Utrikes

Norge "i världstoppen" gällande vaccinering

Norska coronarestriktioner kan snart vara ett minne blott, enligt statsminister Erna Solberg (H). Bild från den 7 juli.
Foto: Marit Hommedal/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Onsdagen markerar med största sannolikhet vaccindos nummer 5 000 000 i Norge. Statsminister Erna Solberg (H) jublar över landets vaccinationstakt.
PREMIUM

– Det som är särskilt viktigt i Norge är att så många säger ja till vaccinering. Jag hoppas att det fortsätter så, för det är vägen ut ur de restriktioner som vi har. Det är vägen till mer frihet i vardagen, säger hon till norska VG.

Enligt den norska regeringen är landet i världstoppen när det gäller hur många som tackar ja till vaccinet. I en undersökning gjord av Folkehelseinstituttet svarade nyligen hela 93 procent av de tillfrågade norrmännen att de vill vaccinera sig.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

FN: Barnen lider ett år efter explosionen

En flicka kramar om sin farmor, som bär på porträtt av en son som omkom i hamnexplosionen i augusti i fjol. Arkivbild.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Var tredje libanesisk familj har barn som fortfarande är traumatiserade efter den förödande explosionen. Ett år efter katastrofen som skakade Libanon är ärren ännu inte läkta.

Över 200 människor dog och flera tusen skadades i explosionen i Beiruts hamn den 4 augusti 2020. Nu visar en rapport från FN:s barnfond Unicef att många fortfarande bär på svåra trauman efter tragedin – både barn och vuxna.

Bland vuxna upplever närmare hälften av de tillfrågade i rapporten fortfarande psykisk ohälsa efter explosionen. En tredjedel av de tillfrågade familjerna med barn under 18 år uppger att minst ett barn i hushållet uppvisar traumasymtom.

"Ett år efter de tragiska händelserna är barns liv fortsatt svårt drabbade", säger Yukie Mokuo, Unicefs representant i Libanon.

Under året som gått sedan explosionen har Libanon dessutom plågats av pandemin och en nattsvart ekonomisk kris, som lett till skenande inflation, hot om statsbankrutt, stigande arbetslöshet och brist på mat och vatten.

Nästan alla familjer som bad om ekonomiskt stöd under efterdyningarna av explosionen är fortsatt i behov av bistånd, enligt Unicef.

"Barns liv är i risk när den eskalerande krisen lämnar de flesta familjer ur stånd att ha råd att bekosta de mest basala behoven", säger Mokuo.

FAKTA

Fakta: Explosionerna i Beirut

Den 4 augusti 2020 skakades hamnområdet och de centrala delarna av Beirut av explosioner. I närheten ligger välkända platser som Martyrtorget, Mohammad al-Amin-moskén och de bartäta områdena Gemmayzeh och Mar Mikhael.

En första explosion orsakade en brand och några mindre smällar. Det följdes av en enorm explosion med en tornadoliknande stötvåg som ödelade hamnområdet och blåste ut glasrutor, välte bilar och orsakade skador inom en mils radie.

Över 200 människor dog och fler än 6 500 skadades.

Utrikes

Över 100 åtalade för majestätsbrott i Thailand

En prodemokratisk demonstrant bär skyltar med texten 'nej till artikel 112', den avdelning av Thailands brottsbalk som handlar om majestätsbrott.
Foto: Sakchai Lalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes 110 demonstranter i Thailand har åtalats för majestätsbrott sedan juli förra året, då landsomfattande protester började krävde reformer av kungahuset.

Den i huvudsak ungdomsledda rörelsen dök upp förra sommaren, motiverad av växande missnöje med premiärminister Prayut Chan-O-Cha, en tidigare militär som tog makten i en militärkupp 2014. Tiotusentals demonstranter fyllde gatorna och krävde premiärministerns avgång, att den militära konstitutionen skrivs om, samt reformer av kungahuset.

Ett år senare har 110 av dem åtalats under majestätsbrottslagen för deras roll i protesterna, enligt uppgifter till AFP från en advokat som representerar dem. De åtalade riskerar mellan tre och femton års fängelse.

Majestätsbrottslagen är till för att skydda Thailands mycket mäktiga kungahus – som stöttas av landets militär och högsta ekonomiska skikt – från ärekränkning. Men kritiker har länge hävdat att den används som ett vapen mot politiska motståndare. Att avskaffa lagen har varit ett av den unga proteströrelsens huvudkrav.

Trots regeringens juridiska krafttag har rörelsen inte tystnat, utan fortsätter att arrangera demonstrationer som nu ofta riktar sig mot landets hantering av den allt värre coronapandemin.

Utrikes

Aktivist som hittats död hade känt sig bevakad

Belarus president Aleksandr Lukasjenko under ett ministermöte i Minsk den 2 augusti.
Foto: Nikolaj Petrov/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den belarusiske aktivisten Vitalij Sjisjov har hittats död – dagen efter rapporten om att han försvunnit från sin exil i Kiev. Sjisjov ledde en Ukrainabaserad ideell organisation som hjälper belarusier att lämna hemlandet.

26-årige Sjisjov har hittats död i en park i Kiev på tisdagsmorgonen, enligt ett uttalande från ukrainsk polis.

"Den belarusiske medborgaren Vitalij Sjisjov som försvann i Kiev i går har i dag hittats hängd i en av Kievs parker, inte långt från sin bostad", lyder uttalandet.

En brottsutredning gällande misstänkt mord har inletts. Polisen uppger att man kommer att undersöka alla ledtrådar och möjligheter, däribland mord maskerat som självmord.

Kände sig bevakad

Sjisjovs medarbetare uppgav innan han hittades död att Sjisjov gett sig ut för att jogga i Kiev runt klockan nio på måndagsmorgonen, men att han därefter varken setts till eller varit nåbar på telefon. Han rapporterades saknad av sin partner.

"Det finns inga tvivel om att detta är en operation planerad av chekister (term som ursprungligen syftade på sovjetiska säkerhetstjänster, reds anm) för att undanröja en belarusier som utgjorde ett sant hot mot regimen", säger Sjisjovs organisation BDU i ett uttalande.

Enligt Sjisjovs vänner hade han nyligen sagt att han känt sig bevakad och att han "förföljts av främlingar" under joggingturer, uppger den belarusiska människorättsorganisationen Vjasna. Kollegor till 26-åringen uppger att han känt sig övervakad sedan han i fjol lämnade Belarus efter att ha deltagit i de regeringskritiska protesterna, rapporterar Reuters.

Hjälpte landsmän i Ukraina

Många belarusier har flytt sitt hemland, ofta till grannländerna Ukraina, Polen och Litauen, sedan starten på de massprotester som utbröt efter förra årets omtvistade presidentval i Belarus. Sedan dess har landets auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenkos regering kraftigt tryckt ned alla former av opposition.

Vitalij Sjisjovs organisation hjälper nyanlända belarusier med juridiska råd samt att hitta bostad och jobb i Ukraina, skriver BBC. Den 8 augusti planerade BDU en marsch i Kiev för att högtidlighålla årsdagen av protesternas start i Belarus.

"Vi blev upprepade gånger varnade både via lokala källor och människor i Belarus om alla möjliga provokationer, däribland kidnappning och likvidering", skriver organisationen i sitt uttalande och fortsätter:

"Vitalij hanterade varningarna stoiskt och med humor."

Hårda nedslag

Minsk har den senaste tiden slagit ned allt hårdare mot regimkritiker med flera uppmärksammade händelser. Under måndagen fick den belarusiska OS-sprintern Kristina Timanovskaja skydd på den polska ambassaden i Tokyo efter det att hon vägrat återvända till Belarus från spelen i Japan.

På sociala medier skrev idrottaren att hon "kidnappats" av sina egna ledare för att föras tillbaka till Belarus. Timanovskaja har nu fått ett humanitärt visum i Polen, dit hon väntas flyga under onsdagen.

I maj tvingade Aleksandr Lukasjenko ned ett flygplan på väg mellan Grekland till Litauen och grep den regimkritiska journalisten Roman Protasevitj och hans flickvän, juridikstudenten Sofia Sapega. Tvångslandningen, som har beskrivits som en ren flygkapning, kritiserades skarpt av omvärlden och ledde till skärpta EU och USA-sanktioner mot Belarus.

FAKTA

Fakta: Så styrs Belarus

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.

I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten.

På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.

Belarus har skakats av omfattande protester sedan det av omvärlden fördömda presidentvalet den 9 augusti 2020, efter vilket den auktoritäre Lukasjenko utropade sig som segrare. Sedan dess har regimkritiska belarusier protesterat.

Enligt oppositionsledare har över 30 000 människor gripits sedan protesterna inleddes. Vittnesmålen om tortyr och övergrepp i polishäktena är mångfaldiga och flera demonstranter har dödats.

Alla presidentval i landet sedan 1994 har dömts ut av omvärlden som odemokratiska.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

Utrikes

Kontroversiell ny president insvuren i Iran

Irans högsta ledare Ayatollah Ali Khamenei (till vänster) ger sitt officiella godkännande till landets nya president Ebrahim Raisi vid en ceremoni i huvudstaden Teheran.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Han blev officiellt president efter att ha godkänts av landets högsta ledare ayatolla Ali Khamenei i en direktsänd ceremoni från huvudstaden Teheran.

På torsdag kommer Raisi även att sväras in inför parlamentet och ska då presentera sitt förslag till regering. Raisi ersätter den moderata expresidenten Hassan Rohani, vars största eftermäle är det numer havererade kärnvapenavtalet från 2015 som ledde till lättade internationella sanktioner mot Iran.

Den nya presidenten står inför en rad utmaningar – framför allt en ekonomisk kris som till stor del beror på att USA drog sig ur kärnvapenavtalet 2018 och därefter på nytt införde hårda sanktioner mot Iran. Detta ströp landets livsviktiga oljeexport, och ekonomin krympte med sex procent både 2018 och 2019.

"Tyranniska sanktioner"

I sitt installationstal sa Raisi att hans regering kommer att försöka lyfta USA:s "tyranniska sanktioner" och tillade att han "inte ska knyta nationens levnadsstandard till utlänningars vilja".

Det ekonomiska läget har försvårats ytterligare av coronapandemin, som hittills krävt fler än 90 000 liv i landet och grävt ytterligare hål i många iraniers plånböcker.

Mellan april och juni hölls sex rundor av indirekta kärnvapensamtal mellan Iran och USA i Wien. Inga datum har satts för när – eller om – samtalen återupptas. Raisi har sagt att hans regering endast kommer att stödja samtal som "garanterar nationens intressen".

Inblandning i avrättningar

Efter valsegern i juni betonade Raisi att hans utrikespolitik främst kretsar kring att stärka banden till andra länder i regionen. Samtidigt kastas 60-åringen rätt in i ett spänt internationellt läge. USA, Storbritannien och Israel har riktat anklagelser och varningar mot Iran beträffande en dödlig attack mot ett fartyg från ett israeliskt rederi i torsdags. Teheran nekar till inblandning.

Ebrahim Raisi vann ett presidentval där mer än hälften av väljarna stannade hemma, eftersom flera mer moderata och reformsinnade kandidater inte tilläts delta.

Den nye presidenten är föremål för amerikanska sanktioner för påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter – bland annat för sin inblandning i de systematiska avrättningarna av tusentals politiska fångar i landet 1988, då han tjänstgjorde som regimens biträdande åklagare.

FAKTA

Fakta: Ayatollan har sista ordet

Sedan 1979 har Iran en författning som bygger på ayatolla Ruhollah Khomeinis idéer om en stat på religiös grund, en teokrati. En religiös makthierarki har det avgörande inflytandet och högste ledare sedan 1989 är ayatolla Ali Khamenei.

Det finns folkvalda politiska organ, även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening. Inför allmänna val kan det mäktiga väktarrådet underkänna kandidater som inte anses tillräckligt religiöst kunniga eller renläriga.

Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. För seger i första valomgången krävs minst 50 procent av rösterna, annars hålls en andra omgång mellan de två främsta kandidaterna.

Presidenten kan väljas om en gång men måste sedan avstå minst en mandatperiod.

Irans västvänliga regim föll 1979 för en USA-fientlig revolution och en islamisk republik, en "gudsstat", utropades. 1980–1988 låg Iran i krig med grannlandet Irak, och spänningarna har ofta varit stora mellan Teheran-regimen och i första hand USA och Israel.

Landet viktigaste exportvara är olja, som tillsammans med gruvnäringen och tillverkningsindustrin står för över 40 procent av bruttonationalprodukten.

Källor: Landguiden/UI, AFP

Utrikes

Kim: Lyft sanktioner på sprit och kostymer

Nordkoreas ledare Kim Jong-Un under en veterankonferens i huvudstaden Pyongyang den 29 juli.
Foto: KCNA/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nordkoreas ledare Kim Jong-Un har ett krav för att återuppta nedrustningssamtalen med USA: Lyft sanktionerna. Nordkorea behöver bränsle och ris – och lyxvaror.

Enligt ett uttalande från sydkoreanska parlamentariker, som kommer efter nya samtal mellan Nord och Syd, kräver Kim att de internationella sanktionerna mot Nordkoreas metallexport samt import på bränsle och andra förnödenheter lyfts.

Kim kräver också ett stopp på sanktionerna för import på lyxvaror till Nordkorea. Enligt uttalandet från Sydkorea vill den nordkoreanske ledaren kunna importera bland annat starksprit och kostymer.

– Jag frågade vilka förnödenheter de helst vill ha och de sa att förstklassig sprit och kostymer var inkluderade, inte bara för Kim Jong-Uns egen konsumtion utan för att dela ut bland Pyongyangs elit, säger parlamentarikern Ha Tae-Keung.

Den frostiga relationen mellan Nord- och Sydkorea har tinat något sedan den officiella direktlinjen länderna emellan återupptogs i förra veckan efter över ett år i dvala. Kim Jong-Un och Sydkoreas president Moon Jae-In uppges båda nu vilja förbättra relationen.

I juli varnade FN:s livsmedelsprogram FAO för att svår matbrist hotar det slutna Nordkorea. Diktaturen har länge kämpat med att producera tillräckligt mycket mat och pandemin, som resulterade i stängda gränser mot Pyongyangs ekonomiska livlina Kina, har i kombination med kraftiga oväder förvärrat läget i landet. Enligt det sydkoreanska uttalandet uppger sig Nordkorea – utöver bränsle och kostymer – vara i behov av runt en miljon ton ris.

Nordkoreansk statlig media har inte rapporterat om samtalen och kraven på slopade sanktioner.

FAKTA

Fakta: Det slutna Nordkorea

Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–1953, sedan nordkoreanska trupper korsat gränsen och gått till anfall.

De båda länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande. En fyra kilometer bred demilitariserad zon skiljer de båda länderna åt.

Den officiella ideologin i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger utgör omfattande problem. Uppgifter kommer också om att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, likaså för grova brott.

Enligt Amnesty International och människor som flytt Nordkorea rymmer landet stora arbetsläger för dissidenter.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Utrikes

Japan hänger ut karantänsvägrare

Tokyobor protesterar mot att OS går av stapeln i Japan samtidigt som smittspridningen ökar i landet. Bild från 2 augusti.
Foto: Kantaro Komiya/AP/TT
Utrikes
Utrikes Endast allvarligt sjuka i covid-19, eller de som är på väg att bli, får läggas in på japanska sjukhus. Andra får isolera sig i hemmet, enligt ett besked från premiärministern. Japan har även börjat att offentligt hänga ut de som bryter mot landets karantänsregler.

Premiärminister Yoshihide Sugas besked kommer samtidigt som trycket på sjukvården oroar allt mer. Parallellt med de pågående olympiska spelen har smittspridningen i Japan ökat kraftigt den senaste tiden, framför allt bland människor i medelåldern. Söndagens 4 058 nya registrerade fall innebar nytt rekord.

– Vissa nekas inläggning upprepade gånger, säger Hironori Saga, chef vid Showas universitetssjukhus, och tillägger att antalet tillgängliga sängar på hans sjukhus är nära noll.

– Mitt i ivern över OS är situationen för vårdpersonalen väldigt allvarlig, fortsätter han.

Delar av oppositionen kritiserar presidentens beslut, som de menar kan komma att leda till fler dödsfall.

– De kallar det "behandling hemma", men i verkligheten handlar det om "övergivande hemma", säger oppositionsledaren Yukio Edano, enligt tv-kanalen NHK.

Det japanska covidnödläget utökades på måndagen till att omfatta tre prefekturer nära Tokyo samt prefekturen Osaka. Ytterligare nödlägen i Tokyo och Okinawa har förlängts till den 31 augusti.

Landet har även börjat hänga ut personer offentligt för att de brutit mot gällande regler efter utlandsresor. Bland annat krävs två veckors karantän och att kontinuerligt rapportera om sitt hälsotillstånd.

På måndagskvällen offentliggjordes namnen på tre personer som brutit mot reglerna efter hemkomst till Japan.

Utrikes

Rapport om Beirutexplosionen: Politiker visste

Stora delar av Medelhavspärlan Libanon förstördes i den våldsamma explosionen den 4 augusti förra året. Arkivbild.
Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett år efter jätteexplosionen i Beiruts hamn har myndigheterna och regeringen fortfarande inte gett svar på hur olyckan kunde ske.
En fristående rapport visar att det fanns god kännedom om farorna långt före katastrofen – men att ingenting gjordes.

Stora delar av Beirut trasades sönder vid den massiva explosionen den 4 augusti i fjol. Räddningsarbetare röjde frenetiskt bland rasmassorna i jakt på överlevande innan ett svart facit stod klart: över 200 döda och flera tusen skadade.

Olyckan orsakades av de enorma mängder högexplosivt ammoniumnitrat som i nära sex års tid förvarats i en lokal i hamnen, utan tillräckligt skydd.

Trots att det nu gått ett år sedan katastrofen har ännu ingen ställts till svars och utredningsarbetet går trögt. Försök att åtala ansvariga politiker och andra högt uppsatta personer har misslyckats och utredningen har skjutits på framtiden.

Kände till riskerna

Hur det kommer sig att ammoniumnitratet förvarades i hamnen under så lång tid – och varför branden som fick ämnet att explodera startade – är frågor som den libanesiska utredningen till dags dato inte har besvarat.

Men i en oberoende undersökning från människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) konstateras att flera försök att informera ansvariga om de farliga ämnena hade gjorts innan explosionen. De bevis som HRW har samlat in visar också att regeringstjänstemän var medvetna om de dödliga risker som förvaringen av ammoniumnitratet utgjorde, men att de höll tyst om saken.

Enligt rapporten visste också mycket högt uppsatta politiker om riskerna, däribland president Michel Aoun, den dåvarande premiärministern Hassan Diab samt flera ministrar vid de ansvariga departementen. De utpekade underlät att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda allmänheten, skriver HRW i sin rapport med titeln "They killed us from the inside" (De dödade oss inifrån) som publiceras i dag.

Ali Baba och de 40 rövarna

Av rapporten framgår hur ammoniumnitratet förvarades i hangaren sida vid sida med fotogen och fyrverkerier. Rapportens bildmaterial visar hur delvis upprivna och öppnade säckar med det högexplosiva ämnet ligger slarvigt slängda i högar.

Beiruts hamn – som i folkmun går under benämningen "Ali Baba och de 40 rövarnas grotta" – genomsyras av korruption, vanvård och misskötsel, skriver HRW.

Riad Kobeissi, en undersökande journalist som under ett decennium granskat korruptionen i hamnen, uppger i rapporten att hamnen inte fyller statens kassakistor utan snarare är till för att "fylla maffiornas fickor".

Helena Nordenberg/TT

Polismän bär iväg en man som skadats i protester i Libanons huvudstad Beirut. Protesterna gäller vad som uppfattas som myndigheternas försök att förhindra en utredning av vad som låg bakom den omfattande explosionen. Arkivbild.
Polismän bär iväg en man som skadats i protester i Libanons huvudstad Beirut. Protesterna gäller vad som uppfattas som myndigheternas försök att förhindra en utredning av vad som låg bakom den omfattande explosionen. Arkivbild.
Foto: Hussein Malla/AP/TT

FAKTA

Fakta: Libanon – ett land i kris

Libanons ekonomi är i fritt fall, med hot om statsbankrutt och skriande behov av internationella krislån. Tiotusentals jobb har gått förlorade och krisen har lett till omfattande brist på vatten, el, mediciner och fungerande kommunikationstjänster.

När Libanon kastades in i ekonomisk kris 2019 gick hundratusentals människor ut på gatorna för att kritisera landets styre.

Katastrofen den 4 augusti 2020, då en jättelik explosion ödelade stora delar av huvudstaden Beirut, gjorde därefter situationen etter värre.

Utrikes

Republikaner rasar mot Obamas party

Före detta president Barack Obama firar 60 år. Arkivbild.
Foto: Brynn Anderson/AP/TT
Utrikes
Utrikes Barack Obamas stora 60-årsfest på lördag följer den amerikanska folkhälsomyndighetens alla riktlinjer för att förhindra smittspridning. Trots det riktar republikanska politiker skarp kritik mot evenemanget.

Obamas stora födelsedagskalas, på den exklusiva ön Martha's Vineyard i Massachusetts, sker mitt under ett känsligt läge i pandemin. Den smittsamma deltavarianten av viruset har den senaste tiden fått fallen att stiga kraftigt.

Festen kantas av försiktighetsåtgärder. De hundratals deltagarna måste vara vaccinerade och ha testat negativt för coronaviruset. Evenemanget kommer att ske utomhus och en särskild "covid-koordinator" ska finnas på plats, enligt källor till amerikansk press.

Smittoläget i Massachusetts är dessutom tillräckligt mycket under kontroll för att myndigheterna inte ser det som nödvändigt för vaccinerade personer att bära munskydd inomhus.

Kritik på Twitter

Framträdande republikaner kritiserar dock – föga förvånande – expresidentens fest.

Kongressledamoten Jim Jordan twittrar att om det var president Trumps födelsedag så skulle Demokraterna undra "hur någon kan vara så vårdslös" och tycka att "de dödar folk".

"Gäller undantag för fester där rika liberala kändisar närvarar?", undrar Republikanernas partiordförande Ronna McDaniel.

"Kommer Demokraterna kräva att alla gäster bär mask?", twittrar kongressledamoten Lance Gooden.

Biden kommer inte

Trumpregeringen kritiserades för att arrangera flera stora evenemang i Vita huset under pandemin innan vaccin fanns att tillgå.

En ceremoni som firade den då nytillsatta domaren i Högsta domstolen, Amy Coney Barrett, misstänktes för att ha lett till att ett tiotal personer smittades, däribland Trump själv.

Vita husets talesperson Jen Psaki betonade på måndagen att Obamas födelsedagsfest sker utomhus och med flera försiktighetsåtgärder. President Joe Biden, som var Barack Obamas vicepresident, väntas inte närvara.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL