Lagfarter SkD

48 kvadratmeter stor stuga i Hörby såld

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Försäljningen av huset på Söderto 3284 i Hörby är nu klar. Ny ägare blir Pia Annelie Bengtsson, 58 år, från Tjörnarp som köper fastigheten av Enesa och Ramiz Kukic. Det 48 kvadratmeter stora huset är byggt 2005 och tomten är 8 600 kvadratmeter stor. Ägarbytet gjordes i juni 2021 och priset blev 1 600 000 kronor.

I vintras såldes ett annat hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Söderto 3188. Priset blev där 4 425 000 kronor, för det 195 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

Eslöv letar blomstrande vägkanter

Var finns det blommor i vägkanten? Det vill Eslövs kommun få bättre koll på.
Foto: Johan Nilsson/TT
Eslöv
ESLÖV Eslövs kommun håller på med en undersökning av var någonstans i kommunen det finns blomrika vägkanter.

Det är en del av kommunens satsning på att gynna pollinerande insekter. På sin hemsida uppmanar Eslövs kommun sina invånare att tipsa om var man sett blommor i vägkanten.

– Beskriv gärna hur den aktuella vägkanten ser ut. Ange exempelvis vilka växtarter som finns, hur lång den blomrika sträckan är och annan intressant information, skriver man på hemsidan.

Bakgrunden är att när ängar och betesmarker blir allt ovanligare är blommor vid vägarna extra viktiga för bin, humlor och fjärilar vad gäller mat, boplatser och möjligheten att sprida pollen.

På kommunens hemsida finns ett formulär där man kan skicka in sitt tips.

Hörby

Fik med fokus på veteranmotorer

Mopeder och motorcyklar i alla olika modeller och år hade tagit sig till MC-fiket på kulturhuset i Östra Sallerup.
Foto: Erica Eriksson
Hörby
ÖSTRA SALLERUP Om vartannat kom regnskurarna, emellanåt täcktes himlen med moln och ibland strålade solen. Det osäkra vädret var dock inget som skulle stoppa veteranfantaster och bilintresserade för fika på Östra Sallerups kulturhus – och kvällen bjöd till slut på sol.

Motorcyklar, mopeder, veteranbilar och traktorer hade tagit plats på kulturhusets grusparkering – precis som alla andra måndagskvällar när kulturhuset styrt upp MC-fik. Här stannar motorintresserade till för att umgås, dricka kaffe och prata om sina fordon.

Småkakor, bullar och kaffe hade dukats fram. Grillen var i gång och för den som var hungrig fanns korv och bröd att förtära.

– Det är så otroligt kul att se alla som kommer hit. De kommer från alla olika håll och på olika fordon, säger Anitha Serwin. Några tog sig till fiket i sin veteranbil.
Foto: Erica Eriksson

– Det är så otroligt kul att se alla som kommer hit. De kommer från alla olika håll och på olika fordon, säger Anitha Serwin, ordförande i föreningen Kulturhuset i Östra Sallerup.

Anitha Serwin förklarar hur MC-fiket på kulturhuset i Östra Sallerup har öppet varannan måndag. Och varannan måndag kan besökarna ta sig till Vollsjö i Nyvång – med samma upplägg som de själva har. En plats för motorintresserade för att ta en kopp kaffe eller äta korv med bröd.

Ole Nilsson, Göran Håkansson, Bengt Olsson och Christer Petterson hade alla tagit sig till MC-fiket på varsin motorcykel.
Foto: Erica Eriksson

På en bänk har Ole Nilsson, Göran Håkansson, Bengt Olsson och Christer Petterson slagit sig ner. Någon äter korv med bröd medans andra har beställt in paj från köket. De alla har tagit sig till kulturhuset på varsin motorcykel och ett besök till MC-fiket sker varannan måndag för alla fyra.

– Vi trivs bra här. Det är extra kul att träffa alla med samma intresse, säger Christer Petterson.

Besökarna kommer från stora delar av Skåne och inte endast från trakterna. Bengt Olsson har nämligen tagit sig från Kristianstad för att möta upp sina motorcykel-vänner.

– Vi trivs bra här. Det är extra kul att träffa alla med samma intresse, säger Christer Petterson.
Foto: Erica Eriksson

På gräset har precis Dan Gustafsson och Ove Ahlqvist parkerat sina mopeder. Dans är en svart Puch Florida från 1964 och Ove har en blå från 1963. Liksom många andra brukar dem också besöka MC-fiket varannan måndag.

– Jag har varit med här sedan MC-fiket startade för många år sedan, berättar Dan Gustafsson.

Han fortsätter:

– Min moped är helt original och har hängt med mig många gånger ut på sådana här träffar.

Dan Gustafsson och Ove Ahlqvist kör båda mopeder. Bådas från 1960-talet.
Foto: Erica Eriksson

MC-fiken startade för några år sedan och har sen dess lockat till sig alla olika typer av bilar, motorcyklar och traktorer.

– Vi har haft en traktor på besök som har två motorer och två huven. Han har alltså byggt ihop två traktorer som blivit en. Det är lite kul, berättar Anitha Serwin.

Ett vanligt samtalsämne på träffen blir bland annat bilar, mopeder och motorcyklar. Inte så konstigt kan man ju tycka när det är motordrivna färdmedel som är det gemensamma.
Foto: Erica Eriksson

Idag var där många som hade tagit sig till fiket på sin moped eller med sin veteranbil, men Cay Lindberg och sonen Julus Lindberg valde traktorn.

– Vi skulle iväg och mata djuren och då passade vi på att köra inom här och äta en korv med bröd, berättar Cay Lindberg.

Han äger många traktorer och brukar besöka fiket med olika traktorer varje gång han kommer hit.

– Jag kan tycka det är kul att visa upp dem. Det är ett intresse jag har.

Tillsammans med sonen Julus Lindberg tog Cay Lindberg traktorn till Östra Sallerups kulturhus för färdkost.
Foto: Erica Eriksson

Vid sina veteranbilar på grusparkeringen satt Jan Persson tillsammans med Gunhild och Jan Jönsson i sina brassestolar.

– Den gröna bilen är min och den är ifrån 70-talet, berättar Jan Persson.

En bil som varit med honom länge. Gunhild och Jans blåa bil är däremot äldre och kommer från 55-talet.

Veteranbilar från 55-talet och 70-talet.
Foto: Erica Eriksson

– Vi har haft fyra-fem fik nu under sommaren. Innan dess har vi varit tvungna att dra in på det i och med pandemin, berättar Anitha Serwin.

Hon förklarar att där varit uppemot 90 besökare en gång under sommaren, men att fiket är något som är beroende och påverkas av vädret. Regnar det är de inte många på moped och motorcykel som tar sig ut.

– Är det dåligt väder är chansen stor att här inte kommer så många. Som idag har vädret varit osäkert – och då märks det på antalet besökare.

När vädret blev säkrare under kvällens gång var det också många som tog sig till Östra Sallerups kulturhus – för att möta upp andra med samma motorintresse och körandes på samma fordon.

Sjöbo

Klart för Sjöbotest av omdebatterat fordon

Person åker på elskoter i hällregn utanför Malmö centralstation.
Foto: Johan Nilsson/TT
Sjöbo
SJÖBO Elskotrar går att hyra i städerna Malmö, Lund och Helsingborg. Nu vill tyska leverantören Tier prova om det även finns intresse att använda skotrar på mindre orter som Sjöbo.

– Det är helt unikt att de vill testa på en liten ort som Sjöbo och Tomelilla, orter där det inte finns stadstrafik.

Det säger Frida Lindén Tiberini, EU-samordnare och projektledare för Sjöbo och Tomelillas del i det stora svensk-danska projektet om resande på landsbygden, Mobilitet på tvärs.

SkD har tidigare berättat om vilka resandeformer som ska undersökas i Sjöbo-Tomelilla. Nyligen smygstartade projektet med elcykeltest. De första testtiderna blev snabbt bokade.

Kvinna med glasögon och turkos sjal runt halsen.
Frida Lindén Tiberini.
Foto: Privat

Testare

Nya tider för nya testare släpps i höst. Samtidigt letar projektet nu andra testpersoner till de återstående sex reseidéerna.

– För vissa av dem har vi mer eller mindre ett startdatum klart, för andra behöver i planera mer för. I vissa är det också klart vem vi ska samarbeta med, säger Frida Lindén Tiberini.

FAKTA

Fem test med liftarhållplats och bilutmaning

Förutom test av elcyklar och elskotrar så ingår fem test till i mobilitetsprojektet. Man kan då testa bilpool i sin by, via app låna ut sin bil till grannen när man inte själv behöver den, samåka i grupp eller med hjälp av app, prova liftarhållplats för spontan samåkning och slutligen delta i ”Bilutmaningen” där tvåbilsfamiljer utmanas att testa att klara sig med endast en bil under en månad.

Samarbete

I elskotertestet är det klart att det blir ett samarbete med tyska leverantören Tier.

Tier har i dag skotrar i tre skånska städer men vill nu prova om det finns intresse även på mindre orter som Sjöbo och Tomelilla. Hur kan en affärsmodell för en mindre ort se ut? Finns det tillräckligt stort underlag?

Svar om intresse

– Grunden ligger egentligen i att vi vill testa hur mobiliteten funkar på två mindre orter som till exempel Sjöbo och Tomelilla och hur synergierna ser ut mellan Malmö, med pendlingsavstånd till till exempel Sjöbo, säger August Svedenstedt, Sverige-Danmarkchef på Tier Mobility.

För deltagarna i mobiltetsprojektet blir det intressant att se om Sjöboborna kan tänka sig att ställa bilen och istället använda skoter.

– Om man pendlar med buss – skulle en elskoter lösa den sista resan om man har lite långt från hållplatsen eller busstationer eller tågstationen in till där man jobbar eller pluggar? Hade en sån här lösning varit en hjälp för folk? Det är den typen av frågor vi kommer att ställa i vår uppföljning, säger Frida Lindén Tiberini.

Slängda skotrar

Och det är många som vill vara med och prova skoter. I måndags hade 69 villiga testare anmält sig efter reklam för projektet på Sjöbo kommuns Facebooksida.

Där utbröt det snart debatt.

”Ska det nu slängas en massa elskotrar kors och tvärs inne i Sjöbo också? Nej tack!”, skrev en upprörd Sjöbobo.

– Det var ganska väntat. Det finns många känslor kring elskotrar. Och jag vet inte hur det kommer att bli i våra orter. Men just därför det är intressant att testa. Kommer det att lösa pendlingsproblematiken för människor eller kommer det bara att stöka till?

Lärdomar

Att man gör ett test innebär inte att det därefter ställs ut elskotrar i Sjöbo.

– Jag har inget uppdrag att vi ska installera eller implementera något sådant. Detta är ett väldigt utforskande och väldigt lärande projekt. Lärande för oss hur vi arbetar med fokusgrupper och med medborgarna och för dem om det finns en affärsmodell som håller för att kunna erbjuda en sådan tjänst på kommersiella villkor eller om det är något som i så fall måste subventioneras.

Svalöv

Bygdegårdsföreningarna rasar över nya bidragen

Folkets hus i Teckomatorp.
Foto: Roger Sunesson
Svalöv
SVALÖV De fyra bygdegårdsföreningarna i Svalövs kommun är inte nöjda med förslagen till kommunala föreningsstöd.

Den ekonomiska förlusten blir helt enkelt för stor.

Därför har Folkets hus i Svalöv, Folkets hus i Teckomatorp, Torshalls Bygdegårdsförening och Röstånga Bygdegårdsförening har därför lämnat ett gemensamt yttrande på den remiss som varit ute för att synas en tid.

Niklas Bohn i Svalöv, Sven Nimmermark i Teckomatorp, Mats Kullander som är ordförande för Torshall i Torrlösa och Britt-Marie Carlsson i Röstånga gillar inte alls uppdelningen:

- Det framgår tydligt att Svalövs kommun enbart har idrott som målgrupp för föreningsstödet, konstaterar man i svaret.

De nya uträkningarna innebär att samtliga bygdegårdsföreningarna får en halverad summa att spendera årligen i framtiden.

Folkets hus i Svalöv går från 105 000 kronor ner till 54 700, Teckomatorp har i dag 72 000 kronor, men får nöja sig med 38 000 kronor.

Nära en halvering gäller även för Torshall som i fortsättningen får 44 000 kronor på sitt konto jämfört med i dag på 72 000 kronor.

Även Röstånga Bygdegårdsförening missar många viktiga kronor. Här gäller från i dag 60 000 kronor ner till 34 700 kronor.

I remissvaret poängterar föreningarna att samlingslokalerna används mycket för teaterföreställningar för både barn och vuxna, revyer, stand up, Söndagskafé, men även som replokaler för lokala band.

Det finns stor risk, enligt föreningarna att många inte har råd att betala hyran och underhålla byggnaderna som måste till.

- Samtidigt som vi får kraftigt minskade bidrag satsar Svalövs kommun miljoner på att bygga upp Kågerödslund igen.

- Det har vi inget emot, men anser att alla samlingslokaler ska behandlas lika.

Man ser att fötterna slås undan efter den tuffa coronatiden och här har inga större inkomster kommit in.

- Vi vet inte om vi kommer att överleva efter denna tid med pandemi och restriktioner.

- Utgifterna finns fortfarande kvar, men inkomsterna lyser med sin frånvaro.

Man avråder därmed bestämt att tillämpa de nya reglerna.

- Bättre vore att bidragen beräknas på ett genomsnitt av de tre årens driftskostnader och att bidragen utgör hundra procent av de kostnaderna.

Personligt

”Jag är intresserad av hur människor fungerar”

Bilden visar Roland Jönsson, president i Skurups Rotaryklubb.
Foto: Axel Hilleskog
Personligt
Skurup
Skurup Roland Jönsson är ny president i Skurups Rotaryklubb, en roll han axlar med erfarenhet då han har varit president en gång tidigare. Nu ska han ta sig ann utmaningen att få igång verksamhet som legat på is under pandemin och locka fler medlemmar i en tid då det ideella engagemanget tycks svikta.

Vi ses hemma hos Roland Jönsson i uterummet till han och hans fru Britt-Maries 80-tals villa i Skurup under en av juli månads sista riktigt varma dagar. Robotgräsklipparen kör fram och tillbaka i sin stilla lunk i den välskötta trädgården. En fågel misstar sig och tror att det är fri passage men krockar med verkligheten och åker med en lätt duns in i ett fönster men flyger sedan iväg. I övrigt är det fridfullt.

Miljön är som upplagd för ett stillsamt pensionärsliv men 70-årige Roland Jönsson berättar att han nog jobbar mer nu än han gjorde innan han gick i pension som 58-åring. Idag driver han sitt eget företag vilket bland annat innebär rollen som ordförande och rådgivare åt KIA-återförsäljarförening i förhandlingarna gentemot KIA Sweden, ett uppdrag som han har haft i 11-12 år. Han är också verksam i Motorbranschens Riksförbund Skåne.

– Det funkade inte: efter ett år hemma i lugn och ro när garageuppfarten var omlagd, allt var målat och fixat så började det bli långtråkigt, säger Roland Jönsson om tiden som relativt ung pensionär.

Bilden visar Roland Jönsson, president i Skurups Rotaryklubb, i hans trädgård.
Roland Jönsson hemma i sin trädgård i Skurup.
Foto: Axel Hilleskog

Han växte upp i Sofielund i Malmö med en mamma som hemmafru, pappa - målare och en tre år äldre syster som han än i dag kan kivas med. Yrkesbanan inledde han som bilmekanikerlärling.

– Jag gick tre års verkstadsskola och jobbade samtidigt under de tre åren och fick 1,98 kronor i timmen.

Efter det gjorde han lumpen för att sedan läsa vidare till teknisk ingenjör. Därefter har han haft flera olika roller inom bilbranschen, dock utan att jobba som bilförsäljare som många tror. 25 av åren spenderade han på BMW Sverige och BMW Nordic i olika befattningar. Och nu stortrivs han som rådgivare och ordförande.

– Det är otroligt stimulerande. Kunskaperna som jag har fått under mitt liv i branschen kommer till godo: det är mycket förhandlingar och stor diplomati mot företrädarna för KIA Sweden.

Vad gillar du med jobbet?

– Att förbereda sig inför ett möte, det är det som är livet. Att sätta sig ner vid ett bord, diskutera och delta i ett givande och tagande. Det är en match.

Vad har du för styrkor?

– Möjligen är jag bra på att förutse hur folk ska reagera. Jag är intresserad av hur människor fungerar. Tålamod måste man också ha. Ett stort sådant.

Rollen som president för Skurup Rotaryklubb kräver andra mjukare kvalitéer. För Roland, som varit medlem i runt tolv år och nu blir president för andra gången efter att ha blivit vald på årsmötet, gäller det att få tillbaka energin i en klubb som fått se de fysiska mötena ställas in under pandemin. Allt från kontakten med medlemmarna, de olika föredragen varje vecka, lokala projekt som support för simskola till klubbens pris för goda insatser i Skurups kommun har fått läggas på is. Dessutom blir det enligt Roland allt svårare att locka medlemmar i dagens samhälle med ett sviktande intresse för föreningslivet. Det är en fråga utan enkla svar.

– När idrottsaktiva inte når framgång så slutar de i föreningarna och jag undrar om inte de här eldsjälarna som drar det tunga lasset håller på att ebba ut. Alla säger att man inte har tid, men hade man mer tid förr? Folk jobbade ju längre förr, så jag vet inte.

– Det är kanske enklare att identifiera sig om det gäller ren välgörenhet, men i Rotary är man dessutom medlem för att dela med sig av sina erfarenheter från yrkeslivet för i grunden är Rotary ett yrkesnätverk. Detta tillsammans med våra samhällsinriktade projekt och intressanta föredrag varje vecka är en stor anledning att vara med i Rotary.

Något som ligger nära hjärtat är samarbetet med vänklubben i den tyska staden Bergen på ön Rügen i staden Bergen. Den var Rotary Skurup var med och drog igång för exakt 30 år sedan. Båda klubbarna stöttar välgörenhetsprojekt Mama Zebra Memorial Fund.

– Det ger barn från massajfolket möjlighet till utbildning och en plats att bo under skolgången från årskurs ett till årskurs nio.

– Flickorna är de särskilt utsatta. De gifts bort när de är unga och kan också utsättas för könsstympning vilket undviks när de får gå en organiserad utbildning.

Bilden visar Roland Jönssons modellbilssamling.
Roland Jönsson har samlat på modellbilar sedan barnsben.
Foto: Axel Hilleskog

När Roland hittar luckor i sitt schema ägnar han gärna tiden åt golf och att fixa med huset. En livslång passion är samlandet på modellbilar i skala 1:43 och han har kvar många av barndomens bilar.

– Det går i perioder, just nu ligger det nere. Jag har fyllt ett par skåp så jag måste bromsa det.

Hos Roland finns ett musikintresse med ett brett spektrum av artister men får han bara välja en så är det Eric Clapton som gäller. Han berättar även om en gammal passion som fått blomma ut på senare år: elgitarrer. Med stor kunnighet berättar han om de olika gitarrerna och dess bakgrundshistorier även om han själv inte kan spela.

– En del av kompisarna när jag var ung var med i pop- och rockband och det ville jag själv men jag hade ingen direkt talang. Min son däremot har kunnat utveckla det på annat sätt och spelar i band. Genom hans engagemang i musiken så har jag hakat på även om jag tyvärr inte kan spela själv.

FAKTA

Roland Jönsson

Ålder: 70 år

Bor: Skurup

Familj: Frun Britt-Marie, sonen Magnus och barnbarnet Max.

Aktuell: Ny president i Skurups Rotaryklubb.

Fritidsintressen: Golf, fixa med huset, samla på modellbilar och gitarrer.

Motto i livet: Att behandla andra med respekt.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Oddsleverantören Kambis starka första kvartalsresultat 2021

www.casumo.com

Kambi Group, ett Maltabaserat företag som levererar odds till B2C-företag inom sportbetting, överträffade under det första kvartalet 2021 förväntningarna som hos många redan var höga. Bolaget har visat starka siffror flera år i rad, och rider vidare på den växande sportbettingvågen.

En stark inledning på 2021

Kambi Group startade 2010 och noterades på Stockholmsbörsen fyra år senare. Deras verksamhet fokuserar på att förse bettingbolag med oddstjänster, och har varit något av en framgångssaga sedan dess. Företaget har haft en vinstmarginal med över 10% i snitt per år sedan de noterades, och det senaste kvartalet visar en imponerande 25.8% för 2021. Intäkterna har ökat med över 200 miljoner kronor från samma kvartal förra året och även marknadsvärdet fick ett lyft under 2020, vilket kan ses som att investerare har höga förhoppningar om framtiden.

Den växande iGaming-industrin

Kambis framgångar det senaste decenniet följer den snabbt växande spel- och bettingindustrin, som har blivit en betydelsefull gren inom online-nöjen. När intresset för betting har ökat, har resultatet blivit att bettingbolagen vill göra sina tjänster mer tillgängliga och användarvänliga för kunden. Den efterfrågan har Kambi dragit nytta av, och förser då bolagen med de tjänster som krävs för att anpassa sig efter den växande populariteten. Dessutom har operatörer som historiskt sett är fokuserade på casino till exempel Casumo också börjat ta del av Kambis tjänster, för att utöka sin verksamhet till att omfatta sportbetting tillsammans med spel som blackjack och slots. Då iGaming som bransch går igenom en stor tillväxtfas kan man konstatera att Kambi varit rätt i tiden med sina tjänster.

Ljus framtid för bolaget

Kambi har under åren återinvesterat delar av sin vinst, och satsat på att stärka sin internationella närvaro. Idag har de kontor på olika ställen i världen, och ett nät som sträcker sig över flera kontinenter. En av de viktigaste händelserna i bettingvärlden var när USA legaliserade sportbetting på federal nivå 2018, efter att ha varit förbjudet i nästan 30 år. Sedan dess har flera delstater gjort planer på hur lyftandet av de lokala förbuden ska se ut.

Detta har så klart varit väldigt goda nyheter för företag som erbjuder bettingtjänster, och Kambi har varit en av de första att utnyttja den förändringen. De har inte bara kontor etablerat i Philadelphia, utan har redan involverat sig i bettingverksamhet i flera delstater. 2020 rapporterades 30-40% av gruppens intäkter har kommit från den amerikanska marknaden. Med en fot inne i den snabbt växande bettingmarknaden i USA ser framtiden intressant ut för bolaget, och den starka kvartalsrapporten för 2021 kan ses som ett kvitto på spel- och bettingindustrins framfart, så väl som en fingervisning för hur det kan komma att se ut framöver.

Kambi Group Plc. har sitt huvudkontor i Malta och börsnoterades 2014. Företaget ägnar sig främst åt att erbjuda tjänster inom odds till företag verksamma inom spel- och betting – och den växande industrin inom vilken de opererar har skördat stora vinster de senaste åren. Den första kvartalsrapporten för 2021 visar på en stark tillväxt för företaget, som har levererat flera positiva rapporter i rad, och med möjligheterna på den nyöppnade amerikanska marknaden kan detta bli ett framgångsrikt år.

Malmö

Ett år innan Sollekplatsen återställs

Den ”Gula kulan” i Västra hamnen var del av en temalekplats och att få reservdelar för att återställa den tar tid.
Foto: Johan Nilsson/TT
Malmö
Malmö För drygt en månad sedan brann delar av Sollekplatsen i Västra hamnen ner i en misstänkt anlagd brand. Enligt Malmö stad kan det ta över ett år att reparera delen av lekplatsen som går under namnet ”Gula kulan”.

Det var på natten den 5 juli som räddningstjänsten kallades till Västra hamnen när Sollekplatsen stod i lågor. Sedan dess har det nedbrända tornet med tillhörande rutschkanor varit avspärrat och det kommer det vara en lång tid framöver.

– Förhoppningsvis har vi kunnat återställa lekplatsen inom ett år. De delar som är skadade är specialbyggda av en särskild leverantör, därför kommer det ta tid att få dem levererade. Den processen fördröjs även på grund av pandemin, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för teknik och service.

1 av 20 temalekplatser

Sollekplatsen är en av cirka 20 temalekplatser i Malmö, det vill säga en lekplats som är unik och specialbyggd och följer ett visst tema.

– Jag uppfattar att boende i Malmö och i Västra hamnen uppskattar att temalekplatserna är speciella och unika. Tyvärr är det ju så att vissa delar är omständliga att få tag på när de går sönder, eller som i det här fallet när de bränns ner, säger Andreas Schönström (S).

– Utgångspunkten är att återställa utrustningen till ursprungligt utseende och funktion, men det är inte säkert att det är möjligt. Det får vi nu undersöka, säger Marie Persson, sektionschef på fastighets- och gatukontoret, på Malmö stads hemsida.

Innan branden var Gula kulan ett landmärke i Varvsparken i Västra hamnen.
Foto: Malmö stad

Ingen misstänkt för brottet

Förutom att det tar tid att få de delar som behövs levererade kommer även upphandlingen om vem som ska bygga upp den igen att ta tid.

– Det finns lagar och regler för hur arbetet ska upphandlas. Det arbetet ska utlysas och företag ska lägga anbud, om vi inte kan utföra det själva, säger Andreas Schönström (S).

Branden startade högst upp i ett torn och händelsen utreddes av polisen som grov skadegörelse. Förundersökningen är numera nedlagd utan att någon person gripits för brottet. Enligt polisen har de dragit i de trådar de kan utan att kunna identifiera någon misstänkt.

Sagoslottet i Pildammsparken blev utsatt för en anlagd brand den 29 juni och är fortfarande avspärrat. Andreas Schönström (S) vill att både Sollekplatsen och Teaterlekplatsen ska återställas till hur de såg ut innan bränderna.
Foto: Mattis Vindelman

Två bränder på en vecka

En vecka innan det brann på Sollekplatsen brann det på Teaterlekplatsen i Pildammsparken, också den branden misstänks vara anlagd. Det sönderbrända sagoslottet spärrades av och många barn och föräldrar uttryckte sin sorg över att lekplatsen var vandaliserad.

Även Sagoslottet i Teaterlekplatsen är fortsatt avspärrat och i nuläget vet inte Malmö stad när byggnaden kommer repareras. Den är också en temalekplats med specialbeställda delar och det kan komma att dröja innan den blir återställd. Slottet innehöll belysning som förstördes i branden.

OS i Tokyo 2021

Guld och världsrekord av Warholm

Karsten Warholm jublar efter sitt OS-guld.
Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Sport
Sport

Norrmannen Karsten Warholm satte nytt världsrekord när han sprang hem OS-guldet på 400 meter häck.

Warholm korsade mållinjen på 45,94 och är därmed förste man någonsin att springa under 46 sekunder på distansen.

– Är det möjligt?, skrek han enligt norska NTB efter målgången.

Inför finalen hade han själv sagt att det kunde krävas världsrekord för att ta guld, och han fick rätt. USA:s Rai Benjamin tog silver med en tid, 46,17, som också var under Warholms tidigare rekord på 46,70, som norrmannen satte tidigare i somras.

Brasiliens Alison Dos Santos på bronsplats sprang två hundradelar långsammare än den tiden och sammanlagt satte sex löpare i loppet personliga rekord.

OS i Tokyo 2021

Svensk protest hjälpte inte – Sagnia slutade nia

Khaddi Sagnia i längdfinalen.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Sport
Sport Den svenska protesten hjälpte inte.
Det blev bara tre längdhopp för Khaddi Sagnia, med 6,67 som bäst, och en niondeplats i OS-finalen.
– De dömde som de dömde och jag får väl lita på det, säger hon.

Australiskan Brooke Strattons tredje hopp tog henne upp till sjundeplatsen och petade ner Khaddi Sagnia till nionde.

Sverige lämnade in en protest om misstänkt övertramp, men efter ytterligare videogranskningar kvarstod hoppet som godkänt.

Det innebar att Stratton fick hoppa vidare i finalen – och att Khaddi Sagnia var klar för dagen.

– Jag fick reda på det i efterhand, jag hade ju fokus på mitt. När jag såg att jag var på nionde plats tänkte jag väl inte på att jag kanske skulle få hoppa tre hopp till, säger Khaddi Sagnia.

"Ser ut som övertramp"

Hon försöker vara diplomatisk när hon får se en mobilbild av Strattons plankträff. Men de 0,3 centimeter som australiskan hade till godo enligt den officiella statistiken såg misstänkta ut, medger Khaddi Sagnia.

– Ja… det ser ju ut som ett övertramp. Men vad ska man göra, man får bara gå på det som de säger.

Khaddi Sagnia inledde året med starka insatser i både längd och sprint och tog senare brons på inne-EM. Under våren tvingades hon dock till en meniskoperation, som störde uppladdningen inför utomhussäsongen.

Ändå behövde hon i kvalet i söndags bara ett enda hopp när hon fick till 6,76 meter i första försöket och gick till final.

Tyskt guld

I finalen var nivån dock ett snäpp högre än så. Tyskan Malaika Mihambo tog OS-guld med ett hopp på 7,00 meter, tre centimeter före amerikanskan Brittney Reese och bronsmedaljören Ese Brume från Nigeria.

Brooke Stratton? Hon stannade på tredjehoppet, 6,83, som bäst och behöll sjundeplatsen.

Finalen började rätt blygsamt för Khaddi Sagnia, som hoppade 6,58 i första omgången och 6,67 i andra. I tredje hoppet hade svenskan behövt öka till minst 6,80, men landade på nytt på 6,58 och hade därmed hoppat färdigt.

– Jag kände ändå att jag har längderna i mig. Men samtidigt är det här väl resultatet av att jag inte har haft en full förberedelse, säger Khaddi Sagnia.

– Men jag tog mig till final och slog ut många, det visar ändå att får jag uppladdningen som jag behöver och får jag tävla, då kommer det att ryka.

Jens Bornemann/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL