Opinion

Bra kommunikationer för hela landet

För framtidens arbetsmarknad krävs bättre tågförbindelser.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Bra kommunikationer för hela landet

En slutsats av den ännu pågående pandemin är att fler vill arbeta på distans när detta är möjligt. Fler vill bo på landsbygden – om det finns bra bredband. För att detta ska vara möjligt måste det finnas bra kommunikationer och en fungerande service lokalt.

Sverige är till ytan stort och därför krävs stora resurser för att knyta samman landet, inte minst i form av bra vägar och järnvägar. Därför är det positivt att den infrastrukturproposition som lades i april innebär ökade resurser framöver. Här ingår även omställning till klimatsmarta bränslen och elektrifiering av transporter. Målet är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Höghastighetstågen mellan landets tre största städer är en omstridd fråga både mellan och inom partierna. Dels för kostnaderna, dels för att satsningen uppfattas som centraliserande. Dessutom tar det lång tid innan höghastighetstågen eventuellt kan bli verklighet. Mot denna bakgrund är det av största vikt att existerande stambanor snarast rustas och utvecklas. Det gäller inte minst Södra stambanan mellan Malmö och Hässleholm. Även de lokala och regionala tågförbindelserna behöver förbättras.

Viktiga är också tågförbindelserna till omvärlden. För Skåne gäller det att vidareutveckla förbindelserna med Själland, men även söderut till kontinenten. Tåg kan bli ett väl fungerande alternativ till flyg. Längre norrut behöver inte bara de nord-sydliga tågförbindelserna rustas utan även de öst- västliga förbindelserna på Skandinaviska halvön. Det gäller främst tågförbindelserna mellan Stockholm och Oslo och Atlantbanan, Stockholm-Östersund-Trondheim. Vägarna är av största betydelse. På många håll är vägnätet i förfall och det krävs kraftfulla åtgärder för bättre vägar. En mer rättvis fördelning av resurserna till underhåll som inte bara tar hänsyn till befolkningens storlek utan även till vägarnas längd och besöksnäringens omfattning är också nödvändig. Det gäller dessutom att se till att inte hundratals mindre bensinstationer på landsbygden slås ut. De kommer att behövas under överskådlig tid även när bränslena blir mer klimatsmarta. Inte minst som servicepunkter.

Bra kommunikationer som håller landet samman är avgörande för framtiden. Det är en grundförutsättning för att samhället ska utvecklas i decentralistisk riktning – vilket alltfler önskar.

Håkan Larsson

Opinion

Mer ankdamm i Hörbypolitiken, tack

Gräsandsfamilj
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

För tre år sedan fick Hörbybon Gunilla Kronbäck ja till ett medborgarförslag om att bygga nya ankhus för änderna i Hörbyån. När Kronbäck flyttade till kommunen för 20 år sedan gladde hon sig åt de många gräsänderna, men antalet minskade som en följd av att ankhusen vandaliserats och gjort ungarna till måltavlor för rovfåglar.

Hon lade ett förslag om nya ankhus, fick ja och lämnade över material till kommunen, eftersom tekniska nämnden satt som villkor att det inte fick kosta kommunen något, vilket i sig är rätt konstigt. Sedan dess har inget hänt. Politiker hänvisar till tjänstemän och vice versa.

Det är inte ett gräsandsproblem, utan ett trygghetsprobem. Man måste kunna lita på beslutsfattare och tjänstemän och medborgarna måste känna att det lönar sig att engagera sig i sin närmiljö. Den lokala demokratin måste fungera i praktiken och den som vänder sig till kommunen med frågor måste kunna få bra svar. Ingen har velat veta av Kronbäcks ankhus efter beslutet att bygga dem. Så urholkar man förtroendet för lokal demokrati.

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun frågar vad han har med saken att göra och menar att det inte är hans bekymmer. Självklart är det det. Alla chefer i en kommun har ansvar för att medborgarna ska känna sig som en del av en sund fungerande lokal demokrati och organisation, där man håller sina löften och medborgarnas synpunkter är viktiga.

Sverigedemokraternas Anders Hansson säger att beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt, eftersom man lägger ansvaret för bygget på Gunilla Kronbäck. Det har han rätt i. Vandalisering och återställning borde vara en fråga som intresserar kommunen mer än så.

Hansson lovar nu att man ska försöka hitta materialet som Gunilla Kronbäck har lämnat in, så ankhusen kanske kan byggas, även om han säger att han inte kan lova något. Men Hörby har redan lovat Gunilla Kronbäck att bygga ankhus. Det är det som ja till ett medborgarförslag innebär. Dags att hålla det löftet.

Martina Jarminder

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Online casino

Tips för att bli kvitt med ditt spelmissbruk

Online casino Under de senaste åren har det skett en ökning bland personer som hamnar i ett spelmissbruk. Denna ökning står i tät korrelation med ökningen av online casinon och dess tillgänglighet. Online casinon ger spelare en unik möjlighet att på kort tid kunna göra stora insatser på flera olika spel vilket ökar risken för ett osunt spelande.

Sverige har på många sätt varit ett föredöme när det gäller att bemöta spelmissbruk i olika former. Folkhälsomyndigheten har gjort undersökningar som visar på att ungefär 2% av Sveriges befolkning lider av någon typ av spelmissbruk. Denna siffran ser dock ut att stiga till följd av online casinons framåt marsch.

”Folkhälsomyndigheten anser att spel om pengar nu är en folkhälsofråga i Sverige. Kriterierna för att något ska klassas som en folksjukdom är att det ska drabba många och kan ha allvarliga konsekvenser. Man har därför numera ett antal stödlinjer samt information och hjälp att tillgå den som utvecklar ett problem med spel om pengar.”

Spelmissbruk är precis som med andra missbruk en sjukdom som inte bara drabbar personen som har missbruket utan även anhöriga. På stodlinjen.se kan man få professionell hjälp både som person som lider av ett missbruk och anhörig till personen. Det är viktigt att komma ihåg att spelmissbruk även kan bero på någon annan psykisk sjukdom. Spelmissbruk kan även bidra till att man utvecklar psykisk ohälsa. Det är vanligt att personer som utvecklar ett spelmissbruk parapellet hamnar i en depression eller drabbas av stark ångest.

Hur definieras ett spelberoende

I Sverige definieras ett spelberoende som ett sjukdomstillstånd. Man kan enkelt definiera spelberoende som när en person inte klarar av att hantera sitt spelande om pengar. Man kan helt enkelt inte sluta spela fast än att man borde och fast än att pengarna tar slut.

Personer som utvecklar ett spelberoende är oftast själva inte medvetna om sitt beroende förs än spelandet redan har gått över styr. Det brukar innebära att personer som har ett spelberoende ofta har levt med problematiken under en längre period innan de får ordentlig hjälp och behandling. Det kan ske i faser och spelmissbruk är oftast något som smyger sig på utan förvarning.

Symptom

Det finns några olika symptom man bör vara vaksam på när det gäller ens casinospelande. Symptomen kommer troligtvis inte över en natt utan utvecklas långsamt under en längre period.

- Man ökar ständigt sin omsättning för att öka spänningen i sitt spelande.

- Man ljuger om sitt spelande. Man ljuger då ofta om hur mycket man spelar för och om hur mycket tid man spenderar på sitt spelande.

- Man blir på dåligt humör och stressad om man inte kan spela den mängd man vill.

- När man förlorar pengar försöker man direkt vinna tillbaka dem.

I flera fall är det personens närstående som uppmärksammar om den ohållbara situationen och ber personen skaffa hjälp. Detta kan verkligen fungera som en väckarklocka och vara vändpunkten till ett mer sunt liv.

Lyckas undvika spelmissbruk

Har du redan ett fullt utvecklat spelmissbruk så är dessa tips inte något du bör ta till. Om du har ett spelmissbruk är det viktigt att ordentlig hjälp av utbildade och professionella personer.

Spelpaus.se

Spelpaus.se är ett verktyg som ägs av Svenska Spelinspektionen som ska hjälpa personer att kunna kontrollera sitt spelande. Spelpaus innebär att du stänger av dig från alla online casinon med svensk spellicens. Man väljer om man vill stänga av sig 1, 3, 6 månader eller tillsvidare. Under denna period kan man inte avbryta sin avstängning utan måste vänta ut hela perioden.

Spelgräns

Svenska Spelinspektionen och regeringen har nu bestämt att alla online casinon med svensk spellicens måste se till att alla spelare sätter en spelgräns för sitt spelande. Här bör du som spelare tänka efter och sätta en lägre gräns än vad du först tänkt sätta.

Skifta fokus

Detta kanske är det svåraste med det kan vara en bra idé att verkligen försöka skifta fokus. Kan du lägga all den tid och energi du lägger på online casinon på något annat? Försök hitta ett sunt substitut för spelandet. Kanske finns det en träningsform du aldrig testat men kan pröva nu? Matlagning eller bakning? Det finns massor av härliga alternativ.

Ekonomiska påföljder

Utöver psykiska efterföljder av ett spelmissbruk leder det även ofta till ekonomiska svårigheter. Det är vanligt att spelare tar flera olika lån från olika långivare för att kunna finansiera sitt spelande. Mobillån med hög ränta är lätt att få men desto svårare att betala tillbaka.

Om man som spelare samlat på sig höga och dyra skulder är det viktigt att vara ärlig mot sin omgivning för att kunna få ordentlig hjälp. Kontakta din bank och förklara ditt läge. Det är väldigt ofta en bra idé att samla alla lån till ett stort lån för att slippa höga räntor och dåliga avtal.

Inrikes

Taklyft på Lunds domkyrka: "Ett jättejobb"

De pyramidformade tornspirorna på Lunds domkyrka måste lyftas av under renoveringen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En komplicerad operation väntar i Lund då taken på domkyrkans två torn måste bytas. De brukar kallas "lunna pågar", de två torn som nu ska få sig ett ansiktslyft.

Tornen med sina pyramidformade, blytäckta tornspiror fick sin nuvarande utformning under en renovering i Hugo Zettervalls regi 1860-1880. Taken på dem lades om en bit in på 1900-talet, men har därefter bara lagats och lappats. Nu är det dags för takbyte.

Att sätta upp nya blytak är av miljöskäl inte aktuellt, i stället blir det rostfri plåt med beläggning av tenn. Vid renoveringen kommer de båda tornspirorna att lyftas av för att sedan renoveras i tillfälliga bygghyttor intill domkyrkan.

Hela arbetet beräknas ta cirka ett år, men kyrkan kommer att hållas öppen hela tiden, förutom just när lyften görs.

– Det är ett jättejobb och det har aldrig tidigare gjorts. Man beräknar att det kommer att ta ungefär ett år. Man vill vara klar till 2023 för då fyller kryptan 900 år, säger domkyrkans kommunikatör Linda Oskfred till TT.

Utrikes

Protester mot journalistmord i Mexiko

Människor demonstrerar i Tijuana mot att två journalister i staden dödats.
Foto: Marco Ugarte/AP/TT
Utrikes
Utrikes

I Mexiko hölls på tisdagen demonstrationer i åtta städer runt om i landet efter att tre journalister dödats inom loppet av två veckor.

I gränsstaden Tijuana, där två av journalisterna mördades, marscherade människor och höll upp plakat med slagord som "Stoppa dödandet av journalister. Inte ett dödsfall till!".

Tidigare på dagen lade fotografer ner kameror, blommor och bilder på de tre dödade journalisterna på marken framför Nationalpalatset i huvudstaden Mexiko City.

Inne i palatset höll president Andrés Manuel López Obrador sin dagliga pressträff och lovade återigen att de som är skyldiga för morden ska straffas. Men enligt Kommittén för att skydda journalister (CPJ) förblir över 90 procent av journalistmorden ouppklarade.

Mexiko är ett av de dödligaste länderna i världen för journalister. Sedan december 2018 har över över 50 journalister mördats.

Ekonomi

Så kan Fed skrämma börserna

Därför är det läge att höja styrräntan. Fed-chefen Jerome Powell väntas signalera flera höjningar framöver. Arkivbild.
Foto: Graeme Jennings/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Fyra räntehöjningar och en allmän åtstramning, väntas bli beskedet från amerikanske centralbankschefen Jerome Powell.
I kväll ska börsens framtid avgöras.

Det blir ingen räntehöjning nu. Däremot förmodligen en tydlig signal om en första höjning vid nästa Fed-möte i mars, spår SEB-ekonomen Elisabet Kopelman, expert på amerikansk räntepolitik.

– Det kommer bli fokus på att signalera en räntehöjning till nästa möte, säger hon.

Egentligen borde man kunna höja redan i kväll, alla indikatorer inklusive den höga inflationen är redan på plats.

– Men Fed ogillar att överraska, säger Kopelman.

Fyra gånger

I hennes kort, liksom i många andras bedömare, ligger att centralbanken, Fed, höjer styrräntan totalt fyra gånger i år, vissa tror ännu mer. Avgörande är den stegrande inflationen, på runt sju procent för närvarande, och att Fed nu anser att den amerikanska ekonomin klarar sig bra utan ytterligare penningpolitiskt stöd.

Det betyder också att Powell också lär signalera att stödköpen av statsobligationer trappas ner andra halvåret i år, något som driver upp de längre räntorna. Det är framför allt detta som skrämt aktiemarknaden senaste tiden, att räntepuckeln kanske inte blir så kort som tidigare antytts. Tina (There is no alternativ) som hållit aktiemarknaden under armarna under pandemin är på väg att tappa sin betydelse.

– Ju högre räntorna blir desto fler alternativ till aktieplaceringar, säger Elisabet Kopelman.

Hamnat i fokus

Och mindre pengaströmmar till aktiebörserna – mer till räntepapper – pressar förstås kurserna.

– Om Fed nu säger att de aktivt ska sälja av obligationer så blir det ett tryck uppåt på de långa räntorna.

TT: Är det just det som hamnat i fokus och skrämt upp aktiemarknaden den senaste tiden?

– Ja, det verkar som det, säger Kopelman.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Räntan

Amerikanska centralbankens (Federal reserve) styrränta ligger i dag i intervallet 0-0,25 procent.

Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan har på bara några veckor, sedan årsskiftet, stigit från 1,51 procent till 1,73 procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL