Lagfarter SkD

Huset på Maglasäte 515 i Höör sålt igen – andra gången på kort tid

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Holly Elizabeth Caroline Snell, 32, och Benedict Hugh Birkbeck, 30, är nya ägare till fastigheten på Maglasäte 515 i Höör. Försäljningen blev klar i juni 2021 och priset på huset landade på 1 900 000 kronor. Den tidigare ägaren köpte huset så sent som september 2018 för 920 000 kronor. Huset har en boyta på 53 kvadratmeter.

För fem månader sedan såldes en tomt bara några hundra meter bort, på Maglasäte Björkåsen 608. Där landade priset på 500 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Risken för vattenbrist

Opinion
Opinion

Skåne har dålig koll på vattnet. Sommarens vattenbrist visar att man måste tänka om och börja kartlägga försörjningen. På senaste tiden har det åkt tankbilar med dricksvatten mellan Simrishamn och Kivik om nätterna. Orsaken är den ökade vattenförbrukningen på grund av turism och den varma, torra sommaren. Det är inte första gången och hos lokalbefolkningen är frustrationen stor, medan turisterna glatt söker dispens för att vattna trädgårdar och fylla poolen. Lokalbefolkningens klagomål är en påminnelse om att skånska kommuner behöver planera för långvarig hetta i kombination med ökad vattenförbrukning

Andra skånska kommuner med höga besökarantal riskerar att hamna i samma situation: pandemin har skapat ett rekordstort intresse för att köpa sommarhus och många kommer att välja vackra Skåne. Det finns också en möjlighet att många som semestrar hemma på grund av pandemin kommer att upptäcka att det är lika trevligt på en svensk strand i tropiska temperaturer. .

Flera skånska kommuner vädjade redan i juni om att invånarna skulle spara på vattnet. Givetvis måste man kunna klara vattenförsörjningen även om folk struntar i bevattningsförbud.

Än värre blir det för odlarna, som kan råka i stora svårigheter på grund av torkan. Samtidigt finns det dålig koll på hur mycket vatten odlarna tar från svenska vattendrag. Sydsvenskan har begärt siffror från Länsstyrelsen på hur mycket vatten som pumpas upp och visar att bara ett mindre antal av de pumpanordningar som faktiskt har tillstånd Det gör att det mycket svåröverskådligt.

Vattenläckor, det vill säga hur mycket vatten som försvinner i dricksvattennätet innan det når hushållen är också en faktor. Läckorna måste minimeras, men det är i princip omöjligt att helt slippa dem: Sverige är ett stort land med ett långt och känsligt distributionsnät. Svenskt vatten, branschorganisationen för VA-organisationerna påpekar att även ett snitt med en tändstickas omkrets kan orsaka stort läckage.

Debatt

Barn måste våga söka hjälp

Per Einarsson (KD)
Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I en debattartikel den 26 juli efterlyser Child10 ett kunskapslyft om kommersiell sexuell exploatering av barn.

Det är en mycket viktig fråga som debattörerna lyfter och vi i Allians för Skåne är glada över att det finns organisationer som arbetar med särskilt fokus på de här frågorna.

Det är svårt att inte bli djupt berörd när vi läser berättelserna i rapporten ”Ingen hörde ropen på hjälp”, som artikeln refererar till, och många av oss minns med skärpa filmen Lilja 4-ever som uppmärksammade de svenska tittarna på fenomenet trafficking och med chockerande tydlighet visade vilken brutalitet barn utsätts för och vilka fruktansvärda konsekvenser det får för individen.

I rapporten, som kartlagt kunskapsläget inom flera regioners Barn- och ungdomspsykiatri finns berättelser om hur barn när de sökt hjälp mötts av undvikande, skuldbeläggande och misstroende. Detta är naturligtvis helt förkastligt och det är förståeligt att ett barn efter den erfarenheten drar sig för att söka hjälp igen. Det är viktigt att hela vuxenvärlden och naturligtvis också vården tar ansvar för att vara lyhörd och gräva djupare när det finns indikationer på sexuell exploatering. Skuldbeläggande får inte förekomma och det måste framgå tydligt och klart att barnet som utsatts är ett brottsoffer. Barnen behöver också få stöd att polisanmäla.

Kunskapen inom BUP i Region Skåne finns där, men kan vara ojämn beroende på vilken verksamhet det gäller. Bland annat finns ett trauma-team och där är frågan högst aktuell för medarbetarna. Samverkansprojektet Barnahus arbetar med barn som utsatts för våld och övergrepp och där finns också god kunskap. Just nu arbetar Region Skåne hårt med att implementera barnpolicyn som antogs förra året och i det arbetet ingår kunskapshöjande insatser. Här är det naturligtvis viktigt att även öka kunskapen om sexuell exploatering av barn, på samma sätt som med andra typer av övergrepp mot barn.

Vi i Allians för Skåne tror att problemet även måste hanteras mer generellt. Indikationer på sexuell exploatering av barn måste omedelbart uppmärksammas av alla som möter barnen i deras vardag. Det behövs ett kunskapslyft inom både skola, elevhälsa, primärvård och specialistvård och det behövs samverkan mellan olika aktörer för att tidigt upptäcka och hjälpa de utsatta. Polis och rättsväsende måste också bekämpa denna samvetslösa kriminella verksamhet med alla medel.

Rapporten visar även att rätt bemötande kan ha avgörande positiv betydelse. Vi hoppas att denna slutsats blir en uppmaning till de utsatta att våga berätta. Det finns hjälp att få.

Per Einarsson (KD),

ordförande i Psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämnden

Charlotte Bossen (C),

vice ordförande

Annsofie Thuresson (M),

ledamot

Susanne Bäckman (L),

ledamot

Opinion

Smart fokus mot terror

Opinion
Opinion

Den förre finske Säpochefen Ilka Salmi tar över som samordare av EU:s antiterrorinsatser. Han förefaller att välja ett smart fokus för insatsen.

Dela handlar det om att spåra radikalt material online och i sociala medier. Impulsen att begå terrorhandlingar uppstår inte i ett vakuum. Ofta uttrycker anhöriga och vänner till radikaliserade gärningsmän att de inte hade någon aning om hur radikaliseringen kunde ske. Det har inte sällan skett i sociala medier där en frustrerad person kommer i kontakt med en karismatisk person som lovar stort. Det är viktigt inte minst när IS kalifat har fallit och islamister kommer att inrikta sig på nya sätt att så våld och förstörelse. Om de vill se fler ensamattacker som de där radikaliserade kör på eller skjuter folk måste de rekrytera anhängare på många olika platser. IS var duktiga på sociala medier och lovade guld och gröna skogar till dem som anslöt sig till kalifatet.

Sedan vill han ofokusera på kopplingen mellan segregation och radikalisering, vilket är viktigt för att förebygga terror. Marginalisering, fattigdom och hopplöshet genererar kriminalitet rent generellt och terrorism i synnerhet. IS rekryterare specialiserade sig på personer med låg social status och dåligt med resurser och lovade dem allt samhället inte gav: anseende, rikedom, ett syfte. Man kan tycka vad man vill om den saken, men om man vill stoppa terrorn måste man bryta segregationen och erbjuda alternativ.

Finland är i speciell situation eftersom de gränsar till Ryssland och därför har arbetat upp en kompetens bland annat kring cybersäkerhet som kan vara värdefull på den nya posten och för Salmis fokus på digital spridning av radikalt material.

Hans tredje fokus är den givna omvärldsbevakningen: världen är just nu mycket turbulent och bland annat talibanernas framgångar i Afghanistan kräver mycket vaksamma ögon från EU:s sida, likom radikala politiska strömningar i ett flertal länder.

Inrikes

Mycket nedskräpning på svenska turistmål

Fler besökare har inneburit mer nedskräpning i många nationalparker. Arkivbild.
Foto: Erik Mårtensson / TT
Inrikes
Inrikes Under pandemin har massor av svenskar tvingats ställa in utlandsresan för att i stället semestra på hemmaplan.
Men trenden har en baksida. Fler besökare har inneburit mer nedskräpning på många natursköna platser i Sverige.

Stenshuvuds nationalpark ligger på Österlen längs den skånska östkusten och är en av Sveriges mest besökta nationalparker. I fjol märkte de en tydlig ökning i antalet besökare – och i mängden nedskräpning.

Det har fortsatt den här sommaren.

– Jag tycker att det är mer skräp vilket kan hänga ihop med fler folk. Jag vet inte om folk har blivit sämre, men det är många som har ganska dålig koll måste jag säga, säger nationalparkschefen Fredrik Ståhlberg.

En anledning till att Stenshuvud är hårt drabbat kan vara att många nya besökare inte är vana vid friluftslivet.

– Vi har många naturovana besökare här. Men man kan samtidigt tycka att det är sunt förnuft att inte lämna massa skräp efter sig i naturen. Det bör inte synas att man varit på platsen när man lämnar den, säger han.

"Känns tråkigt"

I nordvästra Skåne finner man nationalparken Söderåsen. Där har man börjat mäta skräpmängden sedan förra sommaren, och indikationerna är att det minskat något. Men problemen kvarstår – och även här kan en förklaring vara antalet förstagångsbesökare.

– Det är de som inte har rutiner för hur mycket man ska ha med sig och hur man ska hantera sitt skräp när man är ute i naturen, säger Oskar Hagbard, naturvägledare i Söderåsens nationalpark.

Samma utveckling syns i Fulufjällets nationalpark i Dalarna. Det har skett en liten förbättring sedan i fjol, men fortfarande lämnas mycket skräp kvar.

– Det känns tråkigt, man tycker att det borde vara rätt så självklart. Så här beter man sig inte hemma, och än mindre i ett skyddat område som är en nationalpark, säger naturvägledaren Jacob Ahlberger.

Svårt att hinna

Vad är det egentligen folk lämnar kvar efter sig?

– Det är allt möjligt, främst är det snusdosor och fimpar som man hittar längs lederna och stugorna. Det är mycket flaskor och burkar, folk lämnar saker efter att de ätit eller druckit. Även mycket hundbajspåsar, och någon blöja här och där, säger Jacob Ahlberger.

Precis som vanligt har semestersugna svenskar även vallfärdat till Gotland under sommarmånaderna. Och inte helt oväntat har mängden skräp skjutit i höjden.

För teknikförvaltningen har det inneburit mer arbete för att hålla gator, parker och stränder rena.

– Det är betydligt mycket mer i år än det var i fjol, och då var det redan en ökning i fjol märkte vi, säger Isak Malm, avdelningschef på teknikförvaltningen i Region Gotland.

De har ökat bemanningen och börjat tömma soptunnor även på helgerna för att hinna med – men det är inte en helt lätt uppgift.

– Även om vi tömmer allt så hinner vi inte varvet runt innan det i princip är fullt igen och svämmar över. Vi har mycket, mycket mer att hantera, säger han.

Överlag skötsamma

Alla håller dock inte med om att nedskräpningen sticker ut. Skuleskogens nationalpark i Ångermanland hade ökad besökstillströmning redan före pandemin. De två senaste somrarna har ännu fler lockats till nationalparken – men något skräpbekymmer finns inte direkt att tala om.

– Dels är besökarna överlag skötsamma, dels så plockar andra upp efter de besökare som trots allt lämnar skräp efter sig och tredje faktorn är att nationalparksförvaltningen plockar allt vi ser, säger Johan Uebel, förvaltare på länsstyrelsen i Region Västernorrland.

– Det gör att totalt sett så finns det väldigt litet utrymme för skräp. Visst händer det att folk lämnar skräp, men det är inget problem än så länge.

Ola Palmström/TT

FAKTA

Fakta: Så lång tid tar det för naturen att bryta ner skräpet

Snus: Snus utgörs av organiskt material och är biologiskt nedbrytbart, men innehåller även gifter och efterlämnar restprodukter i form av exempelvis tungmetallen kadmium.

Hur lång tid det tar för en omslutande påsen att brytas ner finns det inga studier på. Däremot innehåller påsarna en liten mängd plast vilket innebär att de inte är helt biologiskt nedbrytbara.

Fimpar: Cigarettens filter innehåller plast och det tar 1–5 år för fimpen att sönderdelas till mikroplast. Det kan sedan ta hundratals år för mikroplast att försvinna, om den ens gör det.

Tuggummi: Det tar ungefär 20–25 år för ett tuggummi att brytas ner.

Papperspåse: Det tar omkring en månad för en papperspåse att brytas ner.

Plastpåse: Det tar 10–20 år för en plastpåse att sönderdelas till mikroplast, som i sin tur tar hundratalsår att brytas ner, om den någonsin gör det.

Aluminiumburk: Det tar 200–500 år för naturen att bryta ner en aluminiumburk.

Glas: Nedbrytningstiden för glas är uppskattningsvis en miljon år.

Källa: Håll Sverige Rent (HSR).

OS i Tokyo 2021

Världsrekord av Karsten Warholm

Karsten Warholm jublar efter sitt OS-guld.
Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Sport
Sport

Karsten Warholm satte nytt världsrekord när han sprang hem OS-guldet på 400 meter häck.

Den norske löparen korsade mållinjen på 45,94 och är därmed förste man någonsin att springa under 46 sekunder på distansen.

USA:s Rai Benjamin tog silver och Brasiliens Alison Dos Santos brons.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Utrikes

Belarusisk aktivist anmäld saknad i Ukraina

Belarus president Aleksandr Lukasjenko. Arkivbild.
Foto: Nikolay Petrov/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Vitalij Sjisjov, som leder en organisation som hjälper belarusier att lämna landet, rapporteras försvunnen.

Hans medarbetare skriver på Telegram att han stack ut för att jogga i Kiev, Ukraina, på måndagsmorgonen, men att han varken har setts eller hörts av sedan dess.

Enligt Sjisjovs vänner har han tidigare sagt att han känt sig bevakad under joggingturer. Polis och frivilliga har utan resultat sökt efter honom i området där han sprang.

Många belaruser har flytt, ofta till grannländerna Ukraina, Polen och Litauen, då president Aleksandr Lukasjenkos regering har slagit ned hårt på alla former av opposition sedan massprotester utbröt efter landets omtvistade val förra året.

Under måndagen fick den belarusiska sprintern Kristina Timanovskaja skydd på den polska ambassaden i Tokyo efter det att hon vägrat återvända till Belarus från OS i Japan. På sociala medier skrev idrottaren att hon "kidnappats" av sina egna ledare för att föras tillbaka till Belarus.

OS i Tokyo 2021

Svensk protest hjälpte inte – Sagnia utslagen

Khaddi Sagnia i längdfinalen.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Sport
Sport Khaddi Sagnia fick bara tre hopp på sig i längdfinalen, med 6,67 meter som bäst. Det räckte till niondeplatsen i OS-finalen – 13 centimeter från topp åtta som hade inneburit ytterligare tre hopp.

Sjundeplacerade australiskan Brooke Strattons tredje hopp, som tog henne förbi Sagnia, såg dock ut att vara övertramp, och Sverige lämnade in en protest, uppger svenska friidrottsförbundet.

Men efter ytterligare videogranskningar kvarstod det som godkänt och Stratton fick hoppa vidare.

Sagnia inledde året med starka insatser i både längd och sprint och tog senare brons på inne-EM. Under våren tvingades hon dock till en meniskoperation, som störde uppladdningen inför utomhussäsongen.

Ändå behövde hon i kvalet i söndags bara ett enda hopp när hon fick till 6,76 meter i första försöket och gick till final.

I finalen var nivån dock ett snäpp högre än så. Tyskan Malaika Mihambo tog OS-guld med ett hopp på 7,00 meter, tre centimeter före amerikanskan Brittney Reese och bronsmedaljören Ese Brume från Nigeria.

Det började blygsamt för Khaddi Sagnia, som hoppade 6,58 i första omgången och 6,67 i andra. I tredje hoppet hade svenskan behövt öka till minst 6,80, men landade på nytt på 6,58 och hade därmed hoppat färdigt.

Jens Bornemann/TT

OS i Tokyo 2021

Henna Johansson vidare i OS-brottningen

Henna Johansson.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Sport
Sport

Det blev vinst med 5–1 för Henna Johansson i mötet med tunisiskan Marwa Amri i åttondelsfinalen i fristilsbrottningen i Tokyo.

Johansson vann uppgörelsen i 62-kilosklassen. Nu väntar kvartsfinal i brottningsarenan Makuharimässan.

Henna Johansson gör sitt tredje raka OS. Kvotplatsen till OS i Tokyo säkrades efter att hon tagit brons i VM i Kazakstan 2019.

I OS i Rio 2016 blev Johansson utslagen efter tre matcher och hamnade på tionde plats.

Anna Karolina Eriksson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL