Lagfarter SkD

Årets dyraste hus hittills sålt i Höör

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Huset på Lars Ols Väg 3 i Höör är det dyraste huset som sålts i Höör i år. Köpet blev klart i juni 2021 och priset blev 7 800 000 kronor. Köpare är Anna Maria Jessica Olsson, 34, och David Karl Oscar Sjöström, 33, och säljare var Magnus Simon Emanuel Sinclair och Emma Elisabeth Hansson. Husets byggår är 2010 och det har en boyta på 260 kvadratmeter.

Det dyraste huset hittills i år i hela Höörs kommun är huset på Ormanäs 832 som i juni gick för 11 500 000 kronor.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes nyligen en fastighet, på Sanatorievägen 15. Där blev priset 4 350 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

OS i Tokyo 2021

Guld och "omänskligt" världsrekord av Warholm

Karsten Warholm jublar efter sitt OS-guld.
Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Sport
Sport På förhand handlade det om duellen mellan Karsten Warholm och Rai Benjamin.
Det blev en duell mot klockan i stället.
Warholm tog OS-guldet på 400 meter häck – och pulveriserade sitt eget världsrekord.
– Är det möjligt? skrek norrmannen.

Karsten Warholm förutspådde det själv. Det var inte omöjligt att det skulle krävas världsrekord för att vinna OS-guld på 400 meter häck i Tokyo.

På en pressträff inför försöken spekulerade norrmannen i tider på 46,6 – att jämföras med hans färska världsrekord på 46,70 från Diamond League-galan i Oslo i början av juli.

Men 46,6-tider hade bara räckt till brons när Karsten Warholm och Rai Benjamin pressade varandra till två helt fantastiska tider på distansen.

När Warholm korsade mållinjen stannade klockan på osannolika 45,94 sekunder och han blev därmed den förste någonsin att springa 400 meter häck under 46 sekunder.

– Är det möjligt?, skrek han enligt norska NTB efter målgången.

För norska Discovery utvecklar han:

– Jag har tvivlat på om det finns något sådant som ett perfekt lopp, men i dag tror jag faktiskt att det var det. Om jag klarar att kopiera det här är det fantastiskt, säger Karsten Warholm.

– Det här betyder hela världen för mig. Allt jag lagt in, alla timmarna jag har använt.

– Jag måste medge att i dag kom tårarna, jag vill inte förneka det. Det här är det största jag har upplevt på en idrottsbana.

"Större än Bolt"

Knappt två tiondelar bakom, på en tid som ingen hade trott var möjlig 46 sekunder tidigare, sprang USA:s Rai Benjamin i mål som silvermedaljör på 46,17.

– Jag trodde att 46,4 skulle räcka för att vinna. Om du hade sagt innan att jag skulle springa på en 46,1-tid och förlora hade jag förmodligen klippt till dig, skämtar han efteråt.

Men, fortsätter amerikanen:

– Jag är glad att vara en del av historien.

– Det är det största loppet i OS-historien. Jag tror inte ens att Usain Bolt kan toppa det.

Det har pratats mycket om de nya skorna som vissa springer i och om de snabba banorna. Men Rai Benjamin avfärdar det.

– Jag tror att jag hade sprungit rätt fort i andra skor också. Det här var det största, större än Usain Bolts 9,58 (på 100 meter) till och med.

Brasiliens Alison Dos Santos på bronsplats sprang samtidigt bara två hundradelar långsammare än det gamla världsrekordet och sammanlagt satte sex löpare i loppet personliga rekord.

Norsk idrottshistoria

Karsten Warholm har inte förlorat ett lopp sedan september 2018. Då hade han redan tagit VM-guld 2017 och upprepade det 2019.

På hemmaplan i Oslo kom äntligen också världsrekordet för en månad sedan. Och på Olympiastadion i Tokyo kunde inte ens Warholms tränare Leif Olav Alnes riktigt tro sina ögon.

– Man vet inte om det går förrän man är mål. Det är mycket som kan gå galet, men det är också mycket som kan gå rätt, säger Leif Olav Alnes till norska Discovery.

– Det är ganska omänskligt, men han är ju otroligt bra på det.

Norge har som bekant en lång rad stora, stora idrottsögonblick i sin historia. Inte minst i vintertid.

Men Berit Kjøll, ordförande i norska idrottsförbundet, skräder inte orden.

– I dag upplevde vi ett av de största ögonblicken i vår idrottshistoria, säger hon till NTB.

Jens Bornemann/TT

FAKTA

Fakta: Karsten Warholm

Född: den 28 februari 1996 i Ulsteinvik, Norge.

Bor: Oslo.

Gren: 400 meter häck.

Främsta meriter: OS-guld 2021, VM-guld 2017, EM-guld 2018, VM-guld 2019, världsrekordhållare (45,94 sekunder).

OS i Tokyo 2021

Svenskduon kvar i medaljstriden

Anton Dahlberg och Fredrik Bergström seglar 470.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Sport
Sport

470-duon Anton Dahlberg och Fredrik Bergström fortsätter att segla mot medaljerna i OS-regattan i Enoshima. I den nionde och näst sista omgången före medaljracet slutade svenskarna trea, vilket också är deras placering i sammandraget.

Damduon Olivia Bergström/Lovisa Karlsson ligger på totalt 14:e plats efter den nionde omgången. Duon slutade på elfte plats i den näst sista seglingen och har 23 poäng upp till topp-10 som får segla om medaljerna.

Marie Carlsson/TT

Utrikes

Belarusisk aktivist försvunnen under löptur

Belarus president Aleksandr Lukasjenko under ett ministermöte i Minsk den 2 augusti.
Foto: Nikolaj Petrov/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den belarusiske aktivisten Vitalij Sjisjov rapporteras försvunnen i Kiev. Sjisjov leder den Ukrainabaserade organisationen Belarusian House som hjälper belarusier att lämna hemlandet.

Hans medarbetare skriver på Telegram att han stack ut för att jogga i Kiev, Ukraina, på måndagsmorgonen, men att han varken har setts eller hörts av sedan dess.

Enligt Sjisjovs vänner har han tidigare sagt att han känt sig bevakad under joggingturer. Polis och frivilliga har utan resultat sökt efter honom i området där han sprang.

Många belarusier har flytt, ofta till grannländerna Ukraina, Polen och Litauen, då president Aleksandr Lukasjenkos regering har slagit ned hårt mot alla former av opposition sedan massprotester utbröt efter landets omtvistade val förra året.

Under måndagen fick den belarusiska sprintern Kristina Timanovskaja skydd på den polska ambassaden i Tokyo efter att hon vägrat återvända till Belarus från OS i Japan. På sociala medier skrev idrottaren att hon "kidnappats" av sina egna ledare för att föras tillbaka till Belarus. Timanovskaja har nu fått ett humanitärt visum i Polen, dit hon väntas flyga under onsdagen.

OS i Tokyo 2021

Förlust för Johansson – kan ändå gå vidare

Henna Johansson blir coachad under matchen mot Tunisien vid brottningens 62-kilosklass.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Sport
Sport Sveriges Henna Johansson förlorade kvartsfinalen mot hemmahoppet Yukako Kawai.
Japanskan vann med 10–2.
Därmed är Johanssons guldchans borta – men Johansson kan gå till återkval.

– Hon var väldigt mycket starkare än jag förväntade mig, säger Henna Johansson.

Mötet med Yukako Kawai i 62-kilosklassen i brottningsarenan Makuharimässan blev tufft och motståndet för hårt.

Guldchansen är borta, men trots förlusten får Johansson chans till återkval om en bronsmatch om hennes motståndare når final. Japanskan går till semifinal, och vinner hon den får Henna Johansson gå upp igen.

– Det känns ju hoppfull inför semifinalen ikväll. Jag tror hon löser det i semin och då är jag vidare i återkval imorgon, konstaterar Johansson och fortsätter:

– Jag tror det finns andra motståndare som passar mig bättre.

Johansson vann tisdagens första omgång i 62-kilosklassen med 5–1 mot tunisiskan Marwa Amri i åttondelsfinalen i fristilsbrottningen.

– Det var verkligen en match i min stil, sade Johansson efter den matchen.

Henna Johansson gör sitt tredje raka OS. Kvotplatsen till OS i Tokyo säkrades efter att hon tagit brons i VM i Kazakstan 2019.

I OS i Rio 2016 blev Johansson utslagen efter tre matcher och hamnade på tionde plats.

Anna Karolina Eriksson/TT

Inrikes

Omfattande brand i kyrka i Jönköping

Det brinner sedan tvåtiden natten till tisdagen i Ansgariikyrkan i Vättersnäs i Jönköpings kommun.
Foto: Mattias Lansdström/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Det brinner sedan tvåtiden i Ansgariikyrkan i Vättersnäs i Jönköpings kommun. Enligt polisen var det någon form av automatlarm som utlöstes.

– Det jag kan säga just nu är att vi har väldigt många enheter på plats. Branden är inte under kontroll, säger Fredrik Malm, inre befäl vid räddningstjänsten i Jönköping, till SVT Nyheter Jönköping.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Inrikes

Skottlossning i Upplands-Bro – två gripna

Ett stort pådrag inleddes efter vittnesuppgifter om skottlossning i Upplands-Bro. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Två män i 25-årsåldern har frihetsberövats efter skottlossning mot en bil i Upplands-Bro norr om Stockholm på måndagskvällen, skriver polisen på sin hemsida.

Polisen larmades strax efter klockan 19 av vittnen som sett ett antal personer skjuta mot en bil. De misstänkta gärningspersonerna lämnade sedan platsen på moped. Den misstänkta brottsplatsen spärrades av för teknisk undersökning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Kina vill få stopp på utbildningshets

En student i Kina får blommor efter att ha skrivit klart det nationella inträdesprovet gaokao som är avgörande för att komma in på universitetsutbildning – ett prov som många i Kina börjar plugga till redan som barn. Arkivbild.
Foto: Andy Wong/AP/TT
Utrikes
Utrikes En del är bara tre år gamla när de börjar få privatlektioner. Utbildningsindustrin i Kina omsätter astronomiska summor och har skapat en ohälsosam miljö för barn.
Nu griper Peking in – men inte bara för barnens skull.

Att satsa på utbildning är en urgammal tradition i Kina som härstammar från konfucianismen och som genomsyrar det kinesiska samhället. I tunnelbanesystemen hänger stora annonser för företag som erbjuder privatlektioner. Barn ses göra läxor på tåg, bussar och kaféer.

– Utbildning prioriteras i alla familjer och att komma in på toppuniversiteten innebär en garanti för att man får välbetalda jobb. På det sättet kan man säkra och höja levnadsstandard för hela sin familj, säger 24-åriga Zhang, som är uppvuxen i Kina och nu privatundervisar i sin hemstad, till TT.

Själv började hon med privatlektioner när hon var fem år gammal, i bland annat matematik, engelska, fysik och historia. Det extra skolarbetet kunde ta upp till åtta timmar på helgerna. Hon har ofta känt av psykisk ohälsa på grund av den hårda pressen och de höga kraven.

– Jag är helt säker på att barn upplever det än i dag, men alla sitter i samma båt. Vi pratar inte om det här, säger hon.

Utbildning värdesätts

Över 75 procent av kinesiska barn från sex till arton år har tagit privatlektioner år 2016, enligt en undersökning som Reuters tagit del av. Och mycket tyder på att andelen har blivit högre.

– Kinesiska föräldrar investerar mycket i barns utbildning. Vissa lånar pengar, andra lägger alla resurser på privatundervisning, säger Lisa Eklund, Kinakännare och forskare i sociologi vid Lunds Universitet, till TT.

Runt nio miljoner personer avslutar en universitetsutbildning i Kina varje år, och konkurrensen för att få bra jobb är hård. Det finns tusentals universitet och högskolor i Kina, men bara drygt hundra av dem räknas till de bästa – och varifrån en examen mer eller mindre garanterar en hög inkomst.

– Alla försöker komma in på toppuniversitet men antalet platser är begränsat. Om du inte kommer in på de universiteten blir det svårare för dig att få jobb och samhället kommer att se ner på dig, säger Zhang.

Hon gick på Shandong University, som anses vara ett av de bästa i landet.

Strävan efter att få en utbildning på ett bra universitet har skapat en hel industri av privatundervisning i Kina som omsätter motsvarande hundratals miljarder amerikanska dollar per år.

Men nu inför den kinesiska regeringen flera åtgärder för att sätta käppar i hjulet för utbildningsföretagen.

Ändrad politik

Redan 2013 infördes förbud mot skriftliga hemläxor under sommarlovet för barn i första och andra klass, något som möttes av protester från föräldrar som blev oroliga att deras barn skulle halka efter.

Och i förra veckan förbjöds företag att göra vinst på utbildningstjänster i form av privatlektioner i huvudämnen utanför skoltid. Officiellt motiveras det med att man vill minska stressen för skolbarn och sänka utbildningsutgifterna för deras föräldrar.

– De för trebarnspolitik nu och vill att föräldrarna skaffar fler barn. Men den nya regleringen är inget smart sätt att göra det på – barn kommer att möta samma tryck, säger Zhang.

Det blev samtidigt förbjudet med utländska investeringar i utbildningssektorn. Åtgärderna ledde till att aktier i flera kinesiska företag inom digitala utbildningstjänster noterade på USA- och Asienbörser rasade.

– Den kinesiska staten vill undvika utlandsägandet via börser i utlandet. De vill hellre att investeringarna sker i Kina där de kan kontrollera dem på ett helt annat sätt, säger Jerker Hellström, som driver analysföretaget Swedish Center for China Studies, till TT.

Ojämlik skola

Utbildningshetsen har också bidragit till en ojämlik skola. Lärare som ger privata lektioner tar mellan omkring 800 och 2 500 kronor per timme, beroende på lärarens kompetens.

– Lärare på de populära företagen tjänar mycket mer än de som jobbar i skolan i den offentliga sektorn och skolorna förlorar välutbildad personal, säger Lisa Eklund.

Zhangs mamma arbetar på en offentlig skola, själv undervisar hon privat. Hon är väl medveten om löneskillnaderna men tror inte att den nya regleringen kommer att leda till någon förändring.

– Man angriper inte själva antagningssystemet till högskolor och universitet. Familjerna kommer fortfarande att ha ångest för betygen. Därför kommer man fortfarande att hitta sätt att kringgå systemet för att höja betygen, säger hon till TT.

Tatiana Kireeva/TT

Den kinesiske presidenten Xi Jinping på besök i en lågstadieskola i provinsen Shaanxi i nordvästra Kina. Arkivbild.
Den kinesiske presidenten Xi Jinping på besök i en lågstadieskola i provinsen Shaanxi i nordvästra Kina. Arkivbild.
Foto: Xie Huanchi/AP/TT

FAKTA

Fakta: Den nya regleringen i Kina

Den kinesiska regeringen har infört en ny reglering för privatundervisning i landet.

Landet förbjuder vinstdrivande privatundervisning i huvudämnen utanför skoltid bland annat i matte, engelska, naturvetenskap och historia.

Dessutom förbjuds all digital privatundervisning för barn under helger och röda dagar för barn yngre än sex år.

De införda restriktionerna förbjuder utländska investeringar i utbildningssektorn.

Kultur och nöje

Drömspelningen: Björn Dixgård

Kultur och nöje
Kultur och nöje Mando Diaos sångare Björn Dixgård är näst på tur i TT:s artikelserie "Drömspelningen". Han längtar efter festivaler och "ljudet av publikhavet när bandet äntligen kliver ut".

I juni förra året släppte Mando Diao sitt tionde album "I solnedgången" – en fortsättning på succéalbumet "Infruset" från 2012, tillika en återgång till svenskan, där tonvikten lagts på tonsatta dikter av Nils Ferlin, Gustaf Fröding och Karin Boye.

Sedan blev det tyst. Medan pandemin fortsatte att sätta käppar i konserthjulen – den turné som skulle ha följt på skivsläppet flyttades fram till januari 2022 – återvände bandet i stället till studion.

– En paus från att vara på turné har gett oss mycket ny inspiration, säger Mando Diaos sångare Björn Dixgård.

"Frisk luft, härlig atmosfär"

Samtidigt, fortsätter han, har det varit en tuff period. "Energin och spänningen" har saknats.

TT: Vilken är er drömspelning efter pandemin?

– En festival med massor av folk. Frisk luft, härlig atmosfär, musik och att vara tillsammans. Det är vad jag saknar. När solen går ner, det blir lite kyligare och headlines går på scen. Ljudet av publikhavet när bandet äntligen kliver ut.

TT: Hur har ni stillat ert behov av att uppträda under det gångna året?

– Vi har fått möjligheten att spela i några tv-produktioner, men spänningen och adrenalinet efter ett sådant framträdande är inte detsamma.

"Saknat att vara tillsammans"

Björn Dixgård beskriver Mando Diao som ett band som både älskar att spela live och att se andra band uppträda.

– Det är den energin vi lever för, slår han fast.

Och han tror inte att det behövs 50 000 i publiken för att den känslan ska kunna uppnås.

– Ett antal tusen eller till och med några hundra i en bra lokal räcker gott och väl.

Han får vänta lite till. Startskottet för bandets kommande turné, som liksom albumet fått namnet "I solnedgången", går i konserthuset i Göteborg den 14 januari. Det ser Björn Dixgård fram emot.

– Jag har saknat publiken, och att vara tillsammans.

Matilda Källén/TT

FAKTA

Fakta: Mando Diao

Om: Bildades i Borlänge och debuterade med albumet "Bring 'em in" 2002. Har släppt totalt tio album, senast "I solnedgången" (2020) som bland annat består av tonsatta dikter av Karin Boye, Gustaf Fröding och Nils Ferlin.

Medlemmar: Björn Dixgård (sång, gitarr), Carl-Johan "C-J" Fogelklou (bas), Jens Siverstedt (gitarr), Patrik "Patso" Heikinpieti (trummor) och Daniel Haglund (klaviatur). Tidigare medlemmen Gustaf Norén lämnade bandet 2015.

Aktuella: Med turnén "I solnedgången" som inleds i konserthuset i Göteborg den 14 januari 2022.

FAKTA

Fakta: Drömspelningen

Efter en lång tid med stängda konsertlokaler börjar samhället så smått att öppna upp. Vi skriver om vad svenska artister längtar efter mest när det äntligen blir dags att kliva upp på scenen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL