Utrikes

Efter bränderna – elkablar grävs ner i jorden

En av alla bränder som just nu härjar i Kalifornien, här i Alpine County i lördags.
Foto: Noah Berger/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kaliforniens största elbolag, Pacific gas and electric (PG&E), har beslutat att gräva ner drygt 1 600 mil av sina elkablar i marken. Beslutet kommer efter att bolagets kablar tros ha orsakat ännu en jättebrand.
PREMIUM

Anledningen är de våldsamma bränder som drabbat västra Nordamerika under tidiga sommaren. Några av bränderna har startats av gnistor från elkablar, och det var just kablar från PG&E som låg bakom den jättebrand runt orten Paradise som 2018 kostade 86 människor livet.

Utrustning från företaget tros även ligga bakom en pågående storbrand, Dixie kallad, efter att ett träd fallit över en elektrisk ledare samma dag som branden startade.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Tre Balkanländer bildar "mini-Schengen"

Serbiens president Aleksandar Vucić (till vänster) och Albaniens premiärminister Edi Rama (till höger) skakar hand, efter undertecknandet av tre samarbetsavtal. I mitten Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev.
Foto: Boris Grdanoski
Utrikes
Utrikes Serbien, Albanien och Nordmakedonien slopar gränskontroller mellan sig. Detta efter att förhandlingarna om EU-medlemskap gått i stå.

Idén om ett "mini-Schengen" lanserades 2019. Efter två års förhandlingar och åtta toppmöten skrev ledarna för de tre Balkanländerna i torsdags under tre separata samarbetsavtal.

Huvudnumret är att länderna ska slopa alla gränskontroller för både människor och varor mellan sig, på samma sätt som de flesta EU-länder har avvecklat sina gränskontroller i och med Schengensamarbetet.

De tre länderna vill också lägga grunden för en gemensam arbetsmarknad, genom att förenkla proceduren för arbetstillstånd och genom att erkänna varandras betyg och diplom.

För det tredje vill länderna samordna beredskapen inför naturkatastrofer.

Dessa tre samarbeten ska vara på plats 2023 och även vara öppna för andra länder på västra Balkan som vill delta.

De tre Balkanländerna har pågående förhandlingar med EU om framtida medlemskap: Serbien sedan 2014 och Albanien och Nordmakedonien sedan i fjol.

Men medlemskapsförhandlingarna har kört fast. Dels finns en ovilja i flera EU-länder, bland annat Frankrike, att släppa in fler länder. Dels blockerar Bulgarien förhandlingarna med Nordmakedonien av nationalistiska, historiska skäl.

Det regionala initiativet på västra Balkan är ett sätt för de tre länderna att komma vidare, och är understött av EU.

Utrikes

Delstater rundar Bolsonaro för klimatet

Brasiliens president Jair Bolsonaro.
Foto: Eraldo Peres/AP/TT
Utrikes
Utrikes Flera av Brasiliens delstatsguvernörer har kringgått president Jair Bolsonaro och deltagit i ett möte med USA:s klimatsändebud John Kerry.

Mötet ägde rum på fredagen och är resultatet av en utsträckt hand från 23 brasilianska guvernörer, som i april skrev ett brev till USA:s president Joe Biden.

På mötet diskuterades hur USA kan stödja de brasilianska delstaternas arbete med att bekämpa olaglig avskogning, mildra klimatförändringarna och nå målet med nettonollutsläpp av växthusgaser, berättar en talesperson för det amerikanska utrikesdepartementet.

"Givetvis stärks delstaternas roll om den federala regeringen inte gör sitt jobb", sa delstaten Maranhãos vänsterguvernör Flavio Dino, som på mötet representerade Amazonas-regionen.

Brasiliens president Jair Bolsonaro har, sedan han kom till makten 2019, satt Brasiliens tidigare klimatarbete på paus. Han har bland annat öppnat upp för mer exploatering av Amazonas, och tidigare sagt att Brasiliens klimatarbete “kväver landet”.

Fredagens möte är det första av flera och syftar till att få finansiering för bevarandeprojekt i hela Brasilien, inte bara i området kring Amazonas.

Projekten väntas kunna genomföras inom två till sex år och förutses skapa fler än 150 000 gröna jobb, även om den totala investeringen som krävs ännu inte har fastställts, säger delstatsregeringen Espirito Santo i ett uttalande.

Jair Bolsonaro har ännu inte kommenterat initiativet.

Utrikes

Presidentfrun: "De trodde jag var död"

Martine Moïse på maken Jovenel Moïses begravning.
Foto: Matias Delacroix/AP/TT
Utrikes
Utrikes "När de lämnade mig trodde de att jag var död", berättar Martine Moïse, frun till Haitis mördade president Jovenel Moïse, i en intervju med The New York Times.

Männen tog sig in i presidentparets bostad natten till den sjunde juli. Paret väcktes av skottljud och snart nådde skotten sovrummet, berättar änkan för den amerikanska tidningen.

Jovenel Moïse mördades och makan Martine Moïse skadades svårt i attacken.

Ingen av de mellan 30 och 50 säkerhetsvakter som alltid bevakar bostaden dödades eller ens skadades under räden. Idag undrar hon varför de inte ingrep.

Männen som utförde attacken talade bara spanska och pratade under tiden med någon i telefon, berättar Martine Moïse.

De letade efter något som de senare hittade i presidentens bokhylla, och när de lämnade bostaden var det i tron om att både Jovenel och Martine Moïse var döda, beskriver presidentfrun.

Martine Moïse som vårdats i USA återvände till Haiti tio dagar efter mordet. Den 23 juli begravdes presidenten i sin hemstad Cap-Haïtien. I intervjun berättar änkan att hon funderar på att kandidera till president, och att hon inte är rädd för mördarna.

"Jag hoppas att alla som var inblandade i detta tas fast. Annars kommer de att döda varenda president som tar makten. De gjorde det en gång – de kommer att göra det igen", säger Martine Moïse till The New York Times.

Haitisk polis har gripit chefen för presidentens säkerhetsteam och ett 20-tal colombianska legosoldater, misstänkta för inblandning i mordet.

Utrikes

Nya restriktioner i Kina när delta sprider sig

Människor köar för att testa sig i Nanjing.
Foto: Li Bo/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Under lördagen upptäcktes nya fall av den smittsammare deltavarianten av coronaviruset i ytterligare två områden i Kina: Fujian-provinsen och megastaden Chongquing, med över 30 miljoner invånare.

Hittills har lokala deltautbrott påträffats i Peking, Chongquing och fem kinesiska provinser. Det är det geografiskt sett största covidutbrottet i landet på flera månader.

På flera håll införs nu striktare restriktioner. I Jiangsus provinshuvudstad Nanjing har alla turistattraktioner och kulturscener stängt.

Suzhou, en annan storstad i Jiangsu, meddelade på lördagen att spelklubbar för schack, kort och mahjong måste stänga. Och bara dem som kan visa ett negativt covid-test får lämna turiststaden Zhangjiajie i Henanprovinsen.

Hittills har över 1,6 miljarder vaccindoser använts i Kina, enligt landets myndigheter.

Utrikes

Skuldkris slår mot anhöriga till covidoffer

En kvinna sitter med sin son intill en muralmålning föreställande samhällsviktiga arbetare i kampen mot covid-19 i Bombay (Mumbai).
Foto: Rafiq Maqbool/AP/TT
Utrikes
Utrikes En brutal andra pandemivåg har trasat sönder Indiens ekonomi. Många indier måste nu kämpa med sorg, skuld och arbetslöshet på en och samma gång.
PREMIUM

Det har gått över en månad sedan hans mamma dog. Men Vishal Meghwal kan fortfarande höra hur hon kämpar för att få luft, och han minns hur han samtidigt desperat skickade meddelanden till vänner för att försöka låna pengar till medicin.

Coronapandemin hade redan kostat 24-åringen hans besparingar och inkomst som målare i Ajmer, en stad i nordvästra Indien som präglas av sina många tempel och gravplatser.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Sydney rustar för nya coronademonstrationer

Runt 1 000 poliser ska förhindra nya coronaprotester i Sydney.
Foto: Rick Rycroft/AP/TT
Utrikes
Utrikes De centrala delarna av Australiens största stad Sydney har belägrats av runt 1 000 poliser som ska förhindra nya demonstrationer mot stadens hårda coronarestriktioner. Demonstranter riskerar böter på över 600 000 kronor.
PREMIUM

Femmiljonersstaden har sedan i juni levt under kraftiga restriktioner, som inte ser ut att ta slut på länge. Smittspridningen har inte avtagit och på lördagen rapporterades 210 nya fall, den näst högsta siffran under det pågående utbrottet av deltavarianten.

Hos vissa har tålamodet börjat ta slut och förra helgen drabbade demonstranter samman med polis när några tusen tågade i en olaglig protest genom staden. Minst omkring 60 personer greps och 300 har hittills fått böter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

USA hotar Kuba med fler sanktioner

Polis griper demonstranter vid regimkritiska protester i Havanna i Kuba den 11 juli.
Foto: Ramon Espinosa/AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter att tusentals kubaner rest sig och demonstrerat mot Kubas regim inför USA nya sanktioner mot önationen – och fler kan komma.
– Vi hör er, sade president Joe Biden vid ett möte med exilkubanska företrädare i Vita huset på fredagskvällen.
PREMIUM

USA riktade på fredagen sanktioner mot polisstyrkan på Kuba och två höga polischefer. De nya åtgärderna är ytterligare en reaktion på de kubanska myndigheternas hårdföra ingripande mot regimkritiska protester tidigare i juli.

Vid ett möte i Vita huset mellan Joe Biden och exilkubanska företrädare lovade presidenten att skärpa tonen mot Havanna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Debut för unik satellit runt jorden

Raketen Ariane 5 har skickat upp den omprogrammerbara satelliten Eutelsat Quantum i omloppsbana runt jorden. Arkivbild.
Foto: Kyodo News via AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Världens första kommersiella kommunikationssatellit som kan omprogrammeras helt och hållet från jorden har skjutits upp i omloppsbana från Franska Guyana av den fransktillverkade raketen Ariane 5.

Den nya satelliten möjliggör till exempel mobiltäckning för fordon i rörelse som flygplan och fartyg, eller tillfällig täckning i områden som har drabbats av naturkatastrofer.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL