Lokal debatt SkD

Nytt ridhus har diskuterats i 20 år

Lokal debatt SkD
Staffanstorp
LOKAL DEBATT

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

I mer än 20 år har det diskuterats om var ett nytt ridhus ska kunna byggas i Staffanstorps kommun och hur ett sådant i så fall ska se ut.

Tyvärr har det i praktiken inte hänt något. Kommunfullmäktige beslutade den 19 mars 2018 att ett nytt badhus ska byggas på Åttans idrottsplats. Detta föranledde åter igen en diskussion om var ett nytt ridhus skulle kunna förläggas, men sedan blev det tyst.

Den 21 april 2021 kom det nya direktiv att inte bygga ett nytt badhus på Åttans idrottsplats, då detta skulle bli för dyrt bland annat på grund av infrastrukturen. Bygget av det nya badet blev då flyttat tillbaka till befintlig plats i centrum.

Kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson sa i kommunfullmäktiges talarstol att Åttans idrottsplats är en lämplig plats för ett ridhus. Detta med tanke på att både Svenska Kraftnät och Eon i sina samrådsyttranden pekar på att det inte lämpar sig med bostäder i nordvästra Staffanstorp (Åttan) under en överskådlig tid.

Genom detta uttalande så ser vi Socialdemokrater att det inte finns några hinder att utveckla Staffanstorps ridsports föreningsverksamhet på Åttans idrottsplats. Ridhuset är i ett mycket dåligt skick. Det har byggts två idrottsanläggningar i vår kommun, en i Staffanstorp och en i Hjärup. Det har även byggs idrottshallar i kommunen de senaste åren och ett nytt badhus är på gång.

Varför kan inte Staffanstorps kommun ge sitt stöd till att bygga ett nytt ridhus så att även Staffanstorps Ridsportförening får de bästa förutsättningar att utveckla sin verksamhet?

Richard Frid

Ordförande Socialdemokraterna i Staffanstorps kommun

Lokal debatt SkD

”Tråkiga plåtlådor har vi redan tillräckligt av”

Enhetschefen inom Höörs kommun Jesper Sundbärg ger sin bild om turerna med padelhallen på Grönalund.
Foto: Tobias Lagerholm/Arkiv
Lokal debatt SkD
Höör
Höör Häromdagen publicerade Skånska Dagbladet en artikel om att entreprenören Johan Malmgren dragit sig ur projektet med att bygga en padelhall på Grönalund. Nu ger enhetschefen inom Höörs kommun, Jesper Sundbärg, sin syn på saken i en insändare.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Jag läste artikeln om padelhallen i tisdags och blev förvånad över den kritik som riktas mot kommunen.

Sedan förhandsbesked beviljades i mars har vi endast haft en kontakt och det var med fastighetsägarens konsult den 15 april. Då diskuterades hur man kan lyfta den exteriöra utformningen av byggnaden.

Det var en bra och övergripande diskussion för att med enkla medel undvika ”en plåtlåda”, utan att krav på någon exakt utformning ställdes från kommunen. Fastighetsägaren skulle därefter återkomma.

Vi hade vid tillfället färsk erfarenhet av just utformning av padelhall där vi nådde fram till bra lösningar utan försening och fördyring genom god dialog och samsyn. Att lyfta den exteriöra utformningen av padelhallen på Stocken 4 (Grönalund) behöver inte vara särskilt kostnadsdrivande och sannerligen inte fördröjande.

Men saken är den att fastighetsägaren inte återkommit sedan den 15 april 2021. Kommunen känner över huvud taget ingen skuld till att projektet inte kommit längre. Tråkiga plåtlådor har vi redan mer än tillräckligt av i Höör.

Jesper Sundbärg

Enhetschef plan-, bygg och projekt inom Höörs kommun.

Lokal debatt SkD

Storgatans omvandling - en ny dundermiss

Det är färre parkeringsplatser på Storgatan än tidigare, vilket upprör insändarskribenterna från SPI.
Foto: Jonas Karlsson/arkiv
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY De få parkeringsplatser som finns kvar längs Storgatan är väl utnyttjade trots de höga kantstenarna som försvårar parkering.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Storgatan härbärgerar bland annat två apotek och två tandläkarmottagningar.

Har man av olika skäl svårt att gå längre sträckor får man - i brist på lediga p-platser - köra runt som en bilburen version av den flygande holländaren för att förhoppningsvis inom rimlig tid hitta p-plats nära besöksmålet.

Under vintertid korsar man Storgatan och de andra gator man eventuellt hittar parkering på med livet som insats, eller i alla fall med hopp om att komma över helskinnad.

Det är även en miljöfråga. Hur mycket onödiga gaser genereras av bristen på lämplig p-plats? Jovisst, det finns platser på båda torgen, men försök själv att gå hela vägen till ett apotek eller tandläkare om du är beroende av kryckor eller rullator, eller av annan orsak har svårt att ta dig fram även kortare sträckor.

Bristen på lediga platser påverkar i längden troligen även del av centrumhandeln - den som finns kvar.

Ska vi ha ett öde centrum, eller ett levande centrum med många företagare och god tillgänglighet?

Louise Hedlund (SPI)

Karin Melin (SPI)

Gudrun Nilsson (SPI)

Lokal debatt SkD

Liberalerna: Rädda Småskolan!

Gamla Småskolan i Svedala som i dag är seniorcenter med kafé, expeditioner och lokaler för pensionärsföreningar är aktuell som en del av Svedalas planer på att bygga ut kommunhuset.
Foto: Pernilla Nielsen Negrén
Lokal debatt SkD
Svedala
Lokal debatt SkD

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Strax före jul fattade kommunstyrelsen ett principbeslut om att riva Småskolan. Det vill säga det hus som ligger bredvid kommunalhuset och som ofta kallas Småskolan, men på vilket det står ”Folkskola”. I stället vill man ha en ny modern, mycket större byggnad.

Detta är ett misstag!

Kommundirektören har sagt att på sikt vore det bra om han hade 1 500 kvadratmeter mer kontorsyta till sitt förfogande. Detta stämmer nog. Kommunen blir större och administrationen sväller. Hittills har det lösts genom att tränga ihop två eller tre personer i samma kontorsrum. Detta är inte lyckat och kommer inte att funka i längden. Det finns också en del personal i hyrda lokaler. Kommunstyrelsen vill nu bygga stort och påkostat och med marginal för framtiden.

I Svedala kommun har vi, som de flesta andra med Stockholm i spetsen, offrat mycket av den äldre bebyggelsen, för att okänsligt ersätta den med lådliknande byggnader, lika fula överallt. Många har ångrat sig och de som vågat tänka själva och gå emot strömmen framstår nu som föredömen, till exempel Eksjö och Hjo.

I Svedala bör vi nu vara rädda om vad vi har kvar av äldre bebyggelse, inte för att alla gamla hus i sig är så märkvärdiga, utan för att de tillsammans ger en annan atmosfär i ett samhälle och tillför kvaliteter som inte kan tillföras på annat sätt. Kommunen har därvid ett särskilt ansvar för sina egna byggnader och bör föregå med gott exempel.

Inga underhållsåtgärder alls har vidtagits med Småskolan de senaste 30, 40 åren. Det lär finnas röta i något källarbjälklagsupplag, husdräneringen behöver åtgärdas och det är litet sjaskigt invändigt. Rumsindelningen är nog heller inte optimal för ett framtida kontorshus. Men det skulle kunna bli många trevliga och lättillgängliga lokaler för kontor och sammanträden.

Vill man ha en stor samlingssal, vilket många efterfrågar, kan en sådan utföras som en tillbyggnad på nuvarande boulebanan. Ca halva ytbehovet skulle därvid tillfredsställas. Behövs det ännu mer är den uppenbara lösningen att bygga ihop kommunalhuset så det blir helt kringbyggt. Det skulle kunna ge minst 600 kvadratmeter och ingen skulle sakna den ianspråktagna tomtmarken. Det borde bli relativt billigt. Två ytterväggar i stället för fyra och inget bortfall av ytor för trapphus eller toaletter. Allt detta kan göras inom befintlig detaljplan och kan igångsättas snabbt.

Kommunstyrelsen vill ”sätta Svedala på kartan” med en spektakulär glaslåda. Detta kommer att kräva år av planarbete och projektering och under tiden får kommunens personal sitta ohälsosamt ihopträngda.

Liberalerna i Svedala säger nej till skrytbyggen och ja till en bevarad Småskola.

Per Olof Lindgren (L)

Lokal debatt SkD

Varför flaggar man för Pride - men inte för Lions och PRO?

Är det rilmigt att kommunen ska flagga för Priderörelsen, men inte för andra organisationer, föreningar och nationaliteter? undrar insändarskribenten.
Foto: Christine Olsson/TT
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY Att Prideflaggan förekommit både ute och inne vid kommunhuset - i olika inslag - har väl Hörbyborna knappast undgått att lägga märka till.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Men varför just denna flagga?

Motiveringen från kommunen var ju att alla skulle känna sig välkomna, och det är ju en fin tanke.

Men varför prioriteras denna? När vi fått så många nya invånare med olika nationaliteter hade de också känt sig välkomna om kommunen haft deras vimpel på bordet någon gång.

Sen har vi alla ideella föreningar med deras olika vimplar - till exempel Lions, Röda Korset, PRO. Var fanns de?

Jag slogs av tanken när jag läste artikeln i tidningen, om att det gick ut på att provocera vårt kommunalråd.

Henry Olsson, Ludvigsborg

Eslöv

Låt äldre själva bestämma om vårdboende

Är man 96 år gammal bör man själv få avgöra om man behöver en plats på vårdboende, anser insändarskribenten.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Eslöv
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT ESLÖV
PREMIUM

Skånska Dagbladet redovisade i lördagens upplaga en artikel om Karla i Eslöv som nekades en plats på vårdboende av Eslövs kommun.

När man är 96 år borde det vara en självklarhet att få ett vårdboende om man vill och känner ett behov av detta. Ingen bättre än Karla vet sitt behov och äldre som har nått en så hög ålder skulle inte behöva genomgå en behovsprövning.

Förmyndarmentalitet

Tyvärr gäller fortfarande en förmyndarmentalitet i denna typ av ärende. Det framgår inte om det finns tillgängliga platser på de vårdboende som Karla önskar komma till. Eftersom önskemålet om vårdboende har funnits i ett helt år så kan man nog utgå ifrån att det har funnits en ledig plats vid något tillfälle på Trollsjögården eller Solhällan.

Att lägenheterna på Karidal skulle ge en extra trygghet i likhet med ett vårdboende är inte acceptabelt. På ett vårdboende finns tillgång till personal hela dygnet.

Låt Karla få en plats på ett vårdboende som hon så gärna vill ha.

Bertil Jönsson

Ledamot av kommunfullmäktige för Centerpartiet i Eslövs kommun

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Malmö

Förslag om böter för slarviga hundägare

Ett förslag har inkommit till Malmöinitiativet om att bötfälla hundägare som inte plockar upp efter sina hundar.
Foto: Gorm
Foto: Kallestad
Malmö
Lokal debatt SkD
Malmö Ett förslag om att införa böter för hundägare som inte plockar upp hundbajs efter sina fyrbenta vänner har lämnats in till Malmöinitiativet. I flera värmländska kommuner finns redan liknande regler, där hundägare i Karlstad riskerar böter på 1000 kr.

Initiativet har mottagits av hejarop på Malmöinitiativets hemsida där flera ställer sig positivt till förslaget. Det är upp till enskilda kommuner att besluta om att ge böter för att lämna kvar bajs på gatan. I nuläget finns det ett upptagningstvång av hundbajs i Malmös tätbebyggda områden. I gatukontorets hundstadga finns det dock ingen påföljd för de som inte följer reglerna.

Polisen måste prioritera sina resurser

Andreas Schönström (S), ordförande i tekniska nämnden, ser inte att ett botsystem skulle göra någon skillnad då det är polisen som måste se till att något sådant efterlevs.

– Det är bra att det sätts ett straff på att till exempel slänga fimpar och snus enligt nedskräpningslagen. Men då det är polisen som måste se till att det följs fungerar det inte eftersom deras resurser måste prioriteras till andra viktigare saker.

Andreas Schönström (S), Ordförande i Tekniska nämnden i Malmö stad.
Foto: Marianne Pernbro

I förslaget står det att Malmös gator och parker är fulla med hundbajs. Insändaren menar att något måste göras åt saken då de gratis avfallspåsar som erbjuds vid hundrastgårdar inte gör tillräcklig skillnad. Därför vill insändaren införa ett botsystem för att motverka hundbajsproblemet i Malmö.

Andreas Schönström (S) delar inte bilden av att Malmö stad har ett stort problem med hundbajs.

– Sen har vi haft problem med att hundlatrinerna inte har hunnit tömmas ordentligt vilket lett till att dem blivit överfulla. Men det är ju ett problem som kommunen äger, där vi måste se till att de töms oftare. De problem vi har med nedskräpning är framförallt fimpar, papper och plast som slängs på marken, det är det stora problemet.

Skåningarna bäst i Sverige på att plocka upp efter sig

I en undersökning som Agria djurförsäkring gjort visar på att hundägare i södra Sverige är bäst på att plocka upp efter sina hundar. Av de tillfrågade uppgav endast 5 procent att de slarvar med att plocka upp bajset. Sämst var smålänningarna där 21 procent lät bajset ligga kvar på marken.

Skåningarna är bäst i Sverige på att plocka upp efter sina hundar.
Foto: Julio Cortez

Hundbajs DNA-testas på Malaga

Från och med 2019 finns det krav i spanska Malaga om att alla hundar ska lämna blodprov hos veterinär rapporterar SVT Nyheter. Renhållningspersonal skickar över hundbajs till polisen för analys där den skyldige hunden kopplas till bajset. Hundägare som inte plockat upp efter sig riskerar därefter nästan 5000 kr i böter.

Hörby

Lokal debatt: Ahlkvist kommer bara med en massa floskler

Roy Nilsson i Fulltofta ryter ifrån om prideflaggebråket, och går till hårt angrepp på förra kommunalrådet Lars Ahlkvist efter att ha läst dennes insändare. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.on
Foto: Jonas Karlsson/arkiv
Hörby
Lokal debatt SkD
HÖRBY Varje gång man hör eller läser om Lars Ahlkvist så talar han om sin självutnämnda fina värdegrund.
Hur tänkte du när du rev ner valaffischer - var det en fin värdegrund?
PREMIUM

Tycker du att det handlade om fri yttrandefrihet eller demokratiska fina värden.

Hur fin var din värdegrund när du åkte på dolda semesterresor med Sidapengar, alltså världens fattigaste människors pengar. Pengar som behövs till bekämpa elefantsjukan, flodblindhet och malaria.

Det har väl aldrig varit så mycket mobbning och utfrysning inom politiken som när Lars Ahlkvist var verksam.

Påhoppen haglade

Ständiga påhopp om främlingsfientlighet och rasism utan saklig grund.

Du har inga som helst sakliga argument för hur Hörby ska bli bättre på något vis. Det är bara en massa floskler om en flaggas vara eller icke vara. Det är mycket viktigare att människor får veta från andra att de har en bra värdegrund än att man själv talar om det för andra, då blir det liksom mer äkta.

Vid flera tillfällen berättade dina för dig obekväma partikamrater hur utmanövrerade de blivit på möten.

När det gällde muralmålningen så ville Anna Petterson samla missnöjda medborgare till ett möte i fullmäktigesalen och det accepterade Lars Ahlkvist om han fick hålla i mötet, men nu ville Anna själv göra det vilket resulterade i att Ahlkvist uteblev och Anna krävdes på att betala hyra för fullmäktigesalen om hon själv skulle hålla i mötet.

Slugt gjort

Oj, vilken fin värdegrund att kräva hyra av medborgarna som betalat kommunhuset med sina skattepengar och just bara för att mötet inte skulle bli av (slugt). Den mycket modiga och kreativa Anna Pettersson fullbordade mötet genom att ta inträde till fullmäktigesalen och genomförde ett mycket proffsigt möte, men beslutet var taget av en minoritet jämfört med folkopinionen som var emot målningen och gick därför ej att stoppa.

Vad gäller Hörbys ekonomi så har där varit ständiga underskott även under din tid och det var de statliga bidragen som räddade kommunen flera år i rad.

Och Lars Ahlkvist: Det var 35 miljoner plus - inte minus - som presenterades i tidningen sist det berördes.

Nu har det gjorts stora och vettiga investeringar och flera är på gång, det är ju tydligt att SD satsar för folket.

Roy Nilsson

Lokal debatt SkD

Inga ruttna kompromisser

John Andersson, Tidigare ledamot av Skurups kommunfullmäktige.
Foto: Max Holmgren
Lokal debatt SkD
Skurup
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Gratulationer till Lena Axelsson som ny ordförande i kommunstyrelsen i Skurup. Samt att ni lyckades kasta ut det gamla reaktionära styret, inklusive dess lakej och bandhund, Sverigedemokraterna.

Sedan är det slut på entusiasmen. Skurup kommuns nya styre är en sanslös ohelig allians. Sverigedemokraterna har nästan tömts på medlemmar. Men enbart därför att de tröttnat på rollen som Moderaternas lakejer, inte på SD:s usla politik. Denna verkar de tvärtom vilja fortsätta bedriva, kanske i ännu mera ohämmad form.

SD-avhopparna (”SD Light”) fick synnerligen bra betalt för deltagandet i maktskiftet, främst då posten som kommunstyrelsens förste vice ordförande. Detta är en strategiskt helt central maktposition och inte någon symbolisk fanbärare vid borgerliga begravningar, för att använda ett uselt skämt. SD-avhopparna kommer garanterat att kräva makt över kommunens framtida politik, annars återgår de till högerblocket. Detta öppnar upp för totalt ruttna kompromisser – och då kan resultatet bli värre, än moderaternas ”fattighus”- styre...

Det som behövs är istället en kraftfull ideologisk offensiv ifrån vänster, med en levande vision om ett solidariskt och rättvist Skurup. Risken är nu överhängande, att det nya styret blir kroniskt nedtyngt av bortförklaringar om vad man INTE gjort eller INTE vill göra. En garanti för valnederlag.

Självklart kommer ingen vara gladare än jag, om jag skulle ha totalt fel! Men återigen, ett gott råd: INGA RUTTNA KOMPROMISSER...

John Andersson, Tidigare ledamot av Skurups kommunfullmäktige

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL