Inrikes

Kommuner får bakläxa om skolnedläggningar

Beslut om att flytta elever till andra skolor upphävs i två domar, de första i sitt slag. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Föräldrar till skolbarn i Solna och Danderyd har fått rätt i domstol.
Enligt två färska domar har de två kommunerna inte visat att de tagit hänsyn till barnens bästa i enlighet med FN:s barnkonvention när de beslutade om skolnedläggningar. Därför upphävs besluten.
PREMIUM

Sedan den första januari 2020 är konventionen del av svensk lag. Det innebär att barn ska ges möjlighet att komma till tals inför beslut som rör dem och att kommuner och myndigheter i sina beslut ska se till barnens bästa.

De två domarna från förvaltningsrätten i Stockholm är sannolikt de första där barnkonventionen diskuteras i beslut som rör många barn – elever på en skola – och inte enskilda individer, enligt Susanne S:t Clair Renard, universitetslektor vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet.

Hon var som särskild ledamot delaktig i förvaltningsrättens båda beslut.

– Det är det som är annorlunda, och som förvaltningsrätten tycker ska bli intressant att se hur kammarrätten ställer sig till. Vi vet att barnkonventionen är bindande enligt svensk lag, men den är svårtolkad. Skollagen är också svårtolkad, just när det gäller barnens bästa. Frågan är hur mycket arbete man måste man lägga ned för att anses ha gjort en utredning om barnens bästa, förklarar Susanne S:t Clair Renard.

Flytta på elever

Båda fallen handlar om kommunala beslut att flytta på elever. I Danderyd togs beslut att koncentrera särskoleverksamheten, vilket skulle innebära att en del elever måste byta skola.

I Solna tog politikerna beslutet att krympa två skolor till att bli lågstadieskolor, och att flytta de äldre eleverna till en tredje skola.

I båda fallen överklagade föräldrar till förvaltningsrätten och pekade bland annat på att kommunerna inte tagit hänsyn till barnens rättigheter enligt barnkonventionen.

Och förvaltningsrätten i Stockholm ger de båda föräldragrupperna rätt, på så sätt att kommunernas beslut upphävs.

Inte tydligt nog

Susanne S:t Clair Renard betonar att domstolen inte har mandat att ta ställning till lämpligheten i beslutet, utan endast formalia. Och enligt domarna framgår det inte tillräckligt tydligt hur kommunerna beaktat barnens bästa inför sina beslut.

"Kommunen har inför det överklagade beslutet redogjort för vissa positiva och negativa konsekvenser av de tänkta förändringarna för de berörda barnen i en barnkonsekvensanalys. I barnkonsekvensanalysen . . .  har dock inget uttryckligt ställningstagande gjorts i frågan om förändringarna är för de berörda barnens bästa eller inte", skriver förvaltningsrätten i domen som gäller Danderyd.

– Det är ett nytt sätt att se på det. Förvaltningarna ska se till barnens bästa, men man kan tolka konventionen som att det krävs lite mer än interna överväganden på förvaltningen, säger Susanne S:t Clair Renard.

Förvaltningsrätten var inte enig i sina beslut.

Anna Lena Wallström/TT

Inrikes

Våld och övergrepp vanligt i vårdnadstvister

Jämställdhetsmyndigheten har granskat domar i mål som rör tvister mellan föräldrar om vårdnad, boende eller umgänge. Arkivbild.
Foto: Dan Hansson/TT
Inrikes
Inrikes Uppgifter om våld eller övergrepp finns i en majoritet av fallen där föräldrar tvistar om vårdnad, boende eller umgänge.
I många fall vägs inte våldet in när fallen avgörs i domstol, visar en kartläggning av Jämställdhetsmyndigheten.

Vid en separation är risken för grovt våld eller mord på kvinnor som störst, och i många fall är barn inblandade och har själva blivit utsatta eller fått bevittna våld, enligt Jämställdhetsmyndigheten.

I maj förra året fick myndigheten i uppdrag att kartlägga hur uppgifter om våld eller andra övergrepp av den ena föräldern mot den andra föräldern beaktas i mål som berör tvister kring vårdnad, boende eller umgänge. Sedan dess har domar och utredningsunderlag från Sveriges 48 tingsrätter gåtts igenom och totalt 814 domar granskats. Samtliga domar har meddelats efter det att barnkonventionen blev lag i Sverige.

Ofta överenskommelser

I domarna framkom uppgifter om våld eller andra övergrepp av en förälder mot den andra föräldern, en partner eller ett barn i 518 fall, alltså 64 procent.

I 61 procent av de 814 fallen hade domstolen fastställt överenskommelser mellan föräldrar. I de resterande fallen, 198 stycken, behövde domstolen i stället fatta beslut om vad som skulle gälla. Även i en majoritet av dessa mål framkom uppgifter om våld eller övergrepp mot barn eller av en man mot en kvinna. I 13 procent finns uppgifter om våld eller övergrepp av en kvinna mot en man.

Kallas konflikt

Men i vilken utsträckning detta lyfts fram i målen skiljer sig åt mellan domstolarna. I en stor andel av domarna framkommer inte omfattningen, eller så framgår inte de uppgifter som finns i de bilagda utredningarna om våld och övergrepp i själva domen.

Myndigheten anser även att domstolarnas riskbedömningar i den här typen av fall brister, och har noterat att domstolar ibland omformulerar uppgifter om övergreppen till "konflikter" eller "samarbetssvårigheter". I kartläggningen har också synts exempel på hur domstolar bedömt det som samarbetssvårigheter när förälder och barn vistats i skyddat boende.

Erika Nekham/TT

Inrikes

Mordutredning i Nybro läggs ner

Två personer hittades avlidna i en villa i Nybro förra helgen. Polisen har ingen misstanke om brott. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Mordutredningen som startades sedan två personer hittats döda i en villa i Nybro förra helgen läggs ner, rapporterar lokala medier.

– Det preliminära beskedet från den rättsmedicinska obduktionen ger inget misstanke om brott. Vi avskriver misstankarna om mord, säger polisens presstalesperson Robert Loeffel till Barometern.

Det var i söndags som det äldre paret hittades. Eftersom omständigheterna kring dödsfallen var oklara inleddes en mordutredning.

Inrikes

Utökad lovskola ska minska ojämlikheten

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen vill utöka lovskolan och även studietiden. Nya reformer presenterades av skolministern under en fredagens presskonferens.
– Vi vet att svensk skola kan ännu bättre, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Lovskolan ska utökas med ytterligare 25 timmar som ska ges under läsåret, till exempel på läslovet eller påsklovet, för årskurs nio som riskerar att sakna behörighet till gymnasiet.

Dessa timmar ska inte räknas av de 50 timmar lovskola som huvudmän är skyldiga att erbjuda.

Extra studietid ska också erbjudas. Alla elever i grundskolans årskurs 4-9 ska ha möjlighet till minst 2 timmars extra studietid per vecka.

Där ska elever få möjlighet till att få hjälp med läxor, plugga inför ett prov eller hjälp med annat skolarbete. De extra två timmarna ska ske under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag.

– Vi vet att svensk skola kan ännu bättre. Under lång tid har samhället varit för svagt och skolan har blivit alltför ojämlik, säger Lina Axelsson Kihlblom under presskonferensen.

För jämlikhet

Regeringen fattade i går beslutet om att lagrådsremissen om utökad lovskola bland annat. Enligt Lina Axelsson Kihlblom är detta ett förslag för jämlikhet när det är ett stort problem att så många elever varje år går ut grundskolan utan behörighet.

– Det är ett viktigt jämlikhetsförslag. Även om fler elever de senaste åren klarar skolan är ett stort problem att så många elever varje år går ut grundskolan utan behörighet, säger skolminister säger skolministern under presskonferensen.

TT: Vilka elever kommer att ha nytta av detta?

– Statistiken talar sitt tydliga språk, det är elever som inte har akademiker till föräldrar, det är också de (från familjer) med mindre inkomster, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Frivilligt för eleverna

Sedan 2017 är huvudmän skyldiga att erbjuda minst 50 timmar lovskola i juni för de elever som efter årskurs 8 eller 9 riskerar att inte vara behöriga till gymnasiet.

Det är frivilligt för eleverna att delta men elever som har tackat ja har närvaroplikt. Huvudmannen kan också frivilligt välja att erbjuda lovskola till dessa elever även under läsåret.

I oppositionens budget, som regeringen styr på, har 400 miljoner kronor tillförts för 2022 som ska användas till olika stödinsatser i skolan, exempelvis i form av utökad lovskola.

För dessa nya reformer satsar regeringen en kvarts miljard. Utökad studietid föreslås börja gälla från och med höstterminen 2022. Lagförändringarna om utökad lovskola föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Beata Wallsten/TT

Inrikes

Olycksdrabbat norskt fartyg gick till botten

Ett norskt lastfartyg fick slagsida under torsdagskvällen och fem besättningsmän fick räddas via en helikopter. Under natten sjönk fartyget till botten.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Inrikes
Inrikes Fem besättningsmedlemmar fick räddas med helikopter när ett norskt lastfartyg fick slagsida väster om Kullen i nordvästra Skåne.
Under natten sjönk fartyget.
– Vi är på väg dit för att undersöka om det är något utsläpp, säger Allan Mortensen på den danska försvarsmakten.

Larmet från fartyget, som är norskflaggat, kom strax före klockan 21 på torsdagskvällen. Fem personer befann sig ombord. Vid 22.30 hade helikoptern plockat upp samtliga och var på väg med dem till Sverige för vård.

– Helikoptern plockade upp två från fartyget och tre från en livflotte. Så det har gått precis som det ska, sade Fredrik Strömbäck, kommunikatör på Sjöfartsverket, till TT vid 22-tiden.

Sjönk under natten

En dansk och två svenska helikoptrar ska ha deltagit i räddningsaktionen. Enligt Emma Nykvist, biträdande sjöräddningsledare, klarade sig de inblandade utan allvarliga skador.

– Vad vi vet mår de bra och är efter omständigheterna välbehållna, säger hon till Sydsvenskan.

Vid klockan 01.30 sjönk fartyget och det ligger nu på cirka 25 meters djup på danskt vatten. Fartyget var lastat med förorenad jord och var på väg från Köpenhamn till Randers på Jylland.

– Det ligger lite till fara för trafiken, så vi har sänt ut en navigationsvarning. Nu är det danska försvarets miljöskyddsfartyg på väg till platsen och tillsammans med andra myndigheter ska man lägga en plan för vad som ska ske med fartyget, säger Allan Mortensen, vakthavande befäl vid danska försvarets operationscenter, till TT.

Mortensen uppger att de fem besättningsmedlemmarna ska vara norska medborgare.

– Vi har varit på sjukhuset i Lund och kontrollerat deras identiteter. Det är ett danskt räddningsärende. Vi har inte gjort något mer än så och kommer nog inte att göra mer än så, säger Patric Fors, presstalesperson på den svenska polisen.

"Väldigt mörkt"

Inledningsvis fanns det inga indikationer på att fartyget läcker.

– Det var ju självklart väldigt mörkt när det sjönk, men då kunde man inte se att det läckte ut något. Vi räknar inte heller med att det är något stort utsläpp, men det får vi undersöka under förmiddagen, säger Allan Mortensen.

Den troliga förklaringen till slagsidan är att lasten har vält eller flyttat på sig.

– Det har varit väldigt hårt väder, med hårda vindar och kraftiga vågor, vilket har föranlett lastförskjutningen, säger Frida Nykvist till Sydsvenskan.

Inrikes

Vinterstormen medförde rusch efter solpaneler

Byggnadsarbetaren José Chavez har nyligen installerat solpaneler på sitt hus, som ligger i Dove Springs mellan Austin och San Antonio i Texas, USA.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Den tog över 20 liv, ströp strömmen i dagar och förstörde egendom för miljarder kronor.
Men den oväntade köldknäpp som sänkte sig över Texas i USA förra vintern fick ytterligare en konsekvens: intresset för solenergi ökade dramatiskt.

– Jag vill vara oberoende, kunna stå på egna ben.

Byggnadsarbetaren José Chavez gör en gest upp mot de blänkande paneler som täcker taket på hans tegelhus i Dove Springs, ett bostadsområde mellan Austin och San Antonio i Texas. De har nyligen installerats och priset – motsvarande hisnande 350 000 kronor – är inget han vill prata högt om.

– Det är en investering, översätter 13-årige sonen Alex Chavez sin fars spanska.

– Nu kommer vi alltid att ha ström och vi slipper månadsräkningarna till elbolaget. Dessutom betalar det sig om vi någon gång skulle sälja huset.

Dödsfall och kritik

I februari i fjol togs familjen Chavez, som så många andra i villaområdet, på sängen av ett för Texas ovanligt vinterväder med snö och minusgrader. Flera miljoner invånare blev utan vatten och el och tiotals dog, både av kylan och halkan och av kolmonoxidförgiftning när de desperat försökte värma upp sina hem.

Att elförsörjningen klappade ihop samtidigt som behovet var extremstort resulterade i svidande kritik mot Texas politiska styre och stämningar mot elbolag. Och många privatpersoner drog slutsatsen att elnätet inte gick att lita på, att det var bättre att ordna sin egen elförsörjning.

Familjen Chavez – som förutom far och son består av mor, dotter och morföräldrar – fanns bland de som ville säkra sin elförsörjning.

– Vi hade varken ström eller vatten under flera dagar under ovädret. Vi klarade oss, men det var jobbigt, berättar José Chavez genom sonen, samtidigt som han börjar rengöra familjens jättegrill.

– Nu är vi självförsörjande. Solen räcker till alla. Och dessutom är den miljövänlig.

Mot förnyelsebart

För några år sedan var det få som yttrade orden "miljövänlig" och "Texas" i samma mening. Delstaten är fortfarande världskänd som en oljestat och Houston som något av en huvudstad för fossil energi. Men en omställning mot hållbara lösningar pågår. Texas är numera störst i USA på vindkraft och flåsar Kalifornien i nacken när det gäller solenergi. Bara 20 minuters körning från Austin breder kilometerlånga solparker ut sig på gammal jordbruksmark.

Vinterovädret kom att snabba på utvecklingen. Texasföretaget Sunnova Energy, som installerar solpaneler på bostadshus, såg sin orderingång öka med 165 procent under fjolårets andra kvartal (direkt efter köldknäppen), noterar tidskriften Forbes. Och den totala mängden solpaneler som installerades i Texas under 2021 (en sammanlagd kapacitet på omkring 6,5 miljoner kilowatt) var nästan dubbelt så stor som året innan, enligt branschorganisationen Seia.

– Alla vet att mängden olja och gas i marken är begränsad. Jättar som Shell, BP och Chevron kallar sig numera för energibolag och försöker rikta in sig mot rena, förnyelsebara källor, konstaterar Mitch Jacobson, chef för ATI, en av USA:s äldsta miljöteknikinkubatorer som är kopplad till University of Texas.

– Köldknäppen gjorde att många insåg att våra system inte är anpassade för vinterväder. Men i och med klimatförändringarna kommer vi att se fler stormar, orkaner och bränder – våra energisystem måste klara detta.

Lockar entreprenörer

Det är en uppskattad utmaning på det lummiga universitetsområdet, där ett stort antal innovationer sett världens ljus och där it-bolaget Dell startades 1984. I amerikanska magasin beskrivs Austin ofta som nästa Silicon Valley, ett innovationsmecka att räkna med.

Doktor Gregory Pogue, som leder lärosätets innovationsinstitut IC2, skriver gärna under på det. Austin – med sina musikbarer, sjöar och låga skatter – lockar både entreprenörer, etablerade it-jättar och skarpa studenter, försäkrar han.

– Nu jobbar vi bland annat med koldioxidfällor och med hur områden där olja utvunnits kan bli mer motståndskraftiga.

Två bolag som vuxit fram i samarbete med universitetet är Energy X, som återvinner litium och utvecklar nya batteriformer, samt Yotta Energy, som tagit fram en ny och mindre skrymmande form att korttidslagra solenergi på. Yotta Energy har precis säkrat riskkapital på motsvarande 110 miljoner kronor och håller på att flytta in i en hangarliknande lokal nära flygplatsen när TT hälsar på.

– Våra batterier kopplas direkt till solpanelen, de är smidiga att sätta på plats och fungerar i alla väder, berättar grundaren Omeed Badkoobeh entusiastiskt.

Byggde i garaget

Badkoobeh har en förflutet som solpanelsinstallatör och började skissa på Yottas batteri hemma i garaget. Han säger sig ha utvecklat det han själv saknat under otaliga, trassliga installationer.

– De flesta andra energilagringssystem är centraliserade och kräver jätteutrymmen. Jag har inte sett någon teknik som är lika användarvänlig som vår.

Rättat: I en tidigare version av texten var kapaciteten för installerad solkraft 2021 för låg.

Tina Magnergård Bjers/TT

Byggarbetaren José Chavez har satsat stora summor på att säkra att hans familj har tillgång till el.
Byggarbetaren José Chavez har satsat stora summor på att säkra att hans familj har tillgång till el.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Texasbor i Austin köar för att hämta vatten under fjolårets oväntade köldknäpp. Den ledde till omfattande elavbrott och, på vissa platser, till att vattenledningar frös sönder.
Texasbor i Austin köar för att hämta vatten under fjolårets oväntade köldknäpp. Den ledde till omfattande elavbrott och, på vissa platser, till att vattenledningar frös sönder.
Foto: Jay Janner/AP/TT
Gregory Pogue på innovationsinstitutet IC2, på University of Texas i Austin.
Gregory Pogue på innovationsinstitutet IC2, på University of Texas i Austin.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Omeed Badkoobeh, vd på och grundare av Yotta Energy, tillsammans med två medarbetare i deras nya lokaler. Yotta har utvecklat ett batteri för kortidslagring av solenergi.
Omeed Badkoobeh, vd på och grundare av Yotta Energy, tillsammans med två medarbetare i deras nya lokaler. Yotta har utvecklat ett batteri för kortidslagring av solenergi.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Omeed Badkoobeh, vd och grundare av Yotta Energy som utvecklat en ny form av batteri som lagrar solenergi.
Omeed Badkoobeh, vd och grundare av Yotta Energy som utvecklat en ny form av batteri som lagrar solenergi.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: Solenergi och Texas

Solenergi är energi som härstammar från kärnprocesser i solens inre och som når jorden i form av solstrålning. Solenergin skapar värme på jorden och driver växternas fotosyntes och kan "skördas" bland annat via solpaneler.

USA:s energiminister Jennifer Granholm har slagit fast att solkraft är USA:s "billigaste och snabbast växande" rena energikälla. Enligt en studie från hennes departement kan solkraft stå för 40 procent av USA:s energibehov om 15 år. Det vore en mer än tiofaldig ökning jämfört med i dag då solenergi står för cirka 3 procent av elkonsumtionen i USA.

I delstaten Texas i södra USA installerades under 2021 solpaneler med en sammanlagd kapacitet på omkring 6,5 miljoner kilowatt (6,5 GW). Det var nästan en fördubbling jämfört med året innan då paneler med kapacitet på 3,5 miljoner kilowatt sattes upp, enligt branschorganisationen Solar Energy Industries Association ( Seia ).

Källa: USA:s energidepartement, Forbes, Seia och Ne.se

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Öltapp.se

En öltapp i sommar, räddningen i hettan!

Öltapp.se Alla vet hur det känns att sitta där i den gassande hettan och bara sukta efter en iskall öl. Då vill man snabbt kunna slå upp sig ett glas av sin favoritöl att svalka sig med!

I sommar så är en av de hetaste inköpen man kan införskaffa; en öltapp. De där varmaste dagarna är fortfarande nära och grillkvällarna står runt knuten. Att kunna servera professionellt är lockande på varje festlighet. Öltappar håller ölen kall och du kan ha den tillgänglig så att det är enkelt att hälla upp i ett glas och ta med i solstolen.

Andra viktiga delar till den perfekta hemmabaren.

Drinkshaker - En kraftfull shaker som du skakar dina drinkar i så att de blir smarrigt goda.

Barmått - En riktig bartender mäter upp drinkens ingredienser för att få den perfekta balansen i smaken. En god drink ska inte innehålla för mycket sprit och fördelas i regel mellan 4-6 ml/drink.

Bar-sil - Om du ska försöka dig på riktigt avancerade drinkar så är detta ett måste i din hemmabar. Du använder denna när du har skakat drinken om det t.ex är isrester eller rester från bär i drinken du vill sila av.

Muddler - en iskross som fungerar ungefär som en mortel. Perfekt för att krossa is eller exempelvis lime och mynta som i en riktigt god mojito.

Barsked - en längre sked som passar perfekt för att röra om drinkar i högre glas. En tesked är i regel för liten för större glas.

Sommarens grillfester är som sagt snart här och vem vill inte agera äkta bartender och skryta med sin egen hemmabar? Det är inte speciellt många saker du behöver ha för att skapa den perfekta hemmabaren för sommaren 2020. Att vara bartender är faktiskt riktigt roligt, när man lär sig mer om hur man gör. Man kanske inte lyckas snurra flaska på första försöket, men övning ger färdighet.

Många inställda evenemang i sommar!

Det är många som sörjer att sommarens många festivaler och andra evenemang blivit inställda. Genom att styra ihop en egen hemmabar och rulla ut grillen kommer du långt i sommar, trots allt. Många experter och meteorologer påstår att vi har en varm sommar att se fram emot. Så det bästa vi kan göra är att njuta på hemmaplan och göra det bästa av varje dag.

Det är alltså inte bara resor som ställts in, det har även många av sommarens större festivaler och andra sammankomster. Om vi får en sådan sommar som utlovats, så har vi massor att se fram emot. Många är vana vid att resa på sina semestrar, i år så kommer det inte vara vanligt alls. De flesta firar sin semester hemmavid.

Inrikes

Flera olyckor i snön och halkan

Flera trafikolyckor har inträffat på de svenska vägarna under torsdagsnatten till följd av svårt väglag. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Flera olyckor inträffade på de svenska vägarna under torsdagsnatten till följd av halka och svårt väglag.

Vid halv tolv-tiden kom ett larm om en trafikolycka på E4:an i Trosa kommun där två lastbilar kolliderat i det hala väglaget, skriver polisen på sin hemsida.

Ingen skadades i samband med olyckan, men bärgningsarbetet påverkade trafiken under en viss tid och polisen har uppmanat Trafikverket att salta vägarna i området.

I Enköping fick en personbil sladd under tidiga fredagsmorgonen och kördes in i räcket varpå en annan personbil kör in i den. En person klämdes fast, men enligt polisen rörde det sig inte om några allvarligare personskador.

Ytterligare rapporter om trafikolyckor i samband med halka över landet rapporterades under natten och morgonen och på flera håll är det problem i kollektivtrafiken på grund av det hala väglaget.

Linnéa Wannefors/TT

Inrikes

Två befäl utreds för sexuellt ofredande

Händelserna ska ha ägt rum vid ett skjutfält utanför Enköping under hösten. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Åklagare har inlett en förundersökning angående händelserna vid Ledningsregementet i Enköping. Det rör sig bland annat om två fall av sexuellt ofredande riktat mot värnpliktiga, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
PREMIUM

520 soldater blev i december hemskickade från ledningsregementet i Enköping efter larm om kränkningar. Nu har en förundersökning angående flera av händelserna inletts, bland annat har tre befäl polisanmälts varav två av dem för sexuellt ofredande riktat mot värnpliktiga, rapporterar Ekot.

Händelserna ska ha ägt rum under hösten vid ett skjutfält utanför Enköping och enligt anmälan som Sveriges Radio tagit del ska ett befäl ha gett order till ett annat befäl att utföra en handling mot de värnpliktiga.

– Person två utför någonting på ett antal värnpliktiga, men mer i detalj än så går inte att beskriva just nu eftersom det inte hållits några förhör, säger kammaråklagare Thomas Forsberg till Ekot.

Ledningsregementet i Enköping vill inte kommentera hur befälen ställer sig till anklagelserna och polisen ska ännu inte ha hållit några förhör.

Linnéa Wannefors/TT

Inrikes

Mynt för miljoner borta – hovrättsdom i dag

Inrikes
Inrikes Kom de mynt som mannen sålde på auktioner för miljontals kronor från Kungliga myntkabinettet? Och kan han i sådana fall dömas för det – eller har preskriptionstiden löpt ut?
I dag meddelar Svea hovrätt sin dom mot den före detta anställda vid museet.
PREMIUM

Den i dag 47-årige mannen står åtalad för sex fall av grovt häleri. Enligt åklagaren har mannen, som tidigare arbetade vid Kungliga myntkabinettet (i dag Ekonomiska museet) och då hade fri tillgång till valven och dess föremål, vid olika tillfällen sålt mynt från museets samlingar till ett värde av omkring 3,7 miljoner kronor.

Mannen själv säger att mynten kommer från arv eller att han köpt dem från andra myntsamlare.

I tingsrätten prövades aldrig frågan om varifrån mynten kom. I stället konstaterades bara att preskriptionstiden för häleri hade gått ut och mannen friades.

Preskription

Men åklagaren överklagade och menade att preskriptionen inte alls behöver ha gått ut, det finns särskilda undantag för häleribrott som kan gälla i just detta fall.

– Frågan är huruvida mynten kommer från myntkabinettet och om brotten ska anses preskriberade eller inte, sade han i sin framställning i hovrätten, som höll huvudförhandling i december förra året.

Från försvarssidan anser man att tingsrättens bedömning var korrekt, alla eventuella brott är preskriberade.

Dålig koll

Utöver det har försvaret även siktat in sig på den dåliga koll som man anser att museet har haft på sina samlingar. Bland annat har mynt som tidigare påståtts ha försvunnit och sedan sålts av mannen senare hittats i samlingarna och därmed avförts från åtalet.

De saknade föremål som 47-åringen åtalats för är bara en bråkdel av vad som enligt museet fattas i samlingarna. Enligt en inventeringen saknas omkring 1 500 föremål, till största delen mynt, till ett värde av 25 miljoner kronor.

Svea hovrätt meddelar sin dom klockan 11.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL