Utrikes

EU-domstol: Ok att förbjuda huvudduk

Kvinnor med huvudduk. Personerna på bilden har inget med texten att göra. Arkivbild.
Foto: Carina Johansen/NTB/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En arbetsgivare kan förbjuda sina anställda från att bära synliga religiösa eller politiska symboler. Men i så fall krävs att arbetsgivaren verkligen har behov av att visa upp en "neutral profil mot kunderna eller att förebygga sociala konflikter".

Det konstaterar EU:s domstol i ett utslag på torsdagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Enhälligt utskott vill straffa Bannon

Steve Bannon, chefsstrateg hos USA:s förre president Donald Trump. Arkivbild.
Foto: Eduardo Munoz Alvarez/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s expresident Donald Trumps omstridde tidigare chefsstrateg Steve Bannon vägrar att vittna i utredningen om den dödliga stormningen av Kapitolium.
Han bör därför ställas till svars för kongresstrots, anser utredarna.

I en omröstning har samtliga ledamöter i det särskilda utskott i representanthuset som utreder stormningen av USA:s kongressbyggnad den 6 januari röstat för att Bannon bör ställas till svars för kongresstrots (motsvarande domstolstrots).

Om Bannon skulle dömas riskerar han upp till tolv månaders fängelse, men sannolikt blir det böter. Representanthuset ska under torsdagen rösta i frågan om Bannon är skyldig till kongresstrots eller inte.

Bannon var kallad att vittna inför utskottet i torsdags, men dök aldrig upp. Kongressledamöterna i utskottet ville bland annat fråga honom om hans samtal med Donald Trump inför stormningen, men Bannon avböjde den juridiskt bindande kallelsen med hänvisning till det särskilda skydd (på engelska "executive privilege") som omger presidentämbetet.

Sparkades 2017

En förklaring som utskottet inte godtar.

– Herr Bannon har ingen juridisk rätt att ignorera utskottets berättigade kallelse, sade utskottets vice ordförande, republikanen Liz Cheney, under omröstningen.

Trump sparkade sin högerpopulistiska chefsstrateg redan i augusti 2017, men det är väl känt att de två har stått i kontakt de senaste åren.

Eftersom Bannon inte var Vita hus- eller ens statsanställd när den dödliga stormningen skedde så finns det inget som tyder på att han omfattas av expresidentens eventuella juridiska skydd, resonerar utskottets ledning.

Möjliggör åtal

Utskottets beslutet är en rekommendation och möjliggör för det demokratstyrda representanthuset att rösta för att skicka Bannons fall till justitiedepartementet och ett eventuellt åtal.

– Herr Bannon ska lyda oss under utredningen, annars får han ta konsekvenserna, säger utskottets ordförande, demokraten Bennie Thompson.

Samtidigt som utskottet vill förhöra Bannon och andra gamla medarbetare till Trump har det också begärt att få tillgång till en stor mängd handlingar från Trumps tid som president. Handlingar som Trump i en stämningsansökan försöker stoppa från att lämnas ut, också med hänvisning till "executive privilege", som gör att presidenten får hålla vissa dokument hemliga.

– Herr Trumps argumentation tycks dock avslöja en sak: det tyder på att president Trump personligen var involverad i planeringen och genomförandet av händelserna den 6 januari, något som detta utskott kommer att gå till botten med, säger Liz Cheney.

Representanthusets särskilda utredningsutskott vill straffa Steve Bannon. I mitten sitter ordförande Bennie Thompson (Dem) och vice ordförande Liz Cheney (Rep).
Representanthusets särskilda utredningsutskott vill straffa Steve Bannon. I mitten sitter ordförande Bennie Thompson (Dem) och vice ordförande Liz Cheney (Rep).
Foto: J Scott Applewhite/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda USA". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter det att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga skuld i ett riksrättsärende.

Utrikes

FN-krismöte efter Nordkoreas robottest

En arkivbild från ett av Nordkoreas robottester visas på japansk tv efter Nordkoreas senaste provskjutning.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Utrikes
Utrikes FN:s säkerhetsråd kallar till krismöte efter Nordkoreas senaste robotprovskjutning. Roboten var en ny typ av sorten som kan avfyras under vatten från en ubåt, uppger Nordkorea.

Säkerhetsrådets extrainkallade möte kommer att hållas på onsdagen på initiativ av Storbritannien och USA, uppger diplomatkällor till nyhetsbyrån AFP.

Nordkorea provsköt på tisdagen en typ av ballistisk kortdistansrobot som kan avfyras under vattnet från en ubåt, på engelska förkortat SLBM, enligt Sydkoreas militär. Det bekräftas nu av Nordkoreas statliga nyhetsbyrå KCNA, som rapporterar att det rörde sig om en ny typ av SLBM-robot med "massor av avancerad styrningsteknik".

Roboten ska ha skjutits mot havet öster om Koreahalvön. Den färdades omkring 590 kilometer och nådde en maxhöjd på 60 kilometer, uppger en sydkoreansk källa för AFP.

Vita huset betonar att den senaste provskjutningen ytterligare understryker att det är brådskande att få i gång en dialog med Nordkoreas styre.

– Vårt erbjudande kvarstår om att träffas var som helst, när som helst, villkorslöst, säger Vita husets talesperson Jen Psaki.

Nordkorea har de senaste veckorna provskjutit flera olika typer av robotar. Bland annat säger sig landet ha testat en så kallad hypersonisk robot, en teknik som beskrivs som ett framtida supervapen.

Utrikes

USA: Gör allt för att befria de kidnappade

Människor protesterar mot kidnappningar och kvinnovåld i Haiti på tisdagen, efter helgens kidnappning av 17 missionärer, varav 16 är från USA och en från Kanada.
Foto: Odelyn Joseph/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA:s utrikesminister Antony Blinken säger att USA ska göra allt som står i dess makt för att befria de 17 missionärer som kidnappades i Haiti i helgen.

– Vi i regeringen har varit obevekligt fokuserade på detta, säger han vid en presskonferens under ett besök i Ecuador.

USA:s federala polis, FBI, och haitisk polis har kontakt med kidnapparna, som har begärt en lösesumma på en miljon USA-dollar (8,6 miljoner kronor) för var och en av de bortförda.

– Vi kommer att göra allt vi kan för att lösa situationen, försäkrar Blinken.

De kidnappade är tolv vuxna och fem barn, varav det yngsta åtta månader. 16 personer är från USA och en från Kanada.

Missionärerna och deras familjer kidnappades i en förort till huvudstaden Port-au-Prince i lördags. Deras buss stoppades efter det att de besökt ett barnhem och enligt polisen ligger det mäktiga gänget 400 Mawozo bakom bortförandet.

– Tyvärr är detta ett tecken på ett mycket större problem, nämligen en säkerhetssituation som helt enkelt är ohållbar, påpekar Blinken.

Kidnappningarna i Haiti genomförs mestadels i utpressningssyfte, och det ökade antalet människorov den senaste tiden sammanfaller med ett förvärrat säkerhetsläge i landet. Organisationer och fackförbund har i veckan strejkat och protesterat för att påtala situationens allvar.

USA:s utrikesminister Antony Blinken (mitten) tillsammans med Ecuadors president Guillermo Lasso under ett besök i Ecuador på onsdagen.
USA:s utrikesminister Antony Blinken (mitten) tillsammans med Ecuadors president Guillermo Lasso under ett besök i Ecuador på onsdagen.
Foto: Santiago Arcos/AP/TT

Utrikes

Portugals Raoul Wallenberg hedras stort

Portugals president Marcelo Rebelo de Sousa hyllar diplomaten Aristides de Sousa Mendes som räddade tusentals människor under andra världskriget.
Foto: Armando Franca/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den portugisiske diplomaten Aristides de Sousa Mendes räddade tusentals människor undan nazisterna i andra världskrigets Frankrike.
Nu har han hedrats med en plats i Portugals nationalmonument.
PREMIUM

Sousa Mendes grep in i historien på samma mod och dristighet som svenske Raoul Wallenberg och tyske Oskar Schindler.

I tisdagens tv-sända ceremoni från Lissabon deltog ledande portugisiska politiker och offentliga personer. Ett minnesmärke med den forne hjältens namn placerades bredvid andra hyllade historiska personer.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Känd rysk oligarks hem rannsakas av FBI

USA:s federala polis har genomfört en undersökning av en fastighet som tillhör den ryske oligarken Oleg Deripaska.
Foto: Manuel Balce Ceneta
Utrikes
Utrikes Federala polis har undersökt en fastighet i Washington som tillhör den ryske oligarken Oleg Deripaska.
PREMIUM

Medieuppgifter om något slags polisaktivitet bekräftades av FBI sent på tisdagen, som hänvisade till "rättsskipande åtgärder sanktionerade av domstol".

Deripaska står den ryske presidenten Vladimir Putin nära, och han har själv skapat sig en förmögenhet, bland annat i aluminiumbranschen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Jättebot för Facebook i diskrimineringsfall

Biträdande justitieminister Kristen Clarke. Arkivbild.
Foto: Andrew Harnik/AP/TT
Utrikes
Utrikes Facebook betalar storbot för diskriminering efter en uppgörelse med USA:s justitiedepartement.
PREMIUM

Sociala medier-företaget ska betala 4,8 miljoner dollar i böter och upp till 9,5 miljoner dollar (motsvarande närmare 82 miljoner kronor) i ersättning i fall som rör diskriminering. Justitiedepartementet har anklagat Facebook för att ha diskriminerat amerikanska medborgare när bolaget tillsatt höga tjänster med utländsk arbetskraft.

Boten och ersättningen blev resultatet av en uppgörelse mellan Facebook och departementets avdelning för medborgerliga rättigheter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Slavägare Jefferson lämnar New Yorks stadshus

En staty som föreställer Thomas Jefferson, president och slavägare, förs bort från stadshuset City hall i New York. Arkivbild.
Foto: Richard Drew/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En staty av Thomas Jefferson ska föras bort från New York Citys stadshus, då en av portalfigurerna i USA:s historia också var slavägare.

Samliga ledamöter i utskottet New York Citys kommission för allmän utsmyckning röstade enhälligt för beslutet att forsla bort den drygt två meter höga statyn som funnits i rådskammaren sedan 1915.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Dykarens fynd: Riddarsvärd från korstågen

Svärdet hittades av en dykare vid den israeliska Medelhavskusten, nära staden Haifa.
Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett cirka 900 år gammalt svärd har hittats på havsbottnen utanför den israeliska staden Haifa.
Svärdet har enligt experterna tillhört en korsriddare.
PREMIUM

Shlomi Katzin gjorde upptäckten när han nyligen dök utanför Haifa vid landets Medelhavskust. Järnsvärdets blad är en meter långt och handtaget runt 30 centimeter.

"Svärdet, som har bevarats i perfekt skick, är ett vackert och sällsynt fynd och tillhörde uppenbarligen en korsriddare", säger Nir Distelfelt vid landets antikvitetsmyndighet i ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL