Utrikes

Aleksander, 22: Rasismen har ökat efter Utøya

22-årige Aleksander Wang tycker inte att rasismen i Norge har blivit mindre påtaglig sedan högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord för tio år sedan.
Foto: Marc Skogelin/TT
Utrikes
Utrikes För tio år sedan mördade den norska högerextremisten Anders Behring Breivik 77 människor i terrordåden i Oslo och på Utøya. Men inte mycket har förändrats i Norge efter massakern, enligt Oslobor som TT pratat med.
– Jag minns det som om det vore i går, säger 23-åriga lärarstudenten Ingeborg Soleng.
PREMIUM

När hon fick veta vad som hade hänt så trodde hon först inte på det. Det måste vara fel, tänkte Ingeborg Soleng, i dag 23 år, men vid tiden för terrordåden bara 13.

– Det var så overkligt att det hände. Så det tog lite tid innan det sjönk in vad som faktiskt hade inträffat, säger hon.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Demokratin får aldrig sova

Jens Stoltenberg med anhöriga
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
Opinion
Opinion

På eftermiddagen den 22 juli 2011 sprängdes regeringskvarteret i Oslo med en gigantisk bilbomb. Lite mer än en timme senare steg terroristen bakom bomben iland på Utöya, där det socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF hade sommarläger, förklädd till polis. Konsekvenserna av denne ondsinte mans agerande under några timmar var förfärliga; sammanlagt 77 mördade och över 300 skadade.

Var detta ett dåd av en ensam galning? Både ja och nej. Han hade radikaliserats på egen hand framför datorn, men hade också tidigare varit medlem i det högerpopulistiska och invandringskritiska Fremskrittspartiet.

Som Eva Nordlund konstaterar i den norska tidningen Nationen agerade terroristen utifrån fascistisk ideologi. Han har själv hänvisat till en konspirationsteori som kallas ”Eurabia”. En föreställning om att en europeisk samhällselit samarbetar med arabiska länder i syfte att ”islamisera Europa”. I Norge utpekade terroristen Arbeiderpartiet som ”den inre fienden”, vilket gjorde ungdomsförbundet AUF som mål för hans attentat.

Även idag sprids samma konspirationsteorier av högerextrema och nynazistiska grupper. Internet är ett effekt redskap för dessa destruktiva strömningar. I augusti 2019 dräpte en annan ung norrman sin syster, som var född i Kina, och gick därefter till attack mot en moské, där han lyckligtvis blev övermannad. Han hade bilder på Utöyaterroristen i sitt rum och förklarade att han hade fått sin extrema uppfattning efter att ha studerat nynazistiska hemsidor.

Rasism och konspirationsteorier har inte minskat sedan massakern på Utöya för tio år sedan, snarare tvärtom. Även i Sverige. Våldsbenägna extremister finns inte bara på yttersta högerkanten utan också på yttersta vänsterkanten och i islamistiska miljöer. Svårast att upptäcka är ensamma personer, som radikaliseras framför dataskärmen, men även de finns i ett sammanhang. Det går inte att avfärda Utöyamassakern som en enstaka händelse av en galning.

Att förebygga extremism och terror är ett viktigt arbete på många plan. Ett demokratiskt samhälle får inte sova utan hela tiden arbeta för inkludering, rättvisa och sammanhållning. Här finns mycket att göra.

Opinion

Tio år av sorg

Statsminister Stefan Löfven tillsammans med AUF-ledaren Astrid Hoem och AP-ledaren Jonas Gahr Støre vid minnesmonumentet Lysningen, där alla offers namn står ingraverade på ett plakat.
Foto: Beate Oma Dahle
Opinion
Opinion

Det är tio år sedan vi lärde oss att vi levde i en illusion om ett tryggt, säkert samhälle. Att det bara krävdes en galning med en bomb eller ett gevär för att självbilden skulle krackelera och spricka.

Nyheten om en bomb i centrala Oslo var oerhörd och betydelsefull redan den. Att följa de långsamt ökande dödstalen och föreställa sig barn som springer ifrån en vuxen skytt i panik var en mardröm, liksom att försöka säga något av värde om vad detta innebär eller hur vi kunde värja oss mot detta. Vi var många som svor att terroristerna aldrig skulle få vinna den dagen.

Det är svårt att veta om vi fick rätt eller ej: den ensamme galningen eller extremistgruppen som attackerar vårt samhället är en del av vårt kollektiva medvetande nu. Det flesta vet att det är extremt låg risk att råka ut för ett terrordåd, men inte hjälpte det Ebbas föräldrar efter terrordådet på Drottninggatan.

Vi har sedan Utøya-dådet lärt oss att leva i en verklighet där ensamma galningar eller en grupp extremister med jämna mellanrum attackerar någon eller några som hen menar stör hens världsbild. Muslimer, homosexuella, kvinnor eller degenerade ateister: alltid retar de någon med ett automatvapen.

Anders Behring Breivik överlevde, till skillnad från många sådana gärningsmän och kunde ha gett insikt om hur dessa män tänker och varifrån blodtörsten kommer. ”Denne man har aldrig torterats, aldrig plågats av krig eller diktatur eller något annat som kan traumatisera en människa: varifrån kommer hatet och vreden?” Det funderade jag över i ledartexten jag skrev efter terrordådet. Vem var norrmannen som kallade sig nationalist, men inte tvekade när han tryckte av en pistol i ansiktet på ett norskt barn?

Efter tio år har Cirkus Breivik bara lärt oss att den vita rasens hämnare gillar att spela Yatzy och får extra norsk specialkost. I sin svit med rum på fängelset lär han oss inget annat än det absurda i att en massmördare stingsligt klagar på villkoren medan norska familjer tänder ljus till minne av sina barn på deras födelsedagar.

Vissa personer kan avhumanisera andra till den milda grad att man skrattande kan döda barn och fira det som en fantastisk triumf. Det är kanske lika bra att vi inte lärt oss att förstå det: normalt fungerande människor bör inte ha den kapaciteten.

Under de tio åren som gått har jag och andra kommentatorer med jämna mellanrum kämpat med att hitta något meningsfullt att säga om terrorns besinningslösa och meningslösa våldet. Vi har väl lyckats sådär bra. Men: Paris föll inte efter terrorattacken mot Bataclan, Oslo inte efter dådet på Utøya. Folk orkar inte vara rädda hur länge som helst.

Världen är full av extremister, som av en eller anledning radikaliserats till att tro att vissa av deras medmänniskor inte förtjänar medmänsklighet. Trots detta vänjer vi oss vid rädslan och sorgen och börjar gå på konsert och åka på ungdomsläger igen. Det är vardagen som besegrar extremismen. Den trötta, stressade tisdagen då den som har ett ärende på Drottninggatan inte längre orkar fundera på terrordådet som skedde där. Vardagens repetitiva lunk råder till sist inga bomber på.

Utrikes

Löfven på Utøya: Vi får aldrig glömma

Stefan Löfven och Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre på Utøya på onsdagen.
Foto: Beate Oma Dahle/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Terroroffren på Utøya stod upp för alla människors lika värde, säger statsminister Stefan Löfven (S) på plats för en minnesstund om terrordåden i Norge 2011, dagen före tioårsdagen av massmordet.
– När vi nu säger att vi aldrig får glömma det som hände, måste vi också leva upp till det löftet, säger Löfven.
PREMIUM

Det är en vacker bilfärd från Oslo till Utøya, med små vägar som slingrar sig fram högt uppe i det gröna landskapet, förbi sommarhus och campingplatser. Den lilla ön Utøya syns tydligt från vägen.

Det var just den här vägen han åkte, terroristen Anders Behring Breivik, för tio år sedan. Med sig i bilen hade han vapen som han skulle komma att använda för att skjuta ihjäl 67 personer på ön, framför allt barn och unga, som var på plats på Utøya för Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s årliga sommarläger.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Så har Utøya lämnat spår i kulturen

Rakel Mortensdatter Birkeli överlevde terrordådet på Utøya. I dokumentären 'Rekonstruktion Utøya' iscensätter hon och tre andra överlevare sina upplevelser med hjälp av unga skådespelare. Pressbild.
Foto: Vilda Bomben Film AB
Kultur och nöje
Kultur och nöje Tio år efter terrordådet i Norge har händelserna på Utøya skildrats i så väl konst som film och litteratur. De ohyggliga konsekvenserna och dådets ideologiska motiv får kulturskapare att vilja berätta om händelserna, tror regissören Carl Javér.
– På ett sätt är det Europas 9/11, vi tvingas närma oss frågan: Vad tål vår demokrati?
PREMIUM

När medierapporteringen har gått vidare till nästa stora händelse och uppdateringarna i sociala medier har blivit färre dyker de upp, de konstnärliga försöken att tolka och förstå mänsklighetens stora trauman. Händelserna i Norge den 22 juli 2011 har skildrats av både överlevare och konstnärer utan personlig relation till terrordådet – men kan vem som helst göra anspråk på kollektiva sår?

Carl Javér, som har regisserat dokumentären 'Rekonstruktion Utøya', menar att vi har ett ansvar att förmedla vittnesmål från svåra händelser. Arkivbild.
Carl Javér, som har regisserat dokumentären "Rekonstruktion Utøya", menar att vi har ett ansvar att förmedla vittnesmål från svåra händelser. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Biden räknar inte med fler reserestriktioner

President Biden uppmanar amerikaner att bära munskydd inomhus. Arkivbild.
Foto: Carolyn Kaster/AP/TT
Utrikes
Utrikes

USA:s president Joe Biden säger att han "inte förväntar sig" att införa ytterligare reserestriktioner med anledning av den nyupptäckta omikronvarianten av coronaviruset.

– Spridningsgraden påverkar om det behövs eller inte behövs reserestriktioner. Men jag förväntar mig det inte i dagsläget, säger Biden.

USA har med början av denna vecka infört inreseförbud för de flesta passagerare från åtta länder i södra Afrika. Åtgärden har kritiserats av experter eftersom den kan leda till lägre benägenhet att rapportera om nya virusvarianter, samt eftersom varianten troligen är vitt spridd.

Biden uppmanar amerikanerna att bära munskydd inomhus och på allmänna platser.

– Förr eller senare kommer vi att upptäcka fall av den nya varianten i USA, säger Biden.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Utrikes

G7 hyllar sydafrikanska forskare om omikron

Storbritanniens hälsominister Sajid Javid. Arkivbild.
Foto: Toby Melville/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den nya varianten av coronaviruset, omikron är mycket smittsam, bedömer G7-ländernas hälsoministrar som på måndagen samlades till krismöte i den mäktiga gruppens värdland Storbritannien.

Därför krävs "omedelbar handling", meddelar ministrarna i ett uttalande där de också hyllar Sydafrikas "exemplariska arbete" med att upptäcka virusvarianten och snabbt larma omvärlden.

Ministrarna betonar i uttalandet "vikten av att strategiskt säkerställa behovet av tillgång till vacciner" och lovade samtidigt att "stå fast vid sina donationsåtaganden, samt att ge stöd till forskning och utveckling". Ministrarna säger också att de ska växla upp kampen mot desinformation om covidvaccinen.

Ett nytt möte mellan G7-ländernas hälsoministrar ska hållas i december.

G7 är ett informellt forum för sju av världens största ekonomier: Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Utrikes

Vaccintillverkare rustar mot omikron

Pfizer vd Albert Bourla. Arkivbild.
Foto: Giannis Papanikos/AP/TT
Utrikes
Utrikes Flera läkemedelsbolag har börjat utveckla nya versioner av sina coronavaccin om de nuvarande vaccinen skulle visa sig ineffektiva mot omikronvarianten.
Men det kan dröja flera månader innan de nya vaccinen är färdiga att levereras.

Bland bolagen som redan har inlett processen finns de ledande vaccintillverkarna Pfizer-Biontech, Moderna och Janssen. Pfizers vd Albert Bourla säger till CNBC att läkemedelsbolaget i fredags började testa det befintliga vaccinet mot omikronvarianten. Bourla säger att han inte tror att det nuvarande vaccinet kommer att vara verkningslöst, men att det däremot är möjligt att det ger sämre skydd mot omikron än tidigare coronavarianter.

– I fredags gjorde vi vår första genetiska mall, som är det första steget i utvecklingsprocessen av ett nytt vaccin, säger han.

Albert Bourla liknar situationen med den tidigare i år när Pfizer och dess tyska partner Biontech utvecklade ett nytt vaccin på 95 dagar när det fanns farhågor om att det tidigare vaccinet inte var verksamt mot deltavarianten. Det nya vaccinet behövde dock aldrig användas.

Modernas vd Stéphane Bancel säger till tv-kanalen att det borde vara känt om ungefär två veckor huruvida det befintliga vaccinet är effektivt mot omikron. Det kan dock dröja flera månader innan ett nytt vaccin kan vara färdigt att levereras, enligt Bancel.

Mathai Mammen, global forskningschef på Janssens uppger att bolaget har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt vaccin och att det är berett att gå vidare till kliniska studier vid behov.

Utrikes

Georgiens expresident Saakasjvili inför rätta

Georgiens tidigare president Mikhail Saakasjvili under rättegångens första dag.
Foto: Irakli Gedenidze/AP/TT
Utrikes
Utrikes Georgiens fängslade expresident Mikhail Saakasjvili ställdes inför rätta på måndagen för anklagelser om "missbruk av ämbetet".
Expresidenten som tappat mycket i vikt under sin hungerstrejk såg blek ut men slog ifrån sig anklagelserna.

I samband med rättegången gjorde Saakasjvili sitt första offentliga framträdande sedan gripandet den 1 oktober. Expresidenten nekade till brott och beskrev anklagelserna mot honom som påhittade.

– Alla vet att jag inte ska sitta i fängelse eftersom alla anklagelser mot mig är falska och politiskt motiverade, sade Saakasjvili inifrån sin glasbur i rättegångssalen.

"Begick misstag"

Under sitt anförande bytte han till engelska för att göra ett uttalande till "Georgiens internationella partner".

– Jag torterades, jag behandlades inhumant, misshandlades och förnedrades, sade expresidenten.

Saakasjvili medgav dock att han begick "fler än tillräckligt många misstag" under sin tid vid makten.

– Jag ångrar väldigt mycket flera misstag, till att börja med att vi misslyckades med att skapa ett oberoende rättsväsende. Jag ber om ursäkt till alla som har lidit till följd av det, sade Saakasjvili.

I förra veckan skrev Saakasjvili på sin Facebooksida att han tror att "chansen är noll" att rättegången mot honom är rättvis.

Hungerstrejkade

Västvänlige Saakasjvili dömdes 2018 i sin frånvaro till sex års fängelse för sin roll i en våldsam polisinsats 2007 mot en demonstration. Han erkände att polisen använt övervåld, avgick därefter och utlyste nyval som han sedan vann.

Saakasjvili greps den 1 oktober i år, strax efter att ha återvänt från sin exil i Ukraina, och hungerstrejkade i 50 dagar. Fängslandet av honom har förvärrat den politiska krisen i landet som pågått sedan parlamentsvalet för ett drygt år sedan.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL