Opinion

Stoltenbergprincipen: katastrofen gör ledaren

Opinion
Opinion

Hur en politiker agerar i kris är viktigt om hen har en ambition att leda landet eller vara regeringens ansikte utåt. Man måste kunna se ut som om man förstår stundens allvar.

Angela Merkels efterträdare som kristdemokratisk ledare, Armin Laschet, har fått kritik för att han syns skratta hjärtligt på bild under ett besök i ett av de katastrofområden som orsakats av den senaste tidens översvämningar. Det besvärade i jämförelse med Merkel, som inte hade problem att hålla sig allvarlig och höll ett vackert anförande om hur det tyska språket inte hade ord för att beskriva hur sorgsen förödelsen gjorde henne. Något som Laschet måste kunna som efterträdare till Merkel är just att läsa av situationen och förefalla dela medborgarnas sorg i situationer då det krävs.

I dagarna var det tio år sedan terrordådet på Utöya, då en högerextrem galning mördade 77 personer, varav 69 barn. Norges dåvarande ledare Jens Stoltenberg visade hur en ledare bör bete sig under en sådan tragedi med perfekt balans mellan känslosamhet och stabilitet. Ett annat bra exempel är Nya Zealands ledare Jacinda Ardern när hon tröstade de anhöriga till dem som mördades av en högerextrem skytt 2019.

Laschet har marknadsfört sig som en tråkig, skandalfri politiker. Merkels är stora skor att ta på sig och Laschet har nu fått en lektion i vad som krävs för att klara av jobbet som ledare under en nationell kris.

Opinion

Så pratade KD och M om SD

Opinion
Opinion

I en tid då Ebba Busch och Ulf Kristersson attackerar Annie Lööf för att hon står fast i sitt motstånd mot samverkan med Sverigedemokraterna kan det vara intressant att påminna om vad de själva sa inför valet 2018.

Ebba Busch förklarade i en intervju i Göteborgs-Posten att Kristdemokraterna inte kunde tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna under de närmaste 20 åren. ”Jag ser inte att den utvecklingen kommer att ske så som läget är i SD nu”, förklarade hon.

I en intervju i Aftonbladet förklarade Ulf Kristersson att ”jag kommer inte samarbeta, samtala, samverka samregera med SD”. Moderatledaren lovade också förintelseöverlevaren Hedi Fried att han aldrig skulle gå med på något samröre med SD. Åtminstone uppfattade Fried det så.

Idag ser Kristdemokraterna och Moderaterna uppenbarligen inga större problem att samarbeta med Sverigedemokraterna. När Centerpartiet står fast vid samma inställning som de själva hade inför senaste valet är detta parti de angriper. Det vore med mer logiskt att de förklarar för väljarna på vilket sätt Sverigedemokraterna har förändrats på de senaste tre åren. Det parti som de inte skulle samarbeta med på åtminstone 20 år.

Sverigedemokraterna är förstås glada att Ebba och Ulf har glömt vad de sa och släpper in Jimmie värmen.

Opinion

Smitarna belönas

Opinion
Opinion

Innan man börjar prata om att höja straffen kan det vara dags att prata om fängelsedömda som slipper straff genom att inte dyka upp inom de 75 dagar man har att inställa sig. I nuläget är cirka 700 personer på fri fot som borde sitta i fängelse. Fortsätter de att gömma sig kan straffet preskriberas. Man kan alltså i princip välja bort att avtjäna sitt fängelsestraff om man spelar sina kort rätt. Det är absurt att man belönar den som är extra förslagen som brottsling.

Sven-Erik Alhem, ordförande i Brottsofferjouren och före detta överåklagare, menar att det är lätt att ändra på den saken genom att straffet aldrig preskriberas, vilket är rimligt.

Moderaterna vill se en straffskärpning för den som försöker slippa fängelsestraff genom att inte dyka upp, vilket är ett bra förslag: någon form av konsekvens bör det få. Dock att Moderaternas förslag på att den som undviker straffet får ytterligare fyra års fängelse i överkant. I en genomgång som Sveriges Television gjort av vem som försöker undvika fängelsestraff rör det sig om folk som ska avtjäna relativt korta straff, ofta på några månader. Att lägga fyra år till ett straff på två månader om man uteblir står inte i proportion till varken brottet eller straffet. Påslaget bör lämpligtvis vara relativt till straffets längd. Är man dömd till 20 års fängelse kan ett påslag på fyra år kanske vara rimligt, men knappast för sex månader.

Att ropa på oproportionerligt stränga straff bortser dessutom från att Sverige fängelser är överfulla. Var man ska förvara alla dessa personer som får fyra års påslag har förmodligen inte tagits med i beräkningen.

Utredningen kring att avskaffa preskribering av fängelsestraff blir inte klar förrän i november och riksdagen kan inte ta ställning till detta förrän nästa år. Under den tiden kommer flera fängelsedömda som hållit sig undan slippa straff, medan den som följer reglerna och dyker upp som de ska får sitta av tiden. Så kan vi inte ha det.

Opinion

Långt ifrån harmlöst

Opinion
Opinion

Det låter som en trivialitet: någon kastar sten på danskar som kör längst E65:an mellan Malmö och Ystad. Men det har eskalerat till något som inte bara drabbar besökare i vårt land på ett oacceptabelt sätt, utan som till och med påverkar den lokala ekonomin.

Det är också rent skademässigt långt i från trivialt: detta görs uppenbart med en avsikt att skada. Enligt uppgifter ska en person på grund av detta ha förblindats och fått tänderna krossade. Det är en förskräcklig och grov form av misshandel. Stenkastaren måste förstå att den typen av allvarliga skador kan uppstå.

Det har diskuterats huruvida polisen behöver en gärningsmannaprofil på stenkastaren. Man kan givetvis hoppas på att polisen samarbetar med all sakkunskap och använder alla resurser som finns för att få fast personen. De verkar använda den tekniska kunskap som finns för att etablera ett mönster för stenkastaren och hur man kan skilja på en attack och ett vanlig stenskott. Ett kan man veta säkert även utan en utbildad profilerare: personer hyser agg mot danskar (det förefaller i skrivande stund som att måltavlan är just danskar) eller en grupp med en annan gemensam nämnare så till den milda grad att hen vill skada dem. Det måste utgöra en ledtråd: att kasta sten på 110 fordon, i vissa fall så hårt att förare eller passagerare skadas kommer inte ur ett vakuum: personen måste ha varit ilsken länge, eller gilla uppmärksamheten som kommer av skriverierna och vetskapen om att hen skrämmer främlingar.

Bornholm drabbas på grund av dessa överfall av vikande turism. Vem vill löpa risken att skadas på semestern? Det är självfallet oacceptabelt. Det finns ingen anledning att tro att polisen inte tar detta på allvar, men alla tillgängliga resurser måste användas: det kan i värsta fall bli en dödsfälla för någon om en sten träffar riktigt fel. Gärningsmannen ska alltså helst hittas innan det sker, innan turismen längst sträckan upphör och innan någon annan skadas svårt.

Opinion

Det politiska Utøya

AUF:s ordförande Astrid Hoem
Foto: Geir Olsen
Opinion
Opinion

Tio år efter Utøya menar många överlevande att dådets politiska sida sällan diskuteras. Det var socialdemokrater som attackerades och som pekades ut som en skadlig kraft av den högerextrema terroristen. Trots detta menar överlevarna att de får kritik när de diskuterar den politiska sidan och anklagas för att använda dådet för cynisk politisk vinning. Det förvånar: det var en politisk rörelse som attackerades. Valet av offren var inte slumpmässigt, även om mord på barn verkar meningslöst i sin grymhet.

Hade någon som jämförelse attackerat ett MUF-läger i Sverige hade det varit givet att se det som en attack på de högervärderingar som partiet har och de borde också få rätten att diskutera det som politiskt färgat terrordåd mot sin övertygelse.

Även för den skandinaviska socialdemokratins resa mot en restriktiv flykting- och integrationspolitik kan insikten om att det var socialdemokratiska barn som skytten attackerade vara värdefull. Det är också viktigt eftersom socialdemokratin på många ställen inte längre vill se det mångkulturella samhälle som Breivik hatade och de unga på Utøya ville försvara. I Danmark driver socialdemokrater på för en stram flyktingpolitik och det var länge sedan Stefan Löfven menade att hans Europa saknade murar.

Det finns all anledning att ge norsk socialdemokrati utrymme att diskutera Utøya som ett hatbrott mot norsk vänster. Ett brottsoffer måste ha rätten att berätta sin historia som de ser den. Med tanke på populariteten hos de högerextrema idéer och konspirationer som skytten fortfarande vill sprida är det viktig att kunna tala om vem som kan bli måltavla för framtida dåd. Skytten har inspirerat terrordåd i andra länder. Även de måste få äga rätten till berättelsen om att de som individer och som grupp utsattes för hatbrott. Det är enklare för samhället att avfärda Utøya och andra liknande ”ensam galning”- dåd som isolerade händelser orsakade av ett stört sinne. Men den politiska aspekten är viktig både av respekt från brottsoffren och för analysen av vem som kan utsättas härnäst.

OS i Tokyo 2021

Annorlunda OS

Opinion
Opinion

Idag invigs 2020 års olympiska spel – ett år försenat – i Tokyo. Det blir ett annorlunda OS utan publik i denna pandemins tid. In i det sista håller arrangörerna öppet för att avbryta spelen om covidsmittan skulle öka drastiskt. Allt tyder dock på att tävlingarna kommer att genomföras fram till avslutningen den 8 augusti. Ett par spännande veckor väntar.

OS är ett fantastiskt spännande arrangemang. Att tusentals idrottsmän och idrottskvinnor från många olika sporter samlas på en plats är speciellt. Även vi som vanligen inte är överdrivet sportintresserade går i spinn framför TV-apparaterna. Att Tokyo-OS kan bli Sveriges bästa sedan 1956 om man får tro prognoserna gör förstås sitt till.

Melbourne 1956 är det första OS jag själv minns. Det var före TV:s inträde i mitt barndomshem, men vi följde Sven Jerrings och Lennart Hylands rapporter i radion. Även sexåringen Håkan tyckte att det var spännande. Det blev många svenska medaljer den gången – och det ser det också ut att bli i Tokyo. De svenska fotbollstjejernas 3-0-seger över världsmästarna från USA på onsdagen är bara början.

Jag tycker att det mest spännande blir se om storfavoriterna i friidrott Daniel Ståhl och Armand Duplantis lever upp till förväntningarna. I idrott kan allt hända. Sverige har dessutom medaljfavoriter i så skilda sporter som gång, segling, cykel, judo, handboll, ridning, bordtennis, simning – och naturligtvis damfotbollen!

Frågan är om OS överlever för framtiden – och hur spelen i så fall kommer att se ut och anpassas till dagens verklighet. Den diskussionen kommer att fortsätta efter Tokyo.

Själv skulle jag gärna se att Sverige – i samarbete med Norge – arrangerar olympiska vinterspel inom en inte alltför avlägsen framtid. Eller varför inte svensk-danska sommarspel i Örestad? Ett OS-arrangemang skulle hursomhelst vara ett lämpligt nordiskt samarbetsprojekt.

Håkan Larsson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Opinion

Ingen framtid för kärnkraften

Opinion
Opinion

EU-kommissionen har satt upp målet att Europa ska bli världens första klimatneutrala världsdel till 2050, men klassificeringssystemet, taxonomin, skapar motsättningar på många områden.

Krafter inom EU-kommissionen anser – med stöd av Frankrike och länder i Centraleuropa som Polen och Ungern – att kärnkraft ska betraktas som ”grön energi”. Främst Tyskland, Österrike och Danmark protesterar – och det på goda grunder.

Vid ett seminarium under den digitala Almedalsveckan nyligen konstaterade professor Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, att kostnaderna för ny sol- och vindel är på väg att bli lägre än att driva existerande kol- och kärnkraftverk vidare. I öppna ekonomier stängs därför allt fler av dessa anläggningar samtidigt som förnybara energikällorna snabbt expanderar.

Nya kärnkraft är statligt subventionerad och har ofta militära samband. Att länder som Turkiet, Förenade Arabemiraten och Iran bygger kärnkraft beror på att man också vill ha kompetens att skaffa kärnvapen, menar Kåberger. De har ypperliga förutsättningar att utveckla solenergi till långt lägre kostnader.

Idag talas om SMR, små modulära reaktorer, som kan serietillverkas och placeras där elen behövs. Det låter positivt, men kräver massproduktion för att få ned kostnaderna och det är inte möjligt i närtid.

Att serietillverka SMR-reaktorer av ”fjärde generationens” kärnkraft skulle ta ännu längre tid, om det ens är möjligt. I praktiken handlar det om briderreaktorer, som man utan framgång har arbetat med sedan 1950-talet och som kräver upparbetning och bränslefabriker.

Kärnkraftens risker är inte lösta. Ser man till hela bränslekedjan är kärnkraften heller inte fossilfri. Låt oss se möjligheterna i att utveckla de förnybara energikällorna vidare, en utveckling som pågår för fullt just nu. Även om utmaningarna är många kommer vi då närmare målet om ett klimatneutralt Europa om mindre än 30 år än att drömma om ny kärnkraft.

Opinion

Demokratin får aldrig sova

Jens Stoltenberg med anhöriga
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
Opinion
Opinion

På eftermiddagen den 22 juli 2011 sprängdes regeringskvarteret i Oslo med en gigantisk bilbomb. Lite mer än en timme senare steg terroristen bakom bomben iland på Utöya, där det socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF hade sommarläger, förklädd till polis. Konsekvenserna av denne ondsinte mans agerande under några timmar var förfärliga; sammanlagt 77 mördade och över 300 skadade.

Var detta ett dåd av en ensam galning? Både ja och nej. Han hade radikaliserats på egen hand framför datorn, men hade också tidigare varit medlem i det högerpopulistiska och invandringskritiska Fremskrittspartiet.

Som Eva Nordlund konstaterar i den norska tidningen Nationen agerade terroristen utifrån fascistisk ideologi. Han har själv hänvisat till en konspirationsteori som kallas ”Eurabia”. En föreställning om att en europeisk samhällselit samarbetar med arabiska länder i syfte att ”islamisera Europa”. I Norge utpekade terroristen Arbeiderpartiet som ”den inre fienden”, vilket gjorde ungdomsförbundet AUF som mål för hans attentat.

Även idag sprids samma konspirationsteorier av högerextrema och nynazistiska grupper. Internet är ett effekt redskap för dessa destruktiva strömningar. I augusti 2019 dräpte en annan ung norrman sin syster, som var född i Kina, och gick därefter till attack mot en moské, där han lyckligtvis blev övermannad. Han hade bilder på Utöyaterroristen i sitt rum och förklarade att han hade fått sin extrema uppfattning efter att ha studerat nynazistiska hemsidor.

Rasism och konspirationsteorier har inte minskat sedan massakern på Utöya för tio år sedan, snarare tvärtom. Även i Sverige. Våldsbenägna extremister finns inte bara på yttersta högerkanten utan också på yttersta vänsterkanten och i islamistiska miljöer. Svårast att upptäcka är ensamma personer, som radikaliseras framför dataskärmen, men även de finns i ett sammanhang. Det går inte att avfärda Utöyamassakern som en enstaka händelse av en galning.

Att förebygga extremism och terror är ett viktigt arbete på många plan. Ett demokratiskt samhälle får inte sova utan hela tiden arbeta för inkludering, rättvisa och sammanhållning. Här finns mycket att göra.

Opinion

Tio år av sorg

Statsminister Stefan Löfven tillsammans med AUF-ledaren Astrid Hoem och AP-ledaren Jonas Gahr Støre vid minnesmonumentet Lysningen, där alla offers namn står ingraverade på ett plakat.
Foto: Beate Oma Dahle
Opinion
Opinion

Det är tio år sedan vi lärde oss att vi levde i en illusion om ett tryggt, säkert samhälle. Att det bara krävdes en galning med en bomb eller ett gevär för att självbilden skulle krackelera och spricka.

Nyheten om en bomb i centrala Oslo var oerhörd och betydelsefull redan den. Att följa de långsamt ökande dödstalen och föreställa sig barn som springer ifrån en vuxen skytt i panik var en mardröm, liksom att försöka säga något av värde om vad detta innebär eller hur vi kunde värja oss mot detta. Vi var många som svor att terroristerna aldrig skulle få vinna den dagen.

Det är svårt att veta om vi fick rätt eller ej: den ensamme galningen eller extremistgruppen som attackerar vårt samhället är en del av vårt kollektiva medvetande nu. Det flesta vet att det är extremt låg risk att råka ut för ett terrordåd, men inte hjälpte det Ebbas föräldrar efter terrordådet på Drottninggatan.

Vi har sedan Utøya-dådet lärt oss att leva i en verklighet där ensamma galningar eller en grupp extremister med jämna mellanrum attackerar någon eller några som hen menar stör hens världsbild. Muslimer, homosexuella, kvinnor eller degenerade ateister: alltid retar de någon med ett automatvapen.

Anders Behring Breivik överlevde, till skillnad från många sådana gärningsmän och kunde ha gett insikt om hur dessa män tänker och varifrån blodtörsten kommer. ”Denne man har aldrig torterats, aldrig plågats av krig eller diktatur eller något annat som kan traumatisera en människa: varifrån kommer hatet och vreden?” Det funderade jag över i ledartexten jag skrev efter terrordådet. Vem var norrmannen som kallade sig nationalist, men inte tvekade när han tryckte av en pistol i ansiktet på ett norskt barn?

Efter tio år har Cirkus Breivik bara lärt oss att den vita rasens hämnare gillar att spela Yatzy och får extra norsk specialkost. I sin svit med rum på fängelset lär han oss inget annat än det absurda i att en massmördare stingsligt klagar på villkoren medan norska familjer tänder ljus till minne av sina barn på deras födelsedagar.

Vissa personer kan avhumanisera andra till den milda grad att man skrattande kan döda barn och fira det som en fantastisk triumf. Det är kanske lika bra att vi inte lärt oss att förstå det: normalt fungerande människor bör inte ha den kapaciteten.

Under de tio åren som gått har jag och andra kommentatorer med jämna mellanrum kämpat med att hitta något meningsfullt att säga om terrorns besinningslösa och meningslösa våldet. Vi har väl lyckats sådär bra. Men: Paris föll inte efter terrorattacken mot Bataclan, Oslo inte efter dådet på Utøya. Folk orkar inte vara rädda hur länge som helst.

Världen är full av extremister, som av en eller anledning radikaliserats till att tro att vissa av deras medmänniskor inte förtjänar medmänsklighet. Trots detta vänjer vi oss vid rädslan och sorgen och börjar gå på konsert och åka på ungdomsläger igen. Det är vardagen som besegrar extremismen. Den trötta, stressade tisdagen då den som har ett ärende på Drottninggatan inte längre orkar fundera på terrordådet som skedde där. Vardagens repetitiva lunk råder till sist inga bomber på.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL