Opinion

Alldeles åt skogen

Opinion
Opinion

EU:s skogsstrategi har presenterats. Uppenbarligen har vissa formuleringar mildrats efter kritik från bland andra den svenska kommissionären Ylva Johansson. Grundkritiken står ändå kvar; skogspolitiken ska inte bestämmas i Bryssel utan är en nationell kompetens. Kommissionens representant i Stockholm, Christian Danielsson, är ute och cyklar när han hävdar att skogspolitiken skulle vara en ”blandad kompetens”.

Europas länder ska självfallet hjälpas åt att för att uppfylla åtagandena i Parisavtalet. Förutsättningarna skiljer sig emellertid åt och detaljstyrning från tjänstemän i den belgiska huvudstaden fungerar inte. Nu vill EU skydda mer skog, skapa ett övervakningssystem ned på fastighetsnivå, styra vilka skogsbruksmetoder som ska få användas och bestämma vad som får produceras av trä.

Av Sveriges och Finlands yta är närmare 70 procent täckt av skog, medan siffran bara är nio procent i Nederländerna. Självfallet innebär detta att skogspolitiken måste se olika ut. ”Vi kan inte reglera grekiska olivlundar och den svenska skogen med samma politik”, understryker Europaparlamentarikern Emma Wiesner (c).

Virkesförrådet i de svenska skogarna har mer än fördubblats under de senaste 100 åren. Växande skog binder enorma mängder kol, vilket bygger på långsiktigt brukande. Skogsbruket kan inte ses kortsiktigt de närmaste nio åren, till 2030.

Många av de över 300 000 skogsbrukarna i Sverige har vårdat och brukat sin skog i generationer. Det måste de få fortsätta med utan förbud eller detaljstyrning. Frihet under ansvar bör vara grunden även framöver.

Skogen har en nyckelroll i klimatomställningen. Samtidigt är skogsbruket den viktigaste näringen på många håll i landet. Sverige kan kombinera ett miljövänligt skogsbruk med ökad användning av träråvara. Men för att klara detta får inte makten överlämnas till EU-byråkratin. Regeringen har ansvar för att detta inte sker. Det kan bli tuffa förhandlingar i höst.

Opinion

Enighet behövs

Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M) överens.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Opinion
Opinion

Det är inte ofta numera som partiledarna för M och C är överens, än mindre gör gemensamma utspel. Därför är det värt att notera att Ulf Kristersson och Annie Lööf på tisdagen skrev en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och bad regeringen om seriösa överläggningar mellan alla riksdagens partier för att nå bred enighet om försvars- och säkerhetspolitiken.

Det finns en god tradition om bred enighet mellan om inte alla så de flesta partierna om just säkerhetspolitiken. Det har ett stort värde att visa enighet utåt om hur Sverige ställer sig om det skulle uppstå ett allvarligt hot.

Därför har regeringen anledning att lyssna på kraven från M och C (som också andra partier fört fram i liknande ordalag). Det verkar också på uttalanden från utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist som om de inser det behovet. De öppnade på en presskonferens för överläggningar med oppositionspartierna, även om de inte omedelbart lovade att kalla in försvarsberedningen, vilket var det konkreta förslaget från M- och C-ledarna.

De exakta formerna är naturligtvis inte det mest väsentliga utan att ärliga försök görs att nå bred enighet om hur försvaret kan stärkas i det krisläge som Europa nu har kommit in i till följd av Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Redan genom det gällande försvarsbeslutet kommer försvaret att stärkas kraftigt under de närmaste åren, men det har kommit signaler från Försvarsmakten om akuta behov som behöver definieras, analyseras och åtgärdas snabbare.

Det finns också andra än militära hot som är akuta, exempelvis cyberangrepp och desinformation, vilket gör att andra myndigheter än Försvarsmakten behöver finnas med i arbetet.

Däremot finns det ingen anledning att i det nuvarande krisläget börja diskutera att omformulera grunden för den svenska säkerhetspolitiken. Det bör anstå tills situationen lugnat ner sig. Det ingår inte heller, klokt nog, i kraven från Ulf Kristersson och Annie Lööf.

Yngve Sunesson

Opinion

Forskare kan och bör debattera

Opinion
Krönika.

En av de mer kända nationalekonomerna i Sverige är Lars Calmfors. Sin mest uppmärksammade insats gjorde han som utredare av svensk anslutning till EMU. Hans rapport användes av både ja- och nej-sidan i folkomröstningskampanjen, trots att Calmfors' slutsats var att Sverige borde stå utanför eurosamarbetet. Det måste sägas vara ett gott betyg på opartiskhet och saklighet.

I sina mycket läsvärda memoarer – Mellan forskning och politik. 50 år av samhällsdebatt (Ekerlids förlag) - försöker han beskriva hur det ekonomiska tänkandet och forskningen påverkat politiken under de 50 år han själv deltagit aktivt i såväl forskning som politisk debatt.

Att han anser att den ekonomiska forskningen verkligen kunnat påverka politiken är ett gott betyg både åt de forskare som aktivt deltagit i debatten och åt politiker som tagit till sig kunskaperna.

Mest har Calmfors forskat och debatterat om arbetsmarknadspolitik. Det är ett område som det ofta stormar omkring politiskt. Före 90-talskrisen skrev han artiklar om målkonflikten mellan att hålla nere arbetslösheten genom stora arbetsmarknadsprogram och att öka den reguljära sysselsättningen. För denna åsikt, baserad på forskning, fick han hård kritik av främst fackliga företrädare men också av dåvarande arbetsmarknadsministern Mona Sahlin. Men han fick senare ett erkännande av Hans Karlsson, avtalssekreterare i LO på 1990-talet och arbetslivsminister 2002-06. Karlsson respekterade forskningsresultaten om lägre a-kassa och lönesänkningar för att skapa fler jobb men ansåg att den politiska kostnaden för de ökade inkomstskillnaderna var för höga. Sådana erkännanden är alltför sällsynta, enligt Calmfors.

Sitt senaste större uppdrag fick Calmfors när han ombads att leda ett nytt arbetsmarknadsekonomiskt råd, som Svenskt Näringsliv inrättade. Han försäkrade sig om att kunna arbeta helt oberoende, men när rådet lade fram kritiska synpunkter på industriavtalets märkessättning föll det inte i god jord och Svenskt Näringsliv beslutade lägga ned rådet.

Magdalena Anderssons kritik mot John Hassler, när han var ordförande i regeringens finanspolitiska råd, fick stor uppmärksamhet inför partiledarvalet i höstas. Men att finansministern inte tycker om att få oberoende kritik för sin ekonomiska politik var inte unikt för Andersson. Calmfors var den förste ordföranden i Finanspolitiska rådet, när det inrättades 2007. Han blev också utskälld av finansministern, som då hette Anders Borg, som var så irriterad att han övervägde att lägga ned rådet.

När Lars Calmfors summerar sina 50 år i den ekonomisk-politiska debatten, ofta i dess centrum, betonar han hur viktigt samspelet mellan forskning och politik är, inte minst genom debatt i medierna: ”Som akademisk forskare ska man sticka ut huvudet och hålla det kvar även när det blåser hård motvind.”

Det har han verkligen gjort, och när man läser hans slutord i boken – ”det är inte bara meningsfullt utan också roligt” - inser man att fler forskare borde ta hans ord på allvar och förmedla sin forskning till en bredare krets, för att ge bättre underlag för den politiska debatten och därmed samhällsutvecklingen.

Yngve Sunesson

Opinion

Hemlighetsmakeri kring coronahanteringen

Opinion
Opinion

Den 25 februari är det meningen att Coronakommissionen, den utredning med experter som skall bedöma hur regeringen och ansvariga myndigheter hanterat pandemikrisen, skall komma med sina slutsatser. Det är givetvis en mycket viktig rapport eftersom den inte bara skall utvärdera hur samhällets krisberedskap fungerat utan i praktiken också ge ledning för vilka förbättringar som kan göras inför framtiden. För vi kan inte utesluta att andra svåra samhälleskriser är något som hela samhällsapparaten då och då ställs inför.

Men nu har regeringskansliet gett besked om att Coronakommissionen inte ge tillgång till allt material som varit underlag till diskussioner och beslut. Svaret man fått är att det inte alltid finns sådana anteckningar och att man enligt lag inte har någon skyldighet att lämna ut enskilda tjänstemäns minnesanteckningar. Det är ett besynnerligt svar och strider mot den öppenhetstradition som normalt gäller inom den svenska statsförvaltningen.

Det kan finnas en del av underlagsmaterialet som tagits fram i regeringen som av olika skäl behöver vara hemligt. Men i sådana fall kan Coronakommissionen låta en del av sin utredning omfattas av sekretess. Däremot behövs kommissionen allt underlag för att slutsatserna skall bli de rätta. Den givna frågan är om regeringen har något som den vill dölja? Kanske är det inte så. Men då borde också total öppenhet gälla mot den granskningskommission som den själv har tillsatt.

Lars J Eriksson

Opinion

Urholkad polisnärvaro

Polis vid skånsk brottsplats.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

I början av 2000-talet kom larmrapporter om den omfattande nedläggningen av polisstationer. Mellan åren 1994 och 2005 las 100 polisstationer ner i vårt land. Men den debatt som uppstod då blev kortvarig och satte inte några stora spår utan nedläggningsvågen över polisnärvaron framförallt på mindre orter och i glesbygd fortsatte.'

Lokalradiostationerna i Västsverige redovisade igår hur polisnärvaron utarmats på glesbygden. År 2000 fanns det 52 polisstationer men idag vara 28. Det är svårt att dra annan slutsats än att det minskar tryggheten, ger ökat utrymme för kriminaliteten att breda ut sig och försvårar uppgiften att lösa brott.

Utvecklingen ser likartad ut i Skåne där man för femton år sedan inledde en strukturomvandling. Dåvarande polismästaren Anders Danielsson försökte lugna kritiska röster med att antalet poliser inte skulle minska men att man skulle arbeta mer effektivt och spara in på lokalkostnaderna. Även om antalet stationer fortfarande är relativt stort så är det något av potemkinkulisser eftersom öppettiderna är mycket begränsade och antalet poliser ute i yttre tjänst är stationerade någon annanstans. Att någon person finns på plats några timmar för att t.ex hantera hittegods är inte vad som gör polisen trygghetsskapande.

Sverige har 290 kommuner spridda över landet. Ekonomiprofessorn Charlotta Mellander undersökte för några år sedan polisnärvaron och jämförde med Systembolaget. Siffrorna visar att i hela 72 kommuner finns det inte en enda polis anställd. I ytterligare 23 kommuner är det enbart en till två poliser anställda. Däremot finns det minst tre anställda på ett systembolag i samtliga svenska kommuner. Det är ett svek mot människorna i dessa kommuner som inte känner att de får samma samhällsnärvaro som andra kommunmedborgare. Poliserna skall vara med fötterna på marken i lokalsamhället.

Lars J Eriksson

Opinion

Munskydd i riksdagen men inte i trängsel

Opinion
Opinion

Från första stund har jag varit kritisk mot den svenska pandemihanteringen, att vi agerat sent och inte med tillräckligt kraftfulla åtgärder. Samtidigt inser jag att det finns inga självklara sanningar om vad som är rätt och fel, vilket vi kan se av att länder agerar väldigt olika. Däremot finns det all anledning att vara mycket kritisk till när regeringen och Folkhälsomyndigheten inte tar till sig det som numera är forskningsmässigt klarlagt.

I onsdags hade vi den första partiledardebatten sedan Magdalena Andersson blev statsminister. Inför den hade man beslutat om att använda munskydd, men bara inne i riksdagens plenisal. Nu är två partiledare, Lööf och Bolund, sjuka i covid. Har de smittats var det sannolikt inte i den gigantiska plenisalen med god ventilation.

Varför gäller det att ha munskydd i riksdagen men inte på tåg, bussar och inne i butiker; miljöer där det kan vara trångt. Det finns ingen annan förklaring än inkonsekvenser hos beslutsfattare och det grundat i ren och skär prestige och dumhet. Det liknar en amerikansk generals sista ord när han tittade över skyttevärnet och sa ”på det där avståndet kan ingen trä.....”

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Sport

Skuru vann svenska cupfinalen

Daniela de Jong bidrog starkt till Skurus cuptitel. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Sport
Sport

Skurus handbollsdamer är svenska cupmästare efter att ha vunnit även den andra finalmatchen mot Skara. 32–26 på hemmaplan i förra veckan följdes upp med 35–33 i tisdagens bortaretur.

Direkt efter slutsignalen åkte guldhattarna på hos Skuruspelarna.

– Det var jävligt gött det här, säger cupmästarnas stjärna Daniela de Jong till SVT.

Svenska cupen i handboll har varit nedlagd sedan 1990, men återuppstod inför den här säsongen.

Malmö

Tydliga spår efter ljusshowen i Slottsparken

En del har reagerat på att nya stigar trampats upp i parken på olika ställen.
Foto: Elisabeth Sandberg
Malmö
MALMÖ Slottsparken är öppen som vanligt igen sedan ljusinstallationen Lumagica monterats ner. En del Malmöbor har reagerat på att det finns spår av lastbilar på gräsmattor och liknande. Malmö stad meddelar att allt kommer att återställas så fort det är möjligt.

Innan ljusshowen öppnade i november gjordes en besiktning av parken. Nu när MK Illumination som ansvarade för ljusshowen har tagit bort allt har det gjorts nya besök.

– Vi har en bra dialog med en inhyrd konsult som tillsammans med personal från gata och park tittar på vad som behöver återställas, berättar Andy Roberts som är chef för Malmö stads avdelning för offentlig miljö.

– Företaget håller på att återställa. Det som de inte kan göra själv får de hyra in ett företag för att göra eller använda vår personal. Arrangören är helt på det klara med att alla kostnader för återställning hamnar på dem.

Det finns tydliga spår av ljusshowen i parken. Allt kommer att återställas så fort det går. Företaget som arrangerade showen får stå för kostnaderna.
Foto: Elisabeth Sandberg

Ljusshowen var öppen under perioden 20 november till 9 januari. I parken finns nu tydliga spår av den täckbark som lagts ut under evenemanget. På gräsmattan vid den stora dammen syns tydliga spår av tyngre fordon. Förbipasserande har också reagerat på att det finns upptrampade stigar i parken som inte brukar finnas där.

Inspektioner

– All täckbark ska tas bort, fortsätter Andy Roberts. Den lades ut för att inte skada underliggande vegetation. Gräsytorna blir inte svåra att återställa. Men en del av arbetena blir lättare att göra när det inte är lika blött som det är nu.

– Malmöborna ska återfå sin park. Det mesta kommer att se annorlunda ut när växtligheten börjar ta fart igen och då kommer mycket av det som syns nu att vara borta. Vi kommer att göra flera inspektioner i parken.

Ljusshowen har fått kritik av många Malmöbor som reagerat på att en stor yta av parken spärrades av och bara blev tillgänglig för dem som betalade ett högt inträde.

Mycket känslor

Om det blir en ny ljusshow i år är inte bestämt än.

– Lumagica var fantastiskt och jag ser gärna att de kommer tillbaka. Men jag tror vi får hjälpas åt att hitta en ny plats som inte väcker så mycket känslor. Vi får ta med oss de erfarenheter som vi fått.

– Att spärra av gångvägen runt sjön i parken blev som en helig ko. Det är både vi och företaget införstådda med. Sedan måste vi givetvis titta på helheten och fundera över om det är rimligt att stadens fina mark kan upplåtas utan kostnad.

Tråkigt med spåren

Signar Jönsson som bor vid Kronprinsen var en av dem som besökte Slottsparken under tisdagen.

– Jag går ofta en runda här men det gick inte när parken var avstängd. Helt utan förvarning satte man bara upp staket.

– Det är skönt att parken är öppen igen men det ser tråkigt ut med de här hjulspåren.

Signar Jönsson är glad över att kunna använda Slottsparken som vanligt igen. Den här dagen tog han cykeln men annars brukar han promenera. På gräsmattan syns tydliga spår av lastbilar som använts under ljusshowen.
Foto: Elisabeth Sandberg
Signar Jönsson bor vid Kronprinsen och är ofta i Slottsparken. Här står han på en gräsmatta som har tydliga spår av lastbilar som använts under ljusshowen.
Foto: Elisabeth Sandberg

Kultur och nöje

Stellan Skarsgård gör debut i "Simpsons"

Stellan Skarsgård gästar 'Simpsons' i avsnittet 'Podcast news', som strömmas av Disney+ från onsdag. Pressbild.
Foto: Disney+
Kultur och nöje
Kultur och nöje Så här ser Stellan Skarsgård ut som gästskådespelare i tv-serien ”Simpsons”.
– För första gången ser mina barn på mig med något som liknar respekt, säger han till TT med ett skratt.

Den svenske skådespelaren är med i en kort scen i avsnittet ”Podcast news”, som läggs ut på Disney+ på onsdag. Han är road av uppmärksamheten kring den tecknade serien – och kanske en smula smickrad.

– Det är också en enorm ära, säger han.

Under de 32 säsongerna har mängder av kända artister, skådespelare, politiker och allmänna kändisar gästspelat i ”Simpsons”. Skarsgårds scen är mycket kort, han viftar med ett kontrakt som inte är påskrivet, och är sig definitivt inte lik. Men det är hans egen röst som hörs i avsnittet.

Huruvida han är den förste svensk som fått äran att vara med i ”Simpsons” är okänt. Däremot finns det en mängd Sverigereferenser i en rad avsnitt.

Stellan Skarsgård tar det just nu lugnt hemma innan det är dags för nya inspelningar.

– Vi startar med ”Dune 2” i juli. Och sedan framåt hösten är det dags för andra säsongen av Star wars-serien ”Andor”.

Den första säsongen spelades in i England när pandemin rasade som värst och tog därför mycket lång tid.

– Jag vet inte när de börjar sända den. Det dröjer nog, så att det inte tar alltför lång tid mellan säsong ett och säsong två.

Gunnar Rehlin/TT

Stellan Skarsgård som vi är vana vid att se honom. Arkivbild.
Stellan Skarsgård som vi är vana vid att se honom. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL