Kultur och nöje

Humor i mörkret och teater mitt i verkligheten

Sjopalovich resande teatersällskap.
Foto: Sascha Kajic.
Kultur och nöje
Scen/Recension Gunilla Wedding recenserar Malmöbaserade Teater Theatrons Sjopalovich resande teatersällskap.

Måsar flyger skränande över våra huvuden, en motorcykel startar i bakgrunden, en dörr slår igen och en Securitasvakt går sin rond. Samtidigt på scenen spelas en föreställning där frågor kring gränsen mellan teater och verklighet ställs. Var går den gränsen? Vid scenkanten? Eller finns det ingen gräns alls?

Föreställningen är den jugoslaviska dramatikern Ljubomir Simovics Sjopalovich resande teatersällskap från 1985 och den spelas av Teater Theatron på Kompanihusgården i Malmö, alldeles bakom det lilla teatermuseet på Kalendegatan. Vi är cirka 50 i publiken och väl utspridda med en stol mellan varje sällskap och den där lyckan över att äntligen få uppleva teater live är så påtaglig att den nästan går att ta på.

Teater och krig

Sjopalovich resande teatersällskap utspelas i en tyskockuperad by i forna Jugoslavien 1941. I byn frodas rädsla och misstänksamhet, motståndsmän arresteras och piskas sönder och samman av den hjärtlöse torteraren Benknäckaren och galgarna kastar svarta skuggor över bytorget.

Till den här byn kommer Vasilie Sjopalovichs lilla teatersällskap för att sätta upp Friedrich Schillers tragedi Rövarbandet och hamnar snabbt i konflikt med så väl bybor som ockupationsmakten. Har de verkligen tillstånd att spela? Är det försvarbart att spela teater när det pågår ett krig? Är de helt opåverkade av allt hemskt som sker runt om? Och här kommer de där frågorna om teater och verklighet så klart in. Teatern griper in i byverkligheten och byverkligheten i teatern, liksom omgivningen vi i publiken befinner oss i gör sig påmind samtidigt som vi dras djupt in i det som händer på scen.

Theatron satsar på ett teatralt uttryck och på att understryka föreställningens farsartade ton, tempo och inte minst humorn i mörkret. Scenanvisningar läses högt, repliker riktas direkt till publiken, byborna pratar rejäl skånska och den genomtänkta men avskalade scenografin blir ett viktigt verktyg. Där skapar kulisser av tyg både bymiljön och teatersällskapets egen scenografi och blodfläckade lakan på tvättlinor påminner om krigets fasansfulla konsekvenser.

Starka skådespelarinsatser

För den här drygt två timmar långa och människomyllrande föreställningen har Teater Theatron, som vanligtvis framförallt består av grundarna Suzanna Santrac och Zeljko Santrac, utökat rejält till nio skådespelare. Och det är också starka skådespelarinsatser rakt igenom som görs på Kompanihusgårdens kullerstenar. Ola Citron fångar till exempel både otäckt och hjärtskärande Benknäckaren, Zeljko Santrac hittar med övertygande lätthet hem i teatergruppens vältalige ledare Sjopalovich, Suzanna Santrac övertygar lika stark som den åldrande primadonnan som tvingas spela mansroller och packa upp och ner rekvisita samtidigt som Hanna Nygårds som den unga stjärnan Sofia tycks glida fram genom livet.

En fantastisk insats gör också Oliver Lindman som skådespelaren Filip som drabbats av ”teatervansinne” och lever sitt liv genom olika roller. För Filip är verklighetens repliker stickrepliker till teaterns stora dramer och han suddar definitivt ut gränsen mellan scen och salong på scenen när han travar runt som Hamlet mitt i krigets vansinne och påverkar händelseutvecklingen på både oväntade och livsfarliga sätt.

I den här föreställningen om krig, undantagstillstånd och konstens värde och plats är det så klart omöjligt att inte dra paralleller till det undantagstillstånd teatern och hela kultur- och nöjeslivet levt i under coronapandemin. Med sitt skådespel, sin iscensättning och sitt pjäsval är ger Teater Theatron själva svaret på pjäsens fråga. Gränsen mellan teater och verklighet finns nog där vi själva sätter den och teater behövs så klart i alla tider. Inte minst de svåra.

FAKTA

Teaterrecension

Scen

Sjopalovich resande teatersällskap

Av: Ljubomir Simovic

Översättare: Jan Mark & Slavica Milosavljevic

Scen: Teater Theatron på Kompanihusgården i Malmö 8/7

Regissör: Tomas Lindström

Scenograf & kostymör: Annika Carlsson

Produktionsteam: Oliver Lindman, Tomas Lindström, Lisa Mårtensson, Suzanna Santrac, Zeljko Santrac

Tonsättare: Jonatan Sersam

Medverkande: Ola Cítron, Eva Ekengren, Åsa Forsberg, Oliver Lindman, Philip Lithner, Hanna Nygårds, Suzanna Santrac, Zeljko Santrac, Åsa Widéen

Föreställningen spelas på Kompanihusgården i Malmö till och med 18/7 och sedan 22-31/7 på Kulturens innergård i Lund.

Kultur och nöje

"Huset vid flon" är årets Stockholm läser-bok

Kjell Johanssons bok 'Huset vid flon' blir årets bok i projektet Stockholm läser. Arkivbild.
Foto: Leif R Jansson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Kjell Johanssons "Huset vid flon" från 1997 har valts ut till årets Stockholm läser-bok.

Det innebär att den blir föremål för en stor läsecirkel via Stockholms bibliotek och att ett flertal både fysiska och digitala aktiviteter under året kommer att utgå från boken.

"Huset vid flon" är första delen i Johanssons trilogi "De utsatta", och enligt juryn "en uppväxtskildring med tydligt klassperspektiv" som utspelar sig i Midsommarkransen.

2011 satte Stockholms stadsteater upp en dramatisering av boken och i fjol tilldelades Kjell Johansson Stockholms stads kulturpris i kategorin litteratur.

"Stockholm läser" initierades av författaren Helena Sigander 2002 och har inspirerats av liknande satsningar i USA. Sedan 2011 ansvarar Författarcentrum och Stockholms stadsbibliotek för läsprojektet.

Tanken är att så många stockholmare som möjligt ska läsa en och samma bok och prata om den. "Huset vid flon" kommer även att finnas till försäljning på biblioteken.

FAKTA

Fakta: Tidigare böcker i Stockholm läser

2021:”Janne min vän” av Peter Pohl

2020: ”Den högsta kasten” av Carina Rydberg.

2019: ”För Lydia” av Gun-Britt Sundström

2018: ”Grupp Krilon” av Eyvind Johnson

2017: ”Sodomsäpplet” av Bengt Martin

2016: ”Det hemliga namnet” av Inger Edelfeldt

2015: ”Kungsgatan” av Ivar Lo-Johansson

2014: ”Barnens ö” av P C Jersild

2013: ”Var det bra så?” av Lena Andersson

2012: ”En dåres försvarstal” av August Strindberg

2011: ”Norrtullsligan” av Elin Wägner

2008: ”Tackar som frågar” av Jennie Dielemans

2007: ”I skuggan av ett brott” av Helena Henschen

2006: ”De i utkanten älskande” av Johanna Nilsson

2005: ”Ett öga rött” av Jonas Hassen Khemiri

2004: ”Änglarnas stad” av Heidi von Born

2003: ”Mina drömmars stad” av Per Anders Fogelström

2002: ”Doktor Glas” av Hjalmar Söderberg

Kultur och nöje

Melodifestivalen till Avicii Arena

Oscars Zia programleder årets Melodifestivalen i Avicii Arena. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Melodifestivalen har fått en fast punkt i sista sekunden. Första deltävlingen kommer att äga rum på Avicii Arena i Stockholm. Men besked om de andra delarna samt finalen dröjer.
PREMIUM

– Det är flera olika faktorer och omständigheter som spelar in. Vi hoppas bli klara så snart som möjligt med siktet på att göra sex färgsprakande tv-sändningar från Stockholm, säger Anette Brattström, projektledare för Melodifestivalen.

För drygt en vecka sedan ställdes Melodifestivalens Sverigeturné in, efter att de nya covid-restriktionerna hade presenterats. Nu står det klart att Avicii Arena (tidigare Globen) blir musiktävlingens nya lokal – åtminstone när det gäller första deltävlingen.

– Avicii Arena är ett utmärkt val som premiärarena. Den ger oss förutsättningar att göra en fullskalig tv-produktion. Arenan har också förutsättningar för personal och medverkande att kunna hålla avstånd enligt rådande restriktioner, säger Anette Brattström.

Tack vare att man använder sig av olika sektioner har Melodifestivalen möjlighet att ta in 1 500 personer i publiken, säger arrangören Live Nation till Sveriges Radios Kulturnytt.

Inte avbokat

Förhandlingar pågår just nu mellan SVT och arrangören Live Nation om var de övriga deltävlingarna ska äga rum. SVT har inte avbokat Friends Arena, där finalen tidigare planerades att äga rum den 12 mars.

– Det är lite längre fram i tiden och vi vill ännu inte göra några förändringar innan vi säkert vet, säger Anette Brattström.

Sedan tidigare har SVT meddelat att samtliga sex program kommer att direktsändas från Stockholm. Live Nation skriver i ett pressmeddelande att "finalen planeras att hållas i Friends Arena givet att restriktioner och rekommendationer tillåter det".

"Is i magen"

TT: Restriktionerna har ändrats under hela pandemin. Hur kommer det sig att ni inte hade en plan B tidigare?

– Det är en jättebra fråga. När vi resonerade kring det här förra året, sade vi att om restriktionerna blir så kraftiga att vi inte kan genomföra turnén kommer de flesta arrangemang med största sannolikhet avbokas, och då kommer arenorna att stå tomma. Vi hade is i magen och räknade kallt med att vi skulle kunna lösa den här situationen, säger Anette Brattström.

Hon hävdar att det inte kommer att vara några problem med att byta arena så nära inpå den första deltävlingen, som äger rum den 5 februari, eftersom scenen är anpassad för förflyttning.

– Vi har fördelar av att inte behöva förflytta oss, med det sagt får vi större möjlighet att repetera i stället för att rigga och riva. Vi har också möjlighet att bygga mer än vi annars hade kunnat göra. Vi kommer till exempel att kunna etablera ett stort green room, vilket vi inte hade planer på från början.

Minskar kostnaderna

Hon framhåller även att prislappen för evenemanget blir lägre, jämfört med om Melodifestivalen hade gett sig ut på turné.

– Vi gör inga transporter, vi kommer inte att resa i den utsträckning vi tänkt, boendet på hotell kommer inte att bli lika stort. Det finns kostnader vi kan se över och dra ner på, säger hon.

För att göra arbetet coronasäkert ska SVT säkerställa att alla på plats kan hålla avstånd och bära munskydd. Tidigare år hade alla på plats halsband, så kallade distanstaggar, som pep om någon kom för nära. Det skippar SVT den här gången.

– Förra året fanns det inget vaccin, att bli smittad var förenat med livsfara. Riktigt där är vi inte i år, även om det finns en stor risk att bli smittad. Men förutsättningarna ser annorlunda ut och därför har vi gjort bedömningen att vi klarar oss utan distanstaggarna.

De städer som inte besöks under turnén i år hoppas man kunna lägga på schemat för Melodifestivalturnén 2023, det vill säga: Malmö, Göteborg, Linköping, Lidköping, Örnsköldsvik och Stockholm.

Sofia Sundström/TT

Ann Edliden/TT

Anette Brattström, projektledare för Melodifestivalen. Arkivbild.
Anette Brattström, projektledare för Melodifestivalen. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta: Deltävlingarna i Melodifestivalen

Deltävling 1 – 5/2

Deltävling 2 – 12/2

Deltävling 3 – 19/2

Deltävling 4 – 26/2

Semifinal – 5/3

Final – 12/3

Kultur och nöje

"Mamma mia"-skådisen vill göra en tredje film

Skådespelaren Christine Baranski har medverkat i två 'Mamma mia'-filmer. Arkivbild.
Foto: Jordan Strauss/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Christine Baranski spelade den frispråkiga Tanya i "Mamma mia" och "Mamma mia: Here we go again". Nu är hon sugen på att samla ihop Colin Firth, Pierce Brosnan, Stellan Skarsgård, Julie Walters och hela gänget för en tredje film.

– Om vi kunde åka tillbaka och ha lika roligt på en grekisk ö tillsammans, filma på dagarna och äta middag på någon härlig taverna på kvällarna, tror jag inte att någon skulle tacka nej, säger hon i en intervju med Entertainment Weekly.

Däremot säger hon att det kan bli svårt att lyckas synka alla skådespelares scheman.

Baranski är aktuell i HBO-serien "The gilded age". Hon föreslår att HBO kan sammanföra skådespelarna från filmerna på samma sätt som återföreningarna av "Vänner" och Harry Potter-filmerna.

– Jag har alltid tyckt att det vore kul att träffas igen och filma när vi äter middag, berättar historier och sjunger Abba-låtar. Att filma en riktigt bra utekväll, säger hon.

Kultur och nöje

Guldbaggegalans glansdagar kan vara över

Programledaren Gina Dirawi under Guldbaggegalan. Arkivbild.
Foto: Stefan Jerrevång/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Årets Guldbaggegala sågs av 825 000 tittare, en ökning från förra årets 738 000 skriver SVT.

Men det är fortfarande långt från toppnoteringarna när det gäller tv-publik för galan. 2014 sågs den av 1 248 000. Senast tittarantalet låg över miljonstrecket var 2020, då den sågs av 1 005 000 personer.

Även andra galor som Gramissgalan eller den amerikanska Oscarsgalan tappar tittare. En orsak är att strömningstjänsterna och utbudet där har blivit så mycket större de senaste åren, och att ett annat tittarmönster vuxit fram. Det är inte säkert att Guldbaggegalan finns kvar för alltid, säger Anton Glanzelius, beställare på SVT, till Sveriges Radios Kulturnytt.

– Vill vi gå tillbaka till när vi hade 1,5 miljoner tittare? Ja, gärna. Men det är inte en rimlig förväntan på en livesänd filmgala i dagens tv-utbud. SVT kommer att fortsätta vilja hylla svensk film, men det är inte 100 procent säkert att det blir i galaform, säger han.

Kultur och nöje

Fler filmer digitalt i Göteborg

Magisterlekarnas producenten Sofia Ferguson, regissören Ylva Forner och skådespelaren Johan Ehn.
Foto: Christine Olsson
Kultur och nöje
Film Golden Globe-vinnaren Drive my car, svenska Magisterlekarna och tyska Fabian - berättelsen om en moralist kommer också att visas i den digitala salongen på Göteborgs filmfestival.

– Det känns fantastiskt roligt att kunna ge publiken i den digitala salongen möjlighet att ta del av ytterligare tre titlar, som också är bland programmets allra mest intressanta. Magisterlekarna är en superintressant svensk långfilmsdebut, Fabian - berättelsen om en moralist är ett tyskt praktverk och Drive My Car är världens just nu kanske mest hyllade och omtalade film, säger Jonas Holmberg, konstnärlig ledare på Göteborg Film Festival i ett pressmeddelande.

Filmerna kommer att ingå i Göteborg Film Festivals digitala salong tillsammans med omkring 50 andra filmer. Varje dag har nya filmer premiär parallellt med att de premiärvisas på biograf. Filmerna i den digitala salongen är tillgängliga i 24 timmar från sin premiär.

Göteborg Film Festival pågår den 28 januari – 6 februari.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Kultur och nöje

Pris till nytt grepp på Förintelsehistoria

Motståndsmannen Georg W Fossums bild hittades på 1990-talet och är den enda som finns på de 529 norska judar som lämnade Oslo på båten Donau den 26 november 1942. Slutdestinationen var förintelselägret Auschwitz och mer än hälften gasades ihjäl direkt. Arkivbild.
Foto: Georg W Fossum/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Polen och Auschwitz förvisso, men nu ska svenska skolungdomar få resa i Förintelsens fotspår även till Norge. Årets stipendium från Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen kommer att användas till resestipendier.
PREMIUM

Totalt deporterades nästan 800 norska judar till Polen och Tyskland. Knappt 40 av dem överlevde.

Några av dem som trots allt klarade sig undan deporteringarna var de judiska bröder som trädgårdsmästaren Rolf A Syversen hittade i sitt växthus i Oslo i oktober 1942.

Syversen, senare skjuten av nazisterna, bestämde sig för att tillsammans med tre andra organisera en räddningsaktion med hjälp av firmans lastbilar. Under sju veckor vintern 1942 körde man skytteltrafik och lyckades transportera mellan 600 och 1 000 norrmän till gränsen mot Sverige. Hur många som hjälptes totalt är oklart, men cirka 350 av dem hade judisk härkomst.

Människorna gömde sig bakom potatissäckar, barnen hölls tysta med hjälp av sömnmedel. Gränsen passerades i de flesta fall till fots – ofta till Värmland.

– Väldigt många gånger hamnade människor av en slump i hjälpverksamheten. De ställdes inför ett val: ska jag hjälpa och riskera mitt eget liv, eller ska jag låta bli? Det fanns ju inga färdiga system för det här, säger Anna Florén, programchef på Voksenåsen och mottagare Micael Bindelfelds stipendium till minne av Förintelsen.

Börjar i april

Voksenåsens kulturcentrum ligger vackert beläget utanför Oslo. Norska staten gav det 1955 som ett tack-för-hjälpen-under-kriget-gåva till Sverige och hit ska nu svenska skolungdomar få komma och lära om Förintelsen ur ett nordiskt perspektiv. De första så kallade hågkomstresorna skulle genomföras i mars 2020, men blev aldrig av på grund av pandemin. Nu hoppas Anna Florén att resorna ska komma igång på allvar i april i år.

Projektet har tagits fram i samarbete med Forum för levande historia som 2018 fick ett uppdrag från regeringen att stärka förutsättningarna för just hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. Traditionellt har dessa gått till Polen och Auschwitz. Anna Florén ser fler fördelar med att högstadie- och gymnasieungdomar nu får studera Förintelsen utifrån de norska judarnas historia.

– Historien kommer närmare geografiskt, socialt och kulturellt, dessutom får vi kanske ett annat perspektiv på Sveriges roll under andra världskriget. Gränsen mot Sverige blev ju nödutgången, men den kunde också vara stängd, säger Anna Florén.

Fram till våren 1942 var det svårt att få uppehållstillstånd i Sverige. Att vara av judisk börd räknades inte som asylskäl och bedömningen vid gränsen var godtycklig. Det finns exempel på judar i Norge som försökte fly till Sverige år 1941 men som nekades inträde. Violinisten Leif Wolfberg – skildrad i Ola Larsmos essäbok "Djävulssonaten" – var en av dem. Han deporterades sedan till Auschwitz men lyckades överleva.

Donau ledde till Auschwitz

Den 26 november 1942 deporterade nazisterna 529 norska judar ombord på båten Donau. Från den polska hamnen Stettin gick resan till Auschwitz där mer än hälften av dem gasades ihjäl direkt.

Deporteringen från Norge blev årets mest uppmärksammade nyhet i Sverige och efter den blev det också möjligt för norska judar att få asyl i Sverige.

– Vi vill berätta om den här historien i Sverige för vi tror att den inte är så känd, och den norska Förintelsen är så nära man kommer sin egen lokala historia.

Den norska självrannsakningen har på sistone handlat om motståndsmännens ansvar – vad visste de? Kunde de ha hjälpt de norska judarna mer än vad som skedde – en diskussion som startade med Marte Michelets bok "Hva visste hjemmefronten?", framhåller Anna Florén.

Tanken med hågkomstresorna är – förutom kunskap och utbildning – att få svenska elever att reflektera över det personliga ansvaret hos den som står bredvid, enligt Anna Florén.

Vilka perspektiv på Sveriges roll under andra världskriget är det då som betonas?

– En nyansering, det är så lätt att fastna i ett historiskt narrativ om att Sverige gjorde det jättebra och räddade alla, eller att Sverige tillät permittenttrafik och agerade helt förfärligt. Det faktum att Sverige var neutralt gjorde att över hälften av de norska judarna hade någonstans att fly. Men det var inte bara gott, det fanns också svårigheter, och det kunde vara godtyckligt. Små tillfälligheter kunde avgöra om du levde eller dog.

Erika Josefsson/TT

Anna Florén, programchef på Voksenåsen utanför Oslo, tar emot stipendiet på 650 000 kronor som ska användas till stipendier till svenska skolungdomar, berättar hon.
Anna Florén, programchef på Voksenåsen utanför Oslo, tar emot stipendiet på 650 000 kronor som ska användas till stipendier till svenska skolungdomar, berättar hon.
Foto: Jessica Gow/TT
Små tillfälligheter kunde betyda liv eller död för de norska judarna, cirka 2 100 personer, under andra världskriget, framhåller Anna Florén, programchef på Voksenåsen.
Små tillfälligheter kunde betyda liv eller död för de norska judarna, cirka 2 100 personer, under andra världskriget, framhåller Anna Florén, programchef på Voksenåsen.
Foto: Jessica Gow/TT
Micael Bindefelds mormor kom från en stor judisk familj i Trondheim. Ändå hade han dåliga kunskaper om vad som hände norska judar under kriget. Arkivbild.
Micael Bindefelds mormor kom från en stor judisk familj i Trondheim. Ändå hade han dåliga kunskaper om vad som hände norska judar under kriget. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT

FAKTA

TT: Micael Bindefelds stipendium till minne av Förintelsen

Årets stipendium på 650 000 kronor går till Anna Florén, programchef på Voksenåsen. Pengarna ska gå till stipendier till de skolelever som ska få göra så kallade hågkomstresor. En del av prispengarna – 100 000 kronor – ska dock användas till en särskild resa för "en handplockad grupp med unga svenskar som uppfattas som morgondagens makthavare".

De 30 deltagarna ska utses av stiftelsen tillsammans med Voksenåsen.

– Det är unga ledare på väg upp, journalister, akademiker och representanter från näringsliv, influerare, artister, säger Anna Florén.

Micael Bindefeld hoppas att årets stipendium ska resultera i att fler får kunskap om nordisk förintelsehistoria.

– Inte ens jag själv som är jude, och som har en mormor som kom från en stor judisk familj i Trondheim, kände till omfattningen av deportationerna av norska judar och att en tredjedel av Norges judar deporterades till koncentrationsläger.

Att försöka hitta nya berättelser om Förintelsen – och få dem spridda – var de viktigaste drivkrafterna för Micael Bindefeld när han startade stiftelsen för åtta år sedan.

– Berättelser som tar tag i, berör och stannar kvar i en ny generation som behöver upplysas om Förintelsens fasor, säger han nu.

– Det handlar också om att se hur lätt demokratin och dess fundament pulveriserades under ockupationen av Norge och hur nära det var att Sverige också drogs med.

Kultur och nöje

Dinklage kritiserar "Snövit": Bakåtsträvande

Peter Dinklage anklagar Disney för att hålla fast vid gamla stereotyper i 'Snövit'. Arkivbild.
Foto: Joel C Ryan/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Peter Dinklage riktar skarp kritik mot Disneys nya spelfilmsversion av "Snövit". "Game of thrones"-skådespelaren kallar i en intervju projektet för en "jävla bakåtsträvande" historia och anklagar filmbolaget för att hålla fast vid gamla stereotyper om funktionsvarierade.

– Inget illa menat, men jag häpnade lite grand... de var väldigt stolta över att rollbesätta en latinoskådespelare som Snövit, men berättar fortfarande historien om "Snövit och de sju dvärgarna", säger han i "Marc Maron's WTF"-podcast.

I spelfilmen, som får premiär 2023, spelar Rachel Zegler ("West Side story") Snövit och Gal Gadot ("Wonder Woman") den onda drottningen. Peter Dinklage, som själv är kortvuxen, tycker inte att Disney har gjort upp med sitt gamla fördomsfulla historiska bagage.

– Det går inte ihop för mig. Ni är progressiva på ett sätt men gör fortfarande den där jävla bakåtsträvande historien om sju dvärgar som bor i en grotta, säger han.

Kultur och nöje

Regeringen höjer evenemangsstödet

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) presenterar nya ekonomiska stöd med anledning av pandemin.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Regeringen höjer maxbeloppet i evenemangsstödet och utökar andelen man kan få stöd för från 70 till 90 procent. Men villkoren förändras inte tillräckligt upplever företrädare för branschen. Samtidigt dröjer beskeden om krisstöden.
PREMIUM

På tisdagens presskonferens med näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) och kulturminister Jeanette Gustafssdotter (S) kom beskedet att stödandelen i evenemangsstödet höjs från 70 till 90 procent. Dessutom höjs maxbeloppet från 17,5 miljoner kronor till 22,5 miljoner kronor, uppger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S).

Svensk scenkonsts vd Mikael Brännvall beskriver förändringarna som positiva, men framhåller samtidigt att evenemangsstödet bara är ett komplement till andra stöd. Det hela branschen väntar på är ett besked om krisstöden, att regeringen preciserar när man kan söka krisstöd, för vilken period och att de pengarna kommer ut snabbt.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) har inga besked att ge i frågan:

– Vi jobbar på allt vad vi kan med samtliga stöd som ska nå kulturbranschen, säger hon till TT.

– En del av av kritiken från kulturbranschen har gällt evenemangsstöden och att det varit för svårt att söka eftersom det var 30 procents insats. Nu blir det 10 procent för kulturbranschen, det är en förändring som vi gör för att möta det som varit svårt.

Kritik för krångel

Vissa arrangörer har klagat över att det är krångligt att ansöka om evenemangsstöd för varje inställt enskilt evenemang. Stödet kritiseras också för att gälla enbart större evenemang. Men kulturministern menar att dagens förändringar ändå gör skillnad.

– Kulturbranschen är inte en och samma person, därför måste vi ha olika stöd. Evenemangsstödet har varit väldigt viktigt, säger hon.

TT: Men att bara 65 miljoner av 3 miljarder hade använts, är inte det ett tecken på att det inte fungerat?

– Det är just därför vi möter det genom att göra om det så att fler ska kunna ta del av det, säger kulturministern som hänvisar till sina medarbetare när det gäller exakta detaljer.

Till mars 2022

Evenemangsstödet går till arrangörer av evenemang som skulle ha arrangerats under januari, februari och mars 2022, vilket regeringen aviserade i december.

TT: Hur mycket avsätter staten för stödet framöver?

– Avsättningen är 250 miljoner kronor. Vi införde det här stödet förra året med en mycket större ram som inte utnyttjas fullt ut. Regeringen är beredd att höja beloppet om det skulle vara fler ansökningar som skulle beviljas, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

På presskonferensen framkommer inga regeringsplaner på att förändra förutsättningarna för stödet som riktas till evenemang med minst 250 deltagare inom kultursektorn och även till mässor och marknader, arrangemang inom det civila samhället samt vissa sportevenemang.

– Det har ofta varit en missuppfattning att detta stöd även skulle ta lönekostnader, det här är för att skydda evenemang. Vi måste vara fortsatt stränga med att få ut stöd och alla som varit med sedan pandemins början vet att vi fick kritik för att det var ett överutnyttjande. Det finns inte bara ärliga avsikter. Det här gäller större evenemang så vi tror att det är rimligt avvägt, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

"Vi jobbar på"

Hur blir det då med den miljard som finns avsatt i statsbudgeten för en återstart av kulturbranschen? Kommer den att omvandlas till krisstöd – något som branschföreträdare uppger att man mer eller mindre blivit utlovade. Inte heller där är kulturministern beredd att ge besked.

– Vi tittar på den frågan också. Vi jobbar på allt vad vi kan med samtliga stöd, säger Jeanette Gustafsdotter.

Miljöpartiets ekonomipolitiska talesperson, Janine Alm Ericson, beskriver dagens besked från regeringen som otillräckliga.

– Dels eftersom det inte är tillräckligt hög summa för en bransch som behöver mycket stöd när nya restriktioner har införts, dels för att evenemangsstödet är för krångligt. Det är bättre att lägga pengar här och nu i stöd som vi vet kan komma ut fort, säger hon.

Helena Björk/TT

Erika Josefsson/TT

Elin Swedenmark/TT

Peter Wallberg/TT

FAKTA

Fakta: Ändringar i evenemangsstödet

Regeringen höjer stödnivån i evenemangsstödet från 70 till 90 procent. Samtidigt höjs det maximala stödbeloppet från 17,5 till 22,5 miljoner kronor. Detta kan ske eftersom EU-kommissionen höjt det belopp som är möjligt för medlemsländerna att lämna.

Evenemang med flera föreställningar kan få stöd för den del som faller inom stödperioden.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL