Utrikes

Amerikanska sanktioner mot Kuba: "Bara början"

USA:s president Joe Biden varnar för att sanktionerna mot kubanska företrädare bara är början.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA riktar sanktioner mot Kubas försvarsminister, samt mot en enhet vid det kubanska inrikesdepartementet, sedan fler än 100 personer gripits i samband med sällsynta regimkritiska protester tidigare i juli.

"Det här är bara början", säger USA:s president Joe Biden i ett uttalande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Tio döda i busskrasch i Kroatien

Räddningstjänst arbetar på olycksplatsen där en buss körde av vägen nära staden Slavonski Brod i östra Kroatien.
Foto: Luka Safundzic/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst tio människor dödades och dussintalet skadades på söndagen när en buss körde av motorvägen i östra Kroatien, enligt lokal polis.

Bussen färdades mellan Frankfurt i Tyskland och Kosovos huvudstad Pristina. 45 av resenärerna fördes till sjukhus i staden Slavonski Brod, nära olycksplatsen. Åtta av dem ska vara allvarligt skadade.

Det finns i nuläget inga uppgifter om passagerarnas nationaliteter och åldrar, eller om orsaken till olyckan. Bussen är registrerad i Kosovo.

Utrikes

USA vill se "jämn spelplan" med Kina

USA:s vice utrikesminister Wendy Sherman vid ett möte i Seoul, Sydkorea, den 23 juli.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Idag träffar USA:s vice utrikesminister Wendy Sherman Kinas utrikesminister Wang Yi. Hennes budskap är att USA vill undvika konflikt, i en tid när relationerna till Kina är mycket frostiga.

Wendy Sherman kommer vid mötet i Tianjin sydöst om Peking tala om för Kina att Washington välkomnar konkurrens, men att en "jämn spelplan" och skyddsmekanismer behövs för att förhindra en konflikt. Det sade amerikanska tjänstemän vid ett pressmöte inför mötet.

En dag innan Shermans ankomst till Kina varnade dock utrikesminister Wang Yi för att USA ska akta sig för att försöka inta en "överlägsen" position i relationen.

Kamp om inflytande

"Om inte USA vid det här laget lärt sig hur de interagerar med andra länder på ett jämlikt sätt, har vi ett ansvar att arbeta med det internationella samfundet för att lära dem denna läxa", sade Wang Yi i en kommuniké.

Efter Shermans besök ger sig USA:s försvarsminister Lloyd Austin i nästa vecka ut på en turné i Singapore, Vietnam och Filippinerna, medan utrikesminister Antony Blinken besöker Indien. Besöken ses som ett led i USA:s strategi för att stärka sitt inflytande i andra länder i Asien, som allt mer utmanas av Kina.

Diplomatiskt ordkrig

Shermans möte med Wang Yi följer på flera månader av diplomatiskt ordkrig mellan länderna. USA anklagar Kina för folkmord mot den muslimska minoritetsgruppen uigurerna i Xinjiang-regionen och för den allt svagare demokratin i Hongkong. Washington och dess allierade kritiserade nyligen också Kina för omfattande it-angrepp. Kina nekar till anklagelserna. De båda länderna har satt in sanktioner mot varandra.

Eftersom relationerna är så ansträngda väntas mötet mellan de Sherman och Wang inte leda till några större framsteg. Däremot anses det kunna bädda för ett framtida möte mellan de båda ländernas högsta ledare Joe Biden och Xi Jinping.

Utrikes

Nya oväder: 25 000 blixtar, bortspolade bilar

En förstörd bil och annat bråte på en fotbollsplan i Vaux-sous-Chevremont i Belgien. Bilden togs i lördags, då nytt regn kom trots att uppstädningen efter tidigare översvämningar är långt ifrån klar.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nya översvämningar i Nederländerna och Belgien, blixtkaskader i Schweiz – vilt väder fortsätter att ställa till det nere i Europa. Tyskland verkar dock ha klarat sig denna gång.

Belgiska medier publicerar filmer med rasande vattenmassor som på lördagen slet med sig bland annat bilar på gator i provinsen Namur. Även i grannlandet Nederländerna drabbades bland annat Friesland av skyfall och översvämningar.

I Schweiz rapporterar SRF Meteo att det registrerades 25 000 blixtar under bara några timmar på lördagen. Extremvädret fortsätter med skyfall och hagel under söndagen, och vädertjänsten har lagt ut bilder på stora hagel som folk har plockat upp.

Inte återhämtat sig

I Österrike ledde vattenmassor till att flera hus slets sönder, rapporterar nyhetsbyrån APA.

Tyska meteorologer på vädertjänsten DWD varnade på lördagen också för blixtoväder, men de nya regnen verkar där inte ha fått några större konsekvenser. På söndagen visar DWD:s kartor mest sol i Tyskland.

Samtidigt har delar av de drabbade länderna långt ifrån återhämtat sig efter de sanslösa regnmängder som kom för drygt en vecka sedan, och som krävde hundratals liv och skapade utbredd förödelse i Belgien och västra Tyskland.

Utsläppen eldar på

I många äldre samhällen i Europa ser man detta väder som en skräckinjagande påminnelse om de klimatförändringar som mänsklighetens utsläpp av växthusgaser eldar på.

– När klimatförändringarna fortsätter och extrema händelser ökar i både styrka och frekvens så finns det gränser för hur mycket vi kan skydda oss emot, sade Wim Thiery, klimatforskare vid universitetet VUB i Bryssel, nyligen till nyhetsbyrån Reuters.

– Våra städer har utvecklats över århundraden, i vissa fall sedan Romartiden, för klimatförhållanden som är helt annorlunda jämfört med vad vi är på väg in i.

Henrik Samuelsson/TT

Utrikes

Dödlig "svart svamp" sprids i Indien

Patienter som smittats med mukormykos, 'svart svamp', vårdas på ett sjukhus i Ahmedabad i nordvästra Indien i maj.
Foto: Ajit Solanki/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett utbrott av den dödliga infektionen "svart svamp" sprider sig bland indiska covidpatienter. 45 000 personer ska ha smittats de senaste två månaderna.

Svampinfektionen, med det vetenskapliga namnet mukormykos, har en dödlighet på över 50 procent. Den var tidigare mycket ovanlig men antalet fall har skjutit i höjden under pandemin, och drabbar framförallt människor som tillfrisknat från covid-19. Infektionen är mycket aggressiv och kirurger har tvingats operera bort ögon, näsa och käke på patienter för att hindra att den sprider sig till hjärnan. 4 200 människor har dött i mukormykos, enligt indiska hälsomyndigheter.

I vanliga fall brukar i genomsnitt omkring 20 indier om året smittas av "svart svamp". Då rör det sig i regel om personer med kraftigt nedsatt immunförsvar, däribland hiv-smittade och mottagare av organdonationer.

Experter förklarar ökningen med överdriven användning av steroider i behandlingen av covidpatienter. Den indiska regeringen klassade mukormykos som en epidemi i maj, och på sociala medier syns desperata böner om medicin för att behandla sjukdomen.

Smittspridningen ska ha nått sin topp i maj och juni, och har sedan dess minskat. Men fallen har ökat bland barn i Rajastan i norra Indien, rapporterar tidningen Hindustan Times.

Samtidigt rasar pandemin vidare i landet, med 39 742 nya smittade och 535 döda det senaste dygnet. Sammanlagt har covid hittills krävt 420 551 liv i landet, enligt statistik från indiska myndigheter.

Utrikes

Bakgrund: Tillslagen i Ryssland och Belarus

Den ryske försvarsadvokaten Ivan Pavlov (i mitten) som ledde Komanda 29, vid en domstolsförhandling i juni.
Foto: Aleksandr Zemlianitjenko/AP/TT
Utrikes
Utrikes De senaste veckorna har myndigheter i både Ryssland och Belarus gjort större tillslag mot medier, människorättsaktivister och försvarsadvokater. Här är några av dem.

Den ryska föreningen Komanda 29 skulle ha blivit sju år i augusti 2021. Komanda betyder grupp och 29 anspelar på artikel 29 i konstitutionen som ska garantera medborgarna rätt till tankefrihet, pressfrihet, och fri informationsspridning.

Journalister och advokater har hjälpt ryssar som anklagats för informationsbrott och landsförräderi, bland annat försvarade de Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK i fallet om extremiststämpling.

Komanda 29 drev också en sajt med bland annat råd om hur man ska bete sig vid husrannsakan, i samband med gripanden och vad man bör säga vid förhör. Sajten har haft 71 000 unika besökare per månad, enligt dem själva.

Föreningen har även kämpat för att handlingar kring den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs död ska offentliggöras.

Den 16 juli blockerades sajten och myndigheterna har officiellt kopplat Komanda 29 till en "oönskad" organisation. Den 18 juli meddelade föreningen att de avslutar sin verksamhet, men advokaterna ska fortsätta arbetet separat.

De två senaste månaderna har myndigheter i Belarus genomfört husrannsakningar hos minst 59 journalister och över tio oberoende redaktioner. Minst 37 journalister har gripits. Två oberoende nyhetssajter har blockerats.

I Ryssland genomförde polis i slutet av juni husrannsakan hos tre grävande journalister på redaktionen Proekt samt deras anhöriga. Proekt ("Projektet") har publicerat flera avslöjanden om den ryska eliten och hur högt uppsatta tjänstemän utnyttjar familjemedlemmar för att dölja sina tillgångar.

Den 15 juli pekade ryska myndigheter ut Proekts amerikanska utgivare som "oönskad". Samma dag skrevs flera journalister från olika redaktioner in på listan över "utländska agenter".

Den 14 juli slog polisen till mot 23 icke-statliga organisationer och greps 15 personer under ett dygn. Minst fem av dem var människorättsorganisationer.

Elva av de gripna var medarbetare på en av de mest inflytelserika människorättsorganisationerna i Belarus – Vjasna (som betyder vår).

Vjasna bildades år 1996, när Belarus även då upplevde en våg av politisk repression i samband med protester. Redan då använde poliser våld mot demonstranterna. Sedan dess har organisationen hjälpt tusentals personer med juridiskt stöd. Medarbetare på organisationen registrerar övergrepp, tortyr, politiska förföljelser, förhållanden i fängelser och hjälper fångarnas närstående att skriva klagomål. Vjasna har under 20 års tid drivit frågan om förbud mot dödsstraff i Belarus.

Sedan 2008 har organisationen även arbetat med valövervakning i samarbete med den belarusiska Helsingforskommittén (Civil Rights Defenders).

Vjasna fortsätter sin verksamhet.

Tatiana Kireeva/TT

Den belarusiska journalisten Jekaterina Borisevitj fick ett fängelsestraff för ett reportage som hon hade skrivits. I maj släpptes hon fri.
Den belarusiska journalisten Jekaterina Borisevitj fick ett fängelsestraff för ett reportage som hon hade skrivits. I maj släpptes hon fri.
Foto: AP/TT

FAKTA

Fakta: Lagen on "oönskade" organisationer

Lagen om "oönskade" organisationer klubbades 2015, och förbjuder utländska grupper som anses hota Rysslands nationella intressen. Just nu finns över 20 sådana organisationer.

Det är förbjudet för "oönskade" organisationer att driva sin verksamhet i Ryssland. Ryska banker måste frysa deras konton.

Vid samarbete med och deltagande i en "oönskad" organisation riskerar ryska medborgare böter och i vissa fall upp till 6 år i fängelse.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Utrikes

Brutala tillslag i Belarus och Ryssland

Belarusiska oppositionsaktivister arrangerar en scen där poliser slår demonstranter, i Litauens huvudstad Vilnius. Aktionen skedde i våras, i protest mot våldsamma tillslag i Ryssland och Belarus.
Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT
Utrikes
Utrikes De senaste veckorna har tillslag mot medier, människorättsaktivister och försvarsadvokater trappats upp i både Ryssland och Belarus.
– Det är nästa steg, säger Martin Uggla på Östgruppen, till TT.

Oppositionsledare i Ryssland avtjänar långa fängelsestraff. Protesterna har tystnat efter det att den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnyjs antikorruptionsstiftelse har extremistklassats. Samma sak har hänt i Belarus efter att hundratals rättsprocesser inletts mot demonstrationsorganisatörer och -deltagare, som protesterar mot president Aleksandr Lukasjenkos regim.

Men nu går man ännu längre i tillslagen mot misshagliga medier och människorättsorganisationer.

– Mer organiserade aktörer anklagas för att ha spelat en planerande roll i det man kallar för våldsamma upplopp och för att ha finansierat oroligheter och våld, säger Martin Uggla, ordförande på Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, till TT.

Komanda 29

Bland dem som fått problem finns föreningen Komanda 29, bestående av advokater och journalister. De har hjälpt ryssar som anklagats för informationsbrott och landsförräderi, bland annat försvarade de Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK i fallet om extremiststämpeln.

Nu har de själva fallit offer för myndigheternas offensiv.

– Det är i enlighet med den nyligen publicerade nationella säkerhetsstrategin där man fokuserar på informationskrig och hur väst påstås försöka underminera Ryssland, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Komanda 29 drev en sajt med bland annat instruktioner om hur man ska bete sig vid husrannsakan, i samband med gripandet och vad man borde säga under ett förhör.

Nu är sajten borta. Den 16 juli blockerades den av myndigheterna, efter att ha kopplats till en "oönskad" – det vill säga en utländsk – organisation. Två dagar senare meddelade Komanda 29 att verksamheten upphör.

– Nu kan man få straff för att ha delat ett inlägg från oss. Vi vill inte utsätta våra följare för det, inte heller föreningens medlemmar. Säkerheten går först, sade Evgenij Smirnov, föreningens advokat, till nyhetssajten Meduza.

Drakoniskt utpekande

Dagen före pekades även den ryska grävredaktionen Proekts ("Projektets") amerikanska utgivare ut som "oönskad", efter husrannsakningar och flera gripanden av dess journalister. Utgivaren håller på att lägga ner sin verksamhet i Ryssland, men redaktionen har meddelat att de kommer att fortsätta gräva, oklart i vilken form.

– Det mest drakoniska är att bli utpekad som en "oönskad organisation" för då har man inte något juridiskt samröre med den organisationen överhuvudtaget. Det innebär exempelvis att man kan inte göra upp kontrakt om att hyra en lokal eller ha några intäkter, säger Vendil Pallin.

Toppmötet

I Belarus genomförde myndigheterna den 14 juli minst 51 husrannsakningar och 20 gripanden av journalister och människorättsaktivister – på bara ett dygn.

Det skedde dagen efter det att Belarus auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenko träffade sin ryske kollega Vladimir Putin, för fjärde gången i år.

Under mötet hävdade Lukasjenko att det i Belarus finns icke-statliga organisationer och "västliga medier" som förespråkar demokrati men visat sig stödja våldsamma upplopp.

– I båda länderna försöker man rensa bort regimkritiska röster från det offentliga samtalet. Ryssland försöker minska utrymme för offentlig kritik inför parlamentsvalet i höst, säger Martin Uggla.

I Belarus har förföljelser av oppositionen pågått sedan våren 2020 då valrörelsen inför presidentvalet drog i gång. Nu har myndigheterna gått på den största människorättsorganisationen, Vjasna.

– Missnöjet finns kvar och regeringen är rädd, säger Uggla.

Paralleller

– En tydlig parallell mellan länderna är att man försöker strypa finansiellt stöd och internationella kontakter till den inhemska demokratirörelsen. Man ger sig på medier och människorättsorganisationer som sticker ut hakan på ett väldigt tidigt stadium, eftersom det är de som i framtiden kan tänkas då spela en mobiliserande roll, säger Uggla.

Organisationerna dokumenterar övergrepp, som även ligger till grund för bland annat EU:s sanktionspolitik.

– Då blir det också mindre uppmärksamhet internationellt om man lyckas innan de har hunnit växa sig starka, säger Uggla.

Tatiana Kireeva/TT

Den ryske försvarsadvokaten Ivan Pavlov, som ledde Komanda 29, vid en domstolsförhandling i juni.
Den ryske försvarsadvokaten Ivan Pavlov, som ledde Komanda 29, vid en domstolsförhandling i juni.
Foto: Alekandr Zemlianitjenko/AP/TT
De ryska och belarusiska ledarna Vladimir Putin och Aleksandr Lukasjenko under det senaste toppmötet dem emellan den 13 juli. Sedan årsskiftet har presidenterna träffats fyra gånger, men vad de pratar om brukar bara sparsamt kommuniceras offentligt.
De ryska och belarusiska ledarna Vladimir Putin och Aleksandr Lukasjenko under det senaste toppmötet dem emellan den 13 juli. Sedan årsskiftet har presidenterna träffats fyra gånger, men vad de pratar om brukar bara sparsamt kommuniceras offentligt.
Foto: Alexei Nikolsky/AP/TT

FAKTA

Fakta: Rysk lag om "oönskade" organisationer

Lagen om "oönskade" organisationer klubbades 2015, och förbjuder utländska grupper som anses hota Rysslands nationella intressen. Just nu finns över 20 sådana organisationer.

Det är förbjudet för "oönskade" organisationer att driva sin verksamhet i Ryssland. Ryska banker måste frysa deras konton.

För samarbete och deltagande i en "oönskad" organisation riskerar ryska medborgare böter och i vissa fall upp till 6 år i fängelse.

Utrikes

Dragkamp om vaccin håller Australien stängt

George Street, centrala Sydneys huvudgata, ekar tom.
Foto: Rick Rycroft/AP/TT
Utrikes
Utrikes Över tolv miljoner australier sitter i lockdown – och kan sitta så länge än om inte tillräckligt många vaccineras.
Problemet är att vaccinen blivit en bristvara när delstaterna bråkar internt.
– Jag tänker inte låta vårt vaccin skickas till dem så att de kan öppna medan vi får fortsätta hålla stängt, säger Victorias starke man Dan Andrews med riktning mot Sydney.
PREMIUM

Man kan gå ut, gå långt om man vill, eller springa och på annat sätt träna. Eller handla mat. Men miljontals australier får inte göra så mycket mer.

Och stannar de hemma och tittar på tv trummas budskapet in.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Antikorruptionskämpe flydde för sitt liv

Demonstration i Guatemala City på lördagen till stöd för Juan Francisco Sandoval.
Foto: Moises Castillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Guatemalas högste ansvarige för korruptionsutredningar, Juan Francisco Sandoval, har i rädsla för sitt eget liv flytt landet.
– Jag är bara den senaste i en lång rad åklagare som har drabbats, säger han.
PREMIUM

Sandoval fick i fredags sparken från sin tjänst och sade då att han mött hinder i sitt arbete och att landets justitieminister Consuelo Porras förbjudit honom att utreda anklagelser mor president Alejandro Giammattei utan hennes uttryckliga stöd och att hans oberoende därmed hotades.

Sandoval lämnade på lördagen huvudstaden Guatemala City, och begav sig då till El Salvador.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL