Opinion

Demokratin får aldrig sova

Jens Stoltenberg med anhöriga
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
Opinion
Opinion

På eftermiddagen den 22 juli 2011 sprängdes regeringskvarteret i Oslo med en gigantisk bilbomb. Lite mer än en timme senare steg terroristen bakom bomben iland på Utöya, där det socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF hade sommarläger, förklädd till polis. Konsekvenserna av denne ondsinte mans agerande under några timmar var förfärliga; sammanlagt 77 mördade och över 300 skadade.

Var detta ett dåd av en ensam galning? Både ja och nej. Han hade radikaliserats på egen hand framför datorn, men hade också tidigare varit medlem i det högerpopulistiska och invandringskritiska Fremskrittspartiet.

Som Eva Nordlund konstaterar i den norska tidningen Nationen agerade terroristen utifrån fascistisk ideologi. Han har själv hänvisat till en konspirationsteori som kallas ”Eurabia”. En föreställning om att en europeisk samhällselit samarbetar med arabiska länder i syfte att ”islamisera Europa”. I Norge utpekade terroristen Arbeiderpartiet som ”den inre fienden”, vilket gjorde ungdomsförbundet AUF som mål för hans attentat.

Även idag sprids samma konspirationsteorier av högerextrema och nynazistiska grupper. Internet är ett effekt redskap för dessa destruktiva strömningar. I augusti 2019 dräpte en annan ung norrman sin syster, som var född i Kina, och gick därefter till attack mot en moské, där han lyckligtvis blev övermannad. Han hade bilder på Utöyaterroristen i sitt rum och förklarade att han hade fått sin extrema uppfattning efter att ha studerat nynazistiska hemsidor.

Rasism och konspirationsteorier har inte minskat sedan massakern på Utöya för tio år sedan, snarare tvärtom. Även i Sverige. Våldsbenägna extremister finns inte bara på yttersta högerkanten utan också på yttersta vänsterkanten och i islamistiska miljöer. Svårast att upptäcka är ensamma personer, som radikaliseras framför dataskärmen, men även de finns i ett sammanhang. Det går inte att avfärda Utöyamassakern som en enstaka händelse av en galning.

Att förebygga extremism och terror är ett viktigt arbete på många plan. Ett demokratiskt samhälle får inte sova utan hela tiden arbeta för inkludering, rättvisa och sammanhållning. Här finns mycket att göra.

Opinion

Riskfritt brott

Låst cykel på trottoar.
Foto: Björn Larsson Ask / SvD / TT
Opinion
Opinion

En person från Lund hittade sin stulna cykel i en Facebook-annons och en annan sin i Polen, efter att ha placerat en gps under sadeln. Tjuven som satte in Facebook-annonsen åkte fast för häleri, men det tillhör ovanligheterna. Påföljden är dock så lindrig att mannen fortsatt sälja stulna cyklar via Marketplace utan något längre avbrott. Några få försäljningar finansierar böterna.

Sydsvenskan uppmärksammar att det enda sättet att få tillbaka stulna cyklar oftast är att själv leka privatdetektiv. Bara några promille av skånska cykelstölder klaras upp. Den flesta har accepterat att man får cykeln stulen och att tjuven slipper konsekvenser.

Att en viss kategori mindre brott i princip är riskfria för tjuven skadar förtroendet för polis och rättsväsende och skapar en känsla av rättslöshet som inte är bra för ett välfärdssamhälle.

Det är bra om många cyklar istället för att ta bilen till jobbet. Då måste man hantera problemet med att allt fler köper dyra cyklar, som elcyklar eller pendlarcyklar och förväntas stå ut med att de blir stulna, vilket kan bli en stor ekonomisk belastning för en privatperson med låg lön.

En tjuv intervjuas. Det är den vanliga historien med en arrogant kille i dyra kläder som tycker att han förtjänar bättre än att leva som en vanlig, fattig Svensson.

Bättre parkeringar, kameraövervakning och väktare står på Lundaliberalernas Philip Sandbergs att-göra-lista, men det är riskfyllt att som politiker lova att lösa ett olösbart problem. Det är kloka åtgärder, men det är lika klokt av Sandberg att han uppmanar spekulanterna att ta sitt ansvar och inte köpa en cykel som kan vara stulen.

Tyvärr lär väl Facebook vara lika ointresserade av förhindra lagbrott på sin sajt som vanligt, annars borde man bli avstängd från att annonsera om man säljer stöldgods.

Det är svårt på gränsen till omöjligt att stoppa cykelstölderna. Men påföljden för att systematiskt stjäla och sälja stulna cyklar måste blir mer än en summa man kan få in på försäljningen av en enda stulen Monark Karin.

Martina Jarminder

Opinion

Ska Danmark smutsa ner havet igen

Opinion
Opinion

Nästa vecka hålls ett seminarium på riksdagen om ö-bygget Lynetteholm och riskerna för havsmiljön i Öresund, på initiativ av den skånska Centerpartisten Niels Paarup-Petersen och vänsterpartisten Elin Segerlind.

Den konstgjorda ön Lynetteholm som blir en helt ny stadsdel i havet utanför Köpenhamn är ett jättespännande projekt med intressanta boenden och möjligheter för köpenhamnska företag. Hade det inte varit för skepsis kring hållbarhetstänket hade det bara varit att göra tummen upp för nytänkandet.

Man kan stillsamt undra hur medvetna de flesta svenska riksdagsledamöter ens är om att Lynetteholmprojektet finns. Intresset för skånsk-danska relationer brukar vara svalt i riksdagen, men seminariet är inte minst därför ett bra initiativ.

Det finns ett antal frågetecken kring hur mycket hänsyn man tagit till havsmiljön från dansk sida och tidigare erfarenheter ger Sverige goda skäl att vara misstänksam mot danskt hållbarhetstänkande kring Öresund och påverkan på dess djur- och växtliv.

Efter att det visat sig att Danmark glatt tankat ut bajsvatten i Öresund under en längre tid så är förtroendet för danskarnas intresse av att hålla havet rent ganska så måttligt. 2020 rapporterade Danmarks TV2 till exempel att Köpenhamn hade släppt ut 35 miljarder liter orenat avloppsvatten i Öresund under fem års tid.

Oron kring Lynetteholmsbygget handlar om betydligt värre saker än avloppsvatten, som eventuell dumpning av förorenade muddermassor ute i Kögebukten, några kilometer från Falsterbohalvöns naturskyddade havsområde.

Att Paarup-Petersen, Elin Segerlind och andra skånska beslutsfattare och berörda tjänstemän håller ögonen på vad Lynetteholmsprojektet innebär i form av belastning på klimatet och för havsmiljön är alltså klokt.

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Inrikes

Man död – hittades skjuten på parkering

En man har hittats skjuten i Norsborg. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har avlidit efter att ha hittats med skottskador i Norsborg i Botkyrka, sydväst om Stockholm. Händelsen utreds som mord.

– Vi har ingen frihetsberövad, säger Daniel Wikdahl, presstalesperson vid polisen.

Mannen hittades svårt skadad av en förbipasserande person på en parkering vid halv tolv på tisdagskvällen. Han fördes till sjukhus men avled till följd av sina skador.

Ett större område spärrades av för en teknisk undersökning. Polisen har hört vittnen på platsen, knackat dörr och gjort fynd som tyder på att en skottlossning har skett.

Det var under natten mot onsdagen oklart om parkeringen där mannen hittades också är brottsplatsen.

– Vi har gjort en teknisk undersökning där, och den får utvisa om det är det som är brottsplatsen, säger Jari Kalliorinne, vakthavande befäl vid polisen.

Polisen kommer att ha en förstärkt närvaro i området under onsdagen i trygghetsskapande syfte och för att vara tillgängliga för allmänheten.

Utrikes

Biden kan överväga sanktioner mot Putin

USA:s president Joe Biden kan tänka sig sanktioner mot Vladimir Putin. Arkivbild
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Vita huset uppger att risken för en rysk invasion i Ukraina "förblir överhängande". President Joe Biden sade på tisdagen att han i så fall skulle överväga direkta sanktioner mot den ryske presidenten Vladimir Putin.

– Ja, det skulle jag göra, sade han till journalister i Washington.

Vita huset uppgav också att man arbetar för att förse Europa med gas- och oljeleveranser från Mellanöstern, Nordafrika och Asien för att fylla på utbudet de närmsta veckorna, skriver The New York Times.

Putin misstänks för att ha valt att provocera fram den nuvarande konflikten under vintermånaderna med baktanke att hans förhandlingsposition optimeras om han kan hota med att stänga av energileveranserna till Europa.

EU får normalt omkring 40 procent av sin naturgas från Ryssland. Omkring en tredjedel av den ryska gas som levereras till EU går via gasledningar i Ukraina.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL