig, men för deras medlemmar handlar det i första hand om möjligheten att få sjukersättning eller någon slags säkerhetsventil för alla dem med tunga jobb, som är utslitna redan långt innan det blir aktuellt med pension förklarar Susanna Gideonsson, ordförande i LO. Möjligheter att få trappa ned på deltid inför pensionen ligger inte högst på dagordningen för LO.

Johanna Cederblad/TT

'Jag var inte mätt på jobbet, men med ålderns rätt kändes det tungt med heltid', säger Susanne Hagman.
"Jag var inte mätt på jobbet, men med ålderns rätt kändes det tungt med heltid", säger Susanne Hagman.
Foto: Ulf Palm / TT

FAKTA

Fakta: Jobba och ta ut pension

Pensionsmyndigheten har undersökt dem som både jobbar, det vill säga har förvärvsinkomst, och tar ut pension (minst 50 procents pensionsuttag). 2019 var de 264 000 personer, eller 16 procent av alla pensionärer. I åldrarna 61 till 66 år utgör de 40 procent av pensionärskollektivet.

Riksdagen har bestämt att vi måste arbeta längre och pensionsåldrarna ska höjas successivt. Riktåldern i pensionssystemet höjdes på försommaren till 67 år. Med det menas att det är den tidigaste åldern för att ta ut garantipension och bostadstillägg.

Tidigaste ålder för att ta ut allmän pension har höjts för dem födda 1959 och 1960 till 62 år. Tanken är att de som födda 1961 ska kunna ta ut sin allmänna pension tidigast vid 63 år, men det är inte beslutat av riksdagen ännu.

I dag finns inte någon absolut rätt att gå ned på deltid för dem som närmar sig pensionen.

Uttag av pension kombinerat med arbete påverkar både inkomsterna, skatter och den framtida pensionen.

Varje år som man arbetar och betalar skatt kommer pengar in till den egna allmänna pensionen, även om man samtidigt tar ut pension.

Den som börjar ta ut sin pension tidigt, utan att arbeta och göra inbetalningar till systemet får mindre i pension livet ut, både på grund av att inbetalningarna upphör och att kapitalet minskar.

Skatten är lägre för personer över 66 år. En pension på 15 000 kronor beskattas med 27 procents skatt före 66 års ålder, men bara med 17 procent från och med 66 års ålder.

De som har högre inkomster, över cirka 42 000, kan få en större negativ effekt vid deltidsarbete på grund av att inbetalningarna till tjänstepensionen minskar mycket.

Källa: Pensionsmyndigheten, Arbetsmarknadsdepartementet

Ekonomi

Sinovac ska tillverkas i Algeriet

Kinesiska vaccinet Sinovac ska produceras i Algeriet. Arkivbild.
Foto: Dita Alangkara/AP-TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Det kinesiska vaccinet Sinovac ska börja tillverkas i staden Constantine i nordöstra Algeriet. Landet har drabbats av ett ökat antal coronafall och vaccinationsprogrammet har inte fungerat tillfredsställande.

I fredags noterades den högsta dygnssiffran hittills, totalt har 160 000 fall registrerats i Algeriet. Över 4 000 personer har avlidit i covid-19.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Kina förbjuder privatundervisning i vinstsyfte

Kinesiska regeringen vill öka barnafödandet i landet och inför förbud mot privatundervisning i skolans kärnämnen. Arkivbild.
Foto: Nomaan Merchant/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Kinesiska regeringen vill öka barnafödandet i landet och inför därför förbud mot privatundervisning i vinstsyfte i skolans kärnämnen, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Att ha barn är dyrt i Kina och tanken nu är att inom tre år "avsevärt" minska hushållens ekonomiska börda och därmed uppmuntra par till att skaffa fler barn, enligt den statskontrollerade nyhetsbyrån Nya Kina.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Nya dokument: Vatikanen äger tusentals hus

Ingen bostadsbrist för påven Franciskus. Vatikanen äger över 5 000 fastigheter. Arkivbild.
Foto: Alessandra Tarantino/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Vatikanstaten har för första gången offentliggjort stora delar av sin egendom, som visar sig uppgå till fler än 5 000 fastigheter i många exklusiva områden.
PREMIUM

I två dokument om sammanlagt 50 sidor redogör Vatikanen för flera nya uppgifter om dess omfattande tillgångar, som inkluderar drygt 4 000 byggnader i Italien och över 1 100 utomlands, utan att räkna med Vatikanstatens ambassader världen över.

Flera fastigheter ligger i exklusiva områden i London, Genéve, Lausanne och Paris.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Kompetensjakt avgörande för växande spelbransch

'Battlefield'-serien är bara ett exempel på hur svenska spelframgångar slagit världen över. Pressbild.
Foto: Dice/Electronic arts
Ekonomi
Ekonomi Inte ens en pandemi stoppar den svenska spelbranschen – en industri som växer från år till år och som nu är i nivå med exportprodukter som pappersmassa och järnmalm.
TT har frågat tre branschveteraner om utvecklingen, konkurrensen om kompetensen och kampen om spelarnas tid.
PREMIUM

2009 omsatte den svenska spelbranschen inte ens en miljard kronor. 2019 hade omsättningen 25-faldigats och visade inga större tecken på avmattning, enligt Dataspelsbranschens årliga rapport.

Och när andra branscher bromsade under pandemin, tuffade den globala spelbranschen på som vanligt. Analysbolaget IDC beräknade att omsättningen ökade 20 procent under förra året, enligt Market Watch.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Så har spellagen påverkat spelbolagen

www.betting.se/bonus

Den 1:a januari infördes en svensk spellicens som krav på de aktörer som vill bedriva spelverksamhet i form av nätcasino och vadslagning. Detta medförde en rad nya restriktioner vars syfte var att säkerställa en tryggare marknad för alla aktörer. Till exempel blev det maximalt tillåtet med en bonus per spelare och licens samtidigt som det också ställdes högre krav vid marknadsföring av spelbolagen till spelarna.

Den reglerade marknaden har givit en tryggare upplevelse för de svenska spelare som förhåller sig till att spela hos de aktörer som har svensk licens godkänd av Spelinspektionen. I dagsläget är det 74 licenstagare som fått svensk licens utgiven av myndigheten.

Ännu hårdare restriktioner under pandemin

Sedan svensk licens införande har det varit restriktioner med en bonus per spelare och licens, men under pandemin beslutade regeringen att införa hårdare restriktioner genom nya spelansvarsåtgärder. Det innebär att oddsbonusar och andra erbjudanden maximalt får uppgå till högst 100 kronor av licenstagare som tillhandahåller nätcasino och värdeautomater.

I tillägg säger reglerna att de som spelar casino på nätet har en insättningsgräns på högst 5000 kronor per vecka. Detta gäller dock inte de som enbart väljer odds och betting. Det är också obligatoriskt för spelare att ange gränser för speltiden vid spel på nätcasino och värdeautomater.

Har fått konsekvenser för spelarna

De nya hårdare restriktionerna var tänkta att gälla fram tills årsskiftet av 2020 men är förlängda till den siste juni 2021. Om läget inte har lättat finns det chans till ytterligare förlängning av restriktionerna ännu längre än så. Dessa betydligt hårdare spelansvarsåtgärder har inneburit att vissa spelare väljer att sluta spela hos de svenska licenstagarna. Istället vänder de sig till casino utan svensk licens vilket dock innebär betydligt högre risker. Anledningen är att det inte finns samma restriktioner kring insättningsgränser, speltid och bonusar. De som väljer att spela hos dessa aktörer kommer behöva skatta 30% av vinsterna samtidigt som det inte finns någon svensk myndighet som agerar medlare om något skulle hända mellan dig och spelbolaget.

Ekonomi

Baylan kallad till riksdagen om Cementa

Näringsminister Ibrahim Baylan (S). Arkivbild.
Foto: Erik Simander /TT
Ekonomi
Ekonomi Näringsminister Ibrahim Baylan (S) kallas till riksdagens näringsutskott för att svara på frågor om stoppet för Cementas utvinning på Gotland, rapporterar Dagens Nyheter.
PREMIUM

Sverigedemokraterna vill se en konkret åtgärdsplan sedan Mark- och miljööverdomstolens avvisat Cementas ansökan om förnyat tillstånd att bryta kalksten i Slite.

– Vi vill veta hur de bedömer de näringspolitiska konsekvenserna och vilken plan regeringen har för att lindra konsekvenserna eller lösa problemet. Om det finns någon plan över huvud taget, säger Mattias Bäckström Johansson, vice gruppledare för SD, till tidningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Astra Zeneca jagar mer vaccin till Thailand

En man får en dos av Astra Zenecas vaccin mot covid-19 i Thailands huvudstad Bangkok.
Foto: Sakchai Lalit/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Astra Zeneca ser över sina leveranskedjor för att försöka leverera fler vaccindoser till Thailand och resten av Sydostasien, enligt en representant för företaget.
PREMIUM

Vaccinationsgraden i Thailand är låg samtidigt som smittotalen skenar. Endast drygt fem procent av Thailands över 66 miljoner invånare är fullvaccinerade.

Läckt korrespondens visade i förra veckan att Astra Zeneca lovat att förse Thailand med mellan fem och sex miljoner doser vaccin i månaden. Detta går emot påståenden från Thailand om att regeringen lovats tio miljoner doser i månaden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Gott läge för Sverige på dyster skuldlista

Ökningen av den svenska statsskulden är liten i ett EU-perspektiv. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi EU-ländernas samlade statsskuld uppgår till 93 procent av BNP – den högsta siffran som uppmätts sedan början av 2000-talet. Men Sverige ligger förhållandevis bra till.
PREMIUM

Under årets första kvartal uppgick den svenska statsskulden till drygt 40 procent av den samlade ekonomin, visar siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat. Lägsta skulden i förhållande till BNP hade Estland, cirka 18 procent.

I botten på listan återfinns Grekland och Italien. Den grekiska statsskulden var dubbelt så stor som landets bruttonationalprodukt, över 209 procent. I Italiens fall handlar det om 160 procent.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL