Utrikes

Aleksander, 22: Rasismen har ökat efter Utøya

22-årige Aleksander Wang tycker inte att rasismen i Norge har blivit mindre påtaglig sedan högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord för tio år sedan.
Foto: Marc Skogelin/TT
Utrikes
Utrikes För tio år sedan mördade den norska högerextremisten Anders Behring Breivik 77 människor i terrordåden i Oslo och på Utøya. Men inte mycket har förändrats i Norge efter massakern, enligt Oslobor som TT pratat med.
– Jag minns det som om det vore i går, säger 23-åriga lärarstudenten Ingeborg Soleng.
PREMIUM

När hon fick veta vad som hade hänt så trodde hon först inte på det. Det måste vara fel, tänkte Ingeborg Soleng, i dag 23 år, men vid tiden för terrordåden bara 13.

– Det var så overkligt att det hände. Så det tog lite tid innan det sjönk in vad som faktiskt hade inträffat, säger hon.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Demokratin får aldrig sova

Jens Stoltenberg med anhöriga
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
Opinion
Opinion

På eftermiddagen den 22 juli 2011 sprängdes regeringskvarteret i Oslo med en gigantisk bilbomb. Lite mer än en timme senare steg terroristen bakom bomben iland på Utöya, där det socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF hade sommarläger, förklädd till polis. Konsekvenserna av denne ondsinte mans agerande under några timmar var förfärliga; sammanlagt 77 mördade och över 300 skadade.

Var detta ett dåd av en ensam galning? Både ja och nej. Han hade radikaliserats på egen hand framför datorn, men hade också tidigare varit medlem i det högerpopulistiska och invandringskritiska Fremskrittspartiet.

Som Eva Nordlund konstaterar i den norska tidningen Nationen agerade terroristen utifrån fascistisk ideologi. Han har själv hänvisat till en konspirationsteori som kallas ”Eurabia”. En föreställning om att en europeisk samhällselit samarbetar med arabiska länder i syfte att ”islamisera Europa”. I Norge utpekade terroristen Arbeiderpartiet som ”den inre fienden”, vilket gjorde ungdomsförbundet AUF som mål för hans attentat.

Även idag sprids samma konspirationsteorier av högerextrema och nynazistiska grupper. Internet är ett effekt redskap för dessa destruktiva strömningar. I augusti 2019 dräpte en annan ung norrman sin syster, som var född i Kina, och gick därefter till attack mot en moské, där han lyckligtvis blev övermannad. Han hade bilder på Utöyaterroristen i sitt rum och förklarade att han hade fått sin extrema uppfattning efter att ha studerat nynazistiska hemsidor.

Rasism och konspirationsteorier har inte minskat sedan massakern på Utöya för tio år sedan, snarare tvärtom. Även i Sverige. Våldsbenägna extremister finns inte bara på yttersta högerkanten utan också på yttersta vänsterkanten och i islamistiska miljöer. Svårast att upptäcka är ensamma personer, som radikaliseras framför dataskärmen, men även de finns i ett sammanhang. Det går inte att avfärda Utöyamassakern som en enstaka händelse av en galning.

Att förebygga extremism och terror är ett viktigt arbete på många plan. Ett demokratiskt samhälle får inte sova utan hela tiden arbeta för inkludering, rättvisa och sammanhållning. Här finns mycket att göra.

Opinion

Tio år av sorg

Statsminister Stefan Löfven tillsammans med AUF-ledaren Astrid Hoem och AP-ledaren Jonas Gahr Støre vid minnesmonumentet Lysningen, där alla offers namn står ingraverade på ett plakat.
Foto: Beate Oma Dahle
Opinion
Opinion

Det är tio år sedan vi lärde oss att vi levde i en illusion om ett tryggt, säkert samhälle. Att det bara krävdes en galning med en bomb eller ett gevär för att självbilden skulle krackelera och spricka.

Nyheten om en bomb i centrala Oslo var oerhörd och betydelsefull redan den. Att följa de långsamt ökande dödstalen och föreställa sig barn som springer ifrån en vuxen skytt i panik var en mardröm, liksom att försöka säga något av värde om vad detta innebär eller hur vi kunde värja oss mot detta. Vi var många som svor att terroristerna aldrig skulle få vinna den dagen.

Det är svårt att veta om vi fick rätt eller ej: den ensamme galningen eller extremistgruppen som attackerar vårt samhället är en del av vårt kollektiva medvetande nu. Det flesta vet att det är extremt låg risk att råka ut för ett terrordåd, men inte hjälpte det Ebbas föräldrar efter terrordådet på Drottninggatan.

Vi har sedan Utøya-dådet lärt oss att leva i en verklighet där ensamma galningar eller en grupp extremister med jämna mellanrum attackerar någon eller några som hen menar stör hens världsbild. Muslimer, homosexuella, kvinnor eller degenerade ateister: alltid retar de någon med ett automatvapen.

Anders Behring Breivik överlevde, till skillnad från många sådana gärningsmän och kunde ha gett insikt om hur dessa män tänker och varifrån blodtörsten kommer. ”Denne man har aldrig torterats, aldrig plågats av krig eller diktatur eller något annat som kan traumatisera en människa: varifrån kommer hatet och vreden?” Det funderade jag över i ledartexten jag skrev efter terrordådet. Vem var norrmannen som kallade sig nationalist, men inte tvekade när han tryckte av en pistol i ansiktet på ett norskt barn?

Efter tio år har Cirkus Breivik bara lärt oss att den vita rasens hämnare gillar att spela Yatzy och får extra norsk specialkost. I sin svit med rum på fängelset lär han oss inget annat än det absurda i att en massmördare stingsligt klagar på villkoren medan norska familjer tänder ljus till minne av sina barn på deras födelsedagar.

Vissa personer kan avhumanisera andra till den milda grad att man skrattande kan döda barn och fira det som en fantastisk triumf. Det är kanske lika bra att vi inte lärt oss att förstå det: normalt fungerande människor bör inte ha den kapaciteten.

Under de tio åren som gått har jag och andra kommentatorer med jämna mellanrum kämpat med att hitta något meningsfullt att säga om terrorns besinningslösa och meningslösa våldet. Vi har väl lyckats sådär bra. Men: Paris föll inte efter terrorattacken mot Bataclan, Oslo inte efter dådet på Utøya. Folk orkar inte vara rädda hur länge som helst.

Världen är full av extremister, som av en eller anledning radikaliserats till att tro att vissa av deras medmänniskor inte förtjänar medmänsklighet. Trots detta vänjer vi oss vid rädslan och sorgen och börjar gå på konsert och åka på ungdomsläger igen. Det är vardagen som besegrar extremismen. Den trötta, stressade tisdagen då den som har ett ärende på Drottninggatan inte längre orkar fundera på terrordådet som skedde där. Vardagens repetitiva lunk råder till sist inga bomber på.

Utrikes

Löfven på Utøya: Vi får aldrig glömma

Stefan Löfven och Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre på Utøya på onsdagen.
Foto: Beate Oma Dahle/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Terroroffren på Utøya stod upp för alla människors lika värde, säger statsminister Stefan Löfven (S) på plats för en minnesstund om terrordåden i Norge 2011, dagen före tioårsdagen av massmordet.
– När vi nu säger att vi aldrig får glömma det som hände, måste vi också leva upp till det löftet, säger Löfven.
PREMIUM

Det är en vacker bilfärd från Oslo till Utøya, med små vägar som slingrar sig fram högt uppe i det gröna landskapet, förbi sommarhus och campingplatser. Den lilla ön Utøya syns tydligt från vägen.

Det var just den här vägen han åkte, terroristen Anders Behring Breivik, för tio år sedan. Med sig i bilen hade han vapen som han skulle komma att använda för att skjuta ihjäl 67 personer på ön, framför allt barn och unga, som var på plats på Utøya för Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s årliga sommarläger.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Så har Utøya lämnat spår i kulturen

Rakel Mortensdatter Birkeli överlevde terrordådet på Utøya. I dokumentären 'Rekonstruktion Utøya' iscensätter hon och tre andra överlevare sina upplevelser med hjälp av unga skådespelare. Pressbild.
Foto: Vilda Bomben Film AB
Kultur och nöje
Kultur och nöje Tio år efter terrordådet i Norge har händelserna på Utøya skildrats i så väl konst som film och litteratur. De ohyggliga konsekvenserna och dådets ideologiska motiv får kulturskapare att vilja berätta om händelserna, tror regissören Carl Javér.
– På ett sätt är det Europas 9/11, vi tvingas närma oss frågan: Vad tål vår demokrati?
PREMIUM

När medierapporteringen har gått vidare till nästa stora händelse och uppdateringarna i sociala medier har blivit färre dyker de upp, de konstnärliga försöken att tolka och förstå mänsklighetens stora trauman. Händelserna i Norge den 22 juli 2011 har skildrats av både överlevare och konstnärer utan personlig relation till terrordådet – men kan vem som helst göra anspråk på kollektiva sår?

Carl Javér, som har regisserat dokumentären 'Rekonstruktion Utøya', menar att vi har ett ansvar att förmedla vittnesmål från svåra händelser. Arkivbild.
Carl Javér, som har regisserat dokumentären "Rekonstruktion Utøya", menar att vi har ett ansvar att förmedla vittnesmål från svåra händelser. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Över 100 åtalade för majestätsbrott i Thailand

En prodemokratisk demonstrant bär skyltar med texten 'nej till artikel 112', den avdelning av Thailands brottsbalk som handlar om majestätsbrott.
Foto: Sakchai Lalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes 110 demonstranter i Thailand har åtalats för majestätsbrott sedan juli förra året, då landsomfattande protester började krävde reformer av kungahuset.

Den i huvudsak ungdomsledda rörelsen dök upp förra sommaren, motiverad av växande missnöje med premiärminister Prayut Chan-O-Cha, en tidigare militär som tog makten i en militärkupp 2014. Tiotusentals demonstranter fyllde gatorna och krävde premiärministerns avgång, att den militära konstitutionen skrivs om, samt reformer av kungahuset.

Ett år senare har 110 av dem åtalats under majestätsbrottslagen för deras roll i protesterna, enligt uppgifter till AFP från en advokat som representerar dem. De åtalade riskerar mellan tre och femton års fängelse.

Majestätsbrottslagen är till för att skydda Thailands mycket mäktiga kungahus – som stöttas av landets militär och högsta ekonomiska skikt – från ärekränkning. Men kritiker har länge hävdat att den används som ett vapen mot politiska motståndare. Att avskaffa lagen har varit ett av den unga proteströrelsens huvudkrav.

Trots regeringens juridiska krafttag har rörelsen inte tystnat, utan fortsätter att arrangera demonstrationer som nu ofta riktar sig mot landets hantering av den allt värre coronapandemin.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

M3.se

Populära myter om 5G avslöjade: Låt oss prata om fakta

M3.se Nuförtiden är 5G ett hett ämne på allas läppar. Alla har tankar och åsikter, spekulationer och konspirationsteorier om vad detta faktiskt är för något, samt hur det kommer att påverka våra liv. Mycket av dessa är dock endast tankar och spekulationer, samt rena och rama myter. I den här artikeln kommer vi gå igenom några av de mest populära myterna angående 5G, samt vilka av dem som faktiskt är sanna.

Populära myter om 5G

Det finns nästan inga begränsningar för hur många myter det finns om 5G, eller hur vilseledande eller galna de kan vara. Nedan går vi igenom 5 av de populäraste myterna just nu.

Kommer 4G bli värdelöst nu?

Även om 5G förväntas ta över större delen av 4Gs användningsområden på lång sikt, kommer 4G inte att bli värdelöst inom den närmaste framtiden. Det kommer därmed inte bli på samma sätt som när 4G lanserades och därmed relativt snabbt gjorde 3G till något väldigt mycket mindre önskvärt. Det kommer att krävas en helt ny infrastruktur för att ersätta 4G helt och hållet, vilket självklart tar rejält med tid.

Kommer privatlivet och integriteten att försvinna i och med 5G?

Frågan är, hur kommer 5G att påverka privatlivet och integriteten? Det är svårt att säga, men de som tror att vår integritet kommer att försvinna helt och hållet i och med 5G oroar sig förmodligen alldeles för mycket. Vår integritet kan dock komma att påverkas negativt.

Vissa är oroade för att Kina kommer att kunna övervaka all kommunikation med tanke på att Kina är den ledande faktorn inom 5G. Detta är dock endast spekulationer och det finns inga bevis för i nuläget.

Våra smarta enheter kommer även att kunna kommunicera med varandra ännu snabbare än vad de kan idag, vilket kan leda till att vår privata information blir tillgänglig eller utnyttjas på fel sätt.

Om du vill skydda dig kan du använda en VPN-tjänst för att kryptera all trafik mellan dig och omvärlden. Detta bidrar med ett extra lager av anonymitet och skydd mot intrång. Som en extra bonus får du även möjlighet att få tillgång till geografiskt begränsat material, exempelvis från streamingtjänster.

Är 5G ansvarigt för COVID-19?

Många konspirationsteoretiker undrar om det möjligtvis inte är 5G som ligger bakom COVID-19. Detta är dock endast teorier och rena myter, samt har ingen vetenskaplig substans eller fakta överhuvudtaget. Världens forskare, hälsoexperter och myndigheter är eniga om att COVID-19 är ett virus som sprids mellan oss människor, inte något som sprids via 5G.

5G lanseras bara för att göra mobiler snabbare

En annan väldigt vanlig myt är att 5G endast lanseras för att göra våra mobiltelefoner snabbare, men så är självklart inte fallet. Visst, våra mobiltelefoner kommer onekligen att bli oerhört mycket snabbare med hjälp av 5G, men det finns många andra sektorer som påverkas. Det kommer exempelvis att påverka många olika typer av tekniska uppfinningar, exempelvis robotar, självkörande bilar och mycket mer.

Kommer 5G snart att finnas överallt?

För större städer kommer 5G inom kort att finnas tillgängligt, men det kommer att ta rejält med tid innan 5G ersätter 4G i de mindre städerna och på landsbygden. Du kan därmed känna dig trygg att ditt 4G kommer att fungera ett bra tag framöver, speciellt om du inte bor i någon av de allra största städerna.

Vad som egentligen stämmer med 5G

När man bortser från alla dessa myter får vi fram en bild som ligger närmare sanningen. 5G introduceras i stora delar av våra samhällen, men det kommer ta väldigt länge innan vi ser 5G ersätta 4G helt och hållet - 4G förväntas till och med växa under de kommande åren!

Hur mycket 5G faktiskt påverkar vår hälsa och liv generellt sett är svårt att avgöra med tanke på hur få studier som ännu har utförts, det kommer förmodligen ta flera år innan vi har tillräckligt med material för att kunna genomföra trovärdiga studier som ger oss en rättvisande bild av hur 5G faktiskt kommer att påverka våra liv.

Slutord

5G är ett hett samtalsämne, samt kommer med största sannolikhet att vara det ett bra tag framöver. I takt med att 5G lanseras ute i vårt samhälle kommer fler och fler aspekter att uppdagas, både på gott och ont, men något som är säkert är att teknologin kommer att dra nytta av denna nya infrastruktur.

Nu vet du på ett ungefär vad som bara är rykten och myter, samt vad som faktiskt är sant. Nu väntar vi med spänning på att få se vad 5G faktiskt kommer att leverera i framtiden!

Utrikes

Aktivist som hittats död hade känt sig bevakad

Belarus president Aleksandr Lukasjenko under ett ministermöte i Minsk den 2 augusti.
Foto: Nikolaj Petrov/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den belarusiske aktivisten Vitalij Sjisjov har hittats död – dagen efter rapporten om att han försvunnit från sin exil i Kiev. Sjisjov ledde en Ukrainabaserad ideell organisation som hjälper belarusier att lämna hemlandet.

26-årige Sjisjov har hittats död i en park i Kiev på tisdagsmorgonen, enligt ett uttalande från ukrainsk polis.

"Den belarusiske medborgaren Vitalij Sjisjov som försvann i Kiev i går har i dag hittats hängd i en av Kievs parker, inte långt från sin bostad", lyder uttalandet.

En brottsutredning gällande misstänkt mord har inletts. Polisen uppger att man kommer att undersöka alla ledtrådar och möjligheter, däribland mord maskerat som självmord.

Kände sig bevakad

Sjisjovs medarbetare uppgav innan han hittades död att Sjisjov gett sig ut för att jogga i Kiev runt klockan nio på måndagsmorgonen, men att han därefter varken setts till eller varit nåbar på telefon. Han rapporterades saknad av sin partner.

"Det finns inga tvivel om att detta är en operation planerad av chekister (term som ursprungligen syftade på sovjetiska säkerhetstjänster, reds anm) för att undanröja en belarusier som utgjorde ett sant hot mot regimen", säger Sjisjovs organisation BDU i ett uttalande.

Enligt Sjisjovs vänner hade han nyligen sagt att han känt sig bevakad och att han "förföljts av främlingar" under joggingturer, uppger den belarusiska människorättsorganisationen Vjasna. Kollegor till 26-åringen uppger att han känt sig övervakad sedan han i fjol lämnade Belarus efter att ha deltagit i de regeringskritiska protesterna, rapporterar Reuters.

Hjälpte landsmän i Ukraina

Många belarusier har flytt sitt hemland, ofta till grannländerna Ukraina, Polen och Litauen, sedan starten på de massprotester som utbröt efter förra årets omtvistade presidentval i Belarus. Sedan dess har landets auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenkos regering kraftigt tryckt ned alla former av opposition.

Vitalij Sjisjovs organisation hjälper nyanlända belarusier med juridiska råd samt att hitta bostad och jobb i Ukraina, skriver BBC. Den 8 augusti planerade BDU en marsch i Kiev för att högtidlighålla årsdagen av protesternas start i Belarus.

"Vi blev upprepade gånger varnade både via lokala källor och människor i Belarus om alla möjliga provokationer, däribland kidnappning och likvidering", skriver organisationen i sitt uttalande och fortsätter:

"Vitalij hanterade varningarna stoiskt och med humor."

Hårda nedslag

Minsk har den senaste tiden slagit ned allt hårdare mot regimkritiker med flera uppmärksammade händelser. Under måndagen fick den belarusiska OS-sprintern Kristina Timanovskaja skydd på den polska ambassaden i Tokyo efter det att hon vägrat återvända till Belarus från spelen i Japan.

På sociala medier skrev idrottaren att hon "kidnappats" av sina egna ledare för att föras tillbaka till Belarus. Timanovskaja har nu fått ett humanitärt visum i Polen, dit hon väntas flyga under onsdagen.

I maj tvingade Aleksandr Lukasjenko ned ett flygplan på väg mellan Grekland till Litauen och grep den regimkritiska journalisten Roman Protasevitj och hans flickvän, juridikstudenten Sofia Sapega. Tvångslandningen, som har beskrivits som en ren flygkapning, kritiserades skarpt av omvärlden och ledde till skärpta EU och USA-sanktioner mot Belarus.

FAKTA

Fakta: Så styrs Belarus

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.

I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten.

På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.

Belarus har skakats av omfattande protester sedan det av omvärlden fördömda presidentvalet den 9 augusti 2020, efter vilket den auktoritäre Lukasjenko utropade sig som segrare. Sedan dess har regimkritiska belarusier protesterat.

Enligt oppositionsledare har över 30 000 människor gripits sedan protesterna inleddes. Vittnesmålen om tortyr och övergrepp i polishäktena är mångfaldiga och flera demonstranter har dödats.

Alla presidentval i landet sedan 1994 har dömts ut av omvärlden som odemokratiska.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Utrikes

Kontroversiell ny president insvuren i Iran

Irans högsta ledare Ayatollah Ali Khamenei (till vänster) ger sitt officiella godkännande till landets nya president Ebrahim Raisi vid en ceremoni i huvudstaden Teheran.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Han blev officiellt president efter att ha godkänts av landets högsta ledare ayatolla Ali Khamenei i en direktsänd ceremoni från huvudstaden Teheran.

På torsdag kommer Raisi även att sväras in inför parlamentet och ska då presentera sitt förslag till regering. Raisi ersätter den moderata expresidenten Hassan Rohani, vars största eftermäle är det numer havererade kärnvapenavtalet från 2015 som ledde till lättade internationella sanktioner mot Iran.

Den nya presidenten står inför en rad utmaningar – framför allt en ekonomisk kris som till stor del beror på att USA drog sig ur kärnvapenavtalet 2018 och därefter på nytt införde hårda sanktioner mot Iran. Detta ströp landets livsviktiga oljeexport, och ekonomin krympte med sex procent både 2018 och 2019.

"Tyranniska sanktioner"

I sitt installationstal sa Raisi att hans regering kommer att försöka lyfta USA:s "tyranniska sanktioner" och tillade att han "inte ska knyta nationens levnadsstandard till utlänningars vilja".

Det ekonomiska läget har försvårats ytterligare av coronapandemin, som hittills krävt fler än 90 000 liv i landet och grävt ytterligare hål i många iraniers plånböcker.

Mellan april och juni hölls sex rundor av indirekta kärnvapensamtal mellan Iran och USA i Wien. Inga datum har satts för när – eller om – samtalen återupptas. Raisi har sagt att hans regering endast kommer att stödja samtal som "garanterar nationens intressen".

Inblandning i avrättningar

Efter valsegern i juni betonade Raisi att hans utrikespolitik främst kretsar kring att stärka banden till andra länder i regionen. Samtidigt kastas 60-åringen rätt in i ett spänt internationellt läge. USA, Storbritannien och Israel har riktat anklagelser och varningar mot Iran beträffande en dödlig attack mot ett fartyg från ett israeliskt rederi i torsdags. Teheran nekar till inblandning.

Ebrahim Raisi vann ett presidentval där mer än hälften av väljarna stannade hemma, eftersom flera mer moderata och reformsinnade kandidater inte tilläts delta.

Den nye presidenten är föremål för amerikanska sanktioner för påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter – bland annat för sin inblandning i de systematiska avrättningarna av tusentals politiska fångar i landet 1988, då han tjänstgjorde som regimens biträdande åklagare.

FAKTA

Fakta: Ayatollan har sista ordet

Sedan 1979 har Iran en författning som bygger på ayatolla Ruhollah Khomeinis idéer om en stat på religiös grund, en teokrati. En religiös makthierarki har det avgörande inflytandet och högste ledare sedan 1989 är ayatolla Ali Khamenei.

Det finns folkvalda politiska organ, även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening. Inför allmänna val kan det mäktiga väktarrådet underkänna kandidater som inte anses tillräckligt religiöst kunniga eller renläriga.

Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. För seger i första valomgången krävs minst 50 procent av rösterna, annars hålls en andra omgång mellan de två främsta kandidaterna.

Presidenten kan väljas om en gång men måste sedan avstå minst en mandatperiod.

Irans västvänliga regim föll 1979 för en USA-fientlig revolution och en islamisk republik, en "gudsstat", utropades. 1980–1988 låg Iran i krig med grannlandet Irak, och spänningarna har ofta varit stora mellan Teheran-regimen och i första hand USA och Israel.

Landet viktigaste exportvara är olja, som tillsammans med gruvnäringen och tillverkningsindustrin står för över 40 procent av bruttonationalprodukten.

Källor: Landguiden/UI, AFP

Utrikes

Kim: Lyft sanktioner på sprit och kostymer

Nordkoreas ledare Kim Jong-Un under en veterankonferens i huvudstaden Pyongyang den 29 juli.
Foto: KCNA/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nordkoreas ledare Kim Jong-Un har ett krav för att återuppta nedrustningssamtalen med USA: Lyft sanktionerna. Nordkorea behöver bränsle och ris – och lyxvaror.

Enligt ett uttalande från sydkoreanska parlamentariker, som kommer efter nya samtal mellan Nord och Syd, kräver Kim att de internationella sanktionerna mot Nordkoreas metallexport samt import på bränsle och andra förnödenheter lyfts.

Kim kräver också ett stopp på sanktionerna för import på lyxvaror till Nordkorea. Enligt uttalandet från Sydkorea vill den nordkoreanske ledaren kunna importera bland annat starksprit och kostymer.

– Jag frågade vilka förnödenheter de helst vill ha och de sa att förstklassig sprit och kostymer var inkluderade, inte bara för Kim Jong-Uns egen konsumtion utan för att dela ut bland Pyongyangs elit, säger parlamentarikern Ha Tae-Keung.

Den frostiga relationen mellan Nord- och Sydkorea har tinat något sedan den officiella direktlinjen länderna emellan återupptogs i förra veckan efter över ett år i dvala. Kim Jong-Un och Sydkoreas president Moon Jae-In uppges båda nu vilja förbättra relationen.

I juli varnade FN:s livsmedelsprogram FAO för att svår matbrist hotar det slutna Nordkorea. Diktaturen har länge kämpat med att producera tillräckligt mycket mat och pandemin, som resulterade i stängda gränser mot Pyongyangs ekonomiska livlina Kina, har i kombination med kraftiga oväder förvärrat läget i landet. Enligt det sydkoreanska uttalandet uppger sig Nordkorea – utöver bränsle och kostymer – vara i behov av runt en miljon ton ris.

Nordkoreansk statlig media har inte rapporterat om samtalen och kraven på slopade sanktioner.

FAKTA

Fakta: Det slutna Nordkorea

Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–1953, sedan nordkoreanska trupper korsat gränsen och gått till anfall.

De båda länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande. En fyra kilometer bred demilitariserad zon skiljer de båda länderna åt.

Den officiella ideologin i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger utgör omfattande problem. Uppgifter kommer också om att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, likaså för grova brott.

Enligt Amnesty International och människor som flytt Nordkorea rymmer landet stora arbetsläger för dissidenter.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL