Utrikes

Löfven på Utøya: Vi får aldrig glömma

Stefan Löfven och Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre på Utøya på onsdagen.
Foto: Beate Oma Dahle/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Terroroffren på Utøya stod upp för alla människors lika värde, säger statsminister Stefan Löfven (S) på plats för en minnesstund om terrordåden i Norge 2011, dagen före tioårsdagen av massmordet.
– När vi nu säger att vi aldrig får glömma det som hände, måste vi också leva upp till det löftet, säger Löfven.
PREMIUM

Det är en vacker bilfärd från Oslo till Utøya, med små vägar som slingrar sig fram högt uppe i det gröna landskapet, förbi sommarhus och campingplatser. Den lilla ön Utøya syns tydligt från vägen.

Det var just den här vägen han åkte, terroristen Anders Behring Breivik, för tio år sedan. Med sig i bilen hade han vapen som han skulle komma att använda för att skjuta ihjäl 67 personer på ön, framför allt barn och unga, som var på plats på Utøya för Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s årliga sommarläger.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

G7 hyllar sydafrikanska forskare om omikron

Storbritanniens hälsominister Sajid Javid. Arkivbild.
Foto: Toby Melville/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den nya varianten av coronaviruset, omikron är mycket smittsam, bedömer G7-ländernas hälsoministrar som på måndagen samlades till krismöte i den mäktiga gruppens värdland Storbritannien.

Därför krävs "omedelbar handling", meddelar ministrarna i ett uttalande där de också hyllar Sydafrikas "exemplariska arbete" med att upptäcka virusvarianten och snabbt larma omvärlden.

Ministrarna betonar i uttalandet "vikten av att strategiskt säkerställa behovet av tillgång till vacciner" och lovade samtidigt att "stå fast vid sina donationsåtaganden, samt att ge stöd till forskning och utveckling". Ministrarna säger också att de ska växla upp kampen mot desinformation om covidvaccinen.

Ett nytt möte mellan G7-ländernas hälsoministrar ska hållas i december.

G7 är ett informellt forum för sju av världens största ekonomier: Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Utrikes

Vaccintillverkare rustar mot omikron

Pfizer vd Albert Bourla. Arkivbild.
Foto: Giannis Papanikos/AP/TT
Utrikes
Utrikes Flera läkemedelsbolag har börjat utveckla nya versioner av sina coronavaccin om de nuvarande vaccinen skulle visa sig ineffektiva mot omikronvarianten.
Men det kan dröja flera månader innan de nya vaccinen är färdiga att levereras.

Bland bolagen som redan har inlett processen finns de ledande vaccintillverkarna Pfizer-Biontech, Moderna och Janssen. Pfizers vd Albert Bourla säger till CNBC att läkemedelsbolaget i fredags började testa det befintliga vaccinet mot omikronvarianten. Bourla säger att han inte tror att det nuvarande vaccinet kommer att vara verkningslöst, men att det däremot är möjligt att det ger sämre skydd mot omikron än tidigare coronavarianter.

– I fredags gjorde vi vår första genetiska mall, som är det första steget i utvecklingsprocessen av ett nytt vaccin, säger han.

Albert Bourla liknar situationen med den tidigare i år när Pfizer och dess tyska partner Biontech utvecklade ett nytt vaccin på 95 dagar när det fanns farhågor om att det tidigare vaccinet inte var verksamt mot deltavarianten. Det nya vaccinet behövde dock aldrig användas.

Modernas vd Stéphane Bancel säger till tv-kanalen att det borde vara känt om ungefär två veckor huruvida det befintliga vaccinet är effektivt mot omikron. Det kan dock dröja flera månader innan ett nytt vaccin kan vara färdigt att levereras, enligt Bancel.

Mathai Mammen, global forskningschef på Janssens uppger att bolaget har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt vaccin och att det är berett att gå vidare till kliniska studier vid behov.

Utrikes

Georgiens expresident Saakasjvili inför rätta

Georgiens tidigare president Mikhail Saakasjvili under rättegångens första dag.
Foto: Irakli Gedenidze/AP/TT
Utrikes
Utrikes Georgiens fängslade expresident Mikhail Saakasjvili ställdes inför rätta på måndagen för anklagelser om "missbruk av ämbetet".
Expresidenten som tappat mycket i vikt under sin hungerstrejk såg blek ut men slog ifrån sig anklagelserna.

I samband med rättegången gjorde Saakasjvili sitt första offentliga framträdande sedan gripandet den 1 oktober. Expresidenten nekade till brott och beskrev anklagelserna mot honom som påhittade.

– Alla vet att jag inte ska sitta i fängelse eftersom alla anklagelser mot mig är falska och politiskt motiverade, sade Saakasjvili inifrån sin glasbur i rättegångssalen.

"Begick misstag"

Under sitt anförande bytte han till engelska för att göra ett uttalande till "Georgiens internationella partner".

– Jag torterades, jag behandlades inhumant, misshandlades och förnedrades, sade expresidenten.

Saakasjvili medgav dock att han begick "fler än tillräckligt många misstag" under sin tid vid makten.

– Jag ångrar väldigt mycket flera misstag, till att börja med att vi misslyckades med att skapa ett oberoende rättsväsende. Jag ber om ursäkt till alla som har lidit till följd av det, sade Saakasjvili.

I förra veckan skrev Saakasjvili på sin Facebooksida att han tror att "chansen är noll" att rättegången mot honom är rättvis.

Hungerstrejkade

Västvänlige Saakasjvili dömdes 2018 i sin frånvaro till sex års fängelse för sin roll i en våldsam polisinsats 2007 mot en demonstration. Han erkände att polisen använt övervåld, avgick därefter och utlyste nyval som han sedan vann.

Saakasjvili greps den 1 oktober i år, strax efter att ha återvänt från sin exil i Ukraina, och hungerstrejkade i 50 dagar. Fängslandet av honom har förvärrat den politiska krisen i landet som pågått sedan parlamentsvalet för ett drygt år sedan.

Utrikes

Kinas Xi lovar Afrika en miljard vaccindoser

Kinas president Xi Jinping, fotograferad i Peking.
Foto: Li Gang/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Kinas president Xi Jinping lovar att skänka en miljard doser covidvaccin till Afrika. 600 miljoner ska skickas med en gång och ytterligare 400 miljoner ska tas fram genom att Kina investerar i bland annat produktionsanläggningar.

Löftet gavs under ett tal via videolänk till ett kinesisk-afrikanskt toppmöte om handel och säkerhet i Diamniadio i Senegal.

– Vi måste fortsätta att gemensamt bekämpa covid, sade Xi till mötesdeltagarna.

– Vi måste prioritera att skydda våra befolkningar och minska vaccinationsklyftan.

Många länder i Afrika har låg vaccinationstäckning.

Kina har de senaste åren storinvesterat i Afrika och är kontinentens största handelspartner, enligt Kinas ambassad i Dakar.

Utrikes

Modis reträtt klubbad i kongressen

Indiens premiärminister Narendra Modi, fotograferad på måndagen då det indiska parlamentet inledde sin vintersession.
Foto: Manish Swarup/AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter att premiärminister Narendra Modi gjort en häpnadsväckande u-sväng har tre kritiserade jordbruksreformer skrotats i Indien.
PREMIUM

Parlamentet röstade på måndagen igenom de lagförslag som formellt häver reformerna – som orsakat nästan ett år av omfattande protester.

– Jag vädjar till alla bönder som har varit en del av protesterna... att nu återvända hem, till era nära och kära, till era gårdar, sade Modi i ett tal till nationen när han offentliggjorde reträtten för några dagar sedan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Utrikes

WHO: Globala risker med omikron

I Filippinerna håller nio miljoner människor på att vaccineras, efter att den nya omikronvarianten av coronaviruset upptäckts. På bilden får en kvinna sin spruta i staden Quezon.
Foto: Aaron Favila/AP/TT
Utrikes
Utrikes Mycket är fortfarande oklart kring den nya omikronvarianten av coronaviruset, men den väntas sprida sig globalt. Och med tanke på de möjliga konsekvenserna bedöms risknivån som "mycket hög", varnar Världshälsoorganisationen (WHO).

WHO sätter i sin senaste uppdatering upp en rad frågetecken kring omikron – hur smittsam är den, i vilken mån kan den komma förbi vaccinen, hur allvarligt sjuk blir man jämfört med tidigare varianter? Med mera.

Men trots, eller kanske tack vare, alla osäkerheter blir slutsatsen bister: "De övergripande globala risker som kan kopplas till den nya varianten omikron bedöms vara mycket höga", heter det i uppdateringen från WHO till de 194 medlemsländerna.

WHO skriver att omikron är "en högst avvikande variant med ett stort antal mutationer [...] varav vissa är oroande". Exakt hur allvarligt hot varianten utgör kan dock ta minst ett antal veckor att förstå.

Press på sjukvården?

Och även om varianten inte är farligare än andra former av covid-19 så finns det risk för att den sätter ytterligare press på redan ansträngda hälsosystem, noterar WHO. Det i sin tur kan orsaka fler dödsfall. Medlemsländer uppmanas därför att övervaka smittspridningen och snabba på vaccinationer, i synnerhet i områden där det finns många ovaccinerade.

Hittills har dock inga dödsfall med koppling till omikron registrerats. Varianten har hittills hittats i Australien, Belgien, Botswana, Danmark, Frankrike, Hongkong, Israel, Italien, Kanada, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Flera länder har höjt beredskapen och begränsat resandet från främst regionen runt Sydafrika. Israel har infört ett generellt stopp för utländska medborgare, medan Marocko stoppat alla flyg till landet i två veckor från och med måndagen. Japan stänger från och med tisdag sina gränser för utlänningar till följd av omikronvarianten, meddelar premiärminister Fumio Kishida.

Japans gränser har varit stängda under en stor del av pandemin, men tidigare i november meddelades att man till slut skulle öppna dem för en del affärsresenärer och utländska studenter. Omkring 370 000 personer med visum väntar på att släppas in i Japan.

Nio miljoner sprutor

I Filippinerna väntar man med att, som planerat, öppna sina gränser för vaccinerade turister. I stället ska myndigheterna försöka vaccinera hela nio miljoner människor på tre dagar, med start under måndagen. Säkerhetsstyrkor och tiotusentals frivilliga hjälper till med jätteinsatsen.

– Det är bättre att vara förberedd på omikronvarianten, säger landets vaccinchef Carlito Galvez till CNN i Filippinerna.

Även Australien pausar en tidigare planerad uppmjukning av gränsreglerna.

I enskilda länder skapar testresultat rubriker. I Nederländerna skrivs om de 13 personer som just flugit från Sydafrika som testat positivt för omikronvarianten. I Kanada berättas om de första fallen: två personer som nyligen rest till Nigeria. Båda isolerar sig och myndigheterna undersöker om de har haft kontakt med andra.

– I takt med att övervakningen och testandet fortsätter, så kan man vänta sig att andra fall av den här varianten kommer att hittas i Kanada, säger hälsominister Jean-Yves Duclos.

Tina Magnergård Bjers/TT

Henrik Samuelsson/TT

Japan stänger återigen sina gränser på grund av pandemin. Bild från tidigare i november.
Japan stänger återigen sina gränser på grund av pandemin. Bild från tidigare i november.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT

FAKTA

Fakta: Världshälsoorganisationen WHO

När diplomater 1945 möttes för att bilda det som skulle bli FN stod skapandet av en global hälsoorganisation högt på agendan.

En sådan grundades; WHO-stadgan antogs den 7 april 1948, ett datum som uppmärksammas som Världshälsodagen.

WHO är en självständig organisation och inte ett underorgan till FN. I dag har den över 7 000 anställda vid de 150 landkontoren, de sex regionala kontoren och vid högkvarteret i Genève.

WHO verkar för bättre global hälsa genom en rad program. Organisationen fokuserar bland annat på tillgång till hälso- och sjukvård, vaccinationer, tillgång till läkemedel, utbildning och katastrofinsatser. WHO producerar också en rad viktiga hälsorapporter.

Källor: WHO och Svenska FN-förbundet

Utrikes

Kan möte i Wien rädda kärnenergiavtal med Iran?

Centrifuger som används för att anrika uran i anläggningen Natanz i Iran. Nu samlas förhandlare för att försöka rädda det globala kärnenergiavtal som slöts med Iran 2015. Arkivbild.
Foto: IRIB/AP/TT
Utrikes
Utrikes Förhandlare samlas omigen på det anrika lyxhotellet Palais Coburg i Wien. Deras uppdrag? Att försöka rädda den globala kärnenergiuppgörelse som slöts med Iran 2015.
PREMIUM

Avtalet gav bland annat insyn i Irans atomenergiprogram samtidigt som detta bantades kraftigt – i utbyte mot hävda internationella sanktioner. Det syftade till att undvika att Iran utvecklar kärnvapen, efter decennier av global rädsla för detta.

Men 2018 drog den dåvarande presidenten Donald Trump USA ur avtalet och sedan dess har det knakat rejält i fogarna. Iran har bland annat anrikat uran till en mycket högre grad än vad som krävs för kärnkraft och vad som tillåts i uppgörelsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter övergår prenumerationen till ordinarie pris, för närvarande 99 kr/mån. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill. Reservation för framtida prisjustering av ordinarie pris.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Barbados dumpar drottningen inför kronprinsen

Kronprins Charles talar med Barbados premiärminister Mia Amor Mottley vid klimatmötet i Glasgow i början av november.
Foto: Jane Barlow/AP/TT
Utrikes
Utrikes Barbados blir nu världens yngsta republik, när man gör slut med den brittiska monarkin.
På plats vid ceremonin finns kronprins Charles.

Brittiska drottning Elizabeth kommer därmed inte att vara statschef i den karibiska önationen, som blev självständigt från Storbritannien 1966.

– Som flicka när jag hörde om drottningen brukade jag bli upprymd. Men när jag blev äldre började jag undra vad den här drottningen verkligen betyder för mig och mitt land. Det verkade inte vettigt, säger Sharon Bellamy-Thompson, som arbetar som fiskhandlare i huvudstaden Bridgetown, till AFP.

På dagen 55 år efter självständigheten kommer drottningens nuvarande representant i landet, generalguvernören Sandra Mason, att sväras in som landets första president.

– Att få en kvinnlig president kommer att bli jättebra, säger Bellamy-Thompson.

Barbados beslut meddelades för ett år sedan, av just Mason.

– Tiden har kommit för att till fullo lämna vårt koloniala arv bakom oss, sade hon.

Då såg hon ut att bli arbetslös, men i oktober i år utsåg ett enigt parlament henne till landets första president.

Premiärminister Mia Mottley har länge propagerat för att landet ska lämna monarkin. Hennes Labourparti vann alla 30 stolar i underhuset i en jordskredsseger i valet 2018, då hon blev landets första kvinna på premiärministerposten.

Dålig tajmning?

Även oppositionen är positiv till republik, även om tajmningen – när det turistberoende landet kämpar mot hög arbetslöshet och pandemin – av kritiker anses ha kunnat vara bättre.

– En lämplig distraktion, beskrev Guy Hewitt, tidigare högkommissionär för Barbados i Storbritannien och oppositionsföreträdare, åtgärden i somras.

Trots det anser han att det är dags att göra slut med den brittiska monarkin.

– Att bli en republik är att växa upp. Jag gör liknelsen med när ett barn växer upp och skaffar sig ett eget hus, tar sina egna bostadslån, lämnar tillbaka föräldrarnas nycklar då det säger att det är dags att gå vidare, säger han till CNN.

Barbados har varit Storbritanniens äldsta koloni, och styrdes från London mellan 1627 och 1966. Relationen mellan länderna är "nyanserad och komplicerad". En del anser att den brittiska kolonisationen och slaveriet ligger bakom de ojämlikheter som finns i Barbados i dag.

– Kolonisationen ligger bakom att majoriteten av befolkningen är här. Samtidigt så investerade den brittiska kronan stort i slaveri, säger Kevin Farmer, biträdande chef för Barbados Museum och Historical Society, till Foreign Policy.

Prinsen på plats

Det handlar dock inte om att klippa banden till Storbritannien. Barbados fortsätter att vara en del av det brittiska samväldet, och kronprins Charles är hedersgäst vid övergångsceremonin.

"Det var viktigt för mig att vara här med er för att bekräfta sakerna som inte förändras. Till exempel det nära och betrodda partnerskapet mellan Barbados och Storbritannien som vitala delar av samväldet", förväntas han säga enligt ett utdrag av talet.

Barbados beslut innebär att drottning Elizabeth hädanefter är statschef i 15 länder. Om fler kommer att inspireras att klippa banden återstår att se. I Jamaica har det höjts sådana röster.

– Det är inte troligt att Kanada, Australien eller Nya Zeeland kommer att beröras av konstitutionella beslut som tas i Barbados. Men det skulle kunna bli en viss påverkan i den karibiska regionen, säger Aaron Kamugisha, professor vid University of the West Indies at Cave Hill i Bridgetown, till Foreign Policy.

Gustav Sjöholm/TT

Drottning Elizabeth besökte Barbados i oktober 1977, och togs emot av en hedersvakt på flygplatsen.
Drottning Elizabeth besökte Barbados i oktober 1977, och togs emot av en hedersvakt på flygplatsen.
Foto: BH/AP/TT

FAKTA

Fakta: Barbados

Västindiska Barbados har strax under 300 000 invånare. Drygt en tredjedel bor i huvudstaden Bridgetown, som har en djuphamn med livlig sjöfart.

Viktigaste inkomstkälla är turismen – temperaturen håller sig mellan 22 och 30 grader – följd av sockerproduktion.

När européerna kom till Barbados på 1500-talet var ön bebodd av ett folk som fördes som slavar av spanjorerna till Haiti. På 1620-talet kom engelska kolonisatörer, som anlade sockerplantager och tog dit slavar från Afrika.

Barbados blev självständigt från Storbritannien 1966, och meddelade 2020 att man i år skulle lämna monarkin och bli republik.

Källa: NE

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL